Gallringshandledning - Holmen Skog

Natur- och kulturmiljöhänsyn
Hänsynskrävande biotoper
Vi gallrar inte i områden som aldrig, eller bara i liten grad, påverkats av skogsbruk.
Exempel på sådana områden är:
n Urskogsrester, det vill säga områden med avvikande, gammal skog
n Hällmarksskogar med naturskogskaraktär
n Raviner
n Oskötta strand- och sumpskogar med naturskogskaraktär Viktigt att tänka på:
Impediment
Skogliga impediment är myrar och hällmarker som producerar
mindre än 1 m³sk per hektar och år. Inom skogliga
impediment finns en speciell flora och fauna. Andelen
överåriga, senvuxna träd och torrträd är högre än på
produktiv skogsmark.
Skydds- och övergångszoner
Övergångszonerna har tidigare ägnats liten uppmärksamhet i det svenska skogsbruket. Det gör att
många övergångar mellan enskiktade, barrdominerade bestånd och myrar, vattendrag och sjöar ofta
är mycket skarpa. Genom att bevara och/eller återskapa skiktad och lövdominerad skog i skydds- och
övergångszoner mot vatten, myr och jordbruksmark gynnar vi de växter och djur som är beroende av
sådana miljöer. Vid vattendrag bidrar sådana zoner till att förhållandena i vattnet kan bestå även efter
gallringen och den framtida föryngringsavverkningen. Träden och buskarna invid vattnet ger skugga
vilket gynnar många växter, djur och insekter.
Viktigt att tänka på:
n Variera skydds- och övergångszonernas
bredd efter topografin,
markens fuktighet och naturvärden.
På torr och frisk mark kan zonerna
göras tämligen smala. På fuktig
mark görs de bredare.
n Gynna lövträd och buskar genom
kraftigare gallring vid källor, mindre
vattendrag och mot sjö och myr.
n Lämna inte avverkningsrester i
mindre vattendrag, men lämna
gärna grövre ved.
n Undvik körskador i skydds- och
övergångszoner.
n Bevara löv och öka skiktningen
i bryn mot jordbruksmark genom
plockhuggning.
n Förrensa inte i skyddszoner eller
i hänsynskrävande biotoper.
Viktigt att tänka på:
n Skogliga impediment gallras inte.
n För att undvika markskador i känsliga
områden kan hällmarker i undantagsfall
användas i korta avsnitt för basvägar
Det här är en vanlig syn i dagens skogar. En bäck flyter fram
genom ett likåldrigt bestånd utan särskilda naturkvaliteter.
Miljön närmast bäcken är biologiskt fattig. Utan gallring
kommer lövet på sikt att trängas ut av gran.
Framtidsbiotoper
Medelåldriga skogar är ofta enskiktade. Andelen lövträd
är ofta låg och det brukar saknas både grova träd och
döda träd. I sådana bestånd kan man öka den biologiska
variationen genom att koncentrera hänsynen. Utgå från
den variation som finns (block, lövträd, fuktiga miljöer).
Friställ förväxande barrträd och andra blivande
naturvärdesträd, gynna lövträd, ställ högstubbar och
lämna topparna. Lämna den underväxt som finns. En
framtidsbiotop är omkring 20–30 meter i diameter. Om
inte annan hänsyn finns i form av skyddszoner lämnas
några framtidsbiotoper per trakt, så att de utgör ett par
procent av arealen. Genom att skapa tydliga framtidsbiotoper
i gallringen ges bättre möjlighet att lämna bra
hänsyn i kommande slutavverkning.
Så kan en biologiskt värdefull övergångszon tillskapas:
Naturvärdesträd, döda träd och högstubbar
Naturvärdesträd är tydlig avvikande äldre eller grövre träd, från tidigare trädgenerationer.
Lämna alltid dessa. Om de saknas lämna ett antal grova träd när du gallrar, om möjligt
gruppvis. Döda träd avverkas inte. Högstubbar skapas av redan skadade träd och av träd
i kantzoner och i framtidsbiotoper.
n Ta stor hänsyn till befintliga naturvärdesträd och sälg, rönn, asp, al och ek som framtida
naturvärdesträd.
n Spara döda stående träd och lågor.
n Tillskapa minst tre färska högstubbar per hektar i andra- och senare gallringar. Låt
dessa representera alla trädslag i beståndet. I södra Sverige ska högstubbarna ha en
brösthöjdsdiameter om minst 20 cm och i norra Sverige minst 15 cm. Kapa på högsta
säkra höjd, vid cirka 3 meter.
n Ställ lägre, cirka 1,3 meter höga, så kallade kulturstubbar för att markera rågångar,
stigar, forn- eller kulturminnen.
Gallra hårt i zonen närmast bäcken. Det ökade ljusinsläppet
gör att buskar och lövräd kan växa till. Tillskapa också
en eller annan högstubbe i denna zon för att öka andelen
död ved. Lämna några grövre stockar i bäcken.
Efter 15–20 år kommer zonen närmast bäcken att
domineras av buskar och lövträd. Den har utvecklats
till en biologiskt värdefull miljö.
18 19