Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen

Trädet – en evighetsmaskin som drivs av
Solljus, luft
och vatten
Det säger sig egentligen självt: Att tillverka värdefulla
produkter och energi med hjälp av solljus, luft och vatten
måste vara ett oslagbart sätt att möta framtiden på.
AV LARS KLINgSTRÖM
Omställningen till ett mer hållbart
samhälle än det vi sett under de
senaste 150 åren har just inletts.
Användningen av olja och kol gjorde att
utvecklingen i världen tog jättekliv på
1800-talet. Det bedrog också till en exempellös
ökning av välståndet – i västvärlden
och de oljerika staterna. Men det kan
knappast vara smart att förbruka oljan
en miljon gånger snabbare än det tog för
fotosyntesen att skapa den. Och inte nog
med det; denna storskaliga och snabba
användning håller på att ändra jordens
klimatmönster och hota existensen för
en stor del av livet på jorden.
Mänskligheten har sent omsider insett
detta och startat marschen ut ur oljesamhället.
Med bilan bokstavligt talat
hängande över huvudet är ambitionerna
istället att:
Kol är livets byggsten
Grundämnet kol (C) är livets byggsten och finns i
allt levande – träd och växter likaväl som i människor
och djur. Kol ingår i gasen koldioxid som finns i små
kvantiteter i den luft vi andas.
Skogen tar upp koldioxid
Växande skogar tar upp mer koldioxid än de avger
vilket är positivt för klimatet. Denna koldioxid förvandlar
träden till kol i sin biomassa. Ju mer skogen växer
desto mer kol tar den upp.
Skogen läcker också koldioxid under hyggesfasen
då barr och kvistar förmultnar. Men upptaget under
en omloppstid (70–100 år) är många gånger större än
denna avgång.
Trä lagrar koldioxid
Det kol som skogsträden ansamlar kan ses som ett
temporärt kollager som upplöses sedan träden dött
och börjar förmultna. Genom att använda trä i hus-
konstruktioner och produkter ”låser” man istället
in detta lagrade kol under lång tid – så länge som
byggnaden eller produkten fyller sin funktion.
Trä kan ersätta klimatskadliga material
Trä är ett utmärkt alternativ till stål och betong i de
flesta typer av byggnader. Båda dessa material orsakar
stora utsläpp av fossil koldioxid när de tillverkas.
Biobränsle kan ersätta klimatskadlig energi
Biobränsle i form av grenar, toppar och stubbar
kan ersätta klimatskadliga energislag som stenkol
och olja. Det gäller också uttjänta träprodukter, till
exempel rivningsvirke.
1. Minska slöseriet med energi
och användningen av oljebaserade
produkter.
2. Utnyttja förnybara material och
förnybar energi som inte orsakar
negativa effekter på klimatet eller
stör väsentliga funktioner i jordens
komplicerade ekosystem.
Skogen och de produkter den ger, är
en av de lösningar som måste till för
att vända utvecklingen. Skogen ger
hållbara råvaror. Med hjälp av fotosyntesen
omvandlar träden solljus,
luftens koldioxid och näringsrikt
vatten till handfast virke. Processen
är evig och kommer att pågå så länge
solen lyser på jorden.
Skogen och klimatet – så funkar det
Foto: Werner Nystrand/briljans.se
Tre åtgärder som bromsar
klimatförändringen
1. Använda trä istället för klimatpåverkande
stål och betong i byggnader.
2. Använda bioenergi istället för klimatpåverkande
olja och stenkol.
3. Stoppa avskogningen i tropiska länder
och istället alltid återbeskoga avverkade
områden (se särskild artikel).
Därför är en brukad skog bättre
för klimatet än en obrukad
I en brukad skog växer träden snabbt. Det är under
sin snabbaste tillväxtfas – från cirka 20 till 70 års ålder
de tar upp som mest koldioxid – vilket är positivt för
klimatet. Genom att därefter avverka träden uppnår
man tre viktiga effekter:
1. Man ”låser in” kolet i trähus och möbler under
ofta mycket lång tid.
2. Genom att bygga hus av trä istället för av stål
och betong undviker man de stora utsläpp av
fossil koldioxid.
3. Grenar och toppar liksom uttjänt papper och
trä tas till vara som ett klimatneutralt biobränsle
som kan ersätta olja och kol.
I en obrukad, gammal skog växer träden mycket långsamt
– eller inte alls. Nya träd har svårt att etablera sig.
Andelen döda, multnande träd som avger koldioxid är
hög. I en gammal skog är därför upptagen av koldioxid
betydligt mindre än i en brukad skog.
Fossil och biogen koldioxid
Koldioxid är koldioxid – men ur klimatsynpunkt finns
det ändå stor anledning att göra skillnad på var den
kommer ifrån:
Biogen koldioxid ingår i kolkretsloppet på jorden
Fossil koldioxid är boven i klimatdramat.
Holmen AB (publ)
Box 5407
114 84 STOCKHOLM
Tel 08-666 2100
E-post info@holmen.com
www.holmen.com
Organisationsnummer 556001-3301
Säte Stockholm
Biogen koldioxid ingår i kolkretsloppet på jorden
Sedan träden dött och börjar förmultna frigörs kolet
och förvandlas åter till koldioxid – biogen koldioxid.
Samma sak händer när man bränner ved. Att elda med
ved och andra biobränslen är att utnyttja det kol som
redan ingår i atmosfärens naturliga kolkretslopp.
Fossil koldioxid är boven i klimatdramat
Den koldioxid som frigörs då man eldar olja och stenkol
ökar mängden koldioxid i atmosfären – de har ju
legat inbäddade i jordskorpan under miljontals år.
Hållbar utveckling är målet
”En hållbar utveckling är en utveckling
som tillfredsställer dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möj-
ligheter att tillfredsställa sina behov.”
Så formulerade sig Norges före detta statsminister
Gro Harlem Brundtland 1987 i slutrapporten för
den FN-kommission som hon ledde. Detta har därefter
blivit ett av de mest återgivna citaten i världen
och en ledstjärna för i princip all utveckling.
Sedan den storskaliga användningen av olja började
för drygt hundra år sedan har utvecklingen
inte varit hållbar. Ändliga resurser har hanterats
som om de varit eviga. I rask takt håller mänskligheten
på att tömma de förråd av lagrad energi som
det tagit naturen årmiljoner att bygga upp.
De utsläpp som orsakas av energianvändning
och andra mänskliga aktiviteter måste nedbringas
till nivåer som inte skadar vare sig klimatet eller
andra, långsiktigt viktiga processer på jorden.
I denna situation sätter världens beslutsfattare
hoppet till naturliga och förnybara resurser
som inte orsakar negativa effekter på klimatet.
Forskningen inriktas på att ta fram alternativ till
dagens oljebaserade produkter. Skog och trä och
överhuvudtaget biologisk produktion av energi
och nyttigheter framstår som en av lösningarna på
de problem som världen nu brottas med. Begreppet
hållbarhet är på väg att få en konkret innebörd.
14 SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009
SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009 15
hållbarhetsredovisning 2008
Holmen och omvärlden
Hållbarhetsredovisning 2008
Holmen och omvärlden
ger besked om Holmens
arbete med hållbarhet
Holmen och omvärlden är Holmens hållbarhetsredovisning.
Den publiceras varje år och
ger en bild av koncernen ur de tre perspektiven
miljöansvar, socialt ansvar och ekonomisk
utveckling. Bland annat innehåller redovisningen
ett omfattande klimatavsnitt som ger svart
på vitt om skogens och skogsprodukternas
positiva klimateffekter.
Beställ kostnadsfritt från Holmen.
08-666 21 00 eller www.holmen.com
”En hållbar utveckling är en utveckling
som tillfredställer dagens behov utan
att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillfredsställa sina behov.”
Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av begreppet Hållbar utveckling 1987.
Holmens verksamhet ut-
går från de naturliga och
förnybara råvaror som
skogen ger. Holmens
affärsidé är att förädla
dessa råvaror till produkter
och energi som fyller viktiga
funktioner i samhället och genererar
mervärden för kunder, aktieägare
och andra intressenter.
Aktivt skogsbruk en förutsättning
– Aktivt skogsbruk är en förutsättning
för att ta vara på skogens positiva
klimategenskaper. Det säger Mats
Olsson, professor vid Institutionen
för mark och miljö, kol vid SLU.
Mats Olsson invänder mot de uppgifter som då
och då framförs i media om att trakthyggesbruket
ger upphov till stora utsläpp av koldioxid.
– Visst läcker hyggen koldioxid, säger Mats
Olsson. Men hygges- och ungskogsfasen varar bara
under en kort period. Under resten av omloppstiden
tar träden upp stora mängder koldioxid. De
svenska skogarnas årliga upptag är ungefär dubbelt
så stort som utsläppen från hela samhället.
Oljan inte den enda boven
Holmen ser hållbar
utveckling som
ett fundament för
verksamheten.
Ekonomisk utveckling,
miljöansvar och socialt
ansvar bildar en treenighet
där varje del är lika viktig för
koncernens framtida förmåga
att fortleva och utvecklas.
Den avskogning som pågår i många
tropiska länder är ett minst lika stort
klimatproblem som användningen
av olja. Effekten är dubbel: Dels
frigörs det kol som binds i skogen,
dels minskar skogarnas samlade
förmåga att ta upp kol.
För varje år minskar arealen skog i världen med
tio miljoner hektar. Det är en förfärande stor yta –
nästan hälften av Sveriges produktiva skogsareal.
Omkring 20 procent av världens samlade utsläpp
av växthusgaser kommer från avskogningen.
Det finns flera orsaker till att de tropiska
skogarna avverkas på detta sätt. Den utan tvekan
största är fattiga människors jakt på mark att
kunna försörja sig. Men paradoxalt nog bidrar
också den utvecklade världens intresse för biodrivmedel
till att ödelägga tropiska skogar. Stora
Mats Olsson konstaterar också att avverkning
är själva förutsättningen för upptagen av koldioxid.
– När skogen uppnår mogen ålder avtar trädens
förmåga att ta upp koldioxid. Många träd dör
– och när de förmultnar återgår koldioxiden till
atmosfären. I en gammal skog är upptagen av
koldioxid mycket små – eller obefintliga.
– Det är genom aktivt skogsbruk och genom
att låta virke och bioenergi ersätta andra klimatpåverkande
material och energislag som man
drar full nytta av skogen i klimatarbetet. Men
självfallet får man inte stirra sig blind på enbart
klimatmålet. Skogen måste också skötas för att
bevara dess biologiska kvaliteter.
Avskogning ett lika stort problem
arealer förvandlas till plantager för energigrödor
som ger råvara till etanol. Ur klimatsynpunkt är
detta direkt kontraproduktivt. Etanolens positiva
klimateffekter uppväger inte på långa vägar de
negativa effekterna av omställningen.
Regnskog avverkas också för att odla foder till
slaktdjur. Åter är det den utvecklade världen som
är drivkraften med sin ökande köttkonsumtion.
Samma sak gäller det ökande intresset för palmolja,
som främst används till livsmedel men som
också kan blandas in i fordonsbränsle.
Forskarna ser fler framtida problem: Ökande
torka gör att stora arealer regnskog försvinner. Det
ökar också risken för omfattande skogsbränder av
det slag vi sett i Indonesien under senare år.
Lösningen består av flera komponenter: Uthålligt
skogsbruk med återplantering efter avverkning och
skydd av störningskänsliga, tropiska skogar. FNs
klimatpanel IPPC anger att ett av de mest kostnadseffektiva
sätten att bromsa klimatförändringen är
att skydda världens återstående regnskogar.