Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen
Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen
Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Moment 22<br />
i Peter och Claritas skog<br />
Staten har inte pengar för att<br />
lösa in alla biologiskt värdefulla<br />
skogsmarker. Och vare sig pappersbruk<br />
eller sågverk befat<strong>tar</strong><br />
sig med virke från nyckelbiotoper.<br />
Peter Sundell och hans sambo Clarita Wiberg<br />
köpte fastigheten Markdal, utanför Hall-<br />
stavik år 1999. Föga anade de nyblivna<br />
skogsägarna att de skulle drabbas av det<br />
svenska skogsbrukets moment 22. Staten<br />
har inga pengar för att lösa in deras nyckelbiotop<br />
– Peter och Clarita har bara fått bud<br />
om biotopskydd på en mycket liten del av<br />
skogen. Samtidigt vill ingen virkesköpare<br />
ta hand om virket, <strong>efter</strong>som man är bundna<br />
av sina certifieringsregler.<br />
– Vi tycker att nyckelbiotoperna på Markdal<br />
är tveksamma, säger Matts Norr på<br />
<strong>Holmen</strong>, som är deras rådgivare. Därför lät<br />
vi naturvårdskonsulten Börje Drakenberg<br />
titta på dem. Och han kunde inte alls se att<br />
de höll nyckelbiotopskvaliteter. Tvärtom<br />
ansåg han att andelen död ved var lägre än<br />
i vanlig produktionsskog och att de många<br />
stubbarna tyder på avverkningar i sen tid.<br />
Styrkta av hans bedömning bad vi Skogsstyrelsen<br />
om en så kallad ”kontrollinventering”<br />
med en ny inventerare. Den genomfördes och<br />
vi fick besked om att det visst var nyckelbiotop.<br />
Man hade till och med <strong>över</strong>vägt att öka<br />
arealen. Motivet är områdets storlek – och<br />
att det innehåller naturskogskvaliteter.<br />
– Det är ett beslut som inte går att <strong>över</strong>-<br />
klaga, säger Matts Norr. Därför står Peter<br />
och Clarita nu med en skog som är ekonomiskt<br />
värdelös. Staten vill inte betala för att<br />
skogen ska stå kvar. Och <strong>Holmen</strong> kan inte<br />
köpa virket om skogen ändå skulle avverkas.<br />
Frågan är ännu inte löst. Men Skogsstyrelsen<br />
har skriftligen anmodat Länsstyrelsen att<br />
bilda naturreservat, <strong>efter</strong>som objektet är för<br />
stort för att Skogsstyrelsen skulle kunna<br />
bilda biotopskydd.<br />
– Den här skogen är i princip värdelös, konstaterar<br />
Clarita och Peter. Staten vill inte betala för<br />
att skogen ska stå kvar och ingen seriös köpare<br />
befat<strong>tar</strong> sig med eventuellt avverkat virke.<br />
Skogsstyrelsen:<br />
Rik natur i Roslagen<br />
– Den extremt höga andelen nyckelbiotoper i<br />
Norrtälje kommun beror på både naturen och<br />
historien, säger Sören Nissilä, naturvårdsexpert<br />
på Skogsstyrelsen Svea.<br />
– Det är flacka marker med kalk i berggrunden.<br />
Vi har därför mycket kalkbarrskogar – det<br />
är en särskilt utpekad naturtyp vid nyckelbio-<br />
Foto: Stefan Örtenblad<br />
topsinventeringen. Många av dessa skogar har<br />
en speciell flora, vad gäller kärlväxter, mossor<br />
och svampar.<br />
– Men historien är också viktig. Många<br />
av skogsägarna i Roslagen har av tradition<br />
haft huvuddelen av sina inkomster från andra<br />
verksamheter än skogsbruk. Många gårdar har<br />
Nyckelbiotoper<br />
också skötts extensivt och med gammeldags<br />
metoder långt in i modern tid, vilket naturligtvis<br />
också påverkat naturvärdena. Dessutom<br />
har det här varit lite skogsindustriellt bakvatten.<br />
Förr fanns det inga stora virkesköpare<br />
i området.<br />
Ola Kårén, <strong>Holmen</strong> Skog<br />
– Tydligare praxis krävs<br />
– Begreppet nyckelbiotop upplevs som<br />
flytande. Olika personer och olika myndig-<br />
heter kan göra olika bedömningar. Det är<br />
inte bra och vi som ofta får frågor från<br />
skogsägarna <strong>efter</strong>lyser en tydligare praxis.<br />
Det säger Ola Kårén, skogsskötsel- och<br />
miljöchef i <strong>Holmen</strong>.<br />
Att bedömningarna av vad som är en<br />
nyckelbiotop eller inte varierar kommer<br />
man nog aldrig ifrån, fortsätter han.<br />
Men så spretigt som det är i, till exempel Norrtäljetrakten,<br />
ska det inte behöva vara.<br />
Han har åtskilliga gånger ställts inför otydliga<br />
och ibland helt motstridiga bedömningar av ett<br />
stycke natur.<br />
– Det är inte lätt för en skogsägare utan specialistkunskaper<br />
i naturvårdsfrågor att värdera de<br />
argument och bedömningar som avgör vad som<br />
ska kallas nyckelbiotop. För den enskilde får det<br />
ju oerhört stor betydelse. I praktiken avgör det<br />
ofta om skogen har ett ekonomiskt värde eller inte.<br />
Handläggningstiden från myndigheternas sida är<br />
dessutom orimligt lång.<br />
Den situation som redovisas i detta reportage är<br />
inte unik för Norrtälje, även om problemen där är<br />
accentuerade på grund av att Skogsstyrelsen där<br />
pekat ut så många nyckelbiotoper.<br />
– Vad jag framförallt ifrågasätter är den ofta<br />
framförda rekommendationen ”att skogen ska<br />
lämnas för fri utveckling”. Den är relevant i stora<br />
delar av norra Sverige, men definitivt inte i ett<br />
sedan årtusenden brukat landskap som Uppland.<br />
– Bakom många bedömningar ligger en alldeles<br />
för statisk syn på skogen och naturen. I södra<br />
Sverige är i princip alla marker brukade i en eller<br />
annan form. Många av deras ofta höga naturkvaliteter<br />
är i själva verket resultatet av att människor<br />
brukat marken under lång tid.<br />
– Jag är också kritisk till hur Skogsstyrelsens<br />
kontrollinventering genomförs. I samband med<br />
att vi ifrågasatte fem nyckelbiotoper i Norrtälje<br />
kommun framkom flera brister i deras rutiner.<br />
Huvudproblemet är att Skogsstyrelsen kontrollerar<br />
sig själv.<br />
Ola Kårén medger dock att attityden har<br />
förändrats något under senare år, men att det<br />
fortfarande brister i tillämpningen i fält.<br />
– Vi strävar <strong>efter</strong> att ha en bra dialog med<br />
myndigheterna och har genomfört flera gemensamma<br />
och givande exkursioner. Jag hoppas<br />
det ska kunna bidra till en framtida större<br />
samsyn i denna viktiga fråga.<br />
Norrtälje är Sveriges mest nyckelbiotopstäta<br />
kommun.<br />
– Det är inte lätt för en skogsägare utan<br />
specialistkunskaper att värdera skälen till<br />
varför en skog utnämns till nyckelbiotop,<br />
konstaterar Ola Kårén, <strong>Holmen</strong>.<br />
Nyckelbiotoper<br />
Juridisk status<br />
en nyckelbiotop har inget lagligt skydd.<br />
Det enda som skiljer den från vanlig skog<br />
är att markägaren ska ansöka om samråd<br />
med Skogsstyrelsen senast 6 veckor innan<br />
man genomför en åtgärd som har betydelse<br />
för naturvärdena – till exempel slutavverkar<br />
skogen.<br />
Nyckelbiotoper utses inte <strong>efter</strong> några<br />
formella beslut vid Skogsstyrelsen. Istället<br />
benämns de så som ”resultat av en<br />
inventering, ungefär som en beskrivning av<br />
trädslagsblandning eller ståndortsindex”.<br />
Skogsägaren kan därför inte <strong>över</strong>klaga<br />
en nyckelbiotop. Det finns inget beslut<br />
att <strong>över</strong>klaga.<br />
Kontrollinventering. Om man anser att<br />
skogen inte uppfyller kriterierna för nyckelbiotop<br />
kan man be Skogsstyrelsen kontrollera<br />
uppgifterna. Naturvärdena bedöms då<br />
av andra inventerare från Skogsstyrelsen.<br />
Nyckelbiotopernas gränser är inte alltid<br />
huggna i sten. Framförallt de som avgränsades<br />
innan GPS var en självklarhet i skogen,<br />
kan vara förhandlingsbara.<br />
De fastigheter som är certifierade enligt<br />
FSC eller PEFC förbinder sig att spara minst<br />
fem procent av skogen frivilligt och utan<br />
ersättning. Då ska i första hand nyckelbiotoperna<br />
skyddas, sedan får man fylla på<br />
med annan skyddsvärd skog för att komma<br />
upp till fem procent.<br />
Med nuvarande, sjunkande, tilldelning av<br />
statliga pengar för skydd av skog kommer<br />
merparten av nyckelbiotoperna att bli utan<br />
ekonomisk ersättning under <strong>över</strong>skådlig tid.<br />
FSc kräver av certifierade företag att de<br />
inte hanterar virke från nyckelbiotoper.<br />
PeFc har liknande regler, men en certifierad<br />
fastighet kan i undantagsfall få avverka<br />
en nyckelbiotop. Det gäller om det redan<br />
finns 5 procent skyddade nyckelbiotoper<br />
på fastigheten och om myndigheterna<br />
skriftligen meddelat att de inte prioriterar<br />
den aktuella nyckelbiotopen för naturreservat<br />
eller biotopskydd.<br />
Nyckelbiotoper<br />
En nyckelbiotop är en skogsmiljö där<br />
man finner eller kan förväntas finna<br />
rödlistade arter.<br />
Under perioden 1993 till 2006 invente-<br />
rade Skogsstyrelsen privatskogsbruket<br />
i Sverige, totalt tolv miljoner hek<strong>tar</strong>.<br />
Skogsbolagen inventerade själva sina<br />
nyckelbiotoper.<br />
På dessa tolv miljoner hek<strong>tar</strong> registrerade<br />
Skogsstyrelsen 52 000 nyckelbiotoper<br />
med en total skogsareal på 135 000 hek<strong>tar</strong>.<br />
Medelnyckelbiotopen omfat<strong>tar</strong> 3,1 hek<strong>tar</strong>.<br />
I Norrbotten sex hek<strong>tar</strong> och i Västra<br />
Götaland mindre än två hek<strong>tar</strong>.<br />
Nyckelbiotoperna täcker 1,1 procent<br />
av privatskogsbrukets skogsmark.<br />
20 SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009<br />
SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009 21<br />
Foto: Stefan Örtenblad