broschyr ver3.indd - Högskolan i Skövde

KORTA VÄGEN 

– utländska akademikers väg 

till kvalifi cerat arbete 

broschyr ver3.indd 1 2010-08-17 14.47

FÖRORD 

Projekt Utländska Akademiker fi nansieras av EU. Korta 

Vägen i Skaraborg är ett delprojekt av Projekt Utländska 

Akademiker i samarbete mellan Högskolan i Skövde, arbetsförmedlingen 

och länsstyrelsen i Västra Götaland. 

Efter att Högskolan i Skövde har arbetat med Korta 

Vägen under fyra läsår, 2006 – 2010, vill vi som varit 

engagerade med kurserna på Högskolan i Skövde nu dokumentera 

våra erfarenheter. Vi har ett rikt material att 

ösa ur då vi regelbundet gjort utvärderingar av kurserna. 

Dessutom har uppföljning av studenternas etablering på 

arbetsmarknaden genomförts av både Högskolan och 

arbetsförmedlingen. 

Med den här rapporten vill vi visa bredden på Korta 

Vägen står för, samt vad vi har arbetat med och utvecklat 

under de här fyra åren. Rapporten bygger på de erfarenheter 

som dragits samt på den enkät som skickats till 

de studenter som gått Korta Vägen i Skövde. Enkäten 

följdes upp med telefonsamtal, men tyvärr har vi ändå 

inte lyckats nå alla. Många av våra tidigare studenter 

har fl yttat och vi har haft svårt att följa dem. 

Arbetet med rapporten, inklusive enkäten och framtagningen 

av det statistiska materialet, har till stor del utförts 

av en student på Korta Vägen under hennes praktik 

på Högskolan. Detta har sedan kompletterats med djupintervjuer 

gjorda av en Högskolans medarbetare. 

Vi hoppas att rapporten ska vara till glädje och nytta 

vid framtida rekrytering till Korta Vägen samt för olika 

myndigheter och fi nansiärer. 

FAKTAINSAMLING, FOTO, DIAGRAM OCH PRESENTATION: Carla Källström 

TEXTER: Carla Källström, Marly Mattsson och Eric Hellgren 

INTERVJUER: Eric Hellgren 

PRODUKTION: Externa relationer och kommunikation, Högskolan i Skövde, 2010 

INNEHÅLL 

KORTA VÄGEN – VÄGEN TILL KVALIFICERAT ARBETE ................................................... 4 

DET HÄR ÄR KORTA VÄGEN ............................................................................................. 5 

–KORTA VÄGEN OCH HÅRT ARBETE GAV MIG JOBBET ................................................ 6 

LÅT KORTA VÄGEN BLI LÅNG OCH PERMANENT .......................................................... 8 

–KORTA VÄGEN GER SAMHÄLLET EN JÄTTEVINST ....................................................... 9 

MÅNGA SKÄL FÖR ATT KOMMA TILL SVERIGE ............................................................. 11 

RELATIV HÖG MEDELÅLDER PÅ KORTA VÄGEN ............................................................12 

–JAG HOPPAS ATT FÅ JOBBA SOM JOURNALIST I SVERIGE ........................................13 

STUDENTER FRÅN 47 LÄNDER PÅ KORTA VÄGEN ........................................................14 

RIK VARIATION AV MODERSMÅL ...................................................................................15 

–OSÄKER ARBETSMARKNAD FÖRSVÅRAR FÖR INVANDRADE AKADEMIKER ...........16 

–KORTA VÄGEN SKA INFORMERA OCH SKAPA ENGAGEMANG .................................18 

NÄSTAN 80-TALET YRKEN REPRESENTERADE ..............................................................20 

–KORTA VÄGEN BEHÖVER ENGAGERADE ELDSJÄLAR .................................................21 

–VIKTIGT ATT FÅ KOMMA UT I DEN MILJÖ MAN VILL ARBETA I .............................. 23 

–STORA MÖJLIGHETER TILL INTRÄDE PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN ..... 24 

–PRAKTIKEN SKULLE GÄRNA FÅTT VARA LÄNGRE ..................................................... 25 

OCH VILKEN KORT VÄG TAR VI SEN DÅ? ..................................................................... 26 

broschyr ver3.indd 2-3 2010-08-17 14.47

4 5 

– KORTA VÄGEN – UTLÄNDSKA AKADEMIKERS 

VÄG TILL KVALIFICERAT ARBETE 

Upprinnelsen till Korta Vägen på Högskolan i Skövde var 

en kontakt som dåvarande länsarbetsnämnd tog med 

Högskolan 2006. Frågan var om man var intresserad av 

att driva en utbildning i svenska för utländska akademiker. 

Syftet skulle vara att underlätta för utländska 

akademiker att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden 

– det vill säga att göra vägen kortare. 

På Högskolan i Skövde hade vi redan haft en del kurser 

av det här slaget och var alltså inte främmande för uppgiften, 

och ställde oss positiva till uppdraget. Det uppstod 

dock en diskussion på institutionerna och i Högskolans 

ledning om detta verkligen var ett högskoleuppdrag. Den 

svenska de nyanlända behövde var ju på en icke akademisk 

nivå, men viktig för att de skulle kunna använda 

sina akademiska kunskaper till gagn för såväl sig själva 

som det svenska samhället. 

På Högskolan i Skövde menade vi, och menar fortfarande, 

att en av våra viktigaste uppgifter är återkommande utbildning 

och kompetensutveckling så att arbetsmarknaden 

kontinuerligt kan erbjudas välutbildad personal. 

Genom att snabbt ge de nyanlända en möjlighet att 

utveckla det svenska språket samtidigt som deras kunskaper 

valideras skulle det bli möjligt att göra vägen till 

kvalifi cerat arbete kortare. Vi kunde också erbjuda deltagarna 

möjlighet att söka ett arbete som stämde överens 

med deras examen alternativt att förbereda deltagarna för 

högskolestudier. 

STOR SPRIDNING AV ERFARENHETER 

Högskolan svarade alltså positivt på den offertförfrågan 

som arbetsförmedlingen skickade ut och den 9 oktober 

2006 startade en 10-veckors utbildning kallad Förberedande 

Utbildning för Utländska Akademiker. Den innehöll 

en inledande utbildning i svenska språket och en 

kartläggning av den studerandes kompetens och utbildning 

från sitt hemland. I kursen ingick också undervisning 

om svenska samhället och praktik för att öka studenternas 

möjligheter till att snabbt komma ut på den svenska 

arbetsmarknaden. 

Korta Vägen på Högskolan i Skövde har i första hand riktat 

sig till utländska akademiker som har sin kompetens 

inom våra specialområden ekonomi, ingenjörsvetenskap, 

lärarutbildning och beteendevetande. Då Skaraborg 

kanske inte är lika attraktivt som storstäderna, där man 

lätt kan skapa homogena utbildningar för till exempel ingenjörer 

eller ekonomer, har vi haft en stor spridning på 

studerande som antagits till våra kurser. Vi har mött erfarenheter 

från mer än 50 olika utbildningar, och många 

av dem har varit svåra att jämföra med svenska utbildningar. 

KORTA VÄGEN ALLDELES FÖR KORT! 

Det något otympliga namnet Förberedande Utbildning 

för Utländska Akademiker ändrades snart till Korta Vägen, 

eftersom detta skulle vara en kortare väg till den svenska 

arbetsmarknaden, jämfört med den tidigare traditionella 

betydligt längre vägen. 

Marly Mattsson, 

ansvarig Korta Vägen, 

Högskolan i Skövde 

Men redan tidigt upptäcktes att Korta Vägen var alldeles 

för kort. Det är inte möjligt att ge allt det som kursen 

omfattar – svenskundervisning, samhällskunskap, validering 

och praktik – under en så kort tid som tio veckor. 

Korta Vägen har sedan starten 2006 därför förlängts fl era 

gånger och är idag 25 veckor, men det fi nns en önskan om 

att Korta Vägen ska bli 40 veckor. 

Kurserna har även successivt utvecklats och samarbetet 

med såväl kommunerna som med arbetsförmedlingen 

(AF) fungerar bra. Vi får utbildningsuppdraget från AF och 

försöker anpassa och vara fl exibla. Kurserna bygger på att 

våra lärare ser individerna och individualiserar. Studenterna 

delas in i grupper där vi så långt det är möjligt erbjuder 

branchsvenska. 

Under 2008 sökte och beviljades länsstyrelsen i Västra 

Götaland pengar för utländska akademiker ur EU:s socialfond. 

Korta Vägen som startade i november 2009 blev för 

första gången en del av ett EU-projekt Utländska Akademiker. 

Det innebär att våra kurser numera är med i ett 

större sammanhang där ett positivt erfarenhetsutbyte 

kontinuerligt pågår. EU-projektet löper i första hand under 

tre år, alltså till och med sommaren 2012. 

KORTA VÄGEN – SNART ETT NATIONELLT NÄTVERK 

Korta Vägen marknadsförs genom informationsträffar i 

Skaraborgs kommuner. Ledningen för Korta Vägen träffar 

arbetsförmedlingen, kommunledningar och representanter 

för kommunernas integrationsenheter. Vi lägger 

också ut vårt informationsmaterial på t ex skatteverk, 

bibliotek och liknande offentliga inrättningar där vi tror 

nyanlända träffas. Korta Vägen har också en egen sida på 

Högskolan i Skövdes webbplats. 

Projektet Utländska Akademiker (Korta Vägen) fi nns, 

förutom vid Högskolan i Skövde, också vid Högskolan 

Väst, vid Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad och 

Handelshögskolan i Göteborg. Dessutom startar under 

2010 utbildningar på ytterligare åtta högskolor. 

DET HÄR ÄR KORTA VÄGEN 

En tredjedel av Sveriges invandrare har en akademisk 

bakgrund från ett annat land. Bland dem arbetar bara 

fem av tio med något som motsvarar deras utbildning. I 

Västra Götalands län saknar tusentals akademiker med 

utländsk bakgrund arbete, såväl nyanlända som de som 

varit en längre tid i Sverige. De är en stor och outnyttjad 

resurs för arbetsgivarna i regionen. 

Korta Vägen är, som tidigare nämnts, en kurs för utländska 

nyanlända akademiker vars syfte är att göra vägen till ett 

kvalifi cerat arbete så kort som möjligt. 

TEORI OCH PRAKTIK VARVAS 

Under 25 till 40 veckor studerar de nyanlända akademikerna 

på heltid med tydligt fokus på svenska, svenskt 

samhällsliv, svensk kultur, svensk arbetsmarknad inklusive 

praktik samt IT-kunskap och olika former av individualisering 

för att stärka och anpassa deras utbildningar 

från hemländerna till svenska krav. 

Utbildningen inleds med teoretiska studier, och därefter 

varvas teori med arbetsplatspraktik i såväl privata företag 

som inom offentlig verksamhet. Praktiken varierar mellan 

två till fem dagar i veckan under utbildningen. 

KORTA VÄGENS INNEHÅLL 

Kurserna startar med en kartläggning av deltagarnas akademiska 

kompetens och eventuella behov av kompletterade 

utbildning. Hela utbildningen bygger på individualisering 

med utgångspunkt från de studerandes olika 

behov. 

SVENSKA SPRÅKET 

Undersökningar visar att studenterna tycker att svenska 

språket är det viktigaste ämnet på kursen. Välutbildade 

lärare lär studenterna att på olika sätt och med hjälp av 

olika material ta till sig och använda det svenska språket. 

PRAKTIK GER KUNSKAP OM ARBETSMARKNADEN… 

Deltagarna har en akademisk utbildning och ofta yrkeskunskaper 

från sina hemländer, men de fl esta saknar tidigare 

kontakt med den svenska arbetsmarknaden. Genom 

att följa och delta i arbetet på en svensk arbetsplats får 

studenten praktik och en uppfattning om hur det kan 

vara att arbeta i Sverige. 

…OCH SAMHÄLLSKUNSKAP OM LIVET I SVERIGE 

Information om samhället, kultur, politik, rättigheter, 

skyldigheter och så vidare är mycket viktig för en nyanländ 

akademiker , liksom för andra invandrare som kommer 

till Sverige. Kunskapen hjälper studenten att förstå 

hur det är att leva i Sverige. 

GRUNDLÄGGANDE DATAKUNSKAP 

Korta Vägen kartlägger studenternas datakunskaper för 

att aktualisera deras kunnande, stärka konkurrenskraften 

och för att anpassa färdigheter till aktuella svenska 

program och vad arbetsmarknaden kräver och är i behov 

av. 

STUDIEBESÖK OCH YRKESCOACHNING 

Deltagarna ska förvärva kunskaper som ökar deras möjligheter 

till inträde på arbetsmarknaden. Det fi nns olika 

sätt att göra det. Studiebesök och besök till kurserna från 

olika branscher är ett beprövat sätt. Annat kan vara kunskaper 

om kroppsspråk och jämställdhet. 

CV, PERSONLIGT BREV OCH JOBBINTERVJU 

En arbetssökande behöver inte bara kunskaper i yrket, 

hon eller han måste veta hur man söker jobb i Sverige, 

exempelvis vilka dokument som ska bifogas en ansökan. 

Att skriva CV och personligt brev samt hur en anställningsintervju 

går till är ytterligare viktiga kunskaper som 

de nyanlända akademikerna måste lära sig. Allt detta ingår 

också i Korta Vägen. 

KRAV FÖR ATT LÄSA PÅ Å KORTA VÄGEN 

Utländska akademiker från länder utanför Norden som 

har varit i Sverige i högst tre år, och varit inskrivna vid 

arbetsförmedlingen är kvalifi cerade för att läsa kursen 

Korta Vägen. Tillräckliga kunskaper i svenska för att klara 

en praktik är en förutsättning. Innan kurserna startar och 

arbetsförmedlingen antar kursdeltagare görs därför en 

svensktest som ligger till grund för antagningen. Då 

undersöks också personernas motivation och engagemang 

för att gå Korta Vägen. Detta har sedan stor betydelse 

för vilka som antas till utbildningen. 

MÖJLIGHET TILL ARBETE 

Korta Vägen ger deltagarna möjligheter att få ett arbete 

som stämmer överens med deras examen, alternativt förbereder 

deltagarna för högskolestudier som syftar till att 

komplettera deras akademiska kunskaper i enlighet med 

kraven på den svenska arbetsmarknaden. 


6 7 

– KORTA VÄGEN, HÅRT ARBETE OCH POSITIV 

INSTÄLLNING GAV MIG JOBBET! 

Att komma till ett annat land för utbildning och arbete 

är mycket mer än en geografi sk resa – det är att upptäcka 

likheter och skillnader i kulturer och därmed också i 

mänskligt beteende. 

– Ta till exempel på bussen. I mitt hemland sätter man 

sig medvetet bredvid någon för att prata, för att få tiden 

att gå under resan. Så när jag kom till Sverige gjorde jag 

likadant, satte mig och sade ”hej” till vilt främmande 

personer. Och eftersom jag inte förstod kulturskillnaden 

blev jag ledsen och trodde att de inte tyckte om mig när 

hon eller han vände sig tyst mot fönstret. Nu när jag lärt 

mig språket och kulturen vet jag att det inte är så. 

Joseph Tamasang skrattar lite åt sina erfarenheter. Efter 

mer än sex år i Sverige pratar han utmärkt svenska och 

bland annat tack vare Korta Vägen har han fått både jobb 

och lärt sig förstå att det fi nns skillnader mellan Sverige 

och hans gamla hemland Kamerun i Västafrika. 

ÄNDRAT SIG OM SVENSKARNA 

– Att kunna språket gör skillnad, då förstår man hur folk 

beter sig. Man hör till exempel när människor retas med 

varandra eller ursäktar sig, sånt man inte lägger märke 

till när man inte förstår svenska ordentligt. Själv har jag 

en annan uppfattning om svenskarna idag än jag hade när 

jag kom hit, då var jag mycket mer negativ. Jag har också 

lärt mig att människor har olika sätt, vanor och seder, 

vilket jag inte trodde när jag kom från Afrika. 

År 2004 reste Joseph från Kamerun till Skövde med en 

kandidatexamen i redovisning i bagaget. Idag är han ekonomiansvarig 

vid den nationellt kända Best Western hotell- 

och konferensanläggningen Knistad utanför Skövde. 

”På jobbpraktiken hörde jag en 

massa nya ord varje dag – ord som 

jag sedan slog upp när jag kom hem 

på kvällen. Jag var ambitiös, hade 

viljan och var beredd på att göra 

något för att lära mig mera.” 

INGEN ANING OM SVERIGE 

– Det var en kamrat i Kamerun som tipsade mig om att 

det gick att läsa en magister i fi nansiell ekonomi på engelska 

i Sverige i en stad som hette Skövde, själv skulle 

han plugga i Västerås. Ingen av oss kände till något om 

Sverige, men vi visste att det skulle bli lättare att få ett 

bra jobb i Kamerun med en europeisk utbildning. 

Efter att ha avlagt sin magisterexamen i Skövde ville Joseph 

skaffa sig ännu bredare kunskaper och därmed öka 

sina möjligheter att få jobb. Därför satsade han ett och 

ett halvt år på ytterligare en magisterexamen, nu i internationell 

redovisning på Handelshögskolan i Göteborg. 

Joseph Tamasang, akademiker från 

Kamerun, ekonom på Best Western 

Knistad Hotell och konferens 

TJEJ KOM EMELLAN 

– Med dessa examina tänkte jag åka tillbaka till Kamerun, 

jag var säker på att få ett bra jobb i mitt land. Men så kom 

det en tjej emellan… 

Tjejen hette Elisabet och hade bott i Sydamerika och förstod 

hur det var att leva i ett främmande land. Idag är hon 

och Joseph sambos i Skövde och Elisabet är integrationssekreterare 

i Vara kommun. 

– Eftersom jag bestämt mig för att bo i Sverige måste jag 

lära mig svenska så jag började på Komvux. Där uppfattade 

nog lärarna mig som framåt och de sade direkt att Korta 

Vägen skulle vara någonting för mig. 

PASSANDE PRAKTIK 

Joseph Tamasang kom in på Korta Vägen och fi ck göra 

praktik på en arbetsplats som passade hans akademiska 

bakgrund. 

– Det var på Skaraborgs Ekonomi och Redovisning i Tidan, 

ett litet företag med bara tre anställda. De var så 

snälla och jag kände att där kunde jag lära mig allt. 

Men Joseph upptäckte att han inte kunde lära sig riktigt 

allt. För att få grepp om branschspråket var han tvungen 

att skaffa sig en bok om redovisning på svenska och ständigt 

fråga sina Korta Vägen-lärare olika ords innebörd. 

– På jobbpraktiken hörde jag en massa nya ord varje dag – 

ord som jag sedan slog upp när jag kom hem på kvällen. 

Jag var ambitiös, hade viljan och var beredd på att göra 

något för att lära mig mera. 

Till sin hjälp hade Joseph sambon Elisabet. Innan han 

gick Korta Vägen pratade de engelska, nu pratade de bara 

svenska hemma. 

– Jag har alltid bett Elisabet och andra svenskar att rätta 

mig när jag pratar svenska. Jag skäms inte för att bli rätttad 

även när andra människor lyssnar, det handlar helt 

enkelt om att lära sig språket. 

KORTA VÄGEN VISADE VÄGEN 

En stor del i att Joseph Tamasang lyckats så bra tillskriver 

han Korta Vägen. Här fi ck han lära sig hur det svenska 

samhället fungerar och fi ck tips om de där knepen som 

gör det lättare att lära sig svenska uttal och ord. Som att 

bokstaven Y uttalas y och inte som i, vilket är vanligt i en 

del utländska språk som exempelvis franskan. 

– Lärarna på Korta Vägen var väldigt duktiga. De försökte 

hjälpa oss på alla sätt, bland annat genom att hitta praktikplatser. 

När jag var klar på Korta Vägen sökte jag jobb 

över precis hela Sverige, men naturligtvis mest i Skövde. 

Jag skickade ansökningar, ringde och tog bland annat 

kontakt med Manpower. Sedan fi ck jag jobb på Aptic, ett 

dataföretag i Skövde specialiserat på systemfakturering, 

inkasso med mera. 

SVÅRT ATT HÄNGA MED I FACKSNACKET 

På Aptic fi ck Joseph arbeta med de ekonomiska uppgifter 

han var utbildad att göra, men både han och företaget 

upptäckte att han inte kunde så mycket svenska som de 

trodde. 

– Jag hängde med 60 – 70 %, och jag kände mig lite sådär. 

Jobbet var stressigt och mina arbetskamrater hade inte 

tillräckligt med tid för att lära mig. Men jag fi ck med mig 

mycket ny kunskap under de tre månader jag var på Aptic. 

Joseph blev inte så nedstämd trots att han tvingades sluta 

utan tänkte att ”nu får du fortsätta med svenskan igen”. 

Men det räckte inte bara att plugga svenska. Mot sina 

lärares inrådan så tog han tre kurser till – datakörkort, 

programhantering och textbehandling. Han fi ck högsta 

betyg i alla kurserna! 

PROVANSTÄLLNING BLEV TILL FAST JOBB 

Och så tog Joseph kontakt med arbetsförmedlingen igen. 

Där fanns Ingvor Bergman. 

– Jag kan inte nog beskriva vad Korta Vägen och Ingvor 

gjort för mig. Hon var på mig hela tiden. Visade på olika 

jobb på arbetsförmedlingens hemsida. ”Har du sökt det 

här, eller det här?”, sade hon om och om igen. 

Ett av de lediga jobben fanns på Best Western Knistad Hotell 

och konferens. Joseph kom på intervju och fi ck en 

provanställning på tre månader som en av två ekonomer, 

ett jobb som sedan hösten 2008 gick över i en tillsvidareanställning. 

– Det är jättekul att ha kommit så här långt. Jag har fått 

väldigt mycket ansvar, sköter i stort sett allt det dagliga 

ekonomiarbetet som redovisning och löner. 

FÅTT UPP ÖGONEN FÖR ANDRA KULTURER 

Joseph känner sig idag nästan som svensk. Med det menar 

han att han vet hur han ska göra i olika situationer. 

Grunden till det är att kunna språket, man kan uttrycka 

vem man är och vad man gör. 

– Att komma till Sverige har öppnat mina ögon. Innan 

tänkte jag aldrig på att det fanns andra kulturer, jag trodde 

”I mitt hemland sätter man sig 

medvetet bredvid någon på bussen 

för att prata, för att få tiden att gå 

under resan. Så när jag kom till 

Sverige gjorde jag likadant, satte 

mig och sade ”hej” till vilt 

främmande personer. Och eftersom 

jag inte förstod kulturskillnaden 

blev jag ledsen och trodde att de 

inte tyckte om mig när hon eller 

han vände sig tyst mot fönstret.” 

att alla andra betedde sig precis som i mitt hemland Kamerun. 

Som det där på bussarna. Jag tror att man måste anpassa 

sig i det främmande land man kommer till annars 

blir man utanför. 

HÖGSKOLAN EN JÄTTESPÄNNANDE MILJÖ 

Korta Vägen var en intensiv kurs och ett väldigt bra sätt 

att lära sig om Sverige och svenska språket, dessutom i 

en jättespännande miljö – Högskolan i Skövde. 

– Vi var som en stor familj, vi umgicks mycket och lärde 

känna varandra. Jag kände mig väldigt bekväm på Korta 

Vägen. Vår karriärcoach betydde också mycket. Hon var 

en av de personer som vi kunde ställa svåra och viktiga 

frågor till och som vi också kunde ta våra bekymmer till. 

Hennes och lärarnas överblick av den svenska arbetsmarknaden 

och hur man ska bete sig på en svensk arbetsplats 

var också viktig, inte minst när det gällde att hitta 

praktikplatser åt oss. Min praktik gav mig möjlighet att 

skaffa kontakter och så fi ck jag en mycket bra referens i 

Börje på Skaraborgs Ekonomi och Redovisning i Tidan. 

Att tänka negativt ligger inte för Joseph, inte ens när han 

får frågan om det fi nns något som han inte är nöjd med 

i Sverige. 

POSITIVT TÄNKANDE OCH HÅRT ARBETE 

– Varför ska man säga något negativt? Det är så svårt att 

upptäcka när man har det så bra! Jag har mött så många 

människor som kämpar för att vi ska ha det bra i Sverige. 

Men samtidigt som man tänker positivt gäller det att arbeta 

hårt för att nå sina mål, som att få jobb inom det 

yrke man är utbildad till. Idag är det många invandrare 

som inte har arbete inom sina yrken och det är lätt att bli 

negativt påverkad av dem. Men jag menar att man måste 

vara och tänka positivt – annars är man till exempel inte 

glad hemma. 

–Kämpa hårt och ge inte upp, så småningom kan din 

dröm bli verklighet! 


8 9 

LÅT KORTA VÄGEN BLI LÅNG OCH 

PERMANENT 

Försommaren 2010, när den här rapporten skrivs, är Korta 

Vägen vid Högskolan i Skövde, under förutsättning att 

det fi nns sökande studenter, säkrad fram till sommaren 

2012 tack vare EU-projektet Utländska Akademiker. 

Det nära och väletablerade samarbetet med arbetsförmedlingarna 

och näringslivet i regionen underlättar möjligheterna 

att hitta praktikplatser till de utländska akademikerna, 

även om det fortfarande är svårt inom vissa 

yrkesområden. De senaste årens djupa lågkonjunktur 

har också bidragit till svårigheterna att få ut alla kursdeltagare 

på arbetsmarknaden, både på praktik och till 

fasta anställningar. Många nyanlända som lyckats få arbete 

har tvingats lämna dessa på grund av att de varit 

bland de sist anställda. 

- Jag önskar att vi kan utveckla projektet till en permanent 

modell för hur samhället och högskolorna ska ta 

emot utländska nyanlända akademiker. Detta för att de 

utländska akademikernas kompetens så snabbt som möjligt 

ska komma det svenska samhället till godo, samtidigt 

som det medverkar till den nyanländes integration i 

samhället, säger Marly Mattsson som sedan starten 2006 

varit ansvarig och projektledare för Korta Vägen vid Högskolan 

i Skövde. 

FÅNGA UPP DE NYANLÄNDA SNABBAST MÖJLIGT 

Varje utländsk akademiker som kommer till Sverige bör 

via introduktionssamtalen direkt få kontakt med en högskola 

för att så snabbt som möjligt kunna påbörja de så 

viktiga studierna i svenska. 

- Kunskap är färskvara och ju tidigare de nyanlända akademikerna 

kan nyttja sina färdigheter i en kreativ akademisk 

miljö här i Sverige, ju bättre är det, säger Marly 

Mattsson. 

Redan vid svensktestet, cirka fjorton dagar före kursstart, 

sker det första mötet mellan studenterna och Högskolan 

i Skövde. Då får Högskolan kunskap om de blivande studenternas 

bakgrund och kan sätta igång det tidskrävande 

arbetet med praktikanskaffning. 

En viktig fråga är om de invandrade akademikerna får 

tillräcklig information om de möjligheter som fi nns. Vet 

de till exempel vart de ska vända sig för att komplettera 

sin utbildning? Högskolan så väl som arbetsförmedlingen 

behöver, för att nå ännu fl er nyanlända med informationen 

om utbildningen, intensifi era marknadsföringen exempelvis 

på skatteverk, bibliotek eller andra offentliga platser 

där man tror de nyanlända möts. 

- Vid en sådan marknadsföring är det viktigt att vi är tydliga 

med att den nyanlända akademikern först måste ta 

kontakt med arbetsförmedlingen då det är där man antar 

studenterna till utbildningen. Några veckor innan utbildningsstart 

pågår en urvalsprocess, där Högskolan tar emot 

ett antal presumtiva studenter från arbetsförmedlingarna 

i länet. Vi genomför en bedömning i två steg, språktest 

och intervju, av de potentiella deltagare som valts ut av 

arbetsförmedlingen. På grundval av bedömningarna fattar 

arbetsförmedlingen sedan beslut om deltagande och antar 

de studerande. 

Marly Mattsson har en förhoppning om att framtida kurser 

för utländska akademiker förlängs till 40 veckor och 

att den bör kunna erbjudas på samtliga universitet och 

högskolor runt om i landet. 

Korta Vägen kan alltså utvecklas så att den blir en naturlig 

del i mottagandet av nyanlända akademiker. Det 

är en utbildning som ställer krav, ökar motivationen för 

studier och visar på en väg ut i arbetslivet. Utbildningen 

ökar inte bara de utländska akademikernas tillfällen till 

arbete, utan medför att samhället kan dra en riktig vinstlott 

då akademikerna också tillför den svenska arbetsmarknaden 

välutbildad och kvalifi cerad personal. 

- Snabbare integration genom Korta Vägen leder till att 

de nyanlända akademikerna kan bli självförsörjande, och 

då är en förutsättning att vi kan förmå fl er företag och 

organisationer att ta emot praktikanter och erbjuda relevanta 

arbeten. Det vi sett är att allt fl er akademiker från 

Korta Vägen går till arbete inom sina respektive yrkes-/ 

utbildningsområden. Alternativt att de går vidare till 

kompletterande studier för att bli mer anställningsbara, 

säger Marly Mattsson vid Högskolan i Skövde. 

– KORTA VÄGEN GER SAMHÄLLET 

EN JÄTTEVINST 

– Början för Korta Vägen var lite trevande, men nu har 

upplägg och organisation satt sig. Idag är deltagarna väldigt 

nöjda. 

Det säger Gunilla Johansson som var med när Korta Vägen 

startade på Högskolan i Skövde 2006 och då bara var 

tio veckor lång. Gunilla var svensklärare under de två 

första kurserna för att sedan göra uppehåll ett par år för 

att undervisa Högskolans utbytesstudenter i svenska. Nu 

har hon båda arbetsuppgifterna parallellt och kan jämföra 

dagens Korta Vägen med gårdagens. 

– Jag har gjort en egen liten undersökning och skrivit en 

uppsats som baseras på utvärderingen av de första tre 

kurserna. Det innebär att studenterna varit ute på arbetsmarknaden 

några år, och resultatet är ganska positivt. 

Många, men inte alla, har fått jobb inte minst tack vare 

den praktik som ingår i Korta Vägen. I min undersökning 

redovisar jag olika exempel på kursdeltagare som jobbar 

med det som de utbildats till i hemlandet.* 

”Mitt mål är att lära ut så mycket 

om Sverige och svenskarna som 

möjligt, Sverigekunskap helt enkelt. 

Det kan handla om allt från hur vi 

fi rar midsommar till vad vi gör på 

semestern. Vi pratar även samtidshistoria, 

arbetsmarknad, universitets- 

och högskolesystem.” 

FLER LEKTIONER OCH MER SVENSKA 

– Många vill ha fl er lektioner i stället för självständigt 

arbete. Dessutom vill de träna mer konversation, gärna 

med svenskar. 

Just att studenterna lär sig mycket svenska ser Gunilla 

Johansson som en av de riktigt stora fördelarna med Korta 

Vägen. 

– Det är mycket värdefullt och något som de naturligtvis 

har väldig nytta av när de ska söka jobb och börja arbeta. 

Dessutom tycker jag att det är bra med den validering vi 

gör, alltså kartläggningen av kursdeltagarnas akademiska 

kompetens. Målet är att samtliga deltagare dels har fått 

sin formella utbildning validerad, dels har fått kännedom 

om eventuellt behov av kompletterande utbildning. 

Studenterna får också en praktisk validering genom den 

arbetsförlagda praktiken som visar deras faktiska kompetens. 

*) Uppsatsen, som heter ”Korta vägen. En undersökning av uppdragsutbildning 

för utländska akademiker”, fi nns publicerad på Göteborgs 

universitet, Institutionen för svenska språket. 

Gunilla Johansson, 

lärare i svenska, Korta vägen, 


KORTA VÄGEN EN JÄTTESTOR SAMHÄLLSVINST! 

Att låta utländska akademiker gå Korta Vägen tycker 

Gunilla Johansson är alldeles självklart. 

–Ta till exempel en färdigutbildad civilingenjör eller civilekonom 

som kommer hit och tack vare ett halvår på 

kursen får jobb här – det måste ju vara en jättestor samhällsvinst! 

Det fi nns så många färdigutbildade utländska 

experter vi kan ta vara på, och ofta är det bara svenska 

språket som fattas. 

Gunilla Johansson tycker att det är nedslående att se hur 

vi i Sverige tar hand om högutbildade människor från 

andra länder. 

– Ju längre bort ifrån Sverige de kommer, desto svårare 

har de att få jobb. Talar man ett annat språk än engelska 

eller tyska blir allt mycket svårare. Det fi nns undersökningar 

som visar på folks attityder till olika typer av brytningar. 

Även om personer uttrycker sig på samma sätt, 

innehållet i det de säger är exakt likadant, så uppfattas 

vissa brytningar mer negativt än andra. Deras svenska 

uppfattas som sämre. De undersökningar som gjorts på 

undervisande lärare med brytning.** 

Hur framgångsrika studenterna på Korta Vägen blir beror 

på hur fl exibla de är, menar Gunilla Johansson. 

TUR OCH FLEXIBILITET AVGÖR 

– Det handlar mycket om att vara på rätt plats vid rätt 

tid - och ha en jäkla tur! Men självklart bidrar att känna 

till vad arbetsmarknaden frågar efter just då. Att kunna 

svenska är i många fall ett måste, men är kanske inte 

så avgörande som man tror. Det ställs helt enkelt helt 

olika krav beroende på vad man ska syssla med. Förutsättningarna 

är därför olika exempelvis för en ingenjör 

och en ekonom. 

**) Avhandlingen är gjord av forskaren Niklas Torstensson, kognitionsvetare 

vid Högskolan i Skövde, och heter, ”Att döma invandraren: 

Accenter och attityder”. 


10 11 

Gunilla Johansson trycker på vikten av praktiken, eftersom 

den ger kontakter. Det underlättas naturligtvis om 

man kan språket. Men praktiken ger också studenterna 

möjlighet att praktiskt visa vad de kan, vilket är nog så 

värdefullt. 

”Det är givande för deltagarna som 

får chansen till arbete och jobbkontakter. 

Korta Vägen måste absolut 

vara kvar!” 

För Gunilla är svenskundervisning inte bara att lära ut hur 

man talar och skriver svenska. Det handlar också om att 

förmedla en rad olika aspekter på vårt land. En introduktion 

till, och information om, svensk kulturhistoria och 

svenskt samhällsliv, som det står i kursbeskrivningen. 

– Mitt mål är att lära ut så mycket om Sverige och 

svenskarna som möjligt, Sverigekunskap helt enkelt. Det 

kan handla om allt från hur vi fi rar midsommar till vad vi 

gör på semestern. Vi pratar även samtidshistoria, arbetsmarknad, 

universitets- och högskolesystem. Naturligtvis 

ingår också sånt som grammatik och alla andra aspekter 

av språket. 

ÄMNEN SOM UPPLEVS SOM 

MEST ANVÄNDBARA 

Nästan 67% av kursdeltagarna som svarade på enkäten 

tyckte att ”Svenska språket” är det mest användbara och 

viktigaste ämnet. De förklarade att man behöver kommunicera 

på svenska inte bara för att få jobb utan också 

för att bo i Sverige. 

STORTRIVS MED JOBBET 

Att vara lärare för människor från andra länder och kulturer 

är något som Gunilla stortrivs med. 

– Jag har det roligaste jobb man kan ha. Det är lärorikt, 

man lär sig nya saker varje dag, om människor och kulturer. 

Det gör en mer vidsynt och tolerant. När man lär 

känna en människa ser man inte de yttre attributen, det 

är berikande. 

Hon tror att många arbetsgivare och arbetsplatser skulle 

behöva upptäcka just detta. 

– En mer öppen attityd ute i arbetslivet skulle ge många 

fl er människor chansen. Arbetsgivarna skulle se att 

svenskan inte alltid är det viktigaste när man anställer 

någon! 

MÅNGA SKÄL FÖR ATT KOMMA TILL SVERIGE 

Under 2010 gjorde Högskolan i Skövde en uppföljning av 

samtliga kursdeltagare på Korta Vägen. En enkät skickades 

ut och studenterna fi ck sedan svara på frågorna via 

nätet. 

Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit 

hög. Det fi nns olika skäl för människor att bosätta sig i 

Sverige, till exempel behovet av skydd, eller att anhöriga 

redan fi nns i landet eller av kärlek. 

Sverige har idag också en mindre grupp arbetskraftsinvandrare, 

dock betydligt färre än exempelvis på 60- och 

70-talen. En sak som påverkar invandringen till Sverige 

är att EU-medborgare kan röra sig fritt mellan EU:s medlemsländer. 

Statistiken från Högskolan i Skövdes kurser inom Korta 

Vägen visar att familjeband är en stor anledning till att 

nyanlända akademiker kommit till Sverige. 

133 studenter har genomgått utbildningen sedan starten 

2006, 67 % kvinnor och 33 % män. Deltagarna på utbildningen 

har varit och är allt från fl yktingar och anhöriginvandrare 

till det som kallas kärleksinvandrare, personer 

som fl yttat hit från ett annat land tack vare att de hittat 

en partner och bildat familj här. 


12 13 

RELATIVT HÖG MEDELÅLDER PÅ KORTA VÄGEN 

Personer som invandrar till Sverige är ofta unga, fyra av 

fem som invandrade 2009 var under 40 år. I genomsnitt 

var kvinnorna som invandrade 27,3 år och männen 27,9 

år visar en undersökning från Statistiska Centralbyrån. 

Kursdeltagarna på Korta Vägen var mellan 23 och 61 år, 

varav de fl esta mellan 31 - 40 år. 

Den dominerande orsaken för att gå Korta Vägen var att 

studenten ville lära sig mer om Sverige och mer svenska. 

ORSAKER TILL ATT STUDERA PÅ 

KORTA VÄGEN 

– OM NÅGRA ÅR HOPPAS JAG JOBBA SOM 

JOURNALIST I SVERIGE 

– Jag har arbetat som journalist i mitt hemland Syrien i 

tio år, och skulle gärna göra det i Sverige också. Men jag 

är medveten om att det kan bli svårt. Jag hoppas på att få 

jobb på någon arabiskspråkig webbsida eller radiokanal 

här i Sverige, arabiska är mitt modersmål. Korta Vägen är 

för invandrade akademiker och jag har en fyrårig utbildning 

från ett universitet i Syriens huvudstad Damaskus. 

Till Sverige och Skara kom jag för cirka fem år sedan eftersom 

min man var tvungen lämna Syrien som politisk 

fl ykting. Vi har två döttrar, den yngsta fl ickan var bara 

11 dagar när vi kom hit. 

Genom Skara kommun och arbetsförmedlingen kom jag 

i kontakt med Korta Vägen på Högskolan i Skövde. Men 

jag hade redan hört talas om den genom en palestinsk 

kompis från Skara som gått utbildningen. 

FÅTT LÄRA MIG DATA OCH SVENSKA 

Korta Vägen är bra, tycker jag. Den ger information om 

Sverige och så har jag fått lära mig mycket data, vilket är 

något jag behöver. Dessutom får vi prata mycket svenska. 

Inte bara med lärarna utan också mycket tillsammans 

med de andra studenterna och det lär vi oss mycket på. 

Vi studerar även en hel del självständigt på lektionerna, 

vilket jag uppskattar. För min del med två små barn är det 

svårt att få det lugn som jag behöver för att läsa hemma. 

Det är stor skillnad att gå Korta Vägen jämfört med SFI, 

Svenska för invandrare, som jag tidigare gått sex månader 

på i Skara. Där fi ck vi lära oss att skriva svenska, men 

inte att prata svenska. På SFI fi ck man alltid arbeta själv, 

vi hade inte mycket hjälp av varandra. 

BRA ATT ALLA ÄR AKADEMIKER 

På Korta Vägen på Högskolan är det helt annorlunda. Alla 

i gruppen är akademiker, vi är på samma nivå, alla pratar 

både engelska och svenska, och det gör att alla förstår 

snabbare. Och här hjälper vi också varandra när det 

behövs. På Korta Vägen får vi studenter också lång tid 

tillsammans, vilket är en annan fördel. De 25 veckors 

heltidsstudier som kursen omfattar tycker jag är ganska 

lagom. 

”Det är viktigt att kunna svenska 

när man börjar Korta Vägen, annars 

blir det svårt att hänga med och 

man blir lätt stressad.” 

Det är viktigt att kunna svenska när man börjar Korta Vägen, 

annars blir det svårt att hänga med och man blir lätt 

stressad. Själv tänker jag jobba mycket för att lära mig 

mer svensk grammatik, något som jag tror att jag kommer 

kunna när jag gått klart Korta Vägen. 

Ghada Aljawabra, 

student, Korta vägen, 


Mitt mål är som sagt att inom ett par år kunna återuppta 

mitt yrke som journalist här i Sverige. Närmast hoppas 

jag få göra praktik på radion. Men för att sedan få jobb 

måste vi nog fl ytta till Stockholm där det kanske är lätttare 

att få arbete. Där fi nns arabiskspråkiga radio- och 

webbsidesredaktioner. Där fi nns det också många människor 

som behöver hjälp med översättningar mellan arabiska 

och svenska. 

”Jag hoppas på att få jobb på någon 

arabiskspråkig webbsida eller radiokanal 

här i Sverige, arabiska är mitt 

modersmål.” 


14 15 

STUDENTER FRÅN 47 LÄNDER PÅ 

KORTA VÄGEN 

Flera faktorer påverkar hur många invandrare som kommer 

till Sverige, till exempel krig och oroligheter i andra 

delar av världen, arbetsmarknaden i Sverige, den svenska 

invandringspolitiken och så vidare. 

Korta Vägen vid Högskolan i Skövde har haft studenter 

från 47 olika länder, från nästan alla kontinenter. De tio 

vanligaste hemländerna är Irak, Polen, Ryssland, Ukraina, 

Brasilien, Colombia, Thailand, Burundi, Burma och Iran. 

Deltagarna på Korta Vägen får inte bara kunskaper för inträde 

på den svenska arbetsmarknaden, de lär sig också 

att respektera, tolerera och hjälpa varandra oberoende av 

kulturella skillnader. En Korta Vägen-kurs är likt en liten 

värld inom Sverige 

HEMLAND 

RIK VARIATION AV MODERSMÅL 

Det fi nns 30 olika modersmål representerade på Korta 

Vägen-kurserna, varav arabiska 18,50 %, ryska 11,28 %, 

spanska 9,77 % och polska 8,27 % utgör de största grupperna. 

Nästan alla studenterna talar ytterligare fl era olika 

språk. 

Språklärarna på Korta Vägen upplever att kursdeltagarna 

lär sig tala bättre svenska när det fi nns olika modersmål 

på kursen. Det beror på att studenterna tvingas kommunicera 

på svenska och att språklärarna tycker att en 

blandad grupp med många nationaliteter lär sig svenska 

snabbare och bättre än en mer homogen grupp. 

MODERSMÅL 


16 17 

– OSÄKERHET PÅ ARBETSPLATSERNA FÖRSVÅRAR 

FÖR INVANDRADE AKADEMIKER ATT FÅ JOBB 

– Min målsättning är att underlätta för våra kursdeltagare 

att gå vidare i det svenska samhället. Varje student 

som når sitt uppsatta mål upplever jag som ett plus. 

Det säger Marie Lake som är gästlärare vid Högskolan 

i Skövde och verkar som karriärcoach på Korta Vägen. 

– Det betyder att jag arbetar med validering, karriärplanering, 

hjälper till att fi xa praktikplatser och studiebesök 

samt fungerar som stöd när deltagarna söker jobb. Det 

kan till exempel handla om att sätta samman ett CV och 

berätta om vårt svenska kroppsspråk. 

Just kroppsspråk är något som skiljer sig åt mellan olika 

kulturer och det är därför viktigt att visa vad det betyder 

här hos oss, menar Marie Lake. Målet för hennes jobb är 

att kursdeltagarna ska förvärva kunskaper som ökar deras 

möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. 

FÖR SNABBT TILL KORTA VÄGEN 

– Många av våra utländska akademiker har inte de kunskaper 

i svenska som de skulle behöva, de kanske bara 

varit här några månader. Orsaken är helt enkelt att arbetsförmedlingen 

och kommuner försöker slussa ut akademikerna 

så snabbt som möjligt till något som man tror 

är bra för dem, något som fortare leder till jobb, och det är 

ju naturligtvis det som är målet med Korta Vägen. 

– Vi har en akademisk miljö och de studerar tillsammans 

med likasinnade med samma ambitioner. Motivation 

och engagemang är en grundförutsättning för att klara av 

utbildningen. 

PRAT SKAPAR FÖRTROENDE 

Marie tror mycket på gruppdynamiken. Att man vågar 

prata med varandra skapar förtroende och tillit. Dessutom 

försöker kursledarna individanpassa undervisningen, 

något hon tycker att man blivit bättre på och som självklart 

gagnar studenterna. 

På schemat i Skövde står, förutom svenska språket och 

samhällskunskap, också kartläggning och bedömning av 

deltagarnas formella akademiska kompetens (validering), 

av deras informella kompetens (arbetslivserfarenhet) och 

så tar man reda på deras tänkta eller önskade yrkesinriktning. 

I Korta Vägen ingår också praktik, studiebesök, 

yrkescoachning och grundläggande datakunskap. 

VIKTIG PRAKTIK 

Praktiken är viktig, det är under den som deltagarna får 

möjlighet att se hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. 

Helst ska praktikanterna få testa de yrken som de är 

utbildade till i i sina hemländer och göra detta under två 

dagar per vecka under större delen av utbildningen. 

– Under praktiken kan våra deltagare komma fram till 

om de vill arbeta inom sina yrken här i Sverige, eller om 

de ska satsa på något annat – och det är inte minst då som 

jag som karriärcoach kommer in. 

Marie Lake, 

karriärcoach, Korta Vägen, 


Marie har upptäckt att det i takt med lågjunkturen blivit 

allt svårare att hitta praktikplatser. Men det gällde även 

tidigare inom yrkesområden som haft stort behov av utbildad 

personal, som t ex ingenjörer. Roligt tycker Marie 

är att många skolor är positiva till att ta emot lärarpraktikanter 

från Korta Vägen. 

MÖTER INGA FÖRDOMAR 

– Jag tycker inte att jag möter några uttalade fördomar, 

varken när jag söker praktikplats eller när man diskuterar 

anställning, men jag känner att det ofta fi nns dubier 

kring våra studenters språkkunskaper. Dessutom fi nns 

det en osäkerhet bland svenska företag – och kommuner 

– för att ta emot folk från andra länder än Sverige. Man 

är osäker på deras kunskaper i yrket, vad deras utbildning 

betyder etc. 

”Vi har en akademisk miljö och 

de studerar tillsammans med likasinnade 

med samma ambitioner. 

Motivation och engagemang är 

grundförutsättningar för att klara 

av utbildningen.” 

Marie Lake har själv lång arbetserfarenhet. Hon har jobbat 

med Korta Vägen sedan 2007, och dessförinnan har 

hon bland annat arbetat i 15 år som ekonomiansvarig, 

kvalitetschef och teamledare på TBV. 

– På Korta Vägen är jag alltså coach för våra studenter, 

bland annat arbetar jag med valideringen, alltså att få 

utbildning de har med sig från sina hemländer värderad, 

och se på vilket sätt den stämmer överens med motsvarande 

utbildning i Sverige. 

Maries uppgift blir sedan att hitta kompletteringar som 

Korta Vägen-deltagarna behöver ta för att kunna studera 

vidare och för att få jobb i Sverige. 

– Bedömningen gör jag efter att ha tagit del av deras teoretiska 

kunskaper samt efter samtal med deltagarna. I 

många fall räcker det med studievägledning, den kompetens 

man har med sig fungerar ofta direkt på den svenska 

arbetsmarknaden. 

BLANDADE DELTAGARE BÄST 

Deltagarna på Korta Vägen har en väldigt blandad bakgrund, 

från fl yktingar från krigshärjade länder och politiska 

fl yktingar till så kallade kärleksinvandrare. Vissa 

perioder domineras utbildningarna av människor från 

samma land eller region, vilket skapar speciella problem. 

– Under en kurs hade vi många människor från samma 

land. De hade en gemensam kultur och talade samma 

språk. Det innebar bland annat att det var svårt att förmå 

dem att prata svenska. Av erfarenhet vet vi att det är en 

stor fördel att ha blandade deltagare med olika språk och 

kulturer på kurserna. 

Den akademiska bakgrunden skiljer sig också en hel del. 

På Korta Vägen träffas ingenjörer, ekonomer, lärare, journalister 

– ja i stort sett alla sorters akademiker. Korta Vägen 

vänder sig i första hand till akademiker vars kunskaper 

matchas av de utbildningar som Högskolan i Skövde kan 

erbjuda. Men även akademiker med annan kompetens är 

välkomna. 

KORTA VÄGEN GÖR NYTTA! 

Idag fi nns det ett fl ertal alternativa utbildningar för utländska 

akademiker som kommer till Sverige, konkurrensen 

om dem har ökat, samtidigt som Sverige fått färre 

invandrare. 

– Men jag är säker på att Korta Vägen behövs – för vi gör 

nytta. Många deltagare säger att de tidigare inte haft en 

aning om hur de ska gå vidare. Tyvärr går det inte så fort 

för våra deltagare att få jobb som vi skulle vilja – exempelvis 

tar det lite längre tid att lära sig svenska än man tänkt 

och det kan ta upp till elva år för en utländsk akademiker 

att få jobb inom sitt yrke i Sverige. Korta Vägens mål är 

att få den att se ut så här, 1 + 1, i stället för 11. Alltså 

att våra deltagare är ute på den svenska arbetsmarknaden 

inom ett par år. 

Varje deltagare gör upp en karriärplan för att lättare nå 

sina uppsatta mål. Marie bistår med detta och sedan görs 

en uppföljning med arbetsförmedlingen precis efter avslutad 

Korta Vägen. Målet är att de invandrade akademikerna 

så snart som möjligt ska bli självförsörjande i det 

svenska samhället. 

VILL UNDERLÄTTA FÖR FORTSATT KARRIÄR 

– Men att hundra procent av våra kursdeltagare ska få 

jobb direkt efter Korta Vägen är inte möjligt. Däremot har 

de fått nyttiga kontakter på arbetsmarknaden, de har fått 

referenser från sina praktikföretag och de har fått början 

till ett nätverk – något de allra fl esta saknar när de kom- 

mer till Sverige. Med sig får de också förslag på vilken 

väg de ska ta för en framtida karriär i Sverige, och även 

råd om framtida utbildningsvägar och eventuella kompletteringar. 

”Kroppsspråk är något som skiljer 

sig åt mellan olika kulturer och det 

är därför viktigt att visa vad det 

betyder här hos oss.” 

Marie Lakes egen målsättning är att underlätta för deltagarna 

att gå vidare. Hon ser varje student som nått sitt 

uppsatta mål som ett plus. 

– Och så skulle jag gärna att våra deltagare skulle ha ett 

större utbyte med svenska studenter. Det skulle vara utvecklande 

– för båda parter! 


18 19 

– KORTA VÄGEN SKA INFORMERA OCH 

SKAPA ENGAGEMANG 

Lennart Börjesson är lärare i samhällskunskap på Korta 

Vägen vid Högskolan i Skövde. Ett viktigt ämne som 

rymmer mycket mer än vad man vid en första anblick 

kan tro. För det handlar inte enbart om att lära de nyanlända 

utländska akademikerna svenskt statsskick. 

– På Korta Vägen har vi naturligtvis ambitionen att ge de 

nya svenskarna en inblick i hur vårt samhälle fungerar - 

men vi vill samtidigt väcka ett större engagemang. Statistiken 

visar nämligen att det är svårt att få nysvenskar 

att engagera sig i det svenska samhället. Vi har till exempel 

få folkvalda i politiken som har utländsk bakgrund. 

KVAR I DET GAMLA LANDET 

– Många av studenterna kommer från länder där familjen 

eller klanen spelar en betydligt större roll än samhället, 

medan det i Sverige i de allra fl esta fall är tvärtom, berättar 

Lennart. Den moderna tekniken gör det väldigt lätt att 

följa vad som händer i det gamla hemlandet, till exempel 

ser man nyheter och andra teveprogram via satellit. Följden 

blir att många som invandrat till Sverige ”blir kvar” i 

det land man fl yttat ifrån. Tid och kraft räcker helt enkelt 

inte till för både det nya och det gamla – och då kan det 

vara lättare att välja det gamla. 

Lennart vill att hans studenter ska förstå hur det svenska 

samhället fungerar praktiskt och att de så snabbt som 

möjligt blir en del av det, vilket naturligtvis inte alltid 

är så lätt när man inte behärskar svenska helt och fullt. 

Men det fi nns genvägar. 

”För oss har det tagit över hundra 

år att gå från ett odemokratiskt, 

mansdominerat samhälle till där 

vi är idag. Det handlar alltså om 

fl era generationer. Samtidigt begär 

vi att de människor som fl yttar till 

vårt land ska anpassa sig till det här 

samhället på bara några månader!” 

LÄS DAGSTIDNINGAR! 

– På min kurs handlar det inte om att plugga för att lära 

sig utantill, vilket en del studenter är vana vid från sina 

hemländer. I stället vill jag öka förståelsen för vårt land 

och vår kultur, ge en inblick och skapa ett engagemang. 

Det gör jag bland annat genom att tipsa om hur bra det 

är att gå med i föreningar och ta del av skol- och föräldraaktiviteter. 

Ett annat bra sätt att lära känna det svenska 

samhället är att läsa dagstidningarnas webbsidor, där allt 

från sport och politik samsas med kultur och populärkultur. 

Lennart Börjesson, 

samhällskunskapslärare, 


Lennart Börjesson menar att de utländska studenterna 

ska vara uppmärksamma på vad som det pratas om på 

svenska arbetsplatser, som exempelvis populära teveprogram, 

lokala nyheter, inrikespolitiska händelser och 

sport. För har man själv något att bidra med i en sådan 

konversation kan detta vara ett sätt att komma med i gemenskapen. 

SNABB ANPASSNING OMÖJLIG 

Lennart berättar att lärarna på Korta Vägen försöker individanpassa 

utbildningarna så mycket det går. Och det 

är ofta mycket ambitiösa studenter han möter. Samtidigt 

har den geografi ska spridningen bland studenterna ökat. 

När Korta Vägen började var avstånden till deras hemländer 

betydligt kortare än vad de är idag, vilket naturligtvis 

sätter sin prägel på den nuvarande Korta Vägen. 

De gamla kunskaper som man som invandrare har med 

sig är svåra, kanske rent av omöjliga att överföra till Sverige. 

– För oss har det tagit över hundra år att gå från ett odemokratiskt, 

mansdominerat samhälle till där vi är idag. 

Det handlar alltså om fl era generationer. Samtidigt begär 

vi att de människor som fl yttar till vårt land ska anpassa 

sig till det här samhället på bara några månader! Men 

våra utländska akademiker har en fördel. De är vana vid 

att studera och att snabbt ta till sig nya kunskaper – och 

så är de ofta mycket intresserade! 

KONTAKT MED EGNA BRANSCHEN 

Som samhällskunskapslärare på Högskolan i Skövde har 

Lennart varit med i Korta Vägen från starten. Och det är 

en verksamhet som han tror på. 

– Vår uppgift är inte att skapa jobb åt våra studenter. Målsättningen 

är i stället att påskynda möjligheten för Korta 

Vägens studenter att få arbete som är relaterat till deras 

akademiska bakgrund – både utbildningar och erfarenheter. 

Det kan till exempel ske genom att de får kontakt 

med den bransch de vill vara verksamma i och därigenom 

skaffa sig referenser. 

”Vår uppgift är inte att skapa jobb 

åt våra studenter. Målsättningen 

är i stället att påskynda möjligheten 

för Kort Vägens studenter att 

få arbete som är relaterad till deras 

akademiska bakgrund – både utbildningar 

och erfarenheter.” 

Dessutom presenterar vi dem för den svenska akademiska 

miljön, vilket gör det lättare för dem att söka kurser 

och program vid svenska högskolor och universitet. 

Vilka studenter har då mest nytta av Korta Vägen? – Det 

beror naturligtvis på individen. Det har att göra med 

tillfällen – men också på att ta vara på de chanser man 

får. Våra studenter har en inbyggd osäkerhet. Många har 

kommit hit utan sina familjer – utan fru eller man eller 

sina barn. Men jag är övertygad om att Korta Vägen är ett 

kort och effektivt sätt att integrera våra utländska akademiker, 

introducera dem till det svenska samhället och 

den svenska arbetsmarknaden. 

SÅ UPPLEVS LÄRARNA 

93% av eleverna som svarade på enkäten tycker att lärarna 

var ”Bra” för att de var duktiga på undervisning. 

Lärarna var också trevliga, roliga, underbara, de hade erfarenhet, 

använde olika pedagogiska tekniker och försökte 

förklara allting och svara på alla frågor. 


20 21 

NÄSTAN 80-TALET YRKEN REPRESENTERADE 

Det fi nns nästan 80 olika yrken representerade på Korta 

Vägen och det fi nns också personer som har två olika 

utbildningar. Majoriteten av kursdeltagarna vill arbeta i 

Sverige inom sina yrken. 

Korta Vägen hjälper kursdeltagarna att validera sin utbildning, 

några måste komplettera eller aktualisera sina 

utbildningar och kunskaper, andra måste byta inriktning 

för att få arbete. Coachen på kursen visar och förklarar för 

deltagarna alla möjligheter till att göra vägen kortare till 

en plats på den svenska arbetsmarknaden. 

Vanessa Leach, 

Antropolog 

Mustapha Boutalouz, 

Jurist 

Nadia Kykina, 

Läkare 

Setareh Jooyaei, 

Engelska lärare 

Rasem Qudaih, 

Ekonom 

Aldona Sivdzinska, 

Socialpedagog 

– KORTA VÄGEN BEHÖVER ENGAGERADE 

ELDSJÄLAR! 

– I Sverige ser vi gärna alla invandrare som oskrivna blad, 

det måste vi sluta med. Det är helt enkelt förödande 

att inte ta vara på den kompetens som många av nysvenskarna 

har med sig hit från sina hemländer. 

Ingvor Bergman arbetar på arbetsförmedlingen i Skövde, 

men är hela Skaraborgs kontaktperson mellan förmedlingen 

och Korta Vägen. Hon halkade in på uppdraget när 

Korta Vägen var helt ny. Ingvor har alltså varit med från 

början och sett hur kursen börjat som ett försök på tio 

veckor som sedan blev tjugo och nu är 25 veckor lång. 

– Och även 25 veckor tycker jag är för kort. Korta Vägen 

borde vara längre – kanske upp till 40 veckor, gärna med 

en möjlighet att sluta kursen tidigare för de deltagare som 

redan uppnått sina mål. Det skulle ge våra studenter betydligt 

mer fast mark under fötterna. Men egentligen är 

även ett år för kort tid för integration. Med en längre Korta 

Vägen skulle vi dessutom få utrymme för mer praktik 

– och praktiken är oerhört viktig. 

– Trots det har vi i Västsverige tack vare Korta Vägen, 

som fi nns på fl era högskolor i regionen, kommit betydligt 

längre med att ta vara på utländska akademikers 

kompetens än man gjort på andra håll i Sverige. 

”I Sverige ser vi gärna alla 

invandrare som oskrivna blad, 

det måste vi sluta med.” 

SVÅRT HITTA PRAKTIKPLATSER 

En sak blir Ingvor Bergman inte klok på och det är varför 

det ska vara så svårt att hitta praktikplatser till de utländska 

akademikerna. 

– Vanligaste svaret vi får är att man inte har tid att handleda 

– och det tycker jag är att ha ett väldigt kort framtidsperspektiv. 

Här kommer människor som med hjälp 

av praktiken snart kan försörja den aktuella arbetsplatsen 

med personal. I stället blir det nu så att många kvalifi cerade, 

exempelvis läkare, får väldigt svårt att komma ut 

på en arbetsplats och prova på hur det är att utöva det 

egna yrke i Sverige. Jag känner till både utländska sjuksköterskor 

och läkare som jobbat hur länge som helst i 

sina hemländer, men som aldrig får chansen här… 

ÖNSKAR STÖRRE SPECIALISERING 

Ingvor Bergman menar att Korta Vägen är jätteviktig eftersom 

hon inte vet hur man annars ska kunna ta vara 

på kompetensen hos de utländska akademikerna. Och 

arbetet fortsätter även efter avslutad kurs, då många av 

akademikerna behöver stöttning och därför håller kvar 

kontakten både med sin karriärcoach och med Högskolan 

i Skövde. 

Ingvor Bergman kan tänka sig en större specialisering 

bland högskolorna som driver Korta Vägen. Då skulle 

Högskolan i Skövde exempelvis kunna ha ekonomi- och 

Ingvor Bergman, 

arbetsförmedlingens kontaktperson 

dataspår, Borås satsa på lärare osv. Västsverige är ju inte 

större än att det går att bo på en studieort och pendla till 

en annan om det skulle behövas. 

– Jag tror att specialisering är ett sätt för de olika högskolorna 

att bli ännu bättre inom respektive yrkesområden. 

Korta Vägen skulle på det här sättet bli mer distinkt. Att 

jobba så brett som vi gör idag blir mindre effektivt. Med 

en specialinriktning ökar också möjligheterna för lärosätena 

att arbeta upp ett mer omfattande kontaktnät inom 

sina specifi ka områden, som att delta i branschråd etc. 

KRÄVER ENGAGERADE ELDSJÄLAR 

– Man måste ha eldsjälar som brinner för den här saken 

för att lyckas, och den typen av personer har vi här. De 

fi nns säkert på andra håll också, men det har också förekommit 

att prestige satt käppar i hjulet. Det krävs att 

man vågar ta lite stryk för att driva igenom idéer som 

man tror på, och då är det återigen en personfråga om 

man ska lyckas eller inte. 

Att Korta Vägen fungerat så bra just i Skaraborg beror 

också på att man har en bra dialog inom den grupp som 

arbetar med kursen. 

– Vi träffas och diskuterar det som fungerar bra – och det 

som fungerar mindre bra. Här fi nns ingen prestige utan 

alla kan säga vad de tycker och tänker, och så tar vi tag i 

det som folk är missnöjda med och försöker ändra på det. 

Inget är omöjligt! 

Ingvor tycker inte att utländska akademiker ska läsa 

Svenska för invandrare, SFI, utan ska komma till sin rätta 

miljö direkt, till högskolan, där de får studera tillsammans 

med likasinnade. 

– Här kan vi sedan slussa dem vidare till den fortsatta utbildning 

som är bäst för dem. Det kan röra sig om språkutbildningen 

Sjukvårdssvenska som är speciellt avsedd 

för vårdutbildade från utomeuropeiska länder som läkare, 

tandläkare, sjuksköterskor, apotekare och liknande 

och som vill praktisera sitt yrke i Sverige. Eller så kan de 

gå Korta Vägen som vänder sig till tekniker, ingenjörer 

och ekonomer med fl era. 


22 23 

”Jag känner till både utländska 

sjuksköterskor och läkare som 

jobbat hur länge som helst i sina 

hemländer, men som aldrig får 

chansen här…” 

Och så ger hon ett exempel: 

– En farmaceut med utbildning från ett utomeuropeiskt 

land kan börja jobba i Sverige efter godkänd Sjukvårdssvenska 

och efter sex månaders praktik, medan det tar 

fyra – fem år att utbilda nya farmaceuter på ett svenskt 

universitet. 

Låter både enkelt och självklart – men så enkelt är det 

inte. Det är i stället komplexa frågor eftersom Korta 

Vägen och sjukvårdsvenskan inte följer det traditionella 

skolväsendet ute i kommunerna. Bara en sån sak som att 

styra de kommunala pengarna till det ställe där de gör 

mest nytta, både för individerna och samhället, verkar 

omöjligt 

– Det är förödande att vi i Sverige är så dåliga på att ta vara 

på den kompetens som kommer hit, och det gäller i lika 

hög utsträckning elektriker och svetsare som akademiker. 

FORTSÄTTA INOM YRKET – ELLER SATSA PÅ NYTT? 

Arbetsförmedlingen har till uppgift att genom kartläggningssamtal 

se till att dessa människor hamnar rätt. Som 

att ta reda på om de vill fortsätta inom sina respektive 

yrkesområden – eller om de vill satsa på något nytt. Men 

ofta kommer arbetsförmedlingen in alldeles för sent i 

processen, tycker Ingvor. 

– Vi vill komma in tidigare, arbeta tillsammans med kommunernas 

integrationsenheter och vuxenutbildningen, 

för att kunna säga: Här har vi en akademiker som ska 

läsa svenska här och sedan gå Korta Vägen! Något som 

blir möjligt genom den nya lagen som träder i kraft den 1 

november 2010. * 

Ingvor anser också att all svenskundervisning för utländska 

akademiker i Skaraborg bör ligga på Högskolan 

i Skövde, och inte som nu när bara Korta Vägen gör det 

medan kursen i sjukvårdssvenska är en uppgift för studieförbundet 

Folkuniversitetet. 

INTEGRATION ÄR KUL! 

Ingvor Bergman har haft en rad olika uppdrag sedan hon 

började på arbetsförmedlingen 1992. Att jobba med integrationsfrågor 

tycker hon är extra kul. 

– Inom det här området fi nns hur mycket som helst att 

göra och det är dessutom ett väldigt tacksamt jobb – och 

tacksamt att utveckla. Det fi nns många människor som 

inte kan de här frågorna som man kan hjälpa och bistå 

*) Etableringslagen för vissa nyanlända 2010;197. 

för att det ska bli bra. Dessutom är det extra roligt när 

våra akademiker når sina mål och får jobb, vi har många 

sådana lyckade exempel. 

Det fi nns mycket inom integrationen som Ingvor Bergman 

skulle vilja förändra och förbättra. Som att man 

inom många kommuner skriver in de invandrande akademikerna 

på socialförvaltningen i stället för på arbetsmarknadsenheten. 

– Det görs nog av gammal hävd, men gör det besvärligare 

för våra akademiker att så snabbt som möjligt komma ut 

på arbetsmarknaden – och det helt i onödan! 

– VIKTIGT ATT FÅ KOMMA UT I DEN MILJÖ 

SOM MAN VILL ARBETA INOM! 

– Vid Folktandvården i Tibro har vi länge haft en öppen 

syn på praktikarbete. Vi tror att det är viktigt att få komma 

ut i den miljö som man vill arbeta inom, det gäller 

inte minst människor som kommer med utbildningar 

och jobberfarenheter från andra länder. Det gör det till 

exempel lättare att lära sig det språkbruk man behöver 

ute på arbetsplatsen. Inom vårt område är många ord och 

uttryck samma i olika länder, eftersom de är latin, vilket 

naturligtvis underlättar 

UTBILDNINGAR STÄMMER INTE ÖVERENS 

Vi har kontakt med tandläkarehögskolan för att se hur 

utländska utbildningar stämmer överens med våra. En 

av de praktikanter vi haft från Korta Vägen sade att hon 

varit tandhygienist i sitt hemland, men det visade sig 

att hennes kunskaper inte på långa vägar överensstämde 

med det yrket här hos oss. Här är det en egen specialitet 

som står högt i kurs. Men det blev bra i alla fall, vår praktikant 

läser idag till tandsköterska på distans. 

”Korta Vägen är ett bra sätt för 

studenterna, våra praktikanter, att 

få klart för sig vad som gäller i 

Sverige, i vårt fall inom tandvården.” 

Vår andra praktikant hade i sitt hemland läst till tandläkare 

under tre – fyra terminer. Men det gav henne tyvärr 

inga genvägar, hon kunde inte tillgodogöra sig den 

utbildningen eftersom den skiljde sig så mycket mot den 

vi har här i Sverige. Nu funderar hon på att omskola sig 

till svensk tandläkare eller tandhygienist, och hos oss 

fi ck hon möjlighet att se hur dessa professioner jobbar 

och vilken verklighet som väntar henne. 

Clarie Björklund, 

klinikchef och handledare på 

Korta Vägen, Tibro 

KORTA VÄGEN – EN BRA GREJ 

Jag tycker att tanken med Korta Vägen är en bra grej. 

Kontakten mellan oss handledare och Högskolan i Skövde 

har fungerat väldigt bra och deras personal är mycket 

trevlig. Korta vägen är ett bra sätt för studenterna, våra 

praktikanter, att få klart för sig vad som gäller i Sverige 

inom tandvården. De får en god praktisk inblick i hur 

tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister arbetar 

här i landet. 

Fick jag efterlysa något så är det att Högskolan i Skövde 

utrustade sina praktikanter med en mall för ett intyg som 

de kan fylla i successivt under sin praktik. Som till exempel 

vilka arbetsuppgifter de har, hur länge de praktiserar, 

under vilken tid etc. Som det är idag så får vi ofta dessa 

frågor från våra praktikanter i efterskott, och då kan det 

vara svårt att minnas exakt hur det varit. 


24 25 

– KORTA VÄGEN GER STORA MÖJLIGHETER TILL 

INTRÄDE PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN 

Klackarna på sommarsandaletterna är knappt centimetern 

höga trots att Krystyna Johansson kommer direkt 

från jobbet. Inte skyhöga pumps vilket hon är tacksam 

för. För så hade hon kanske varit klädd om hon varit på 

motsvarande kontor i gamla hemlandet Polen. 

– Där måste man vara jätteelegant, männen har alltid 

kavaj även om de sitter vid datorn hela dagarna, och 

kvinnorna på kontor går i högklackat. Här i Sverige behöver 

man inte vara så offi ciell, och det tycker jag är bra, 

säger Krystyna som är en av de utländska akademiker 

som fått hjälp av Korta Vägen att hitta en plats på den 

svenska arbetsmarknaden. 

Hon är inköpsassistent på byggföretaget NCC region väst 

med placering i Skövde. Ett stort steg kan tyckas från den 

polska tremiljon- och huvudstaden Warszawa, men jobbet 

påminner väldigt mycket om det hon gjorde där. 

Krystyna har en akademisk examen i ekonomi från universitet 

i Warszawa och har jobbat med logistik och ekonomi 

på olika byggföretag i Polen, bland annat på svenska 

PEAB och en underleverantör till NCC. Att fl ytta till 

Sverige hade hon inte tänkt sig, trots att hon varit tillsammans 

med sin svenske man i tio år – men då hela 

tiden i Polen. 

– Vi talade alltid engelska med varandra, så det fanns 

ingen orsak för mig att lära mig svenska, och jag trodde ju 

aldrig att vi skulle fl ytta hit, berättar Krystyna Johansson. 

SKÖNT SLIPPA STRESSEN I POLEN 

Men den dagen kom för några år sedan. Arbetsmarknaden 

hade blivit tuffare i Polen och många svenskar valde att 

vända hemåt. Krystynas man, som också är i byggbranschen, 

ville fl ytta till Sverige och starta eget här, även om 

han fortfarande ofta är i Polen. Att det blev Skövde var en 

tillfällighet. Maken, som är från Norrland och har bott i 

Stockholm, hade kompisar i Skövde och så valde de att 

bosätta sig här. 

Några problem att anpassa sig tycker Krystyna inte att 

hon haft. Kulturellt är Sverige och Polen ganska lika, och 

att ha en svensk man som tagit med henne till sitt hemland 

har också hjälpt. 

Till en början trodde Krystyna inte att hon och hennes 

man skulle stanna i Sverige. De hyrde en lägenhet och åkte 

hem till Warszawa varannan vecka. Men när Krystyna fi ck 

jobb accepterade hon tanken att det är i Sverige de ska bo 

i fortsättningen. 

Eftersom hon tidigare inte läst någon svenska blev det 

vid ankomsten till Skaraborg att börja på SFI, Svenska för 

invandrare, i Falköping. Efter några månader var hon redo 

för Korta Vägen. 

VIKTIG PRAKTIK PÅ KORTA VÄGEN 

Krystyna understryker hur viktig praktiken på Korta Vägen 

är, och att hon vet att lärarna har många bra kontakter 

som gör att många får praktik trots att platserna 

är svåra att hitta, inte minst nu under lågkonjunkturen, 

vilket hon tycker är lite konstigt med tanke på att det 

praktiskt taget inte kostar företagen något. I Polen välkomnas 

alltid gratis arbetskraft. 

Efter några månader som praktikant blev Krystyna anställd 

på NCC. Jobbet trivs hon med och det påminner en 

hel del om det hon gjorde i Polen. 

MAN FÅR INTE VARA LAT 

För Krystyna Johansson blev Korta Vägen inkörsporten 

till den svenska arbetsmarknaden, och det är ingen tillfällighet 

tror hon. 

– Är man inte lat så ger Korta Vägen stora möjligheter. 

För vill man lära sig så gör man det på Korta Vägen. Det 

är den största chansen som utländska akademiker har för 

att hitta jobb i Sverige. Utan Korta Vägen hade jag inte 

fått praktik på NCC. För det är en annan sak om någon 

från Högskolan står bakom när man ringer och söker 

praktikplats än om en helt okänd ensam invandrare presenterar 

sig som Krystyna Johansson och frågar efter jobb. 

Praktiken ger Korta Vägen-deltagarna bra möjligheter att 

visa att de kan jobbet. 

DOKTOR I WARSZAWA 

Under de år som Krystyna levt i Sverige har hon regelbundet 

fl ugit till Warszawa på helgerna. Hon har vidareutbildat 

sig på universitetet, och är klar med sin doktorsavhandling 

i logistisk ekonomi. 

Samtidigt har hon börjat vänja sig vid att bo och arbeta i 

Sverige. Naturligtvis saknar hon familjen och vännerna i 

Polen, men tycker trots det att det är bra att bo i Sverige. 

– Det är en jättegod atmosfär på jobbet. Arbetskamraterna 

är jättetrevliga och snälla och man kan lita på dem. 

Chefen i Sverige ser jag som en diplomat som vet vad 

han vill och vad alla ska göra. I Polen kan det vara så att 

chefen ändrar sig fl era gånger om dagen. För mig är det 

viktigt att ha en bra chef, någon jag litar på, då blir jag 

tryggare och kan fokusera på jobbet och därmed göra ett 

bättre resultat. 

– PRAKTIKEN SKULLE GÄRNA FÅTT 

VARA LÄNGRE! 

- Aina, som är lärare och kommer från en före detta sovjetisk 

delstat, var hos mig en längre period då jag själv arbetade 

i en förskoleklass. Det var en bra miljö för Aina att 

träna sig på svenska. Att prata med små barn är enklare 

än att prata med och inför vuxna. I gruppen fanns också 

fl era språksvaga barn och därför var mycket undervisning 

för de barnen på en mycket låg nivå. Högläsningsböcker 

i denna ålder är också enkla och illustreras tydligt för att 

ge större förståelse, till nytta även för Aina. 

FICK HJÄLP MED SPRÅKET 

Mycket av mitt arbete bestod i att stötta Aina i språket; 

att hon skulle våga prata både med en elev i taget, men 

även att prata i mindre grupper. Jag hjälpte henne också 

med en del skrivuppgifter hon fi ck från skolan. 

Vi pratade också mycket om våra olika yrkesroller. Mycket 

av skolarbetet skiljde sig från det Aina varit med om. 

Efter en alltför kort tid fi ck hon förfrågan om att få sina 

betyg validerade till svenska. Det kändes som om hon 

övertalades till att göra denna utbildning, alltså Korta Vägen, 

och att hon inte var riktigt mogen för den. Hade den 

kommit längre fram tror jag det hade varit bättre. 

Majsan Henrysson, 

Krystyna Johansson, 

logistiker och ekonom från Polen 

”Mycket av mitt arbete bestod i 

att stötta Aina i språket.” 

VIKTIGT KOMMA IN I SAMHÄLLET 

I och med att praktiken hos mig tog slut, tappade vi kontakten, 

så jag vet inte hur det har gått för henne. Pratade 

med hennes son som går här på skolan och han berättade 

att hon nu i sommar skulle ut på praktik. 

Jag tror att det hade varit mycket bättre för Aina om hon 

fått vara kvar i praktik hos oss tills hon varit mer säker 

i svenska. Allt måste få ta sin tid, det går inte att forcera 

fram ett resultat. 

En viktig del är också att komma in i det svenska samhället, 

att få svenska vänner. 

lärare och handledare på 

Korta Vägen, Tibro 


26 

OCH VILKEN KORT VÄG 

TAR VI SEN DÅ? 

Under de år Korta Vägen har bedrivits vid Högskolan i 

Skövde har det varit ett hårt arbete för att få ut studenter 

på praktik. Som nämnts tidigare har vi studerande med 

många olika yrken där alla inte fi nns representerade på 

den skaraborgska arbetsmarknaden, såsom konsertpianist, 

perfusionist (medicinskt utbildad person som 

sköter hjärt-lungmaskinen under operation), kriminalinspektör 

etc. 

Arbetsmarknaden borde vara intresserad av och stå i 

kö efter våra jätteduktiga akademiker. Vid Korta Vägen 

i Skövde har vi tillsammans med arbetsförmedlingen 

valt att inte ställa kravet på SFI D på våra Korta Vägenstudenter 

utan försöka bedöma svenskkunskaperna vid 

den test vi genomför vid varje kursstart. En av bedömningsgrunderna 

vid testet är hur väl studenterna kan 

tillgodogöra sig den svenska som är nödvändig för att de 

ska klara sin praktik. 

Vi har då mött akademiker som bara varit i Sverige några 

månader men ändå lyckats väl, medan andra tar längre 

tid på sig för att lära sig svenskan. Självklart krävs goda 

kunskaper i svenska för att få arbete. Då enkäten i den 

här rapporten genomfördes hade cirka hälften av de 

tidigare Korta Vägen-studenterna arbete i det svenska 

samhället, men bara hälften av dessa inom sina respektive 

utbildningar. 

Då den ekonomiska krisen drabbade Skaraborg och 

övriga landet var många av våra invandrare sist anställda 

och tvingades sluta. De fl esta valde då att studera vidare, 

antingen inom sina yrkesområden eller att fortsätta läsa 

svenska. Flera av de studerande påpekar att de inte vill 

vara hemma för då tappar de snabbt svenska språket. 

Det måste användas regelbundet! Flera av våra studenter 

återkommer till Högskolan i Skövde för att få råd och 

stöd hur de ska gå vidare, men också för att berätta att 

de fått jobb, klarat sin examen eller något helt annat 

som de vill delge oss. 

Våra deltagare har under de år Korta Vägen funnits genom 

olika och fl era utvärderingar verkligen visat att 

de uppskattat möjligheten att få lära sig mer svenska, 

svensk kultur och så vidare, samtidigt som de får komma 

i kontakt med svensk högskolemiljö. Vi ser framtiden 

an med stor entusiasm och är beredda på att även i fortsättningen 

anpassa vår kurs till deltagarnas individuella 

behov. 

De ansvariga för Korta Vägen på 




Box 408 

541 28 Skövde 

Tel 0500-44 80 00 

Fax 0500-44 80 99 

info@his.se 

www.his.se 

broschyr ver3.indd 28 2010-08-17 14.47

broschyr ver3.indd - Högskolan i Skövde

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?