Hälsa och livsstil - Högskolan i Halmstad

HÖGSKOLAN I HALMSTAD 

ANSÖKAN 

om tillstånd att 

utfärda examen på forskarnivå 

inom området HÄLSA OCH LIVSSTIL

Ansökan om tillstånd att utfärda examen 

på forskarnivå inom området 

HÄLSA OCH LIVSSTIL 

(Health and Lifestyle)

Detta dokument utgör ett underlag för ansökan om att utfärda examen på forskarnivå inom området 

Hälsa och livsstil (240 hp/ECTS). Ansvarig för skrivandet av ansökan är forskningsmiljön Centrum 

för forskning om Välfärd, Hälsa och Idrott (CVHI).

Innehållsförteckning 

Sammanfattning 5 

Ansökans uppläggning 5 

1. Området för examenstillstånd – Hälsa och livsstil 7 

Definition av området 7 

En gemensam kunskapsram för hälsa och livsstil 8 

Forskarutbildningsämnet 9 

Forskarutbildningsämnets inriktningar 11 

Samarbete, samverkan och sampublicering 13 

Områdets relation till Högskolans profilering 14 

Liknande forskarutbildningar i Sverige, Skandinavien och internationellet 15 

Sammanfattande motivering av valet av område 17 

2. Forskarutbildningsmiljön 19 

Basmiljön Centrum för forskning om Välfärd, Hälsa och Idrott - CVHI 19 

Tre starka grupper inom CVHI 19 

Ledning 20 

Bemanning, publicering, examina och ekonomi 21 

Gemensamma forskningsaktiviteter 22 

Integrering av doktoranderna i forskningsmiljön 23 

Centrala forskar- och samarbetspartners 24 

Samverkan med andra forskningsmiljöer och forskningsnätverk 25 

Samarbete med näringsliv och samhälle 27 

Kvalitetssäkringssystem 27 

3. Forskarutbildningen 29 

Inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå 29 

Forskarutbildningens utformning 29 

Rekrytering av doktorander 33 

Antagning av doktorander 34 

Handledarkompetens och handledarstruktur 35 

Examination 37 

Studierektor för forskarutbildningen 37 

Doktorandernas representation i beslutsorgan 38 

Doktorandernas studiesociala miljö 38 

Utbildningar på grund- och avancerad nivå med anknytning till hälsa och livsstil 39

4. Högskolan i Halmstad 43 

Nämnder och sektioner 43 

Högskolans profilering och strategiska satsningar 45 

KK-miljö – Forskning för innovation 45 

Samverkan med det omgivande samhället 46 

Jämställdhet och mångfald 46 

Internationalisering 46 

Kvalitetsarbete 46 

5. Ekonomiska förutsättningar 48 

Bilagor 

Bilaga 1 – Högskolans forskningsstrategi 2012–2016 

Bilaga 2 – Samarbetsavtal med Region Halland 

Bilaga 3 – CVHI:s strategiska plan för 2011–2013 

Bilaga 4 – Samarbetsavtal med Stiftelsen för reumatologisk forskning vid Spenshult 

Bilaga 5 – Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i hälsa och livsstil 

Bilaga 6 – Mall för individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad 

Bilaga 7 – Kursplaner för forskarutbildningens obligatoriska kurser 

Bilaga 8 – Avtal med andra lärosäten om utbildningar på forskarnivå 

Bilaga 9 – Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande 

läsår finansieras av Högskolan 

Bilaga 10 – CV för möjliga handledare 

Bilaga 11 – Kompletta publikationsförteckningar för möjliga handledare 10 år bakåt 

Bilaga 12 – Bibliometrisk analys över handledarresursernas publikationer 

Bilaga 13 – Övriga disputerade lärare och forskare inom området 

Bilaga 14 – CV för övriga disputerade lärare och forskare 

Bilaga 15 – Kompletta publikationsförteckningar för övriga disputerade lärare 

och forskare 10 år bakåt 

Bilaga 16 – Antalet studenter på utbildningar på grund- och avancerad nivå 

med anknytning till hälsa och livsstil, ht 2011 

Bilaga 17 – Högskolans organisation (skiss) 

Bilaga 18 – Sektionen för hälsa och samhälle (bild över organisationen) 

Bilaga 19 – Högskolans kvalitetspolicy 

Bilaga 20 – Budget för forskarutbildningen för år två till fyra

Sammanfattning 

Högskolan i Halmstad ansöker om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Hälsa och livsstil. 

Området Hälsa och livsstil avgränsas av en gemensam kunskapsram och forskarutbildningsämnet Hälsa och 

livsstil ges med tre inriktningar; omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi. 

Det finns påtagliga behov av ett mer kunskapsbaserat arbete inom välfärds- samt hälso- och sjukvårdssektorn. 

För att förebygga och utjämna skillnader i hälsa och levnadsvillkor mellan samhällsgrupper behöver 

vetenskapligt grundad kunskap om förutsättningar, samband och förändringsprocesser utvecklas. 

Forskning och forskarutbildning om individers, gruppers och samhällets ansvar och handlande för att 

främja hälsa och gynnsamma livsstilsval är kärnan i området Hälsa och livsstil på Högskolan i Halmstad. 

Forskare utbildade i en forskarutbildning inom området kommer att bidra med kunskaper om individuella 

och samhälleliga villkor och förhållanden, om samspelet mellan hälsa och livsstil samt systematiska kunskaper 

om förändringsprocessers effekter. Dessa ökade vetenskapliga kunskaper kan omsättas i reformer 

och praktiskt arbete och bidra till höjd livskvalitet för individer och minskade kostnader för samhället. 

Området Hälsa och livsstil är väletablerat på Högskolan i Halmstad och utgör ett prioriterat område i 

Högskolans profilering. Området avgränsas genom en gemensam kunskapsram och genom inriktning mot 

tre samverkande akademiska ämnen och praktiska fält; omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi. 

Centrum för forskning om Välfärd, Hälsa och Idrott (CVHI), som kommer ha huvudansvar för 

forskarutbildningen, är en väletablerad forskningsmiljö med goda förutsättningar för forskning och forskarutbildning. 

Den omfattande forskningen, som har goda publiceringsresultat, bedrivs av ca 80 personer. 

Forskningen inom CVHI handlar framförallt om hälsofrämjande processer, om funktionshindrades levnadsvillkor 

samt om samband mellan hälsa och fysisk aktivitet. Forskningen, som har tydlig samhälls- och 

brukarrelevans, belyser och analyserar med tvärvetenskapliga ambitioner, hälso- och livsstilsfrågor på olika 

nivåer och ur olika perspektiv. Handledarkapaciteten är god och erfarenheter av handledning och forskarutbildning 

bland de seniora forskarna är betydande. Idag handleds 25 doktorander av CVHI:s professorer 

och docenter på Högskolan. Samarbetet med lokala, regionala, nationella och internationella partners är 

omfattande och mängden externa forskningsmedel tillfredsställande. Grundutbildningar och avancerande 

utbildningar på Högskolan visar på en mycket god lokal rekryteringsbas för forskarutbildningen. Detta 

tillsammans med de organisatoriska, ekonomiska och strukturella villkoren gör att förutsättningarna för en 

kvalitetssäkrad forskarutbildning bedöms som mycket goda. Högskolan i Halmstad och CVHI uppvisar 

goda förutsättningar för att kunna bedriva en forskarutbildning inom området Hälsa och livsstil på hög 

vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga villkor. 

Ansökans uppläggning 

Vi har utgått från Högskoleförordningens kapitel 6 (§ 5c) om tillstånd att utfärda generell examina på 

forskarnivå inom ett område och beaktat de kriterier och rekommendationer som anges i Högskoleverkets 

vägledning. I ansökan redogörs för de förutsättningar som visar att Högskolan i Halmstad kan bedriva 

utbildning på forskarnivå med goda utbildningsmässiga förutsättningar och på hög vetenskaplig nivå. 

Ansökan är indelad i fem delar. 

Den första delen behandlar den gemensamma kunskapsramen och hur forskningen inom CVHI karakteriseras 

av begreppen hälsa och livsstil. Vi redogör för hur området utvecklats på Högskolan och hur de tre 

inriktningarna; omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi samverkar. Den första delen avslutas 

med en beskrivning av hur området relateras till Högskolans profilering, relationen till liknande forskarutbildningar, 

nationellt och internationellt, samt ger en sammanfattande motivering till valet av område. 

I del två beskrivs forskarutbildningsmiljön. Initialt presenteras forskningsmiljön CVHI och dess tre forskargrupper 

samt miljöns ledning, organisering, bemanning och verksamhet. CVHI:s viktigaste samver- 

5

kanspartners regionalt, nationellt och internationellt presenteras liksom hur doktorander integreras i 

forskningsmiljön. Del två avslutas med en presentation av forskarutbildningens kvalitetssäkringssystem. 

Forskarutbildningen presenteras i del tre. Forskarutbildningens upplägg och innehåll, rekrytering och 

antagning av doktorander, handledarkompetens, doktorandernas representation i beslutsorgan och 

studiesociala miljö beskrivs. Här redogörs för forskarutbildningens kursinnehåll samt Högskolan i 

Halmstads utbildningar på grund- och avancerad nivå med anknytning till hälsa och livsstilsfrågor. 

Speciellt noteras möjligheterna att ta tillvara upparbetade rutiner och erfarenheter från de två forskarutbildningar 

inom områdena Innovationsvetenskap respektive Informationsteknologi som har bedrivs på 

lärosätet sedan 2011. 

Tyngdpunkten i den fjärde delen ligger på att redovisa Högskolans organisatoriska och strukturella förutsättningar 

för att bedriva utbildning på forskarnivå. I Högskolans forskningsstrategi 2012-2016 poängteras 

vikten av att erhålla examenstillstånd på forskarnivå inom området Hälsa och livsstil som en del av 

Högskolans profilering. Vidare noteras att Högskolan blivit utsedd av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, 

KK-stiftelsen, till en s.k. KK-miljö med benämningen, ”Forskning för innovation”. KKmiljöprorammet 

är en 10-årig satsning på att utveckla forskningsprofilering och samproduktion vid 

Sveriges 17 nya universitet och högskolor., Detta förbättrar förutsättningarna även för aktuellt forskningsområde. 

I den avslutande femte delen redogörs för de ekonomiska förutsättningarna för lärosätets start av den önskade 

utbildningen på forskarnivå. Ambitionen är att initialt starta med minst tio doktorander. Sex som 

nyanställs och fyra, som nyligen har påbörjat sin forskarutbildning inskrivna vid annat lärosäte, flyttas över 

till Högskolan i Halmstad. Förutom internfinansiering och finansiering med externa forskningsbidrag 

finns samverkansavtal med externa samarbetspartners, t ex Region Halland, som innebär ekonomiska 

förstärkningar av forskarutbildningen. 

6

1. Området för examenstillstånd - Hälsa och livsstil 

Del 1 innehåller definitioner av området för forskarutbildningen, en beskrivning av områdets innehåll och 

avgränsningar, forskarutbildningsämnet och dess inriktningar, samverkan inom området samt forskarutbildningens 

plats i Högskolans profilering. Den föreslagna forskarutbildningen ställs också i relation till 

liknande forskarutbildningar och avslutningsvis motiveras valet av område. 

Definition av området 

Vi ansöker om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Hälsa och livsstil. Området har 

en tvärvetenskaplig karaktär och är ett avgränsat kunskapsfält som är större än ett ämne men mindre än ett 

vetenskapsområde. Vi menar att det därmed svarar väl mot de krav för forskarutbildning som formulerats 

av Högskoleverket 1 . Forskarutbildningsämnet föreslås vara ”Hälsa och livsstil med inriktning omvårdnad, 

handikappvetenskap och idrottspsykologi”. 

Ur såväl nationellt som internationellt perspektiv finns behov av mer kunskapsbaserat arbete inom 

välfärds- samt hälso- och sjukvårdssektorn. En stor samhällsuppgift är att förebygga att skillnader i hälsa 

och levnadsvillkor mellan grupper uppstår för att därigenom bidra till ett samhälle byggt på rättvisa och 

jämlikhet. I Europa och västvärlden är en åldrande befolknings ökade stöd- och vårdbehov, arbetsmarknadens 

marginalisering av funktionshindrade samt livsstilsrelaterade problem som övervikt och psykisk 

ohälsa, exempel på utmaningar där vetenskapligt grundad kunskap om förutsättningar, samband och 

förändringsprocesser behöver utvecklas. Detta understryks exempelvis av World Health Organization 

(WHO) 2 och lyfts fram i den framtida forskningssatsningen inom Europeiska Unionen (EU) ”Horizon 

2020”. 

Människors hälsa och livsstil påverkas av faktorer på flera nivåer. Svensk utbildnings- och socialpolitisk 

forskning visar att socioekonomiska klyftor, bostadssegregation, utbildningsmässiga och geografiska 

skillnader är exempel på strukturella faktorer som leder till olika levnadsvillkor och därmed påverkar 

individers och gruppers livsstil och hälsa 3 . Samtidigt har individers möjligheter till och ansvar för sin hälsa 

och för att välja livsstilar som främjar och förbättrar hälsa ökat under de senaste decennierna. 

Forskning och forskarutbildning om individers, gruppers och samhällets ansvar och handlande för att 

främja hälsa och gynnsamma livsstilsval är kärnan i forskningsområdet Hälsa och livsstil. En forskarutbildning 

inom området Hälsa och livsstil kan bidra med forskare som producerar kunskaper om individuella 

och samhälleliga villkor och förhållanden, om samspelet mellan hälsa och livsstil samt systematiska 

kunskaper om individuella och samhälleliga förändringsprocessers effekter. Existerande och ökade vetenskapliga 

kunskaper, om orsaker till ojämlikhet, samband mellan hälsa och livsstil och effekter av hälso- och 

välfärdsinsatser, kan omsättas i reformer och praktiskt arbete, bidra till höjd livskvalitet för individer och 

effektivare resursutnyttjande för samhället. 

Högskolan i Halmstads inriktning på området Hälsa och livsstil för forskarutbildning avgränsas av en 

gemensam kunskapsram och av att forskarutbildningsämnet Hälsa och livsstil ges med tre inriktningar 

(tillika applikationsfält); omvårdnad, handikappvetenskap respektive idrottspsykologi. 

1 Vägledning för examenstillstånd på forskarnivå (Högskoleverket 2011) 

2 Se t ex WHO (2010) World Health Report. Genève: WHO 

3 Se t ex Rostila, M & Toivanen, S (red) (2012) Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och 

livslängd. Stockholm: Liber 

7

En gemensam kunskapsram för hälsa och livsstil 

Med fokus på förståelse för, förklaring och förändring av människors hälsa och livsstil har forskningsmiljön 

Centrum för forskning om Välfärd Hälsa och Idrott (CVHI) utvecklat en gemensam vetenskaplig 

kunskapsram för området hälsa och livsstil. 

Med fokus på hälso- och livsstilsfrågor inom de omvårdnads-, handikappvetenskapliga- och idrottspsykologiska 

forsknings- och praktikfälten, tas utgångspunkt i teorier om individer, grupper och samhälle, 

samt en systemteoretisk syn på samspelet inom och mellan de olika nivåerna. Grundantagandet är att individers 

hälsa och livsstil formas i interaktionen mellan individuella bio-psyko-sociala villkor och samhällets 

struktur och krav. I denna interaktion kan förändringsprocesser och interventioner påverka människors 

hälsa och livsstil. Ett särskilt fokus riktas på möjligheter och hinder för individers och gruppers delaktighet 

i dessa förändringsprocesser. Inriktningarna liksom applikationsfälten för forskningen är omvårdnad, 

handikappvetenskap respektive idrottspsykologi men företrädesvis kombinationer av dessa. 

Figur 1. Kunskapsram för Hälsa och livsstil 

Forskningen inom CVHI karakteriseras och genomsyras av de interdisciplinära begreppen hälsa och livsstil 

samt en gemensam systemteoretisk grund 4 . Människans hälsa och livsstil beror på och påverkas av ett stort 

antal faktorer som samspelar på och mellan individ-, grupp- och samhällsnivå. Begreppen hälsa och livsstil 

utgör centrum och samtidigt ramarna för forskarutbildningsområdet och det systemteoretiska synsättet 

tydliggör områdets tvärvetenskapliga karaktär (figur 1). Begreppen hälsa och livsstil används i såväl dagligt 

tal som i forskning. En precisering av vad som avses när Högskolan i Halmstad bedriver forskning och en 

kommande forskarutbildning inom området hälsa och livsstil följer nedan. 

Hälsa är ett mångfacetterat begrepp. Innebörden av begreppet varierar mellan individer, grupper och samhällen/kulturer, 

i tid och rum samt beroende på vilket perspektiv man antar. Hälsa handlar, i linje med 

WHO:s definition, om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, där människan upplever en känsla av 

sammanhang. I detta synsätt är hälsa relaterat till både individuella och samhälleliga faktorer. Hur människan 

upplever hälsa respektive ohälsa bestäms inte bara av förekomst av sjukdom utan är också psykologiskt 

och socialt relaterat. Forskning visar att strukturella faktorer, i form av välfärdskomponenter som till 

exempel socioekonomiska förhållanden och miljöfaktorer, har betydelse för individers och gruppers 

hälsa/ohälsa. De materiella faktorernas betydelse visas exempelvis genom att fattigdom globalt sett är den 

mest avgörande faktorn bakom ohälsa. Exempel på andra levnadsvillkorsrelaterade hälsofaktorer är utbildning, 

sociala relationer och makt/inflytande. 

4 Se t ex Pickel, A (1996) Systems theory. In I. Jarvie & J. Zanora-‐Baulla (eds) The Sage Handbook of the 

philosophy of social sciences. London: Sage 

8

I kombination med individers förutsättningar skapar de strukturella faktorerna det sammansatta mönster 

som en helhetssyn på hälsa förutsätter. Genom att hälsa varierar över tid och mellan människor beroende 

på individuella förutsättningar, grupptillhörighet, kulturella perspektiv och samhällsstrukturer, knyts hälsa 

och livsstil nära samman. En forskningsmässig avgränsning av hälsobegreppet inom CVHI innebär att 

fokus främst läggs på faktorer som främjar hälsa och motverkar ohälsa. 

Livsstil, det specifika mönster av vardagliga aktiviteter som är karakteristiskt för en människa, är ur ett 

individperspektiv personligt unik på det sättet att den inte helt sammanfaller med någon annans. Samtidigt 

är den kollektiv genom att individer anpassar sin livsstil så att den uppvisar stora likheter med andra 

individers livsstilar. Livsstilsbegreppet innefattar både personliga vanor och levnadsvillkor som måste förstås 

i relation till människors sociala miljö. Ur ett individperspektiv och i hälsopolitiska sammanhang beskrivs 

livsstil som individens relativt fria val och därav följer ett personligt ansvar för hälsa. De personliga 

vanor som kan påverka hälsan beskrivs ofta som livsstilsrelaterade och kan handla om tobaks-, alkohol-, 

motions-, mat- och sexualvanor. Sett ur ett samhällsperspektiv är livsstilar påverkade av samhällets ekonomiska 

och sociala skiktning och de möjligheter och begränsningar som människor har i sin sociala miljö. 

Med det ekonomiska och symboliska kapital som följer med grupptillhörigheter, som t ex socioekonomisk 

klass, blir vissa livsstilar mer sannolika än andra. Livsstilsbegreppet tillämpas inom CVHI:s forskning både 

för att fånga individers och gruppers möjligheter och begränsningar som aktörer att välja livsstil, och för 

att studera de förutsättningar, strukturer och processer, som sätter ramar för och påverkar livsstilen. Såväl 

strukturerna som aktörerna och spänningsfältet dem emellan avgör således livsstilen och därmed delvis 

också förutsättningarna för hälsa. 

Med en systemteoretisk grund är relationerna mellan hälsa och livsstil centrala och en av flera gemensamma 

faktorer för hälsa och livsstil är individers makt över sina liv. Nationella och internationella studier 

visar att upplevelser av maktlöshet kan skapa ökad ohälsa och större begränsningar i livsstilsval än faktiska 

materiella förhållanden. Makt och andra faktorer och processer som främjar hälsa och motverkar ohälsa 

bör därför relateras till livsstil och vice versa. För att bidra till en mer kunskapsbaserad välfärd och hälso- 

och sjukvård menar vi att analyser av sambanden mellan hälsa och livsstil bör ske på flera nivåer och ur 

flera perspektiv, dvs tvärvetenskapligt, i så stor utsträckning som möjligt. Här bidrar forskningen inom 

CVHI och en forskarutbildning inom området Hälsa och livsstil särskilt till kunskapsutveckling om samspelet 

mellan individ-, grupp- och samhällsnivåerna och om omgivningsmässiga aspekter på hälsa och 

livsstil. Forskarutbildningen understödjer den teoretiska utvecklingen på området och medverkar till att 

studier genomförs där vetenskapliga kunskaper omsätts i insatser och interventioner för främjande av hälsa 

och livsstil. 

Forskarutbildningsämnet 

Forskning om Hälsa och livsstil har en stark ställning på Högskolan i Halmstad. Internt, och i samarbete 

med andra lärosäten, såväl i Sverige som i utlandet, har forskare länge engagerat sig i forskning inom detta 

fält. Redan i början på 1990-talet formerades på Sektionen för hälsa och samhälle forskargrupper med 

omvårdnadsvetenskaplig, handikappvetenskaplig och idrottspsykologisk inriktning där studier av hälsa och 

livsstil för olika målgrupper sedan dess har genomförts. Området Hälsa och livsstil har forskningsmässigt 

en tradition av tydlig brukar- och praktikrelevans. Forskning om hälsa och levnadsvillkor för barn och 

vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar, interventioner i samband med idrottares skador och 

hälsoproblem, rehabilitering samt livsstilsförändringar vid hjärtsjukdom är sådana exempel. Under 2000talets 

första decennium gick de olika forskargrupperna samman i en gemensam större forskningsmiljö, 

Centrum för forskning om Välfärd, Hälsa och Idrott (CVHI), som sedan dess utgör en av tre basmiljöer 

för forskning på Högskolan i Halmstad. CVHI, som kommer att ansvara för forskarutbildningen inom 

området Hälsa och livsstil, är också en betydelsefull del av lärosätets Kunskaps- och Kompetensutvecklingsmiljö 

(KK-miljö) ”Forskning för innovation” 5 . 

5 Se vidare om KK-‐miljön i del 4 

9

De utmaningar som samhället står inför när det gäller hälso- och livsstilsrelaterade frågor kräver en tvärvetenskaplig 

kunskapsbildning inom området. Enligt CVHI:s erfarenhet bör detta ske med särskilt fokus 

på människors möjligheter till och hinder för delaktighet i förändringsprocesser. Forskarutbildningsämnet 

Hälsa och livsstil kommer därför att ges med tre inriktningar, omvårdnad, handikappvetenskap samt 

idrottspsykologi (se beskrivning av inriktningarna nedan). Samhörigheten i forskningsmiljön och i gemensamma 

projekt har identifierat förenande vetenskapliga fokus på förståelse, förklaring och förändring av 

människors hälsa och livsstil. Med utgångspunkt i kunskapsramen om hälsa och livsstil, som bland annat 

realiseras i obligatoriska forskarutbildningskurser 6 , skapas en gemensam tvärvetenskaplig grund för alla 

forskarstuderande i området. Genom samverkan mellan inriktningarna skapas goda möjligheter till förnyelse 

och utveckling av tvärvetenskapliga studier av hälsa och livsstil och gemensam utveckling av den teoretiska 

kunskapsramen och forskningsmetoderna. Gränsöverskridande forskningsprogram och projekt stärker 

ytterligare förutsättningarna för forskarutbildningen. Forskarna kommer att i än större omfattning arbeta 

tillsammans i projekt, seminarieverksamhet, forskarkurser och doktorandhandledning. Forskarutbildningsämnets 

inriktningar har således en tydlig gemensam fokusering på området Hälsa och livsstil vilket 

motiverar en forskarutbildning med gemensamma kurser, seminarier och handledning. 

I skärningspunkten mellan de tre inriktningarna finns avsevärda kunskapsvinster att hämta. Den gemensamma 

systemteoretiska grunden samt genomförande av empiriskt baserade tvärvetenskapliga analyser ger 

goda förutsättningar för avhandlingsprojekt som förenar de olika forskarutbildningsinriktningarna inom 

området. Samtidigt är det för en tvärvetenskaplig forskarutbildnings kvalitet betydelsefullt att också stärka 

den enskilda inriktningen. För att uppnå en framgångsrik balans bör inriktningarnas teoretiska och begreppsliga 

utgångspunkter, målgrupper och kunskapstraditioner tillvaratas och utvecklas vilket motiverar 

visst utrymme inom forskarutbildningen för inriktningsspecifika kurser och avhandlingsteman. 

I forskarutbildningen läggs särskild tonvikt på studier av interventioner och förändringsprocesser på 

individ-, grupp- och samhällsnivå. Individers möjligheter till delaktighet i förändringar är en central komponent 

i konstituerandet av såväl hälsa som livsstil. Delaktighet handlar om individens tillgång till och 

medverkan i social gemenskap, aktiviteter och uppgifter 7 . Det handlar både om formellt deltagande i form 

av tillhörighet (objektivt observerbart) och upplevd delaktighet (subjektiva upplevelser) på olika arenor och 

på olika nivåer. På individuell nivå är individens förutsättningar, förmåga och vilja avgörande för delaktighet 

medan det omgivningsrelaterade handlar om faktorer som tillgänglighet och bemötande. I en pågående 

studie av unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar och deras erfarenheter av delaktighet på 

olika samhällsarenor stärks bilden av att delaktighet handlar om samspelet mellan individen och dennes 

sociala och fysiska omgivning. Delaktighet interagerar således med både hälsa och livsstil, och speciellt 

bristande delaktighet riskerar att bidra till ohälsa och begränsa möjligheterna till val av livsstil. 

Forskning inom området Hälsa och livsstil kräver, beroende på forskningsfrågan, olika metodologiska 

ansatser av såväl kvalitativ som kvantitativ art. Den särskilda uppmärksamheten av delaktighet väcker 

behov av utveckling/komplettering av traditionella forskningsmetoderna på fältet, varför det inom CVHI 

är en ambition att ge plats åt mer deltagarbaserad forskning. Ett aktuellt exempel på detta är forskningsprojektet 

om kamratstöd bland barn som överlevt cancer där barnen involveras i forskningsprojektets alla 

stadier. 

Sammantaget resulterar forskarutbildningen i forskare som tillägnat sig avancerade kunskaper om och 

tvärvetenskapliga perspektiv på Hälsa och livsstil samtidigt som de, inom området, fått möjlighet till 

fördjupning i sin inriktning (omvårdnad, handikappvetenskap eller idrottspsykologi). 

6 Se beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning av forskarutbildningen i del 3 

7 Jmf International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) 

10

Forskarutbildningsämnets inriktningar 

Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika inriktningarna 8 inom forskarutbildningen i Hälsa och 

livsstil. Därefter exemplifieras samarbete, samverkan och sampublicering mellan inriktningarna. 

Omvårdnad 

Omvårdnadsforskning syftar till att utveckla kunskap om hur hälsa främjas och bevaras, upprätthålls och 

återvinns på individ- och gruppnivå, liksom kunskap om möjligheter att leva ett gott liv med sjukdom och 

funktionsnedsättningar. Inom omvårdnad betraktas människan utifrån ett helhetsperspektiv och som en 

del av det sammanhang hon eller han lever i. Hälsa är omvårdnadens centrala målsättning och ses som en 

personlig resurs i livet och som en väsentlig förutsättning för mänskligt liv och social utveckling. Hälsan är 

ständigt föränderlig och en person kan utifrån ett humanistiskt perspektiv uppleva hälsa även vid sjukdom. 

Utgångspunkten är således att hälsa och ohälsa inte utgör varandras motpoler utan parallella processer 

under livets gång. Omvårdnadsforskning inkluderar, mot bakgrund av detta synsätt, kunskaper från såväl 

humaniora som samhälls- och beteendevetenskap och medicinsk vetenskap. 

Aktuell forskning 9 visar att det föreligger stora skillnader i hälsa och livsstil mellan olika socioekonomiska 

grupper, mellan män och kvinnor samt mellan människor med olika etnisk bakgrund. Dessa olikheter 

manifesteras bland annat i skillnader när det gäller bemötande och erhållen vård. I omvårdnadsforskning 

runt hälso- och livsstilsfrågor beaktas inte enbart den enskilda individens levnadsvillkor och levnadsvanor 

utan även omgivningsfaktorer. Det innebär att hälsa och livsstil sätts i relation till det sociala sammanhang 

där människor lever sina liv och kontinuerligt påverkar och påverkas av varandra. Livsstil ses följaktligen 

både som en orsak till och som en konsekvens av ett hälsosamt eller ohälsosamt beteende likväl som skapad 

av flera samhälleliga förhållanden. Omvårdnadsforskning syftar, i analogi med en humanistisk värdegrund, 

till att motverka ojämlikheter i hälsa samt till att bidra till utvecklingen av det vetenskapliga kunskapsområdet, 

dess tillämpning och utformning av huvudområdet i sjuksköterskors utbildning. 

Omvårdnadsforskning på Högskolan i Halmstad bedrivs till största delen inom Gruppen för Hälsofrämjande 

Processer (GHP) och fokuserar på hälsoinnovation och hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande 

processer. Forskningen innefattar hela livscykeln med studier om exempelvis kamratstöd för att 

främja psykisk hälsa hos barn med leukemi, reproduktiv hälsa under graviditet och förlossning samt hälsa 

och livsstil hos vuxna med övervikt. Vidare studeras hälsa och livsstil hos personer med hjärtsjukdom och 

reumatisk sjukdom, hos personer med psykiska funktionshinder samt hur äldres och närståendes hälsa kan 

främjas. Ytterligare forskningsområden är informationsteknologi och vårdmiljö. Omvårdnadsforskningen 

tar utgångspunkt såväl i den vetenskapliga som i den erfarenhetsbaserade kunskapen. Bredden i frågeställningarna 

inom omvårdnadsforskning kräver en mångfald forskningsmetoder. 

Handikappvetenskap 

Den handikappvetenskapliga forskningen, som i sig är tvärvetenskaplig och består av såväl beteendevetenskaplig, 

samhällsvetenskaplig och humanistisk som medicinsk och teknisk vetenskaplig kunskap, har en 

tonvikt på sociala perspektiv på funktionshinder. Forskningen fokuserar på studier av relationer mellan 

personers förutsättningar (olika typer och grader av funktionsnedsättningar) och omgivande samhälleliga 

villkor som människor med funktionsnedsättning möter. Detta relateras till individens möjligheter att leva 

ett aktivt liv och att vara delaktig på olika samhällsarenor under livets olika skeden. I den handikappvetenskapliga 

forskningen fokuseras således särskilt på analyser av faktorer i samhället, och i individens närhet, 

som i relation till människors funktionsnedsättningar, förorsakar och vidmakthåller funktionshinder, det 

vill säga ett relationellt perspektiv på funktionshinder 10 . 

8 

Respektive inriktning/forskargrupps verksamhet och koppling till området Hälsa och livsstil vidareutvecklas 

och exemplifieras ytterligare i del 2. 

9 

Se t ex Rostila, M & Toivanen, S (red) (2012) Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och 

livslängd. Stockholm: Liber 

10 

Se Grönvik, L (2007) Definitions of disability in social sciences. Uppsala: Uppsala Universitet 

11

Det är i mötet och i relationen mellan individer med funktionsnedsättningar och en icke anpassad miljö 

som funktionshinder konstrueras. Att födas med, eller under sin levnadsbana förvärva, en funktionsnedsättning 

sätter ramar för livsstilsval och kan få betydande hälsomässiga konsekvenser. Personer med funktionsnedsättningar 

har som grupp betraktat generellt sämre hälsa än befolkningen i övrigt 11 , vilket kan 

antyda ett samband mellan funktionsnedsättning och ohälsa. Men en individ som lever med en funktionsnedsättning 

är inte automatiskt sjuk och har inte per definition en sämre hälsa. Funktionsnedsättningen 

kan föra med sig ökade hälsorisker men även de, i relation till befolkningen i övrigt, sämre levnadsvillkoren 

som personer med funktionsnedsättningar har kan bidra till ohälsa. Det är skillnad mellan självupplevd 

hälsa och den bild, eller prognostiserade hälsa, som en diagnos ofta ger. Många människor med funktionsnedsättning 

”skattar” sin hälsa som bättre än de ”borde” göra enligt den diagnos de fått. Detta illustrerar 

det relativa i att leva med ohälsa/funktionshinder och styrker behovet av att i tvärvetenskapliga studier av 

livsstil och hälsa/ohälsa fokusera på inifrånperspektiv och samtidigt flera vetenskapliga perspektiv i analysen. 

Merparten av handikappforskningen vid CVHI återfinns inom forskargruppen Wigforssgruppen vars 

huvudsakliga inriktning är studier av välfärds- och utbildningssystemen och vad dessa betyder för personer 

med funktionsnedsättningar och deras villkor, hälsa och livsstil. Inom gruppen genomförs forskning med 

fokus på funktionshinder på individ-, grupp- och samhällsnivå utifrån främst samhälls- och beteendevetenskapliga 

perspektiv. Exempel på pågående forskningsprojekt, där också doktorander deltar, är på vilka sätt 

avvikelse konstrueras i skolan, hur elever i särskolan upplever sin utbildning och hur de bemöts socialt, 

språk- och kommunikationssvårigheters relation till olika funktionsnedsättningar, hur livssituationen upplevs 

av kvinnor som i vuxen ålder får en funktionsnedsättning, vilka möjligheter till inflytande äldre människor 

med utvecklingsstörning har samt studier av unga funktionshindrades situation i samband med 

övergång från utbildning till arbetsliv. 

Idrottspsykologi 

Idrottspsykologi utgör en subdisciplin av ämnet psykologi och är ett växande forskningsområde nationellt 

och internationellt. Idrottspsykologi handlar om hälsa och livsstil i form av människors upplevelser, känslor, 

beteenden och tankar i relation till idrotts- och motionsaktiviteter. Hälsa är ett centralt begrepp inom 

idrottspsykologin och handlar om att utveckla individen och gruppens prestations- och hälsofrämjande 

psykiska och sociala resurser. Inom såväl tävlings- som motionsidrotten betonas vikten av att upprätthålla 

en hälsosam livsstil, till exempel genom fysisk aktivitet/regelbunden träning, hälsosam kost samt sociala 

stödsystem vid exempelvis skada, i syfte att utveckla hälsa och välbefinnande. Genom att öka individens 

medvetenhet om och hur det egna beteendet och livsstilen påverkar hälsan ges förutsättningar för individens 

delaktighet och ansvar för sitt eget välbefinnande. För att studera individens förutsättningar och 

resurser är det viktigt att ta hänsyn till interaktionen med gruppen liksom de ramar och den kultur och de 

villkor som det omgivande samhället bidrar med. 

Idrottspsykologisk forskning inom CVHI, som återfinns i Gruppen för forskning om Idrott, Hälsa och 

Fysisk aktivitet (IHF), tar sin utgångspunkt i att individen besitter resurser för att förändra sin livsstil och 

sitt beteende såväl inom som utanför den idrottsliga kontexten, d v s ett deltagar- och resursperspektiv. 

Detta perspektiv ser individen som en aktiv ”agent” i en utvecklingsprocess, t ex vad gäller att förebygga 

enohälsosam livsstil samt att bidra till fysisk aktivitet hos såväl unga som äldre. Forskningen har också flera 

inriktningar med delvis olika teoretiska ansatser. En forskningsinriktning baseras på hälso-och motionspsykologisk 

grund och studerar bland annat faktorer som berör motivation till motion relaterat till digitala 

interventioner för beteende- och livsstilsförändringar, hälsosamma strategier och metoder ( t.ex mindfulness), 

men också den roll som fysisk aktivitet har på det psykologiska välbefinnande ( t.ex. förebyggande av 

depression) i syfte att utveckla hälsosamma levnadsvanor för äldre bland annat i form av hälsokost, motion 

och sociala nätverk. Ett annat forskningsområde är karriärövergångar. Här studeras hur tävlingsidrottande 

psykologiskt bemästrar de krav som ställs vid övergång till nya utvecklingsnivåer (exempelvis övergången 

11 Se t ex Socialstyrelsen (2010) Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med 

funktionsnedsättning. 

12

från junior till senioridrott) samt hur tävlingsidrottare hanterar dubbla karriärer så som skola, idrott och 

privatliv. Ytterligare forskningsprofiler utgörs av psykologiska riskmarkörer som föregår idrottsskador samt 

såväl grund- som tillämpad forskning kring psykologiska perspektiv på rehabilitering efter idrottsskador. 

Samarbete, samverkan och sampublicering 

De tre beskrivna inriktningarna hålls samman och utvecklas genom den tidigare presenterade gemensamma 

kunskapsramen för hälsa och livsstil. Inom respektive forskarutbildningsinriktning är forskning 

kring hälsa och livsstil väl representerad. De tvärvetenskapliga, och därmed gemensamma forskningsambitionerna, 

kommer väl till uttryck i boken ”Hälsa och livsstil – forskning och praktiska tillämpningar” 

som forskare inom CVHI gemensamt publicerade 2010 12 . Genom analyser av kopplingar mellan hälsa, 

livsstil och livskvalitet lyfts risk- och framgångsfaktorer fram. De rådande hälsodiskurserna diskuteras och 

frågor om t ex kostens och den fysiska aktivitetens betydelse analyseras. Utifrån forskningsresultat belyses 

maktperspektiv, psykologiska faktorer, arbetsmiljöaspekter m.m. Forskningen visar på förekomst av välfärds- 

och livsstilsohälsa som kan påverkas genom förändrat beteende men också på att strukturella faktorer 

som klass, kön, etnicitet, funktionshinder och sexualitet har stor betydelse. En samlad slutsats är att 

kunskaperna och medvetenheten om samband mellan hälsa och livsstil måste stärkas för att förändring ska 

kunna ske. Boken ”Hälsa och livsstil” utgör, tillsammans med pågående och nyligen avslutade avhandlingsprojekt, 

pågående studier, gemensamma forskningsmiljöseminarier, ett flertal magisterexamensarbeten 

etc., illustrationer av hur forskningen inom CVHI fokuserats mot området hälsa och livsstil. 

Ett annat exempel på samverkan inom CVHI, med bäring för forskarutbildningen, är den vetenskapliga 

tidskriften, International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being (QHW), som har en 

välrenommerad internationell redaktionskommitté. Tidskriften initierades 2006 på lärosätet och har sin 

redaktion inom CVHI. Redaktörskapet ger kontinuerlig kontakt med internationella forskare samt med 

aktuell forskning inom området hälsa, välbefinnande och livsstil, vilket är en stor tillgång för CVHI och 

lärosätet. Med utgångspunkt i tidskriften initierades en livaktig Journal Club för flera år sedan inom 

CVHI, där doktorander och lärare/forskare på lärosätet bjuds in till seminarier ungefär en gång per månad 

för att diskutera aktuella artiklar inom området hälsa och livsstil. Dessa seminarier kommer att inkludera 

kommande doktorander och ingå som ett moment i den planerade forskarutbildningen. 

Under de senaste tre åren har forskningsprojekt där två eller alla tre inriktningarna samarbetar ökat. Under 

2012 slutförs projektet Äldres funktionella förmåga, hälsa och livsstil där omvårdnad, handikappvetenskap 

och idrottspsykologi samverkat, projekt Matordning på recept (Omvårdnad och Idrottspsykologi) initieras 

liksom en studie av Levnadsvillkor och levnadsvanor hos ungdomar med diagnosen reumatoid artrit (Omvårdnad 

och Handikappvetenskap). 

Andra exempel på pågående gemensamma projekt är: 

• Organtransplanterades uppfattningar av idrottslig kompetens (idrottspsykologi, omvårdnad och 

handikappvetenskap), 

• Kamratstöd för förbättrad psykisk hälsa hos barn (omvårdnad, idrottspsykologi och handikappvetenskap), 

• Hälsa och anpassad fysisk aktivitet bland barn med och utan funktionsnedsättning (idrottspsykologi, 

handikappvetenskap och omvårdnad) 

• Digitala interventioner för främjande av fysisk aktivitet (omvårdnad och idrottspsykologi). 

Dessutom finns i nuläget fem ansökningar om externa medel som inbegriper två eller tre av inriktningarna. 

Inom CVHI finns idag 25 doktorander, varav två som under hösten 2012 startar sina avhandlingsarbeten 

inom området hälsa och livsstil. En med inriktning på psykisk ohälsa hos barn och unga med och 

utan funktionsnedsättning och en med inriktning på ungas livsstil och välbefinnande ur ett idrottsper- 

12 Hallberg, L (red) (2010) Hälsa och livsstil. Forskning och praktiska tillämpningar. Lund: Studentlitteratur 

13

spektiv. Dessa doktorander, liksom ett antal av dem som inte kommit för långt i sin forskarutbildning, 

kommer att fullfölja sina forskarstudier i den planerade forskarutbildningen inom området Hälsa och 

livsstil på Högskolan i Halmstad. 

Publiceringen i forskargrupperna är omfattande. Sampubliceringen av gemensamma studier där forskare 

från de olika inriktningarna ingår ökar successivt. En utveckling som markant kommer att förstärkas när 

en gemensam forskarutbildning börjar resultera i publikationer. Som en medveten strategi för att stärka 

samverkan och tvärvetenskapligheten ska varje doktorand ha handledare från minst två av de tre inriktningarna. 

Med forskarutbildning inom området hälsa och livsstil kommer större långsiktiga forskningsprogram 

som involverar två eller samtliga inriktningar att initieras. Som ett exempel på det senare har ett 

sexårigt forskningsprogram utarbetats som tvärvetenskapligt fokuserar på unga vuxna med intellektuella 

funktionshinder och deras livsstil, hälsa och levnadsvillkor. 

Områdets relation till Högskolans profilering 

Högskolan i Halmstad profilerar sig som det innovationsdrivande lärosätet och fokuserar sina forskningsresurser 

på tre starka och samverkande områden – hälsa och livsstil, informationsteknologi och innovationsvetenskap. 

Ett bevis för styrkan och kvaliteten i satsningen gavs i december 2011 när KK-stiftelsen 

utnämnde Högskolan i Halmstad till KK-miljö. Utnämningen, som skett efter en noggrann kvalificeringsprocess 

med extern granskning, är ett bevis inte bara på att forskningen håller hög kvalitet utan också 

på att Högskolan har starka och robusta kvalitetssäkringssystem som också förmår prioritera mot profilering. 

De tre profileringsområdena samverkar i KK-miljön, som fått namnet ”Forskning för innovation”. 

Högskolan i Halmstad har sedan 2010 fulla examensrättigheter inom Informationsteknologi och Innovationsvetenskap, 

och det är viktigt för Högskolans profilering att sådana rättigheter också nås i det tredje 

profilområdet, Hälsa och livsstil. De tre områdena möts särskilt i forskning inom hälsoinnovation, en spets 

som de tre basmiljöerna för forskning utvecklar gemensamt. 

Att Högskolan utnämnts till KK-miljö innebär att KK-stiftelsen långsiktigt satsar på Högskolan i Halmstads 

profilering genom utveckling av forskningen inom de tre prioriterade områdena. För framtidens 

utmaningar inom välfärd samt hälso- och sjukvård behövs ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Innovativt 

tänkande och strukturer behövs för att existerande och nya kunskaper ska kunna omsättas i hälsofrämjande 

livsstilar, tjänster och produkter. Forskningen och forskarutbildningen inom Hälsa och livsstil har som mål 

att bidra till detta. 

Hälsa och livsstil är en central och tydlig del av Högskolans profilering och ett för samhället och medborgarna 

betydelsefullt kunskapsfält. Högskolans vision är att utvecklas till ett specialiserat lärosäte, med 

internationellt erkänd forskning, forskarutbildning och utbildning, som aktivt deltar i utvecklingen av 

människa och samhälle. Detta sker genom profileringen som utgörs av tre sammanflätade områden inom 

forskning och utbildning. Dessa områden kan sammanfattas som utveckling och studier av verksamheter, 

produkter och livskvalitet 13 . Hälsa och livsstil hör i första hand till styrkeområdet Livskvalitet men har 

även bäring för områdena verksamheter och produkter. 

Forskning inom området Hälsa och livsstil har således en framträdande plats i lärosätets utbildnings- och 

forskningsstrategi. Hälsa och livsstil är väl integrerat i existerande utbildningar på grund- och avancerad 

nivå 14 . Högskolan har exempelvis ett flertal grundutbildningsprogram inom området, ett mastersprogram i 

Hälsa och livsstil samt magisterprogram i Handikappvetenskap respektive Idrottspsykologi, i vilka hälso- 

och livsstilsfrågorna är centrala. Ett nytt grundutbildningsprogram i hälsoteknik, som kombinerar hälsa 

och livsstil med kompetens inom teknik och innovation, är under planering. Den långsiktiga planen är att 

13 se vidare Högskolans Forskningsstrategi 2012-‐2016, bilaga 1 

14 se vidare del 3 

14

även erbjuda detta ämne på avancerad nivå, vilket ytterligare ökar studentunderlaget för forskarutbildningen. 

Forskningsmiljön CVHI, som kommer ha huvudansvaret för forskarutbildningens genomförande, består 

av forskare från olika ämnen 15 . Vi bedömer det som en styrka att ha fört samman forskning med delvis 

olika traditioner till ett gemensamt kunskapsfält och menar att det berikar såväl forskningen som praktiken 

och brukarna. CVHI:s tvärvetenskapliga karaktär ökar också möjligheterna till synergieffekter både generellt 

på området Hälsa och livsstil och i forskarutbildningens enskilda inriktningar. Det finns flera exempel 

på genomförd, pågående och planerad samverkan liksom samproduktion mellan forskningsmiljöns olika 

forskargrupper. 

CVHI har långvarig erfarenhet av att ge utbildning på forskarnivå i samverkan med andra lärosäten 

(främst Högskolan i Jönköping och Örebro universitet där samverkan också är avtalsreglerad). Det innebär 

att erfarenhet finns avseende kursansvar och kursmedverkan, handledning etc. Därutöver ansvarar CVHI 

för den högskolegemensamma forskarskolan Entreprenörskap – hälsa. Erfarenheterna av medverkan i 

forskarutbildningens olika delar, som kommer den nya egna forskarutbildningen tillgodo, är stor bland 

forskningsmiljöns seniora forskare. Även CVHI:s omfattande samverkan med det omgivande samhället 

utgör viktiga beståndsdelar i den kommande forskarutbildningen. Goda och nära relationer till kommuner, 

organisationer och näringsliv möjliggör samarbete på flera sätt. Särskilt kan samarbetet med Region 

Halland betonas eftersom det, förutom utveckling och intensifiering av forskningssamarbetet, innebär att 

Regionen via avtal förbundit sig att finansiera ett antal doktorandanställningar 16 . 

Utöver CVHI finns på Högskolan forskar- och ämnesgrupper som på olika sätt utgör en stärkande struktur 

för en forskarutbildning inom området Hälsa och livsstil. I statsvetenskap, sociologi, medie- och 

kommunikationsvetenskap, pedagogik, utbildningsvetenskap, teknik, biomekanik och idrottsfysiologi 

m.fl. belyses såväl forskning som utbildning, aspekter av hälso- och livsstilsområdet som kan berika forskarutbildningen. 

Det nära samarbetet med forskarutbildningarna i innovationsvetenskap och informationsteknologi, 

och till dessa knutna forskningsmiljöer, innebär att samverkansvinster kan göras i 

forskarutbildningskurser och i gränsöverskridande avhandlingsprojekt. Det finns också på lärosätet andra 

verksamheter som stödjer området hälsa och livsstil, såsom ett särskilt Hälsoteknikcentrum som i samarbete 

med näringslivet, Region Halland och kommunerna i Halland driver utvecklingsprojekt på hälsoteknikområdet, 

samt ett avancerat hälso- och idrottspsykologiskt laboratorium. 

Liknande forskarutbildningar i Sverige, Skandinavien och 

internationellt 

I Sverige, Skandinavien och internationellt finns flera forskarutbildningar som motsvarar de enskilda inriktningar 

som ingår i vår kommande forskarutbildning. Man kan gå forskarutbildning i omvårdnad i t. ex 

Linköping, Idrottspsykologi (inom ramen för ämnet psykologi) i exempelvis Umeå och Handikappvetenskap 

i Örebro/Linköping. Däremot är kombinationen av inriktningar och fokuseringen mot Hälsa och 

livsstil som vi föreslår nationellt och internationellt unikt. Nedan ges en kortfattad beskrivning av ett urval 

forskarutbildningar med inriktningar som berör liknande områden 17 . 

Forskarutbildningsområdet Hälsa och livsstil har vissa likheter med en av Mälardalens högskolas forskarutbildning 

inom det något bredare området Hälsa och välfärd. Inom inriktningen hälsa och välfärd, där 

forskarutbildningsämnet inledningsvis är omvårdnad, finns fyra olika forskningsmiljöer där forskarna har 

sin utgångspunkt i olika ämnen såsom vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap, folkhälsovetenskap, sjukgymnastik, 

medicinsk vetenskap, vårdpedagogik, socialt arbete, psykologi, pedagogik, specialpedagogik, 

15 se del 2 

16 se bilaga 2 

17 CVHI har samarbete med flera olika forskarutbildningar och forskargrupper, se vidare del 2. 

15

sociologi och arbetslivsvetenskap. Gemensamt är vårdvetenskap/ omvårdnadsvetenskap och folkhälsovetenskap, 

medan Högskolan i Halmstad inkluderar idrottspsykologi samt handikappvetenskap. 

Hälsohögskolan i Jönköping driver forskarskolan Hälsa och välfärd där arbetsterapi, gerontologi, handikappvetenskap, 

kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, omvårdnad, oral hälsovetenskap 

samt socialt arbete är representerat. 

Mittuniversitet har forskarutbildning i hälsovetenskap med hälsa, idrott och sportteknologi som profilerat 

forskningsområde. Forskningen är mångvetenskaplig och bedrivs inom ämnena folkhälsovetenskap, 

kriminologi, omvårdnad, rehabiliteringsvetenskap, samt idrottsvetenskap i samarbete med Nationellt 

vintersportcentrum. 

Luleå Tekniska Universitet (LTU) har liksom Mittuniversitetet forskarutbildningsämnet hälsovetenskap 

vilket behandlar människa, fysisk och psykisk funktion, hälsa och välbefinnande. Ämnesområdet hälsovetenskap 

innefattar såväl människa i friskt tillstånd som vid sjukdom, efter skada, med funktionshinder 

och med särskilda behov. Människan kan studeras både som enskild individ och i samverkan med andra 

människor och den omgivande miljön. Kunskapen fokuserar på processer, metoder, diagnostik eller 

behandling som lindrar symtom, stödjer och förbättrar eller på annat sätt syftar till att påverka människan. 

Interaktion mellan människor och betydelsen av kommunikation och samspel samt lärande är andra 

viktiga komponenter i kunskapen. LTUs forskarutbildningsämne har vissa likheter med den planerade 

forskarutbildning i Halmstad, dock saknar LTU den idrottspsykologiska inriktningen som Halmstad har. 

Høgskolen i Oslo og Akershus i Norge (HIOA) har doktorsgradsprogram med bäring på hälso- och livsstilsfrågor 

och ett forskningsprogram som heter Helse, omsorg og velferdsprogrammet (HOV). Det har 

som överordnat mål att initiera forskning som går på ”tvers av helse-, omsorgs- og velferdsområdet”. HOV 

prioriterar tvärvetenskaplig forskning såsom: ”Helse, arbeid og sosial ulikhet; Livskvalitet og verdighet over 

livsløpet; Rehabilitering og pasientsamhandling; Sykdomsmekanismer, -forebygging og – behandling; 

Hverdagsliv, familie og kulturell kompleksitet; Arbeidsmarkeds-, velferds- og helsetjenester i utvikling”. 

Båda högskolorna har satsat på tvärvetenskaplig hälsoforskning; HIOA kan ses som mer sjukdomsinriktad 

medan Högskolan i Halmstad är mer inriktad mot hälsofrämjande processer inom handikappvetenskap, 

idrottspsykologi och omvårdnad. 

På Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet (NTNU) i Trondheim finns ett tvärvetenskapligt doktorsgradsprogram 

i Hilsevitenskap. Detta kombinerar medicinska perspektiv med beteendevetenskapliga 

och sociala och studerar människors hälsa både på det samhälleliga, mellanmänskliga och individuella 

planet. Inom ramen för denna forskarutbildning berörs hälsa och livsstil med möjligheter till inriktning på 

motsvarande omvårdnad, psykologi och handikappvetenskap. 

Syddansk universitet i Danmark (SDU) har en ”Sundhedsvidenskabelige Fakultet” som i viss utsträckning 

har forskarutbildning om hälsa och livsstil. Forskningsinriktningen är fokuserad på fyra delar, 1) registerforskning 

och forskning om äldre, 2) studier på läkemedel och främmande ämnen och deras verkningsmekanismer, 

3) studier i gränssnittet mellan medborgare, patienter och behandlingssystem och 4) analyser 

av resursallokering, kvalitetssäkring och interventionsstrategier. SDU och Högskolan i Halmstad har alltså 

valt olika inriktningar på hälsa och livsstil. 

Sundhedsvidenskabelige fakultet på Aarhus universitet har en forskarskola som består av en del prekliniska 

institutioner inom biomedicin och folkhälsa, vårdvetenskap, klinisk medicin och odontologi. Detta innebär 

att i jämförelse med Halmstad är Århus forskarutbildning mer medicinskt inriktad och inte tvärvetenskaplig 

på samma sätt som Halmstads. 

Loma Linda University, Kalifornien, USA, har många olika inriktningar mot hälsa, såsom School of Allied 

Health Professions, School of Behavioral Health, School of Public Health, Center for Health Promotion, 

Center for Health Research, Center for Spiritual Life & Wholeness Outreach, Behavioral Health Institute. 

16

Universitetet är inriktat mot hälsa och livsstil, med en betoning på livsstilsfaktorernas betydelse och har 

därmed likheter med den forskarutbildning Högskolan i Halmstad ansöker om tillstånd att få ge. 

York University i Ontario, Kanada, erbjuder forskarutbildning inom School of Nursing, Department of 

Psychology, Kinesiology and Health Science, med tre inriktningar; Integrative Physiology of Exercise, 

Neuroscience and Biomechanics och Health and Fitness Behaviors. Det finns också möjlighet att välja 

fördjupade inriktningar mot hälsopsykologi eller neurovetenskap. Doktorsexamen utfärdas i samtliga dessa 

ämnen. 

University of Western Australia bedriver forskarutbildning inom områden som biomekanik, fysisk 

aktivitet. 

På La Trobe University i Melbourne finns forskarutbildning med hälsoinriktning, med socialvetenskaplig 

handikapprägel. 

Vid Kinas högst rankade universitet, Peking University, finns Health Science Center med forskarutbildning 

med inriktning mot medicin, folkhälsa och förebyggande medicin. Även China Medical University i 

Shenyang har forskarutbildning med inriktning mot folkhälsa, med förebyggande medicin, hälsostatistik, 

ungdomshälsa, samt preventiv mödra- och barnsjukvård. 

Sammanfattningsvis konstateras att det finns lärosäten i Sverige, Skandinavien och internationellt som har 

inriktningar liknande de Högskolan i Halmstad söker för. Dock har inget lärosäte, varken i Sverige eller 

Skandinavien, en liknande kombination med tvärvetenskaplig inriktning på området Hälsa och livsstil och 

avgränsning genom fokus på omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi såsom Högskolan i 

Halmstad. Internationella forskarutbildningar avseende hälso- och livsstilsfrågor har starkare fokus på 

medicinsk vetenskap än den planerade forskarutbildningen vid Högskolan i Halmstad. 

Sammanfattande motivering av valet av område 

Högskolan i Halmstad ansöker om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Hälsa och 

livsstil. Området har en tvärvetenskaplig karaktär och är ett avgränsat kunskapsfält som väl svarar mot de 

krav för forskarutbildning som formulerats av Högskoleverket. Forskarutbildningsämnet föreslås vara 

”Hälsa och livsstil med inriktning omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi”. 

Vår avgränsning av området för den planerade forskarutbildningen har, förutom samhällsrelevansen och 

lärosätets profilering, främst styrts av den faktiska forskningsprofilen och vetenskapliga kompetensen samt 

de handledarresurser och utbildningar på grund- och avancerad nivå som finns på lärosätet. En sammanhållen 

forskarutbildning i Hälsa och livsstil, med avgränsning i form av inriktningarna/applikationsfälten 

omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi, är nationellt och internationellt unik. Området 

Hälsa och livsstil är ett sammanhållet område med rimliga avgränsningar i form av de valda inriktningarna 

och den gemensamma kunskapsramen. Högskolan i Halmstad bedriver forskning på hög vetenskaplig nivå 

inom det söka området och kan erbjuda forskarstuderande goda utbildningsmässiga förutsättningar. 

Forskning om Hälsa och livsstil, som är en avgörande del av lärosätets profilering, har en stark ställning på 

Högskolan med en tradition av tydlig brukar- och praktikrelevans och studier på såväl samhälls-, organisations-, 

grupp- som individnivå och relationerna där emellan. På Sektionen för hälsa och samhälle finns 

forskningsmiljön Centrum för forskning om Välfärd, Hälsa och Idrott (CVHI) som kommer att vara 

huvudansvarig för forskarutbildningen. Inom CVHI finns tre forskargrupper med omvårdnadsvetenskaplig, 

handikappvetenskaplig respektive idrottspsykologisk inriktning och forskarutbildningen kommer att 

ges med dessa inriktningar. Det inriktningsgemensamma arbetet med fokus på förståelse, förklaring och 

förändring av människors hälsa och livsstil skapar goda förutsättningar och möjligheter för en utbildning 

17

av forskare som bidrar till kunskapsutveckling såväl teoretiskt, forskningsmetodmässigt som praktiskt inom 

området Hälsa och livsstil. 

De välfärdsutmaningar som samhället står inför kräver en tvärvetenskaplig kunskapsbildning om hälso- 

och livsstilsrelaterade frågor med särskilt fokus på människors delaktighet i förändringsprocesser. Examensrättigheter 

för en forskarutbildning inom området Hälsa och livsstil innebär att den kompetens som finns 

på Högskolan i Halmstad utnyttjas för utbildning av nya forskare med förutsättningar att bidra till ökad 

kunskap och utveckling av innovativa insatser för höjd livskvalitet och effektivt resursutnyttjande. Genom 

nationellt och internationellt samarbete kan forskarutbildningen och forskningen, i samspel med liknande 

verksamheter, fylla behov av vetenskaplig kunskap inom området Hälsa och livsstil, särskilt tvärvetenskaplig 

sådan. Gränsöverskridande hälso- och livsstilsforskare, med avgränsning till omvårdnad, handikappvetenskap 

och idrottspsykologi, bidrar med unika kunskaper om individuella och samhälleliga villkor och 

samspelet dem emellan. Exempelvis kan forskarutbildningen utbilda forskare som svarar på frågor om orsaker 

till skillnader i hälsa mellan personer med och utan funktionsnedsättning och hur dessa kan motverkas 

eller om hur psykologiska faktorer påverkar val av livsstil bland ungdomar med psykisk ohälsa. Listan 

med exempel på hur forskning och forskarutbildning om individers, gruppers och samhällets ansvar och 

handlande för att främja hälsa och gynnsamma livsstilsval kan gynna såväl individer som samhälle kan 

göras lång. I detta arbete vill Högskolan i Halmstad bidra till att ytterligare stärka det vetenskapliga kunnandet 

genom att bedriva en kvalitetssäkrad forskarutbildning. 

18

2. Forskarutbildningsmiljön 

Forskningsmiljön och dess forskargrupper, ledning, organisation och verksamhet redovisas liksom samarbetspartners 

lokalt, nationellt och internationellt. Del 2 avslutas med en beskrivning av kvalitetssäkringssystemet. 

Basmiljön Centrum för forskning om Välfärd, Hälsa och Idrott 

(CVHI) 

Forskning inom området hälsa och livsstil bedrivs inom forskningsmiljön CVHI som inrättades 2009 

genom en sammanslagning av de dåvarande två forskningsmiljöerna Välfärd och Välbefinnande (V&V) 

och Centrum för Idrott och Hälsoforskning (CIHF) som båda har bedrivit forskning sedan början av 

1990-talet. Syftet med sammanslagningen till en större forskningsmiljö var att, i linje med det profileringsarbete 

som systematiskt bedrivs på Högskolan, förstärka forskarresurserna, den vetenskapliga kompetensen 

och den vetenskapliga miljön inom lärosätets styrkeområde Livskvalitet. CVHI har idag drygt 80 

medlemmar, uppdelade på tre forskargrupper. Det för forskarna inom CVHI gemensamma intresset för 

hälso- och livsstilsfrågor har stått i centrum för CVHI:s huvudsakliga verksamhet med att bygga upp, konsolidera 

och utveckla verksamheten. Frågor om hälsa och livsstil har bland annat kontinuerligt analyserats 

och diskuterats vid forskningsmiljöns återkommande gemensamma seminarier. Andra betydande insatser 

har gjorts i samband med ansökan om mastersrättighet i Hälsovetenskap (vilket resulterade i mastersutbildningen 

Hälsa och livsstil) samt deltagande i Högskolans profileringsarbete. 

Inom CVHI finns ett ämnesmässigt djup, genom de tre forskargruppernas inriktningar på omvårdnad, 

handikappvetenskap respektive idrottspsykologi, men också bredd genom samarbetet grupperna emellan i 

den gemensamma kunskapsbildningen om människors hälsa och livsstil. Ämnena har delvis olika teoretiska 

och begreppsliga utgångspunkter, men genom samhörigheten i en gemensam forskningsmiljö och i 

flera gemensamma forskningsprojekt har förenande vetenskapliga fokus utvecklats och vetenskapliga artiklar 

producerats för publicering i internationella tidskrifter 18 . Forskningen bedrivs i samarbete och samproduktion 

dels mellan de olika forskargrupperna, dels med Högskolans andra forskningsmiljöer och genom 

KK-miljön. 

Medlemmar i CVHI ingår i styrgruppen för Forskarskolan Hälsa och Välfärd vid Högskolan i Jönköping, 

i handledarkollegiet vid Institutet för Handikappvetenskap (IHV) vid Linköpings och Örebro universitet 

samt i handledarkollegiet för psykologiämnet vid Linnéuniversitetet. Dessutom bidrar lärare/forskare med 

föreläsningar, handledning, kursexamination och seminarier på forskarutbildningar vid andra lärosäten. 

CVHI:s medlemmar anlitas också som opponenter/granskare vid mittseminarier, slutseminarier och licentiatseminarier, 

som fakultetsopponenter och betygsnämndsledamöter vid disputationer, som referees för 

internationella vetenskapliga tidskrifter och som sakkunniggranskare vid tjänstetillsättningar vid andra 

lärosäten nationellt och internationellt. 

Tre starka forskargrupper inom CVHI 

Inom CVHI är forskningen organiserad i tre samverkande forskargrupper. 

Gruppen för Hälsofrämjande Processer (GHP-gruppen) bedriver forskning inom hälsoinnovation och hälsofrämjande- 

och sjukdomsförebyggande processer och består till största delen av forskare inom ämnesområdet 

omvårdnad. I gruppen finns medlemmar främst från Högskolan, men också från Region Halland 

och FoU-centrum Spenshult. GHP har ett väl utvecklat nätverk av samarbetspartners regionalt, nationellt 

och internationellt. 

18 Se t ex artiklarna “Health and social network among elderly with impairments” och 

“Transplants experience of their sport competence, enjoyment, and motivation at the World Transplant Games in Gothenburg 2011” 

19

GHP-gruppen har: 

• drygt 40 forskningsaktiva medlemmar, 

• flera viktiga samverkanspartners, t ex det skandinaviska nätverket Mental Health Nursing 

Research in Scandinavian (MeHNuRse), 

• ett flertal pågående forskningsprojekt exempelvis Hälsoinnovation för barns psykiska hälsa och 

Hälsopromotion och entreprenörskap i sjuksköterskeutbildningen. 

Wigforssgruppen, bedriver forskning inom området välfärds- och utbildningssystem och deras betydelse för 

utsatta grupper, bland annat personer med funktionsnedsättningar. Gruppen består av forskare från flera 

ämnesdiscipliner och intressemedlemmar bland annat från Region Halland och organisationer och företag 

som verkar inom funktionshindersområdet. Wigforssgruppen deltar aktivt i nätverk för handikappforskare 

vid lärosäten i Sverige och har flera internationella samarbetspartners. 

Wigforssgruppen har: 

• drygt 20 forskningsaktiva medlemmar, 

• flera viktiga samverkanspartners, t ex Nordic Network on Disability Research, 

• flera pågående forskningsprojekt exempelvis Elevers upplevelse av gymnasiesärskolan och Unga 

vuxna med intellektuella funktionshinder och självbestämmande. 

Gruppen Idrott, Hälsa och Fysisk aktivitet (IHF-gruppen) bedriver forskning inom områdena idrott, hälsa 

och fysisk aktivitet. Gruppen består av forskare från flera tvärvetenskapliga ämnesdiscipliner och deltar 

aktivt i samverkan med åtskilliga regionala, nationella och internationella samarbetspartners. Därtill kommer 

riktade forskningssamarbeten med t.ex. Riksidrottsförbundet (RF) och Internationella idrottspsykologiförbundet 

(ISSP). 

IHF-gruppen har: 

• ca 25 forskningsaktiva medlemmar, 

• flera viktiga samverkanspartners, t ex Svenska Fotbollförbundet, 

• flera pågående forskningsprojekt exempelvis Unga idrottares upplevelser av dubbla karriärer under 

första gymnasieåret på Riksidrottsgymnasier (RIG) och Psykologiska perspektiv på prevention och 

skadeförebyggande träning för tävlingsidrottare. 

I CVHI:s tre forskningsgrupper finns flera gemensamma nämnare som understryker grupperingarnas nära 

relationer bl.a. genom ett gemensamt forskningsintresse mot levnadsvillkor, livsstil och hälsa, främjande av 

fysisk aktivitet samt fokus på hälsoinnovationer och gränsöverskridande forskning. Ännu en samverkansfaktor 

är gemensam handledning och expertrådgivning vid studentuppsatser samt gemensamma forskningsansökningar. 

En utvecklad presentation av de olika forskargruppernas verksamhet och information 

om pågående och avslutade forskningsprojekt finns på CVHI:s webbsidor (www.hh.se/cvhi). 

Ledning 

CVHI:s ledningsstruktur består av en ledningsgrupp och en referensgrupp. Ledningsgruppen omfattar 

CVHI:s forskningsledare (föreståndare) och forskningssekreterare samt tre seniorforskare vilka leder de 

olika forskargrupperna. Ledningsgruppen ansvarar för miljöns löpande arbete och fattar beslut om strategi- 

och utvecklingsfrågor av central betydelse för basmiljön. Ledningsgruppen sammanträder en till två gånger 

i månaden. Referensgruppen består av forskningsledare och två valda representanter (en disputerad forskare 

och en doktorandrepresentant) per forskargrupp samt ledamöter från FoU-centrum Spenshult och 

Region Halland. Referensgruppen sammanträder två gånger per termin och har en central funktion t.ex. 

vid framtagande av forskningsstrategier och ansökan till Högskoleverket om examenstillstånd 2012. 

Målsättningen är att under hösten 2012 utöka referensgruppen med ytterligare representanter från det 

omgivande samhället, exempelvis från länets kommuner, handikapporganisationer, patient- och idrottsföreningar. 

20

Bemanning, publicering, examina och ekonomi 

Bemanning 

CVHI består idag av nio professorer, sex docenter, 28 doktorer, fem licentiater och 25 doktorander inom 

området Hälsa och livsstil samt ett flertal övriga medlemmar, t ex från ämnesdiscipliner med anknytning 

till området. Tabell 1 visar hur seniora forskare, doktorer, licentiater samt doktorander fördelar sig på de 

tre inriktningar som ansökan inom området Hälsa och livsstil baseras på. Medan ämnena handikappvetenskap 

och idrottspsykologi är relativt likvärdiga i bemanning och kompetens så finns flest forskare inom 

inriktningen omvårdnad. Inom tre år förväntas minst sex av doktorerna bli docentkompetenta jämt fördelat 

på de tre inriktningarna. I CVHI ingår, utöver de som redovisas i tabellen nedan, även forskare med 

andra ämnen eller inriktningar. Det gäller såväl disputerade forskare/lärare som doktorander. 

Tabell 1. Bemanning och kompetens år 2012 

Kompetens Handikappvetenskap Idrottspsykologi Omvårdnad TOTALT 

Professor 2 2 5 9 

Docent 1 2 3 6 

Fil Dr, Med Dr 4 2 17 23 

Fil Lic 4 1 5 

Doktorander 5 6 14 25 

Publicering 

Forskarna inom CVHI är produktiva avseende refereegranskade nationella och internationella vetenskapliga 

artiklar, antologibidrag och konferensbidrag, liksom läromedelsframställning och rapporter skrivna på 

uppdrag av exempelvis myndigheter som Socialstyrelsen och professionella organisationer såsom Svensk 

sjuksköterskeförening och Svensk idrottspsykologisk förening. Som exempel kan en kunskapsöversikt över 

forskning om unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar, rapporten Strategi för sjuksköterskans 

hälsofrämjande arbete samt artikeln Otillräcklig återhämtning ökar skaderisken i Svensk Idrottsmedicinsk 

tidskrift, lyftas fram. I tabell 2 redovisas antalet vetenskapliga artiklar och läromedel, publicerade av 

CVHI:s forskare under 2007-2012. (andelen doktors- och licentiatsavhandlingar presenteras i tabell 3). 

Tabell 2. Publikationer för 2007–2012 

Publikationer 2007 -‐ 2012 

Vetenskapliga artiklar (ref) 181 refereegranskade artiklar, 

15 refereegranskade bokkapitel 

4 refereegranskade böcker. 

Läromedel 25 kapitel + böcker 

Examina 

I tabell 3 ges en översikt avseende examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen, 

avlagda av doktorander som handletts vid och finansierats av Högskolan. Notera att disputationsämnena i 

tabellen kan vara andra än inriktningarna för Högskolans planerade forskarutbildning inom området Hälsa 

och livsstil. 

Tabell 3. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen, avlagda av 

doktorander som finansierats av Högskolan. 

Antal doktorsexamina 

inom omvårdnad 

Antal doktorsexamina 

inom sociologi 

Antal 

doktorsexaminainom 

folkhälsovetenskap 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt 

2 2 1 5 

2 2 1 5 

1 1 

21

Antal 

licentiatexaminainom 


Antal 

licentiatexaminainom 

psykologi 

Antal licentiatexamina 

inom socialt arbete 

1 1 2 

1 1 2 

1 1 

Ekonomi 

Under de senaste åren (2007–2012) har forskare inom CVHI erhållit externfinansiering via flera forskningsfinansiärer, 

stiftelser och fonder. I tabell 4 anges några större anslag. 

Tabell 4. Större forskningsfinansiärer under 2007-2012. 

______________________________________________________________________ 

Finansiär: Summa: 

______________________________________________________________________ 

Vetenskapsrådet (VR) 5,2 miljoner 

Formas 3,0 miljoner 

EU 1,7 miljoner 

Centrum för Idrottsforskning (CIF) samt Riksidrotts-‐ 1,2 miljoner 

förbundet (RF) 

Barncancerfonden 1,5 miljoner 

MISA 3,1 miljoner 

Region Halland 3,9 miljoner 

Uppdragsforskning (flera olika finansiärer) 5,8 miljoner 

Totalt: 25,4 miljoner 

_________________________________________________________________________ 

Externfinansiering har ökat över tid. I CVHI:s strategiska plan för perioden 2011–2013 (se bilaga 3) 

beskrivs tre prioriterade mål för planperioden däribland att de externa forskningsmedlen ska öka med 25 

% jämfört med 2010 års budget. Denna ambitionsnivå ligger något över det mått som beskrivs i Forskningsstrategi 

2012–2016 (se bilaga 1) där det framgår att Högskolans samtliga forskningsmiljöer ska öka 

sin andel externa forskningsmedel med minst 10 procent, jämfört med 2010 års nivå. Representanter för 

de större forskningsfinansiärerna har medverkat på CVHI-seminarier för att informera om stödformer, 

villkor och prioriteringar gällande ansökningar om externa forskningsmedel, vilket ger förutsättningar att 

öka och förbättra dessa ansökningar. Till exempel har både representanter för Forskningsrådet för arbetsliv 

och socialvetenskap (FAS) och EU deltagit vid seminarier. Eftersom externa forskningsmedel är centrala 

för forskningsmiljöns utveckling avsätter CVHI årligen särskilda medel för att ge medlemmarna tid att 

skriva ansökningar. CVHI avser att intensifiera arbetet med de externa forskningsansökningarna till större 

finansiärer där miljöns nationella och internationella nätverk alltmer kommer att aktiveras. En prioriterad 

anslagsgivare är EU och CVHI planerar, med stöd av Högskolans EU-handläggare, minst en till två EUansökningar 

per år med fokus på området hälsa och livsstil under de närmaste åren. 

Gemensamma forskningsaktiviteter 

Seminarier 

Seminarieverksamheten utgör en central del av forskningsmiljön CVHI. Seminarierna anordnas: (a) inom 

de enskilda forskargrupperna, (b) gemensamt i forskningsmiljön, (c) gemensamt mellan CVHI och den 

andra forskningsmiljön på Sektionen för hälsa och samhälle, CESAM – Centrum för samhällsanalys och 

d) gemensamt med andra forskningsmiljöer vid Högskolan. 

22

a) Inom respektive forskargrupp anordnas olika former av seminarier ca tre till fyra gånger per termin där 

forskare och doktorander diskuterar ansökningar, forskningsprojekt, vetenskapligt arbete, forskningsplaner, 

manus och publikationer. 

b) Inom forskningsmiljön CVHI organiseras gemensamt fyra till fem seminarier per termin, i form av 

högre seminarier och Journal Club. Det högre seminariet fokuserar på olika perspektiv av hälsa och 

livsstil med både interna och externa föredragshållare, presentationer av nya avhandlingar inom hälsa 

och livsstil, samt begreppsseminarier där olika teoretiska aspekter av begrepp relaterade till området 

diskuteras. I de särskilda ansökningsseminarierna diskuteras utkast till externa medelsansökningar. I 

Journal Club diskuteras vetenskapliga artiklar efter önskemål från forskare och doktorander. En kritisk 

granskning och metodologiska frågor av aktuella forskningsartiklar är i fokus. 

c) I samarbete med den andra forskningsmiljön, Centrum för Samhällsanalys (CESAM), på Sektionen 

för hälsa och samhälle anordnas gemensamma seminarier under temat hälsa och livsstil med syfte att 

stimulera tvärvetenskaplig forskning mellan forskningsmiljöerna och profilering av sektionens forskning. 

Under våren 2012 har t ex gemensamma seminarier genomförts med teman som "En lycklig 

befolkning: ett rimligt mål för politiken?" samt ”Efter succén med den nya generationens antidepressiva 

läkemedel: erfarenheter, praktiker, diskurs och jagets förändring”. 

d) Forskarskolan Entreprenörskap och hälsa arrangerar två seminarier per termin där doktoranderna har 

möjlighet att presentera, diskutera och få återkoppling på sina doktorandprojekt från andra doktorander, 

forskare och näringslivsrepresentanter. Därutöver genomförs seminarier med övriga forskningsmiljöer 

inom ramen för enskilda projekt, för att finna gemensamma forskningsområden m.m. 

Intern konferens och doktorand – handledardagar 

För att stärka forskningsmiljöerna och samarbetet dem mellan på Sektionen för hälsa och samhälle genomförs 

en årlig internkonferens där alla forskare och doktorander presenterar pågående forskning. Förutom 

kunskapsutbytet och möjligheterna att identifiera gemensamma forskningsintressen skapar konferensen 

förutsättningar för doktoranderna att träffa andra doktorander och seniora forskare än de träffar dagligen. 

Konferensen ger också en möjlighet för doktoranderna att träna sig på att presentera sin forskning. Till 

konferensen kan forskare och doktorander välja att anmäla antingen en presentation eller en poster. 

En till två gånger per år kommer gemensamma dagar för doktorander och handledare att anordnas med 

diskussioner om forskarutbildningen ur olika perspektiv. Teman som ”Kvalitet i forskarutbildningshandledning” 

och ”Tvärvetenskap i teori och praktik” kommer att behandlas. 

Integrering av doktoranderna i forskningsmiljön 

Som doktorand i hälsa och livsstil kommer man att ha sin tillhörighet vid någon av CVHI:s forskargrupper 

och delta i forskargruppens verksamhet. CVHI strävar efter att bedriva en forskarutbildning som 

kännetecknas av empirisk närhet, deltagande i nationella och internationella sammanhang och nära samarbete 

i forskningsprojekt mellan doktorander och seniora forskare. De doktorander som idag tillhör 

CVHI och som är antagna vid andra lärosäten samverkar i forskargrupper med seniora forskare/handledare 

vid CVHI och publicerar artiklar, bokkapitel och rapporter både tillsammans och enskilt. Sampublicering 

gäller såväl doktorander som skriver sammanläggningsavhandling som de som skriver monografi – även 

om det i högre grad gäller dem som skriver sammanläggningsavhandling. Doktoranderna deltar även kontinuerligt 

vid ansökningar till externa finansiärer och får därigenom kunskap om forskningsfinansiering 

och en naturlig koppling till forskningsmiljöns strategiska projekt. 

Området hälsa och livsstils tvärvetenskapliga natur medför att doktorander redan tidigt under utbildningen 

får en chans att möta olika vetenskapliga sammanhang. Detta sker både genom att doktoranderna 

introduceras i de seniora forskarnas nätverk och att de utvecklar egna nätverk nationellt och internationellt. 

Doktorander uppmuntras därför att läsa valbara forskarutbildningskurser vid andra lärosäten och att 

delta i nationella och internationella konferenser. Under sitt första år kommer doktoranderna få stifta be- 

23

kantskap med en internationell konferens utan krav på att presentera egen forskning. Därefter ska doktoranderna 

presentera sin forskning vid minst en nationell eller internationell konferens om året. I utbildningsplanen 

specificeras det att alla doktorander ska ha presenterat sin forskning vid minst en internationell 

konferens under sin forskarutbildning. Doktoranderna stöttas ekonomiskt bland annat genom medel 

som CVHI avsätter till en ”ograduerade forskares fond”, från vilken doktoranderna kan söka ekonomiskt 

stöd för deltagande i konferenser, forskarskolor eller en tids vistelse vid annat lärosäte. 

CVHI:s doktorander deltar regelbundet i utvärdering av pågående forskarutbildning, handledning och 

övrig kursrelaterad verksamhet. Vid utvärdering genom Högskolans doktorandbarometer 2011, framkom 

att Högskolans doktorander (n=44, 70 % svarsfrekvens) år 2011 upplevde sin forskarutbildning som 

positiv och stimulerande i mycket hög/hög utsträckning (90 %). Vid frågan om doktorander 2011 vill 

arbeta vid sitt nuvarande universitet/högskola (Högskolan i Halmstad) efter avslutad doktorsexamen 

svarade 80 % definitivt/förmodligen. Vidare ansåg 58 % år 2011 att de i mycket hög/hög grad upplever 

forskningsmiljön som kreativ. På frågan om vilket sammanfattande betyg doktoranden ger sin forskarutbildning 

så här långt svarade 91 % mycket bra/bra (2011). Överlag pekar resultaten i Högskolans senaste 

doktorandbarometer på en positiv upplevelse av att vara doktorand på Högskolan i Halmstad, för närmare 

information se doktorandbarometern (www.hh.se/omhogskolan/kvalitet/barometrar). 

Centrala forskar- och samarbetspartners 

Utöver CVHI:s forskargruppers interna samarbete finns flera samverkanspartners och forskningsinstitutioner 

såväl inom som utanför Högskolan. De bidrar på olika sätt med värdefull kunskap och kompetens. 

Nedan följer exempel på intern och extern samverkan. 

Forskarskolan Entreprenörskap – Hälsa 

Från och med den 1 januari 2011 ansvarar CVHI för Forskarskolan för Entreprenörskap och Hälsa vid 

Högskolan. Forskarskolan bildades på lärosätet 2006. Mellan 2006–2010 finansierades forskarskolan av 

Sparbanksstiftelsen Kronan och Högskolan. Från 2011 hör forskarskolan till CVHI och leds av en av 

professorerna i forskningsmiljön. Idag består Forskarskolan av ett tiotal doktorander med hemvist vid 

Högskolans tre basmiljöer. Det övergripande syftet med Forskarskolan är att stärka teoretisk och praktisk 

samverkan i innovation- och entreprenörskap, hälsoteknik och välbefinnande. Forskarskolan syftar till att 

ge doktoranderna en gemensam teoretisk förståelse för innovation och entreprenörskap inom hälsoområdet, 

att tillsammans med expertis utveckla forskningsresultat kommersiellt samt att stimulera samarbetet 

mellan doktorander och med externa partners. I ledningen för forskarskolan finns forskare från Högskolan 

och representanter för näringslivet. 

FoU-centrum Spenshult 

Under flera år har forskare inom CVHI samarbetat med FoU-Centrum Spenshult i frågor som bland 

annat rör smärta, fysisk aktivitet och vård. Under hösten 2011 formaliserades samarbetet ytterligare genom 

ett samarbetsavtal mellan Högskolan i Halmstad och FoU-Centrum Spenshult (se bilaga 4). 

Sedan 2008 är FoU-centrum Spenshult en juridiskt och ekonomiskt fristående stiftelse. Verksamheten 

bedrivs i anslutning till Spenshult sjukhus och flera medarbetare kombinerar sin forskning med kliniskt 

arbete. Inom centrat finns åtta disputerade forskare, varav två är docenter och tre doktorander. Ytterligare 

fyra professorer är knutna till centrat och de är engagerade i bland annat handledning av doktorander och i 

projekt. FoU-centrum Spenshult har ett starkt regionalt, nationellt och internationellt nätverk. 

Forskningen vid FoU-centrum Spenshult belyser sjukdomar och besvär från rörelseorganen utifrån olika 

perspektiv, där vårdforskningen och den epidemiologiska forskningen bedömts särskilt stark av externa 

granskare. CVHI har genom samarbetet med FoU-centrum tillgång till ett flertal epidemiologiska material 

och även tillgång till patienter för kliniska studier. Funktionshinder och hälsa och livsstil är väsentliga områden 

i forskningen som bedrivs i tvärprofessionell samverkan mellan sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, 

biomedicinska analytiker och läkare. Genom ett mångårigt samarbete med Reumatikerförbundet 

finns även brukare med i olika delar av forskningsprocessen. 

24

Region Halland och länets kommuner 

Sedan många år finns ett nära samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Region Halland både vad 

gäller utbildning och forskning. Region Halland är en stark tillväxtregion som i sina mål- och strategidokument 

pekar ut en inriktning som svarar väl mot Högskolans profilering kring hälsa och livsstil. Regionen 

(tidigare landstinget) finansierar sedan flera år två till tre doktorandtjänster vid Högskolan och 

CVHI:s möjlighet till intensifiering av samarbetet med regionen har stärkts ytterligare i och med det avtal 

som tecknats mellan regionen och Högskolan under 2012. Avtalet lyfter fram vårdutveckling, hälsoutveckling 

och livsstil, liksom gemensam finansiering av fler doktorander, som prioriterade områden. Samverkan 

mellan Högskolan och regionen vad gäller utbildning handlar främst om studenter från Högskolans utbildningar 

som bedriver sina verksamhetsförlagda studier inom regionen och personal inom hälso- och 

sjukvården som går utbildningar på Högskolan. Det finns ett stort intresse bland personalen inom regionen 

att vidareutbilda sig och många söker Högskolans kurser både på grund- och avancerad nivå. Även 

intresset för studier på forskarnivå ökar alltmer bland regionens personal. 

Inom regionen finns en forsknings-, utvecklings- och utbildningsenhet (FoUU) med vilken Högskolan 

samverkat under många år. Flera forskare vid CVHI har haft del av sin tjänst förlagd till denna FoUUenhet 

och där fungerat som handledare i projekt som personal inom regionen bedrivit. Vidare deltar två 

forskare från CVHI i FoUU:s Study-design-board, där olika projekt granskas innan ansökningar om externa 

medel genomförs. Inom ramen för FoUU finns också Bio-statistical-board där forskare och doktorander 

kan få stöd i metodfrågor. Vid behov kan FoUU bidra med stöd till Högskolan när det gäller epidemiologisk 

metodik och registerbaserade metoder. FoU-support är en annan verksamhet som nyligen 

startat vid FoUU-enheten. Hit kan personal inom hälso- och sjukvården som har projektidéer vända sig 

för att få stöd att utveckla sina idéer vidare. En närmare samverkan mellan FoU-support, CVHI och Hälsoteknikcentrum 

Halland vid Högskolan håller för närvarande på att formeras. 

CVHI samarbetar sedan många år även med Avdelningen för regional samverkan på Region Halland, som 

är inriktat på forsknings- och utvecklingsarbete inom socialtjänsten i Hallands län. Huvudmän är länets 

sex kommuner och Region Halland. Samverkan mellan socialtjänsten på regional nivå och CVHI har funnits 

sedan början på 1990-talet och har varit fruktbar för båda verksamheterna. Forsknings- och utvecklingssamverkan 

har gällt områden som personlig assistans, psykiatri, arbetslöshet och våld bland ungdomar, 

funktionshindrades levnadsvillkor, brukarinflytande, alkohol- och narkotikavanor, organisations- och 

kompetensutveckling samt utvärderingar av sociala verksamheter. Samverkan inom området har skett både 

regionalt och lokalt och kommit till uttryck på flera sätt, både genom att personal i kommunerna eller vid 

Region Halland medverkat i Högskolans verksamhet och att personal vid Högskolan utvärderat, studerat 

eller medverkat i verksamheter som drivs av Regionen eller länets kommuner. 

Centrum för Idrottsforskning 

Under flera år har forskare inom CVHI samarbetat med forskare vid Centrum för idrottsforskning (CIF) 

och förutom representation i vetenskapliga råd presenterar CVHI forskare regelbundet forskningsrapporter 

i samband med CIFs olika tema- och forskningskonferenser. CIF har som uppgift att initiera, samordna, 

stödja och informera om forskning inom idrottens område, samt skapa förutsättningar för samarbete mellan 

forskare vid universitet och högskolor och andra engagerade inom området. CIF har även i uppdrag av 

regeringen att följa upp statens stöd till idrotten. Några av CVHI:s forskare har t ex under senare år haft 

uppföljningsuppdrag knutit till Riksidrottsförbundet och projektet ”Idrottslyftet” samt bedrivit longitudinella 

forskningsprojekt med fokus på idrottspsykologi. 

Samverkan med andra forskningsmiljöer och forskningsnätverk 

I Högskolans forskningsstrategi 2012-2016 (se bilaga 1) står att forskningsmiljöerna förväntas samarbeta 

över sektionsgränserna. Under de senaste åren har det anordnats regelbundna seminarier och dialog- och 

samverkansmöten för att skapa förutsättningar för att öka samverkan och samproduktionen mellan forskningsmiljöerna 

på Högskolan i Halmstad. Ambitionen är att ytterligare öka möjligheterna för forskningsmässigt 

samarbete både mellan forskargrupperna inom CVHI och med andra forskningsmiljöer på Högskolan, 

liksom med forskare på andra nationella och internationella lärosäten samt med partners inom det 

25

omgivande samhället. Särskild vikt läggs vid samarbete inom CVHI och samverkan med Högskolans andra 

forskningsmiljöer. 

Inom Högskolan 

Forskargrupper inom CVHI har producerat gemensamma ansökningar om externa medel till projekt, i 

vilka även doktorander involverats. Som exempel på gränsöverskridande forskningssamarbete mellan forskningsmiljöer 

kan nämnas samarbete med forskare inom informationsteknologi och innovationsvetenskap 

(Matordning på recept med motiverande samtal, MoR-projektet). Ett annat konkret exempel på samarbetsytor 

mellan forskare från olika miljöer på Högskolan Halmstad är Hälsoteknikcentrum Halland. Här 

samlas forskare, lärare, doktorander, företag, användare, de halländska kommunerna samt Högskolan för 

att gemensamt driva hälsoteknikutvecklingen inom vård-, hälso- och omsorgssektorn. Det kan handla om 

att utveckla nya och förbättrade tjänster och produkter samt att bearbeta dessa idéer i förstudier och utvecklingsprojekt 

för att komma ut på marknaden. Som exempel på samverkansprojekt inom Hälsoteknikcentrum 

Halland kan projektet Trygg om natten nämnas, där forskare från flera forskningsmiljöer på 

Högskolan, däribland CVHI, samarbetat med en halländsk kommun, i syfte att undersöka om hemtjänstens 

arbete med nattillsyn kan utvecklas med stöd av tekniska lösningar. 

Nationellt och nordiskt 

Forskare inom CVHI deltar i och har kontinuerliga kontakter med flera nationella och nordiska forskningsnätverk 

och forskningsmiljöer. GHP-gruppen samverkar exempelvis med lärosäten som Högskolan 

har avtal med (Högskolan i Jönköping, Högskolan i Skövde och Örebro universitet) men också med 

universiteten i Linköping och Lund samt med Karolinska Institutet. 

GHP forskarna är aktiva inom nationella forskningsnätverk som exempelvis Sexual and Married Life in 

Men and Women Suffering a First Myocardial Infarction (SAMMI) ett nationellt nätverk bestående av ca 

20 forskare med inriktning mot kardiologisk vård, Psykiatriska Riksföreningens nationella forskarnätverk 

samt Children, Health, Intervention, Learning and Development (CHILD), en tvärvetenskaplig forskningsmiljö, 

som bedriver nationellt ledande och internationellt erkänd forskning kring barn i behov av 

särskilt stöd. Vidare ingår forskare i GHP i det skandinaviska nätverket Mental Health Nursing Research 

in Scandinavian (MeHNuRse) samt samarbetar med forskare vid Högskolan i Silkeborg, Högskolan i 

Tönsberg och Högskolan i Gjövik. 

Wigforss-gruppen är aktiv i det svenska nationella nätverket för handikappforskning, i forskningsnätverket 

för särskoleforskning och i CHILD. Forskargruppen har väl etablerade relationer till Malmö högskola, 

Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Örebro universitet samt Lunds Universitet. Flera nätverk 

riktar sig också mot Nordiska partners t ex Nordic Network on Disability Research. 

IHF-gruppen genomför kontinuerliga forskningssamarbeten med t ex Football Research Group vid 

Linköpings universitet, med idrottsvetenskapliga sektioner vid Malmö högskola och Göteborgs universitet 

samt med Svenska Fotbollförbundet. Flera nätverk riktar sig också mot Nordiska partners t ex Nordic 

Network on Adapted Physical Activity samt Institutet för Idrott och Biomekanik vid Syddanskt 

Universitet. 

Internationellt 

Internationellt forskningssamarbete inom profilområdet Hälsa och livsstil är centralt för en fortsatt utveckling 

av CVHI:s forskning och en kommande forskarutbildning. CVHI har lång tradition av samarbete 

med forskare på internationella universitet och högskolor samt deltagande i flera vetenskapliga internationella 

nätverk. I sammanhanget kan nämnas att GHP-gruppen bedriver forskningssamarbete med exempelvis 

universitetet i Maryland, universitetet i Leeds, och universitetet i Verona. 

Wigforssgruppen har ett mångårigt och nära samarbete med Center for Disability studies vid universitetet 

i Leeds samt universitetet i Chisinau, Moldavien. Utanför Europa finns kontakter med handikappforskare 

i t ex Australien och Japan samverkan med University of Maryland, ECUST i Shanghai, La Trobe Univer- 

26

sity i Melbourne, samt samverkan med International Association for Scientific Studies on Intellectual Disabilities 

(IASSID) och European Association för Research on Learning and Instruction (EARLI). 

Exempel på internationella samarbetspartners för IHF-gruppens medlemmar är Forum for Applied Sport 

Psychology (FAST), International Society for Sport Psychology (ISSP), Europeiska Idrottspsykologiförbundet 

(FEPSAC), European Network Young Specialists in Sport Psychology (ENYSSP) samt med forskare 

vid universitetet i Leipzig och Victoria University, Australien. 

Samarbete med näringsliv och samhälle 

För CVHI är samarbetet med det omgivande samhället mycket betydelsefullt. Precis som övriga Högskolan 

i Halmstad har CVHI en lång tradition av samverkan med olika aktörer i samhället. I samband med 

Högskolans profileringsarbete har samverkan stärkts och forskningsområdet Hälsa och livsstil är, som tidigare 

beskrivits, idag ett av tre strategiska områden för samarbete. CVHI har goda relationer med framförallt 

offentlig verksamhet, organisationer, föreningar och riksförbund men även med en del privata företag. 

De regionala förutsättningarna är gynnsamma för CVHI eftersom Halland är en tillväxtregion med inriktning 

som svarar mot Högskolans profil. Region Halland och exempelvis Halmstads kommun har valt att 

anta strategidokument som är i samklang med lärosätets profilering. 

Samarbete med det privata näringslivet finns men har utvecklingspotential till följd av att det finns allt fler 

privata aktörer på hälso- och handikappområdet. Ett exempel på näringslivssamverkan är den doktorandtjänst 

i handikappvetenskap som finansieras av det privata bolaget MISA (Metoder för Individuellt Stöd i 

Arbete). Utöver tidigare omnämnda centrala forsknings- och samarbetspartners på regional/lokal nivå 

(FoU-centrum Spenshult, Region Halland och de halländska kommunerna) finns också väletablerat samarbete 

med till exempel Hallands Idrottsförbund, brukarorganisationer m.fl. På nationell nivå samarbetar 

CVHI med statliga myndigheter som Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ofta innebär 

samarbetet att forskningsmiljön möter upp FoU-relaterade förfrågningar som kommer från myndigheter, 

organisationer och föreningar. Det kan handla om allt från utvärderingsuppdrag till avancerad 

forskning. Under åren har flera forskningsprojekt på uppdrag av myndigheter och organisationer genomförts 

och CVHI avser att fortsätta med liknande forskningsuppdrag i minst samma omfattning under de 

kommande åren. 

Kvalitetssäkringssystem 

Högskolans KK-miljöutnämning driver på det strategiska kvalitetsarbete och de tre KK-miljölärosätena 

(Mittuniversitetet, Högskolan i Skövde och Högskolan i Halmstad) har beslutat att i samarbete genomföra 

en total utvärdering av all forskning och forskningsnära samproduktion/samverkan under 2013. Utvärderingen, 

en så kallad Research Quality Assessment, kommer att ytterligare stärka CVHI:s kvalitet och strategiska 

kvalitetsarbete och ge viktig återkoppling för vidare utvecklingsarbete. Forskarutbildning och doktorander 

utgör ett eget indikatorområde inom utvärderingen. 

Utöver de centrala kvalitetssäkringssystemen på Högskolan, vilka också presenteras i del 4, finns inom 

CVHI såväl interna som externa system för att kvalitetssäkra forskningen. De interna kvalitetssystemen 

utgörs t ex av de ansökningsseminarier som anordnas i anslutning till utlysningar av externa forskningsmedel 

från de större forskningsfinansiärerna som exempelvis FAS, Vetenskapsrådet och EU. Fyra till fem 

gånger per termin anordnar CVHI gemensamma forskningsseminarier riktade till forskningsmiljöns samtliga 

medlemmar. Som exempel kan nämnas att under arbetet med framtagandet av föreliggande ansökan 

om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsa och livsstil, anordnades, under 2011– 

2012, fyra gemensamma högre seminarier med inriktning på Hälsa och livsstilsfrågor. Vid forskarskolan 

Entreprenörskap – Hälsa ges doktorander möjlighet att lägga fram och få sin forskning diskuterad av en 

tvärvetenskaplig peer- och expertgrupp. På CVHI:s hemsida finns kontinuerlig och uppdaterad information 

kring t.ex. pågående och avslutade forskningsprojekt. Denna information ger t ex doktorander möjlighet 

till lättillgänglig orientering över pågående forskningsverksamhet. Därtill ska läggas även de forskningsseminarier 

som respektive forskargrupp inom CVHI anordnar, där konkreta forskningsfrågor i hela forskningsprocessen 

diskuteras. 

27

Till de externa kvalitetssäkringssystemen hör Region Hallands Bio-statistical-board, dit medlemmar i 

CVHI har möjlighet att sända preliminära forskningsplaner baserade på statistiskt underlag för genomgång 

och kommentarer. Samarbete sker även med Region Hallands Study-design-board, vilket innebär att 

forskningsprogram och ansökningar ges möjlighet till kritisk värdering av vetenskapligt kompetent personal. 

I båda organisationerna ingår seniora forskare från CVHI som medlemmar. 

28

3. Forskarutbildningen 

I denna del redovisas hur den framtida forskarutbildningen inom området Hälsa och livsstil ska organiseras 

och bedrivas vid Högskolan i Halmstad. De områden som beskrivs är inrättande och avveckling av ämne 

på forskarnivå, forskarutbildningens utformning samt rekrytering och antagning av doktorander. Vidare 

tas upp hur handledningen ska organiseras, examinationer, samt hur doktorandernas representation i 

beslutande organ och deras studiesociala miljö ser ut vid Högskolan. I avsnittet presenteras också utbildningar 

på grund- och avancerad nivå vid Högskolan som har anknytning till området Hälsa och livsstil, 

vars studenter utgör en lokal rekryteringsbas för forskarutbildningen. 

Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för forskarutbildningen. En närmare redogörelse för 

nämndens uppgifter och ansvarsområden finns i del 4. Fakultetsnämnden har frågor om kvalitetssäkring 

och utveckling av kvalitetssäkring av forskarutbildning som en stående punkt på sin agenda. 

Inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå 

Högskolans styrelse inrättar och avvecklar, på rekommendation av fakultetsnämnden, ämnen där forskarutbildning 

ska anordnas. Inom området Hälsa och livsstil kommer ämnet för forskarutbildningen att vara 

Hälsa och livsstil med inriktning omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi. Styrelsen beslutar 

även om ändringar, sammanslagningar etc. av ämnen på forskarnivå. 

Forskarutbildningens utformning 

Allmän studieplan 

För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i ska det enligt högskoleförordningen (1993:100 

kap 6) finnas en allmän studieplan. Vid Högskolan i Halmstad definieras ämnen på forskarnivå inom de 

områden där lärosätet äger rätt att examinera på forskarnivå. När ämnen på forskarnivå inrättas kan inriktningar 

anges. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Hälsa och livsstil biläggs (bilaga 5). 

Individuell studieplan 

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan för att strukturera och organisera utbildningen 

för doktoranden. Studieplanen ska omfatta hela utbildningen på forskarnivå men bör vara mer detaljerad 

och specifik för det närmast kommande året och mer översiktlig för kommande år. Studieplanen 

upprättas i samråd mellan handledarna och doktorand och fastställs sedan av forskarutbildningsutskottet. 

Den individuella studieplanen ska arkiveras på lärosätet. 

Studieplanen ska innefatta en genomgång av handledares och doktoranders rättigheter och åtaganden för 

att utbildningen ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Forskarutbildning baseras på ömsesidiga åtaganden 

från doktorand och handledare och båda parter har ansvar för att driva utbildningen framåt. En aktuell 

individuell studieplan, undertecknad av berörda parter, ska alltid finnas. Den individuella studieplanen 

ska innehålla: 

• en tidplan för doktorandens forskarutbildning och avhandlingsrelaterade arbetsuppgifter, om 

obligatoriska kurser och utbildningsmoment 

• en plan över handledningens omfattning och organisering 

• en studiefinansieringsplan 

• en plan över genomförd och planerad tjänstgöring på lärosätet 

• vad som i övrigt behövs för att utbildningen under hela studietiden ska kunna bedrivas på ett 

effektivt sätt 

Studieplanen följs upp muntligt och skriftligt varje år. Doktoranden och huvudhandledaren ska inför uppföljningen 

informera forskarutbildningsutskottet om hur utbildningen framskrider. Vid förändringar i 

29

studietakt, t ex frånvaro på grund av sjukdom eller föräldraledighet, ska studieplanen revideras. Forskarutbildningsutskottet 

kan då, eller vid annat tillfälle när det är motiverat, göra de ändringar i den individuella 

studieplanen som behövs. Utbildningstiden får endast förlängas om det finns särskilda skäl för detta. 

Sådana skäl kan vara sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller förtroendeuppdrag inom 

fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet enligt reglerna i högskoleförordningens 

6 kap. 29 §. Mall för individuell studieplan finns i bilaga 6. 

Avhandling 

Doktorsexamen: För doktorsexamen ska doktoranden författa en avhandling motsvarande 180 hp. Avhandlingen 

ska baseras på ett självständigt vetenskapligt arbete inom hälsa och livsstil. Arbetet kan utformas 

som ett sammanhängande verk (monografi) eller som en sammanställning av flera rapporter eller 

artiklar (sammanläggningsavhandling). Avhandlingen ska i övrigt utformas i överensstämmelse med vad 

som föreskrivs i högskoleförordningen. En sammanläggningsavhandling bör innehålla minst fyra delarbeten 

samt en sammanhållande ramskrift. Varje delarbete ska ha en kvalitet och ett omfång som bedöms 

motsvara kraven för att kunna antas för publicering i ett vetenskapligt forum. Minst två delarbeten bör 

vara antagna för publicering i vetenskaplig tidskrift vid tidpunkten för disputationen. Ramskriften bör 

förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare 

forskning. Sambandet mellan delarbetena ska också belysas och diskuteras i ramskriften. Kravet på 

självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. I de fall då 

avhandlingen eller något/några av dess delarbeten har medförfattare, ska doktorandens individuella insatser 

redovisas. 

Avhandlingens studier ska ha genomgått vederbörlig etisk granskning enligt gällande lagstiftning. Engelska 

förordas som avhandlingsspråk, då med en obligatorisk sammanfattning på svenska. Om avhandlingen 

skrivs på svenska, ska avhandlingen ha en sammanfattning på engelska. Regler för examination och disputation 

framgår av SFS 1993:100 19 . Avhandlingen ska försvaras vid en offentlig disputation. Betyg för doktorsavhandling 

beslutas av betygsnämnd och kan vara Godkänd eller Underkänd. Prov som ingår i utbildningen 

ska bedömas enligt det betygssystem som det aktuella lärosätet föreskriver. 

Licentiatexamen: För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats omfattande 90 

hp, alternativt minst två vetenskapliga artiklar och en ramskrift. Licentiatarbetet ska visa att doktoranden 

kan redogöra för metodik och resultat på ett logiskt och vetenskapligt sätt. Uppsatsen/artiklarna ska uppfylla 

kraven för publicering i ett vetenskapligt forum. Kravet på självständighet utesluter inte att uppsatsarbetet/artiklarna 

kan ingå i ett större forskningsprojekt. I de fall då uppsatsen/artiklarna har medförfattare 

ska avhandlingsförfattarens individuella insatser redovisas. Licentiatuppsatsen/artiklarna ska försvaras 

muntligt vid ett offentligt seminarium. Arbetet bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd. 

Vid betygsättningen ska hänsyn tas till innehållet i arbetet och försvaret av detsamma. Betyg sätts av examinator. 

Prov som ingår i utbildningen ska bedömas enligt det betygssystem som det aktuella lärosätet 

föreskriver. 

Studiekurser och seminarier 

Utbildning på forskarnivå avseende doktorsexamen omfattar studiekurser, som sammantaget uppgår till 

minst 60 hp. Utbildning på forskarnivå avseende licentiatexamen omfattar studiekurser, som sammantaget 

uppgår till minst 30 hp (se tabell 5). Kurser, seminarier och aktiv medverkan i konferenser är obligatoriska 

moment för både licentiat- och doktorsexamen. Dessutom kan individuella litteraturkurser läggas upp i 

samråd med handledare och examinator. Vissa studiekurser kan ges i samverkan med andra lärosäten. 

19 Med vissa förändringar, se SFS 2010:1064 

30

Tabell 5. Översikt över högskolepoäng för utbildning som avser leda till doktorsexamen respektive 

licentiatexamen i Hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad. 

Översikt över 

utbildningens 

uppläggning och 

examenskrav 

Kurser/prov högskolepoäng 

(hp) 

Obligatoriska kurser 

Kurser/prov högskolepoäng 

(hp) 

Valbara kurser 

31 

Avhandling respektive uppsats, 

högskolepoäng (hp) 

Summa 

högskole-‐ 

poäng (hp) 

Doktorsexamen 45 hp 15 hp 180 hp 240 hp 

Licentiatexamen 30 hp __ 90 hp 120 hp 

Enligt Högskolans systematiska kvalitetssäkring ska doktoranden aktivt delta i de seminarier som anordnas 

kring avhandlingsarbeten och annan pågående forskningsverksamhet. Doktoranderna ska vid dessa seminarier 

presentera sina forskningsidéer och avhandlingsplaner samt vara diskutand på andra doktoranders 

arbeten. Vid minst tre tillfällen ska doktoranden presentera sitt avhandlingsprojekt: 

• Planeringsseminarium – en genomarbetad avhandlingsplan presenteras 

• Halvtidsseminarium (eller licentiatseminarium) – avhandlingsarbetet presenteras efter halva 

studietiden 

• Slutseminarium – avhandlingsmanus presenteras 

Vid slutseminariet granskas avhandlingsmanus av såväl extern granskare som intern läsgrupp. Om möjligt 

används också extern granskare vid halvtidsseminariet. 

Ett ytterligare led i Högskolans systematiska kvalitetssäkring är att doktoranden under studietiden förväntas 

presentera vetenskapliga papers på nationella och internationella konferenser. Vår strävan är att samtliga 

doktorander ska skaffa sig såväl nationella som internationella vetenskapliga nätverk. 

Forskarutbildningen kommer att ges på både svenska och engelska. Ett mål för forskarutbildningen är att 

doktoranden ska visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt 

kunna redogöra för sina studier och slutsatser och på ett tydligt sätt diskutera med olika intressentgrupper 

vilka argument och kunskaper som ligger bakom forskningsresultaten. 

Forskarutbildningskurser 

Obligatoriska kurser för doktorsexamen 20 

I kursdelen av forskarutbildningen ska 45 av högskolepoängen utgöras av obligatoriska kurser. Resterande 

15 högskolepoäng är valbara kurser. 

De fem obligatoriska kurserna i forskarutbildningen är: 

1. Introduktionskurs för doktorander 7.5 hp 

2. Vetenskapsteori och forskningsetik 7.5 hp 

3. Hälsa och livsstil 15 hp 

4. Vetenskapliga metoder I, 7.5 hp 

5. Vetenskapliga metoder II, 7.5 hp 

Introduktionskurs för doktorander 7.5 hp 

Kursen är gemensam för alla forskarstuderande som genomför sin utbildning vid Högskolan i Halmstad. 

Kursen syftar till att ge grundläggande färdigheter som behövs på forskarnivå. Kursen avser att fungera 

som identitetsskapande för nyantagna studenter på forskarnivå. Kursen är indelad i delkurser inom forskningsetik 

(2.5 hp), högskolepedagogik (2 hp) och vetenskapsteori (3 hp). 

20 I bilaga 7 presenteras kursplanerna för de obligatoriska kurserna.

Vetenskapsteori och forskningsetik 7.5 hp 

Kursens mål är att de studerande ska få en fördjupad förståelse för och kunskap om de vetenskapsteoretiska 

och forskningsetiska grunderna inom området Hälsa och livsstil. Särskilt behandlas i detta sammanhang 

systemteori. I kursen belyses och analyseras centrala forskningsproblem, likheter och skillnader mellan 

kunskapsteoretiska traditioner, centrala modeller och teorier liksom metodologiska positioner inom området. 

Kursen behandlar forskningsetiska regelverk, särskilt vad gäller forskning om och med personer med 

nedsatt beslutskapacitet eller särskild utsatthet, och etiska frågor i relation till kvalitativa och kvantitativa 

forskningsansatser. 

Hälsa och livsstil 15 hp 

Kursens mål är att den forskarstuderande ska tillägna sig fördjupade kunskaper om teoretiska förklaringar 

och tvärvetenskapliga perspektiv på hälsa och livsstil. En systemteoretisk grund genomsyrar kursen, som 

behandlar olika livsområden som arbete, fri tid, sociala nätverk, kopplingar mellan strukturella faktorer 

som till exempel fattigdom och ohälsa, levnadsvillkor och ohälsa samt kunskap om att leva med ohälsa/funktionsnedsättningar. 

Särskilt belyses kunskaper om faktorer och processer som determinerar och predicerar 

människors hälsa på individ-, grupp- och samhällsnivå. 

Kursen avser att fördjupa studenternas kunskap om hur välfärdssystemen påverkar människors villkor när 

det gäller hälsa, makt och delaktighet i samhället liksom miljöfaktorers betydelse för hälsa och ohälsa. Vidare 

syftar kursen till att den forskarstuderande – utifrån ett holistiskt synsätt på hälsa, och inom inriktningarna 

omvårdnad, handikappvetenskap eller idrottspsykologi, – tillägnar sig fördjupade kunskaper om 

preventiva och hälsofrämjande interventioner, som avser att påverka livsstil, levnadsvanor och beteenden, 

samt kunskaper om utvärdering av dessa interventioner. 

Vetenskapliga metoder I, 7.5 hp 

Kursens mål är att den forskarstuderande ska tillägna sig fördjupade kunskaper om ontologiska och epistemologiska 

grunder för kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod samt kunskap om olika analysnivåer i 

enlighet med ett systemteoretiskt perspektiv. Den forskarstuderande ska också tillägna sig fördjupade kunskaper 

när det gäller planering av empiriska studier inom området Hälsa och livsstil, de principer som utgör 

grund för ställningstagande i valet av datainsamling samt val och tillämpning av relevanta metoder för 

analys och tolkning av data. Den forskarstuderande ska dessutom tillägna sig fördjupade kunskaper och 

förståelse för kvalitets-, trovärdighets- och giltighetsanspråk i en kvalitativ studie, innebörden av validitet 

och reliabilitet i kvantitativa studier samt därtill förknippade forskningsetiska ställningstaganden. 

Vetenskapliga metoder II, 7.5 hp 

Kursens mål är att den forskarstuderande ska utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt och kunna 

genomföra forskningsarbete inom området hälsa och livsstil. Den forskarstuderande ska utveckla en fördjupad 

förmåga att på ett självständigt sätt kunna använda tekniker för att bearbeta och analysera data 

insamlad med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder på såväl mikro-, som meso- och makronivå. 

Efter avslutad kurs förväntas den forskarstuderande ha kunskap om uppbyggnaden hos några metoder för 

kvalitativ analys samt deras för- och nackdelar och användningsmöjligheter, liksom kunskaper om deltagarbaserade 

metoder. Kursens mål är också att den forskarstuderande ska ha kunskap i statistisk inferens 

för bivariat analys och kunna använda multivariata metoder som faktoranalys, variansanalys och regressionsanalys. 

Vidare är kursens mål att den forskarstuderande ska ha kunskap om longitudinella studier, 

epidemiologiska metoder och registerbaserade metoder inom området Hälsa och livsstil. 

Valbara kurser för doktorsexamen 

Utöver de obligatoriska kurserna finns valbara kurser på 15 hp. Nedan ges exempel på valbara kurser som 

kan stödja fördjupningen inom den inriktning doktoranderna har (omvårdnad, handikappvetenskap eller 

idrottspsykologi) 

1. Forskningsdesign och metod, kurser specifika för respektive inriktning, 7.5 hp 

32

2. Ämnes- eller metodfördjupande kurser av relevans för avhandlingsarbetet, 7.5 hp 

3. Vetenskaplig kommunikation, 7.5 hp 

4. Högskolepedagogik, 7.5 hp 

5. Innovation och förändring 7.5 hp 

6. Individuell litteraturkurs 7,5 hp 

7. Nutritionsepidemiologi 7.5 hp 

Forskarkurser som ges utanför Högskolan i Halmstad, vid andra universitet och högskolor inom eller 

utom Sverige, kan tillgodoräknas i kursdelen efter godkännande av handledaren i samråd med handledarkollegiet. 

Obligatoriska kurser för licentiatexamen 

I kursdelen av forskarutbildningen ska 30 av högskolepoängen tas som obligatoriska kurser. 

De tre obligatoriska kurserna i forskarutbildningen är: 

1. Introduktionskurs för doktorander, 7.5 hp 

2. Hälsa och livsstil, 15 hp 

3. Vetenskapliga metoder I, 7.5 hp 

Rekrytering av doktorander 

Den planerade utbildningen på forskarnivå avser att erbjuda studerande med relevanta ämnesbakgrunder 

antagning till gemensam forskarutbildning. Rekryteringen av doktorander kommer att genomföras via 

nationella och internationella utlysningar. Ambitionen är att rekrytera doktorander som har intresse för 

hälsa och livsstil och som kombinerar två eller flera av inriktningarna. Vidare kommer både jämställdhets- 

och mångfaldsaspekter att beaktas bl.a. genom att sträva efter en jämn könsfördelning. I nuläget är de 

kvinnliga doktoranderna i klar majoritet inom omvårdnad och handikappvetenskap medan inriktningen 

idrottspsykologi har manlig dominans. Antagning av doktorander ska ske vartannat år. Inledningsvis räknar 

vi med att utbilda tio doktorander; sex nyrekryterade och fyra som i dagsläget finns inskrivna vid högskolor 

och universitet som Högskolan har skrivit avtal med, men som handleds av docenter och professorer 

vid Högskolan i Halmstad. Avtal finns med Högskolan i Jönköping (HJ) och med Hälsohögskolan 

vid HJ, Linnéuniversitet och med Örebro universitet. I bilaga 8 återfinns avtalen och i bilaga 9 redovisas 

antalet doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som år 2012 finansieras av Högskolan i Halmstad 

men som är antagna vid andra lärosäten. 

Omkring 10 500 studenter läser vid Högskolan i Halmstad, vilket motsvarar ca 5 600 helårsstudenter. Vår 

uppfattning är att den lokala rekryteringsbasen är mycket god inom de inriktningar som är aktuella för den 

planerade forskarutbildningen. Lärosätets studenter på magisterprogram (särskilt i handikappvetenskap 

och idrottspsykologi), liksom studenter på specialistsjuksköterskeutbildningarna på avancerad nivå, utgör 

naturliga rekryteringsgrupper. Dessutom har studenter i masterprogrammet Hälsa och livsstil, som idag 

har huvudområde omvårdnad, möjlighet att fortsätta sin akademiska utbildning på den planerade forskarutbildningen. 

Inom en snar framtid kommer detta mastersprogram att breddas så att även studenter med 

huvudområdena handikappvetenskap och idrottspsykologi kan erbjudas masterexamen inom hälsa och 

livsstil. 

Den idrottspsykologiska inriktningen har byggt upp ett nätverk med tolv europeiska universitet, som ingår 

i en gemensam plattform för utbildning på avancerad nivå (European Masters in Sport and Exercise Psychology). 

Detta innebär bland annat att ett flertal europeiska magisterstudenter söker sig till Högskolan för 

att slutföra sina studier. Dessa studenter utgör också en potentiell rekryteringsbas för forskarutbildningen. 

Det nya grundutbildningsprogrammet i Hälsoteknik, som planeras starta de närmaste åren, ligger väl i 

33

linje med området Hälsa och livsstil. Den långsiktiga planen är att även erbjuda detta ämne på avancerad 

nivå, vilket ytterligare ökar studentunderlaget för forskarutbildningen. 

Personal inom Region Halland och, i viss mån, länets kommuner utgör en god rekryteringsbas till forskarutbildningen. 

Vi har också fått många kvalificerade sökanden från hela landet till våra utlysta doktorandanställningar 

inom området. 

Antagning av doktorander 

För att bli antagen till utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och livsstil krävs att den sökande har 

dels grundläggande behörighet, dels särskild behörighet. Den sökande ska dessutom ha sådan förmåga i 

övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Antagningen följer kraven på grundläggande behörighet 

och särskild behörighet som beskrivs i Högskoleförordningen (1993:100), kapitel 7. Med särskild 

behörighet avses att studenten avlagt examen på avancerad nivå inom ett område som är relevant för området 

Hälsa och livsstil. 

Utländsk högskoleutbildning 

Vid bedömning av behörigheten för sökande med utländsk högskoleutbildning bör i de flesta fall den 

utbildning som ger grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå i det land där den utfärdas 

också ge grundläggande behörighet till utbildning i vid Högskolan i Halmstad. För de fall där undervisningsväsendet 

skiljer sig så väsentligt från det i Sverige eller då osäkerhet råder om utbildningsväsendets 

kvalitet bör yttrande från Högskoleverket inhämtas. 

Behörighets- och lämplighetsprövning 

All behörighets- och lämplighetsprövning görs av studierektor för forskarutbildningen, efter samråd med 

ledningen för CVHI. Validering eller dispensprövning utförs också i förekommande fall av studierektor i 

samråd med forskningsmiljöns ledning. Vid alla prövningar ska samråd ske med de forskare/lärare som kan 

komma ifråga som handledare. Tilltänkt huvudhandledare ska yttra sig över sökandes behörighet och 

lämplighet. Lämplighetsprövningen ska utföras inom ramen för behörighetsprövningen. Endast den som 

bedöms lämplig att bedriva forskarstudier ska antas. Det är främst sökandes vetenskapliga mognad, omdöme 

och förmåga till självständig kritisk analys som skall bedömas. 

Urval 

Urvalet ska göras bland de sökande som uppfyller behörighetskraven. Vid urvalet utgör graden av sökandens 

vetenskapliga mognad, förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys viktiga aspekter. Studieresultaten 

i kurser på avancerad nivå och kvaliteten på självständiga arbeten är av stort intresse vid urvalet. 

Vid annonseringen anges de särskilda krav som skall vara uppfyllda för att antas som doktorand. Sådana 

krav ska formuleras t.ex. vad gäller kunskap som erhållits vid utbildningar inom grundnivå och avancerad 

nivå med vissa specifika inriktningar. 

Urvalet görs av ledningen för CVHI tillsammans med tilltänkt huvudhandledare. Samråd sker med 

sektionens ledning och studierektor för utbildning på forskarnivå, inför antagningen. 

Antagning 

Utbildningen på forskarnivå inom Hälsa och livsstil kan leda till två examina, licentiatexamen eller doktorsexamen. 

Den som antagits för studier till doktorsexamen kan avlägga licentiatexamen som en etapp i 

studierna. Studerande som antagits till utbildning på forskarnivå för att avlägga licentiatexamen och som 

senare vill fortsätta till doktorsexamen måste ansöka på nytt om detta. 

Innan beslut om antagning fattas ska en välgrundad diskussion genomföras med tilltänkt doktorand för att 

klargöra slutmålet med studierna, licentiat- eller doktorsexamen. 

34

Till utbildningen antas det antal forskarstuderande som vi har tillräckliga resurser för att handleda, godtagbara 

studievillkor i övrigt för och studiefinansiering för hela forskarutbildningstiden. 

Kravet på studiefinansiering för hela forskarutbildningstiden innebär att bedömning ska ske av att det är 

möjligt att finansiera doktoranden genom anställning samt att resurser för handledning är säkerställda. 

Dessutom får person antas till utbildning på forskarnivå om resurser för handledning och godtagbara studievillkor 

i övrigt finns och om den sökande har annan form av finansiering, t.ex. finansiering av annan 

huvudman (t.ex. industridoktorander) eller yrkesverksamhet som kan kombineras med forskarstudierna. 

Vid bedömningen av ”annan form av finansiering” är det Sektionen för hälsa och samhälle, där CVHI hör 

hemma, som har ansvaret för att bedömningen baseras på ett tillfredsställande underlag. Antagning får ske 

om sektionen finner att studiefinansieringen kan säkras under hela forskarutbildningstiden. Förändras eller 

upphör de ekonomiska grunderna under forskarutbildningstiden ansvarar sektionen för att förutsättningar 

för fortsatt forskarutbildningsfinansiering skapas. 

Ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå ska göras på särskilt formulär. Till ansökan ska bifogas 

styrkta betygsavskrifter över avlagda akademiska examina jämte övriga handlingar som sökanden önskar 

åberopa. Har sökanden med sig ”egen finansiering”, för en del av eller för hela studietiden, ska det underlag 

som behövs för bedömningen av studiefinansieringen biläggas. 

Fakultetsnämnden fattar beslut om antagning till utbildning på forskarnivå. 

Beslut om eventuella tillgodoräknanden av tidigare kurser görs av handledarkollegiet efter föredragning av 

huvudhandledare. 

Handledarkompetens och handledarstruktur 

Anställd vid Högskolan i Halmstad som är docent eller professor och som genomgått handledarutbildning 

om 7,5 hp är behörig huvudhandledare för doktorander inom Hälsa och livsstil. Även personer som inte 

har sin huvudsakliga anställning vid Högskolan i Halmstad är behöriga huvudhandledare om de är docenter 

eller professorer, har handledarutbildning samt en tydlig anknytning till Högskolan i Halmstad. Exempel 

på sådan väsentlig anknytning är om de är gästprofessorer eller adjungerade professorer. Andra exempel 

på väsentlig anknytning är om Högskolan har strategiska avtal på forskarnivå med det lärosäte där huvudhandledare 

har sin huvudsakliga anställning. I det fall huvudhandledare inte har sin huvudsakliga anställning 

vid lärosätet ska det finnas minst en biträdande handledare som har sin huvudsakliga anställning vid 

Högskolan i Halmstad. Huvudhandledaren ska vara kompetent inom den inriktning som doktorandens 

utbildning på forskarnivå ska bedrivas. Eftersom den planerade utbildningen är tvärvetenskaplig bör handledarnas 

kompetens komplettera varandra. Minst en av handledarna ska vara forskningsverksam i den 

forskningsmiljö där doktoranden ska genomföra sina studier. 

Anställd vid Högskolan i Halmstad som har doktorsexamen, eller motsvarande utländsk examen, är behörig 

att vara biträdande handledare. Även personer som inte har sin huvudsakliga anställning vid Högskolan 

i Halmstad är behöriga biträdande handledare om de har en doktorsexamen, eller motsvarande 

utländsk examen. 

Biträdande handledare som inte redan genomgått handledarutbildning förväntas göra det så snart tillfälle 

ges efter att de blivit utsedda som biträdande handledare. Högskolan har hittills anordnat utbildningar i 

forskarhandledning vartannat år med syfte att öka deltagarnas kunskaper om handledning inom forskarutbildning 

och öka deras medvetenhet om sin egen handledarroll. Kursen vänder sig till professorer, docenter 

och blivande docenter vid lärosätet. Utbildningen ska ge möjlighet till utbyte av erfarenheter och 

reflektion kring litteratur som behandlar forskarhandledning. Utbildningen är gemensam för alla sektioner 

vid lärosätet och utgör på så sätt en mötesplats för blivande handledare både inom och utanför CVHI. 

Därutöver finns forskare/lärare som har genomgått motsvarande utbildning vid andra lärosäten. 

35

Som framgår av Tabell 6 finns för närvarande 16 seniora lärare/forskare (varav två gästprofessorer) på 

lärosätet, vilka kan vara huvudhandledare för presumtiva doktorander inom Hälsa och livsstil (inriktning 

omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi). Respektive huvudhandledares forskningsspecialitet 

anges särskilt i tabellen. Handledarnas CV, kompletta publikationsförteckningar 10 år bakåt och bibliometrisk 

analys av publikationerna återfinns i bilagorna 10, 11 och 12. I bilagorna 13, 14 och 15 redovisas 

övriga disputerade lärare och forskare som finns inom området och som kan fungera som biträdande handledare, 

deras CV samt kompletta publikationsförteckningar 10 år bakåt. Antalet bedöms vara en tillräcklig 

kritisk massa för att upprätthålla hög kvalitet, men avsikten är att öka huvudhandledningsresurserna genom 

intern meritering av disputerade lärare samt nyrekrytering av seniora lärare/forskare, eftersom åldersstrukturen 

bland seniora forskare är relativt hög. Två av de seniora forskarna som har uppnått pensionsålder 

är villiga att bidra i forskarutbildningen men med en lägre tjänstgöringsgrad. 

Högskolan har, utöver det sedvanliga årliga anslaget som avsätts till meriteringsbidrag för enskilda personer 

för att kunna meritera sig och söka och bli antagna som docenter eller bli befordrade till professorer, avsatt 

ytterligare 3,2 miljoner för ett särskilt 2-årigt docent- och professorsmeriteringsprogram riktat till kvinnor 

med start ht 2012. Totalt har 10 kvinnor fått 40 % av sin tjänst under två år för meritering. En av dem 

som fått meriteringsbidrag är lektor i Omvårdnad. Över en treårsperiod beräknar vi att en person inom 

CVHI meriterat sig och uppnått professorskompetens och minst sex personer docentkompetens. Inom 

handikappvetenskap finns två tjänster utannonserade varav den ena förmodligen kommer att tillsättas med 

en docentkompetent lärare. 

Tabell 6. Handledarresurser inom området Hälsa och livsstil 

Namn Anställning Anställningsform Akademisk titel och 

inriktning 

Barbro 

Arvidsson 

Colin 

Barnes 

Stefan 

Bergman 

Ann 

Bremander 

Cathrine 

Hildingh 

Gunnar 

Johansson 

Urban 

Johnson 

Magnus 

Lindwall 

Gästpro-‐ 

fessor 

Gästpro-‐ 

fessor 

Gäst-‐ 

professor 

Tidsbegränsad 

anställning 

Tidsbegränsad 

anställning 

Samarbetsavtal med 

FoU-‐centrum 

Spenshult 

Docent Samarbetsavtal med 

FoU-‐centrum 

Spenshult 

Professor Tillsvidareanställning 

anställning 

Professor i 

omvårdnad 

Professor i handi-‐ 

kappvetenskp 

Docent i 

experimentell 

reumatologi 

Docent i medicinsk 

vetenskap 

Professor i 

omvårdnad 

Professor Tillsvidareanställning Professor i 

hälsovetenskap, 


och kostvetenskap 


idrottspsykologi 

Docent Tillsvidareanställning 

(tj. ledig 90%) 

Docent i 


36 

Anställ-‐ 

ningens 

omfattning 

vid 

Högskolan 

Planerad 

tjänstgöring av 

heltid i 

forskarutbild-‐ 

ningen inom 

området 

Handledare i 

forskarutbildningsämnet 

Hälsa och livsstil med 

inriktning och 

forskningsspecialitet 

10 % 10 % Omvårdnad 

Processorienterad 

handledning, psykiatrisk 

omvårdnad, kronisk 

smärta vid reumatisk 

sjukdom 

20 % 15 % Handikappvetenskap 

Disability studies. The 

social model 


Reumatologi, långvarig 

smärta i rörelseorganen 


Reumatologi, 

inflammatoriska 

ryggsjukdoma r-‐ 

konsekvenser för individ 

och samhälle 


Kardiologisk omvårdnad, 

prevention rehabilitering 


Kost och hälsa 

100 % 50 % Idrottspsykologi 

Psykologiska perspektiv 

på idrottsskada 


Psykologiska perspektiv 

på fysisk aktivitet och 

hälsa 

Lotta Linge Docent Tillsvidareanställning Docent i psykologi 50 % 25 % Psykologi 

Barn, humor och 

bemästringsstrategier

Jens 

Nygren 

Ingela 

Skärsäter 

Natalia 

Stambulova 

Petra 

Svedberg 

Magnus 

Tideman 

Åsa 

Wengelin 

Kristina 

Ziegert 

Docent Tillsvidareanställning Docent i medicinsk 100 % 50 % Omvårdnad 

vetenskap 

Psykisk hälsa hos barn 



omvårdnad 

Omvårdnad vid psykisk 

ohälsa, prevention, stöd 

och rehabilitering 




Karriärövergångar inom 

idrott 

Docent Tillsvidareanställning Docent i omvårdnad 100 % 50 % Omvårdnad 

Hälsofrämjande insatser 

med fokus på omvårdnad 

och psykiatrisk vård 



handikappvetenskap 

Sociala perspektiv, 

konstruktioner 

avvikelser/normalitet 

Docent Tillsvidareanställning Docent i 


(tj. ledig 80 %) handikappvetenskap 

Språk och 

kommunikation 

Docent Tillsvidareanställning Docent i omvårdnad 100 % 50 % Omvårdnad 

Familjefokuserad 

omvårdnad. Stärkande 

och stödjande 

hälsoprocesser i 

avgörande livssituationer 

Utöver handledarna och forskningsmiljöns aktiviteter kommer det att finnas ytterligare strukturer som 

bidrar till att stödja doktoranden under forskarutbildningen. Ett sätt är att en gång om året erbjuda doktorander 

att träffa andra seniora forskare än handledarna för att diskutera sin egen utveckling, avhandlingsprojektet 

och hur handledningen fungerar. 

Examination 

Prov som ingår i kurserna på forskarnivå, ska bedömas enligt det betygssystem som Högskolan i Halmstad 

föreskriver (Underkänd eller Godkänd). Betyg beslutas av en av lärosätet utsedd lärare - examinator. Betyg 

för doktorsavhandling ska beslutas av betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling. 

Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen Underkänd eller Godkänd. Examensmålen ska 

vara uppfyllda och vid betygsättningen ska hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av 

densamma. En betygsnämnd ska bestå av tre eller fem ledamöter. Forskarutbildningsutskottet fattar beslut 

om antalet ledamöter. Minst en av ledamöterna i betygsnämnden utses bland lärarna inom den egna 

fakultetsnämnden. Betygsnämnden ska utse ordförande inom gruppen. Opponenten och huvudhandledaren 

har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna 

men inte i besluten. Betygsnämnden kan fatta beslut när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens 

beslut ska den mening gälla som de flesta enar sig om. Nämnden ska avgöra om beslutet ska motiveras och 

om reservation görs ska den redovisas skriftligt, om inte lärosätet har meddelat särskilda föreskrifter om 

detta. 

Studierektor för forskarutbildningen 

Studierektor för forskarutbildning inom Hälsa och livsstil har en viktig funktion genom att ha en organisatorisk 

överblick över utbildningen som helhet. Studierektor kommer att ansvara för beredning av ärenden 

till fakultetsnämndens forskarutbildningsutskott, beredning av kurser som ska ingå i forskarutbildningen 

samt viss administration såsom utseende av kursansvariga och kursbudget. Studierektor ansvarar också för 

att forskarutbildningen utvärderas. I arbetsuppgifterna ingår vidare att granska forskarstuderandes individuella 

studieplaner och anställningsvillkor, att ansvara för att det finns enhetliga regler för hur halvtids- 

och slutseminarier ska gå till och att vara ett stöd för handledare och forskarstuderande i planering och 

37

uppföljning av utbildningen. Studierektor för forskarutbildningen utses av fakultetsnämnden och kommer 

att rekryteras internt bland CVHI:s seniora forskare. 

Doktorandernas representation i beslutsorgan 

Doktorander är i en speciell situation eftersom de är både studenter och anställda. Deras möjligheter att 

påverka sin situation handlar om såväl formella som informella möjligheter till inflytande. CVHIs ambition 

är att doktorander från början skall socialiseras in i forskargrupper och ha möjligheter att göra sina 

röster hörda på samma sätt som andra forskare. Samtidigt är det viktigt att de också har tillgång till tydliga, 

formaliserade vägar för påverkan. Som tidigare nämnts inkluderar CVHIs referensgrupp doktorandrepresentanter 

från de tre olika inriktningarna. Dessa representanter utses av respektive doktorandgrupp. Ett 

doktorandråd håller på att utvecklas vid Högskolan med uppgift att tillvarata studenternas intressen och 

vara deras röst inom lärosätet. Detta råd kommer att utse doktorandrepresentanter till olika beredande och 

beslutande organ. Målet är att doktorander ska ha möjlighet att påverka på alla nivåer inom Högskolan 

från forskargrupp till högskolestyrelse. 

Doktorandernas studiesociala miljö 

Högskolan i Halmstad kan erbjuda en god studiemiljö med naturlig närhet till handledare, forskare och 

andra doktorander. Forskarstuderande inom Hälsa och livsstil socialiseras in i verksamheten genom de 

forskarstuderande som redan finns inom Högskolans forskarutbildning eller som är antagna vid andra 

lärosäten . För att den forskarstuderande ska ha en god studiesocial miljö krävs såväl en god fysisk som 

psykosocial arbetsmiljö. Lokalerna på Högskolan har en god standard och är ändamålsenligt utrustade. 

Alla doktorander kommer att ha en egen arbetsplats med tillgång till nödvändig utrustning. Förhållandet 

mellan forskarstuderande, lärare och andra anställda präglas av ömsesidig respekt. Ingen får utsättas för 

diskriminering på grund av exempelvis kön, ålder, etnisk tillhörighet eller funktionshinder. De forskarstuderande 

som har funktionshinder kommer att erbjudas särskilt stöd. Doktorandbarometern visar att de 

doktorander som finns på Högskolan idag har en positiv syn på sin utbildning och sin studiesociala miljö. 

Se även del 2. 

Infrastruktur 

Högskolan i Halmstad har en väl fungerande infrastruktur. Doktoranderna kommer att ha god tillgång till 

exempelvis litteratur, informationstekniska resurser och annan nödvändig utrustning. 

Högskolebiblioteket 

Högskolans bibliotek har en viktig roll att fylla för att stödja kvaliteten i utbildning och forskning och 

utgör också en viktig arbetsplats för doktoranderna. Biblioteket har 233 läsplatser och sju grupprum och 

bibliotekets samlade resurser täcker väl behovet av kvalificerade vetenskapliga informationskällor inom 

området hälsa och livsstil. Möjligheter till informationssökning i databaser, boklån från egna samlingar 

liksom fjärrlån, är mycket goda. Bokbeståndet omfattar cirka 90 000 volymer och även tidskriftsutbudet är 

omfattande med cirka 10 000 elektroniska tidskrifter och omkring 500 tryckta tidskrifter. Bibliotekarier 

kan konsulteras för fördjupade ämnessökningar och annat stöd i samband med publicering av forskningsresultat. 

Biblioteket erbjuder kurser för doktorander med inriktning på fördjupade kunskaper i litteratursökning, 

publicering av vetenskapliga artiklar och referenshantering. Vidare ansvarar biblioteket för Högskolans 

e-publicering i publikationsdatabasen DiVA. 

Databaser 

Ett stort antal svenska och internationella databaser inom det aktuella området finns att tillgå via högskolebibliotekets 

webbplats. Exempel på bibliografiska databaser, som delvis har artiklar i fulltext, är de internationella 

databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Fulltextdatabaser, som innehåller hela artiklar 

och är relevanta för hälsoområdet är t ex Academic Search Elite, Sportdiscus, ScienceDirect, Scopus, ISI- 

Web of Science och Cochrane Library - evidensbaserad beslutsstödsystem inom vård, medicin och hälsa. 

38

En ny s.k. discoverytjänst (Summon) gör det möjligt att söka igenom i princip allt som biblioteket har i 

sina samlingar, både tryckt och elektroniskt material. Drygt 63 miljoner poster är idag aktiverade i Högskolans 

Summon. CSA:s ämnesdatabaser som Social Service Abstracts och Sociological Abstracts ger även 

hänvisningar till doktorsavhandlingar och i vissa fall till konferensrapporter. I databasen DiVA finns avhandlingar 

och uppsatser i fulltext från ett antal universitet/högskolor i Sverige och Norden, däribland från 

Högskolan i Halmstad. Databasen Networked Digital Library of Thesis and Dissertations (NDLTD) tillhandahåller 

avhandlingar i fulltext från hela världen inkluderat svenska lärosäten. Både studerande och 

lärare/forskare, som befinner sig utanför lärosätets campusområde, har möjlighet att koppla in sig via 

”proxy-server” till de flesta av bibliotekets licensierade databaser. Biblioteket arbetar med att säkra den 

öppna tillgången till vetenskapliga resultat genom att sprida kunskap och information om open accesspublicering 

inom Högskolan. 

Lärplattform 

Forskarutbildningen i Hälsa och livsstil kommer delvis att vara webbaserad. Material såsom inspelade 

föreläsningar, seminarieunderlag och presentationsmaterial presenteras på webbplattformen Blackboard. 

Tillgång till diskussionsforum finns också via plattformen. Vid seminarier, diskussioner och handledning i 

mindre grupper kan webbaserade e-mötesrum användas (Adobe Connect Pro). 

Laboratoriet för beteendevetenskap 

Högskolan i Halmstad har i labbmiljöerna möjligheter att genomföra laborationer med fokus på beteendevetenskap. 

Beteendelabbet består av en datorsal, ett avslappningsrum och ett samtalsrum. I beteendelabbet 

finns utrustning för exempelvis biofeedbackmätningar och gruppdynamikövningar. Labbet är speciellt användbart 

för forskarstuderande inom området Hälsa och livsstil. 

Högskolehallen 

I Högskolehallen samlas verksamhet som rör hälsa och idrott i rymliga och moderna lokaler, med bland 

annat idrottshall, träningssalar och utrymmen för undervisning och forskning. I anslutning till hallen finns 

klättervägg, aerobicsal, spinningsal och två fullutrustade laboratorier som används i undervisningen. I 

augusti 2009 öppnade Idrottscentrum på Högskolan. Idrottscentrum administrerar och organiserar Högskolehallen 

och gymmet i samarbete med Halmstad Studentidrottsförening. 

Det finns en idrottsakademi, bestående av forskare och lärare från lärosätets olika sektioner, som bland 

annat har till uppgift att sammarbeta med Halmstad kommun avseende frågor som rör forskning, utbildning 

och kommunikation inom området idrott och hälsa. Vidare arbetar idrottsakademin för att 

Högskolan ska bli klassat som ett "riksidrottsuniversitet" vilket syftar till att ge elitsatsande idrottare 

möjlighet till dubbla karriärer (idrott och akademiska studier). Idrottsakademin verkar också för att ett 

fortsatt produktivt arbete bedrivs med Hallands Idrottsförbund och SISU Halland t ex i form av handledning 

av idrottsstudenter vid uppsatsskrivande. 

Science Park Halmstad 

Högskolan förvaltar Science Park Halmstad tillsammans med Halmstads kommun genom det helägda 

holdingbolaget Högskolan i Halmstads Utvecklings AB. Lärosätet gör en strategisk satsning tillsammans 

med Region Halland för att utveckla verksamheten vidare med fokus på forskning, utbildning och ökad 

interaktion med näringsliv och offentlig sektor, via en så kallad Innovation Park. 

Utbildningar på grund- och avancerad nivå med anknytning till Hälsa 

och livsstil 

Högskolan bedriver utbildning på grund- och avancerad nivå. De utbildningar som har direkt anknytning 

till hälsa och livsstil redovisas nedan eftersom de bedöms utgöra det lokala rekryteringsunderlaget till forskarutbildningen 

i Hälsa och livsstil. Antal studenter i dessa utbildningar under ht 2011 redovisas inom 

parentes och en sammanfattning i tabellform av antalet studerande ges i bilaga 16. 

39

Utbildningar på grundnivå med anknytning till hälsa och livsstil 

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp (385 studenter): Omvårdnad är utbildningens huvudområde och 

belyses i ett humanistiskt och etiskt perspektiv. Förutom huvudämnet ingår studier i medicinska och 

samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen med 30 respektive 15 hp. Hälsofrämjande och förebyggande 

hälsoinsatser är centrala och viktiga delar av utbildningen. Klinisk omvårdnad, omfattande 45 hp av 

utbildningen, integrerar teoretiska och kliniska studier. Utbildningen förbereder för arbete som leg. 

sjuksköterska inom allmän hälso- och sjukvård. 

Psykologiprogrammet inriktning arbete och idrott 180 hp (98 studenter): Programmet har två inriktningar, 

dels psykologi med inriktning arbete, dels psykologi med inriktning idrott. Båda inriktningarna 

har en gemensam bas i grundläggande psykologisk teoribildning, t ex tänkande, känsloliv och utveckling. 

Modern arbets- och idrottspsykologisk forskning ligger till grund för teman som behandlar ledarskap, 

grupputveckling, motivation och hälsa. I programmet betonas människans möjligheter och positiva 

förutsättningar mer än det som skapar hinder och problem. Dessutom betonas ett resurs- och hälsoperspektiv. 

Efter första terminens gemensamma genomgång av basbegrepp och psykologiska teorier, väljer 

den studerande inriktning mot arbete eller idrott. Under de följande fem terminerna sker fördjupning i 

arbets- och idrottspsykologisk teoribildning och dess tillämpningar. Studierna avslutas med ett tillämpat 

arbete inom en arbetsplats eller idrottsorganisation. 

Idrottsvetenskapligt program 180 hp (136 studenter): Utbildningen har en tvärvetenskaplig profil där 

pedagogik, psykologi och folkhälsovetenskap integreras. Teman som fokuseras är idrott, fysisk aktivitet, 

ledarskap, gruppdynamik, mental träning och hur prestationer inom idrott och individers välbefinnande 

kan ökas. 

Socialt arbete – ledning och organisering 180 hp (93 studenter): Programmet i Socialt arbete är inriktat på 

ledning och organisering av i första hand verksamheter för funktionshindrade och äldre. Särskilt fokuseras 

nya former för organisering och utveckling av brukarinflytande. 

Socialpsykologiskt program 180 hp (106 studenter): Bas för utbildningen är ämnet socialpsykologi, som 

kompletteras med andra ämnen. Programmet syftar till att belysa och analysera sociala skeenden inom 

organisationer och förbereder för arbete inom företag, organisationer och verksamheter, t ex inom sociala 

områden eller utbildning, som efterfrågar bred socialpsykologisk kompetens. 

Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp (111 studenter): Programmet ger vetenskaplig grund för 

framtida arbete som beteendevetare och utvecklingssociolog inom privat och offentlig verksamhet. Programmet 

innehåller kurser i sociologi och kurser som stärker kunskapen om välfärdssystemet och hur samhällsutvecklingen 

påverkar detta. Under sista året finns möjlighet att läsa ämnen som exempelvis pedagogik, 

statsvetenskap, hälsovetenskap, företagsekonomi eller juridik. 

Hälsopedagogiskt program 180 hp (63 studenter): Programmet är inriktat på pedagogiska frågor inom 

området hälsa och livsstil såsom hälsopedagogiska strategier utifrån olika teoretiska perspektiv och hälsopedagogiska 

arenor. I programmet ingår att kritiskt analysera hälsopedagogiskt arbete t.ex. hur olika 

uppfattningar om hälsa/ohälsa, normalitet/avvikelse och inkludering/exkludering skapas i vårt samhälle. 

Hälsopedagogiskt ledarskap ingår liksom förändrings- och utvecklingsarbete inom området 

Arbetsvetenskapligt program 180 hp (105 studenter): Programmets huvudområde är arbetsvetenskap, 

vilket är ett tvärvetenskapligt ämnesområde där kunskaper från flera ämnen om arbete, arbetsliv, organisation 

och utveckling möts. Centrala områden inom ämnet är hur olika arbeten är organiserade, hur 

arbetsmiljön påverkar vår hälsa, hur ledarskap kan utformas samt på vilket sätt lärande i arbetslivet kan 

stimuleras för att utveckla individer, organisationer och verksamheter. 

Utöver ovan nämnda grundutbildningsprogram planeras en utbildning i Hälsoteknik, vilken också kommer 

att utgöra rekryteringsunderlag för forskarutbildningen. 

40

Utbildningar på avancerad nivå med anknytning till hälsa och livsstil 

Mastersprogram i Hälsa och livsstil (huvudområde Omvårdnad) 120 hp (8 studenter): Utbildningen lyfter 

fram hälso-, miljö- och livsstilsfrågor som alltmer betydelsefulla för att människor skall bibehålla och förbättra 

sin hälsa, och analyserar de globala riskerna med nutidens levnadsvanor och livsstil för individ och 

miljö. Utbildningens mål är att utifrån ett genus- och mångfaldsperspektiv fördjupa kunskaperna om hur 

hälsan påverkas, vidmakthålls och stärks hos individer och grupper med speciellt fokus på hur hälsan påverkas 

av kostens sammansättning, fysisk aktivitet, motion och träning. Ojämlikhet i hälsa liksom resurssvaga 

gruppers utsatthet problematiseras och diskuteras och miljö- och livsstilsfrågor relateras till hälsa/ohälsa 

på individ-, grupp- och populationsnivå. 

Utbildningen ger en historisk tillbakablick samt en aktuell översikt över hur hälsa och livslängd fördelas 

mellan olika grupper i befolkningen samt vid en global jämförelse. Vidare fördjupar utbildningen kunskaperna 

om och förståelsen för hur hälsan påverkas av sociodemografiska förhållanden. Medvetna livsstilsförändringar 

relaterade till bristande fysisk aktivitet och ohälsosam kost, som är de två viktigaste 

riskfaktorerna för de flesta kroniska sjukdomar, fokuseras. Ett av utbildningens mål är att fördjupa kunskaperna 

om teoretiska förklaringar av komplexa hälsorelaterade beteenden och hur dessa kan prediceras 

och förändras. Utbildningen fokuserar på hälsa, livsstil och hälsofrämjande interventioner med utgångspunkt 

att individen är ansvarstagande och aktiv snarare än passivt exponerad för riskfaktorer. 

Mastersexamen (Degree of Master Two Years) förbereder för forskarutbildning samt för yrkesverksamhet 

på avancerad nivå inom verksamhet relaterad till hälsa och livsstil. Studenten har möjlighet att avsluta sina 

studier efter ett år (Degree of Master One Year). 

Magisterprogram i handikappvetenskap 60 hp (17 studenter): Det övergripande målet för magisterprogrammet 

är att fördjupa en problematiserande kunskapssyn i förhållande till teorier och metoder inom 

handikappområdet. Detta sker bland annat genom fördjupning i centrala problemområden som t ex de 

funktionshindrades egna perspektiv, organisationen av utbildning respektive stöd och service inom 

handikappområdet samt analyser av de faktorer, i samhället och i individens omedelbara närhet, som 

orsakar och vidmakthåller funktionshinder. 

Magisterkurser/kurser på avancerad nivå 

Idrottspsykologi 30 hp (kursen ges varje vårtermin, vt 11 gick 11 studenter): Kursen består av olika delmoment, 

såsom vetenskapsteori, forskningsetiska förhållningssätt, fördjupning i statistiska och kvalitativa 

analysmodeller samt ämnesfördjupning. Ämnesfördjupningen innebär att studenten fördjupar sig inom ett 

eget valt område inom det idrottspsykologiska fältet. 

Att arbeta som idrottspsykologisk rådgivare 60 hp (16 studenter): Kursen är riktad mot idrottsområdet 

med speciell betoning på teamutveckling och ledarskap. Syftet med kursen är att ge förutsättningar för 

rådgivnings- och utvecklingsarbete inom området. 

Omvårdnad 30 hp (13 studenter): Kursen består av delmomenten vetenskapsteori, forskningsetik och 

vetenskapliga metoder samt ett vetenskapligt arbete inom området. 

Specialistsjuksköterskeutbildningar 

Sju olika specialistsjuksköterskeutbildningar och en utbildning för sjuksköterskor som leder till specialisering 

inom ögonsjukvård bedrivs vid Sektionen för hälsa och samhälle. Vissa av dessa utbildningar har 

särskild anknytning till området hälsa och livsstil och finns därför nämnda i nedanstående text. Specialistsjuksköterskeutbildningarna 

leder också till magisterexamen i omvårdnad. Totala antalet studenter inom 

nedanstående utbildningar uppgick till 52 under Ht 2011. 

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska 75 hp (18 studenter): Utbildningen 

leder fram till specialisering som distriktssköterska. Den ger fördjupade kunskaper inom hälso- och 

sjukvård samt folkhälsoarbete för barn, ungdomar, vuxna och äldre inom såväl primärvård som kommunal 

hälso- och sjukvård. Huvudområdet för utbildningen är omvårdnad, men ytterligare centrala områden är 

41

folkhälsa och folkhälsoarbete samt medicinsk vetenskap med fokus på distriktssköterskans specialistområde. 

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 hp 

(18 studenter): Utbildningen leder fram till specialisering som barnsjuksköterska. Utbildningen ger fördjupade 

kunskaper inom sjukvård för barn och ungdomar samt hälsoarbete för barn och ungdomar, inom 

såväl primärvård, kommunal hälso- och sjukvård som skolhälsovård. Huvudområdet för utbildningen är 

omvårdnad men ytterligare centrala områden är hälsoarbete samt medicinsk vetenskap med fokus på 

pediatrik och neonatologi. 

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård 60 hp (16 studenter): Utbildningen 

leder till specialisering inom psykiatrisk vård. Utbildningen ger fördjupade kunskaper inom såväl omvårdnad 

som medicinsk behandling för att kunna ge ett professionellt omhändertagande i samband med psykiatrisk 

vård i akuta och i planerade situationer, inom såväl öppna som slutna vårdformer och i samverkan 

med olika vårdgivare. Huvudområdet för utbildningen är omvårdnad. Ytterligare centrala områden är 

hälsa och hälsofrämjande arbete på individ- och gruppnivå. 

Utbildningar i samverkan med andra lärosäten 

Magisterutbildning i omvårdnad med inriktning kardiologisk vård 60 hp (9 studenter): Utbildningen 

leder till specialkompetens för sjuksköterskor inom kardiologisk vård. Den ger fördjupade kunskaper inom 

hjärtsjukvård såväl förebyggande som rehabiliterande vård. Det övergripande målet är att ge sjuksköterskan 

god beredskap att på ett kritiskt reflekterande sätt planera, genomföra och utvärdera vården med utgångspunkt 

i patientens individuella behov. Stor vikt läggs vid pedagogikens betydelse såväl i förebyggande 

arbete som vid akut vård och rehabilitering. Utbildningen är en samverkan mellan Hälsohögskolan vid 

Högskolan i Jönköping, Högskolan i Skövde och Högskolan i Halmstad. Programmet är webbaserat och 

består av kurser som även kan sökas som fristående kurser. 

Masterprogram i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik 120 hp (22 studenter) ges i samarbete 

med Högskolan i Jönköping, Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås. Utbildningen belyser och 

problematiserar konstruktionen av barn/elever som bedöms vara i behov av specialpedagogiska insatser. 

Orsaker, innebörder och konsekvenser studeras på individ-, grupp- och samhällsnivå. Studenterna går 

kurser som de samverkande lärosätena ansvarar för. 

Sammanfattningsvis finns på Högskolan i Halmstad ett lokalt rekryteringsunderlag om drygt 1 100 studenter 

på utbildningar på grundnivå med anknytning till hälsa och livsstil. Därutöver kommer studenter 

på avancerad nivå samt studenter på specialistsjuksköterskeutbildningar och utbildningar i samverkan med 

andra lärosäten. Inom vårdområdet ligger t.ex. övergången från grundutbildning till forskarutbildning på 

c:a 2.6%, men i och med den breda inriktningen hälsa och livsstil med tre inriktningar kan vi förvänta oss 

en större andel studenter som är intresserade av forskarutbildning. Detta bekräftades också vid vår senaste 

utannonsering av doktorandanställningar i ämnet då31 personer sökte de två platserna som utlystes. 

42

4. Högskolan i Halmstad 

I del 4 redovisas uppgifter från läsåret 2011-2012 som sätter in den planerade forskarutbildningen i den 

lokala kontexten. 

Högskolan i Halmstad är en förhållandevis ung högskola som firar 30-års jubileum år 2013. Högskolan 

har ett 50-tal program på grundutbildningsnivå, ett 20-tal magister- eller masterprogram samt omkring 

400 fristående kurser inom flera ämnesområden. En ny strategi för utbildning på grund- och avancerad 

nivå för åren 2011-2014 har antagits där det bl. a. anges att lärosätet ska arbeta för att skapa ett mer 

koncentrerat och profilerat utbildningsutbud. Programmen kommer att bli färre men större och därmed 

stabilare. Trots att antalet sökalternativ till utbildningar nu är väsentligt färre och att antalet utländska 

sökande har minskat, fortsatte söktrycket till Högskolans utbildningar att vara högt under 2011 samt 

våren 2012. Antalet sökande till höstterminen 2012 uppgick till 19 400 personer, vilket är en ökning med 

5 % sedan 2011. 

Antalet helårsstudenter uppgick 2011 till 5 604, vilket till följd av neddragningar är en minskning med 8 

%, jämfört med år 2010. Under 2011 avlades 1 281 examina på grundutbildnings- och avancerad nivå. 

Antalet professorer uppgick till 44, varav ca 20 % var kvinnor. Antalet doktorander, såväl antagna vid 

Högskolan som vid andra samverkande lärosäten, var 79. Under 2011 avlades sju doktorsexamina och fyra 

licentiatsexamina. Andelen disputerade lärare på lärosätet ligger på 58 %. Högskolan i Halmstads totala 

omsättning 2011 uppgick till 508 miljoner kronor, varav forskningen omsatte 114 miljoner kronor. 

Nämnder och sektioner 

Högskolans verksamhet leds av högskolestyrelsen och rektor. Styrelsens ansvar definieras genom högskolelagen 

och högskoleförordningen. Rektor svarar för den verkställande ledningen närmast styrelsen. Prorektor 

är rektors ställföreträdare. Utöver högskolestyrelsen finns tre övergripande kollegiala organ: utbildningsnämnden 

som ansvarar för och beslutar i frågor som rör grundläggande utbildning, lärarutbildningsnämnden 

med övergripande ansvar för utbildning och forskning inom sektionen för lärarutbildning och 

fakultetsnämnden, som ansvarar för forskningsfrågor och forskarutbildning. 

Utbildning och forskning vid Högskolan i Halmstad är organiserad i fem sektioner: Sektionen för ekonomi 

och teknik, Sektionen för humaniora, Sektionen för hälsa och samhälle, Sektionen för informationsvetenskap, 

data- och elektroteknik samt Sektionen för lärarutbildning. Förvaltningen och Högskolebiblioteket 

utgör egna enheter liksom Enheten för kontakter och samverkan. I bilaga 17 visas en skiss över 

Högskolans organisation. 

Sektionen för hälsa och samhälle 

Basmiljön CVHI som kommer att ansvara för den planerade hör organisatoriskt till Sektionen för hälsa 

och samhälle (HOS). Sektionen leds av en sektionschef. Från och med höstterminen 2012 organiseras 

sektionen i fyra verksamhetsområden (Hälsa och vård, Hälsa och idrott, Arbete och välfärd samt Samhälle 

och kommunikation) med ansvariga verksamhetschefer, studierektorer och ämnesföreträdare. De fyra 

verksamhetsområdena stödjer tematiken i sektionens grundutbildning och forskning (och framtida 

forskarutbildning genom den gemensamma fokuseringen på Hälsa och livsstil) och förväntas öka möjligheterna 

till personella överlappningar mellan såväl de fyra områdena som sektionens forskningsmiljöer 

baserat på forskningsområdet Hälsa och livsstil. Två forskningsledare finns i den nya organisationen med 

uppgift att utveckla forskningen på HOS i relation till Högskolans och sektionens övergripande mål, en 

forskningsledare för CVHI och en för CESAM. I bilaga 18 återfinns en bild över sektionens nya organisation. 

Fakultetsnämndens ansvarsområden 

Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret inom Högskolan för forskning och forskarutbildning och 

för beredning av tillsättning av vissa lärarkategorier. Fakultetsnämnden har ett forskarutbildningsutskott 

43

knutet till sig. Detta utskott har bildats med uppgift att vara rådgivande och beredande organ till fakultetsnämnden. 

Forskarutbildningsutskottet består av anställda disputerade lärare/huvudhandledare vid Högskolan 

och doktorandrepresentanter. Utskottets vice ordförande är tillika CVHI:s forskningsledare. Fakultetsnämnden 

har delegerat till forskarutbildningsutskottet att fatta beslut om: 

• utformning av individuell studieplan 

• antagning av doktorand till forskarutbildning 

• utseende av huvudhandledare och biträdande handledare 

• uppföljning av doktorandernas individuella studieplaner minst en gång varje år och därvid, eller 

när det är påkallat, göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs 

• disputation, ordförande under disputationsakten, opponent och betygsnämnd 

Fakultetsnämnden har utvecklat ett kvalitetsprogram för nämndens verksamhet. Nämnden har ett övergripande 

strategiskt ansvar för kvalitetsuppföljning av forskningen och utbildningen på forskarnivå och 

ansvarar för att det finns en plan för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom dessa områden. Fakultetsnämnden 

har följande målsättningar för sitt arbete: 

• Att den forskning som bedrivs vid Högskolan i Halmstad är av hög kvalitet och att den följer 

Högskolans forskningsstrategi 2012-2016 (se bilaga 1) 

• Att den utbildning på forskarnivå som bedrivs är av hög kvalitet och står sig väl vid en jämförelse 

med forskarutbildningar vid andra lärosäten 

• Att den vetenskapliga kompetensen hos Högskolans lärarkår är hög 

• Att forskningsanknytningen till grundutbildningen är god 

• Att fakultetsnämnden håller hög kvalitet i sitt arbete 

Utvärderingar och uppföljningar av forskningens kvalitet och dess internationella konkurrenskraft sker vid 

tre tillfällen: 

• I samband med att forskningsmiljöerna lämnar in underlag till fakultetsnämnden för den årliga 

fördelningen av anslag för forskning. I underlaget beskriver forskningsmiljöerna bland annat 

genomförd forskning, publicering, sina forskningsplaner (med koppling till Högskolans forskningsstrategi), 

sin bemanning, sina internationella nätverk och sina erhållna externa bidrag. 

• I samband med att forskningsmiljöerna genomför självvärderingar och har en kvalitetsdialog med 

fakultetsnämnden. Detta genomförs i ett roterande schema så att varje forskningsmiljö genomför 

en självvärdering och dialog vart tredje år. Vid självvärderingen sammanställs forskningsmiljöns 

styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Självvärderingen och miljöns utveckling under de senaste 

åren behandlas sedan i en kvalitetsdialog mellan forskningsmiljön och fakultetsnämnden. Dialogen 

resulterar i en uppföljningsbar utvecklingsplan för forskningsmiljön. 

• I samband med att forskningsmiljöerna genomgår utvärderingar med externa utvärderare som 

ombeds uttala sig om forskningens nivå och kvalitet samt om utvecklingsbehov och potential i 

miljön. Detta sker i ett roterande schema så att varje forskningsmiljö genomgår en utvärdering 

vart tionde år. 

Fakultetsnämnden hanterar därutöver kvalitetsgranskning och prövning av de särskilda satsningar vid 

Högskolan som finansieras med andra medel än de anslag för forskning som fakultetsnämnden förfogar 

över. Hit hör forskning och utbildning på forskarnivå samfinansierad av medel från KK-stiftelsen med 

omfattande inslag av samproduktion och samverkan med omgivande samhälle men även insatser med 

annan extern finansiering. Exempel på sådana insatser är industriforskarskolor, forskningsprofiler och vissa 

enskilda forskningsprojekt. 

Här följer en länk till fakultetsnämndens kvalitetsprogram (dokumenten finns i Högskolans dokumentarkiv: 

www.hh.se/dokumentarkiv) för ytterligare information om nämndens kvalitetsarbete. 

44

Fakultetsnämnden beslutar utifrån en modell för fördelning av forskningsbidrag till forskningsmiljöer, 

vilket budgetutrymme som ska anslås till forskningsmiljöerna för nästföljande kalenderår. Drygt 50 % av 

den forskning som bedrivs vid Högskolan är finansierad med externa forskningsmedel. Högskolan har som 

ambition att den externfinansierade graden ska ökas så att lärosätet, under förutsättning av oförändrade 

statliga anslag till utbildning och forskning, karaktäriseras till nästan lika delar av forskning som av 

grundutbildning. 

Efter beslut av Högskolestyrelsen kan fakultetsnämnden bidra till kostnader som uppstår i samband med 

utveckling och genomförande av vissa forskarutbildningskurser per år. Högskoleövergripande kurser, det 

vill säga kurser där doktorander inom samtliga områden kan delta, har hittills prioriterats. 

Fakultetsnämnden har antagit ett antal riktlinjer och mallar/blanketter för utbildning på forskarnivå vid 

Högskolan. Styrdokumenten finns tillgängliga på Högskolans webbplats (www.hh.se >>Forskning 

>>Utbildning på forskarnivå). Det är exempelvis riktlinjer för utformning av individuell studieplan, för 

utformning av kursplaner i forskarutbildningen, för uppföljning av forskarstuderande, för beslut om att 

låta en doktorand som har antagits vid annat lärosäte övergå till fortsatt utbildning vid Högskolan, för 

framställning och distribution av avhandling och licentiatuppsats. Det finns således redan utarbetade och 

beprövade riktlinjer och rutiner för forskarutbildning som den planerade forskarutbildningen inom Hälsa 

och livsstil kommer att använda och dra nytta av. 

Högskolans profilering och strategiska satsningar 

Högskolans vision är att lärosätet ska utvecklas till ett specialiserat lärosäte som med internationellt erkänd 

forskning, forskarutbildning och utbildning deltar aktivt i utvecklingen av människa och samhälle. (I bilaga 

1 presenteras Högskolans forskningsstrategi för 2012–2016). En profileringsprocess mot ”det innovationsdrivande 

lärosätet” har inletts vid Högskolan från årsskiftet 2011/2012. 

Bland Högskolan i Halmstads forskningsmiljöer finns tre som har en särskild roll: de så kallade basmiljöerna. 

Basmiljöerna svarar mot de områden där Högskolan har, eller strävar efter att få, examinationsrätt 

på forskarnivå. De tre basmiljöerna samverkar i Högskolans stora forskningssatsning, Forskning för innovation, 

med långsiktig finansiering från KK-stiftelsen och med omfattande projektfinansiering från flera 

externa finansiärer. 

Samverkan inom Forskning för innovation tar sig uttryck i gemensam strategisk utveckling av starka 

forskningsteman, gemensam planering av forskningsprojekt, forskarskolor och rekryteringar samt gemensam 

planering av samarbeten med näringsliv och offentlig sektor. Ett exempel på samverkan som skett 

under lång tid är den gemensamma forskarskolan Entreprenörskap och hälsa, vilken leds av CVHI. 

Gemensamt har de tre basmiljöerna i uppdrag att verka på hög internationell nivå, bedriva utbildning på 

forskarnivå samt erbjuda nationellt och internationellt attraktiva magister- och masterutbildningar. Trots 

att Högskolan ännu inte har egen forskarutbildning inom hälso- och livsstilsområdet finns företrädare för 

CVHI med i forskarutbildningsutskottet. 

KK-miljö – Forskning för innovation 

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) beslutade vid årsskiftet 2011/2012 att 

utnämna Högskolan i Halmstad till en så kallad KK-miljö, benämnd ”Forskning för innovation”. Beslutet 

innebär att de tre basmiljöerna CVHI, CIEL och EIS kommer att ha resurser för att arbeta strategiskt 

tillsammans och driva forskningsplaner och kvalitetsutveckling på ett sådant sätt att det genomsyra hela 

lärosätets forskningsverksamhet. Som KK-miljö har lärosätet större förutsättningar att med KK-stiftelsens 

ekonomiska stöd stärka profileringen och samproduktionsforskningen. KK-miljö innebär en tioårig satsning 

på de lärosäten som blivit utsedda (förutom Högskolan i Halmstad är det Högskolan i Skövde och 

Mittuniversitet) och KK-stiftelsen har avsatt 1,5 miljarder kronor för programmet. Högskolans forskning 

kommer således att kunna expandera under den närmaste 10-årsperioden. 

45

Samverkan med det omgivande samhället 

Högskolan i Halmstad har ett intensivt och omfattande samarbete med det omgivande samhället. Sedan 

mer än 15 år finns ett väl utvecklat samarbete mellan Högskolan i Halmstad och parter som Försvarsmakten, 

Region Halland m fl. 

Under 2012 genomförs en rad strategiska satsningar för att stärka lärosätets samverkan lokalt, regionalt, 

nationellt och internationellt, bland annat skrivs flera samverkansavtal med externa intressenter, exempelvis 

Region Halland, kommunerna i Halland och Polismyndigheten. 

Enheten för kontakter och samverkan 

Högskolan har i nära anslutning till utbildnings- och forskningsmiljöerna byggt upp en organisation som 

stödjer samverkan, där Enheten för kontakter och samverkan har en central roll. Internt pågår ett utvecklingsarbete 

där personal från Enheten för kontakter och samverkan, informationsavdelningen, biblioteket 

och IT-avdelningen samverkar och strategiskt anpassar och utvecklar infrastrukturellt stöd till forsknings- 

och forskarutbildningsmiljöerna. Arbetet innebär att, utveckla konkreta, praktiska och varaktiga stödfunktioner, 

nätverk och mötesplatser för samverkan mellan lärosätets forskare, företag, region och offentlig sektor. 

Exempelvis pågår ett arbete med att forma stöd i ansökningsförfarandet till EU-projekt. 

Jämställdhet och mångfald 

I Högskolans handlingsplan för lika villkor samt lika rättigheter och möjligheter betonas vikten av ett aktivt 

arbete för att säkerställa demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, liksom att mångfald är en 

kvalitetshöjande faktor som alltid ska beaktas. Handlingsplanen fungerar även som lärosätets jämställdhets- 

och likabehandlingsplan. Arbetet för lika villkor samt lika rättigheter och möjligheter är en kontinuerlig 

process och involverar både personal och studerande på såväl grundutbildnings-, avancerad som forskarutbildningsnivå. 

Vid Högskolan finns ett utskott för jämställdhets- och mångfaldsarbete, som är ett 

rådgivande organ till kvalitetsrådet och vars uppgift är att stimulera utveckling, sprida kunskap och information 

och att vara ett forum för samverkan mellan arbetsgivare och personal. 

Internationalisering 

Högskolans övergripande målsättning för internationaliseringsverksamheten är dels att stärka utbildningens 

kvalitet genom internationella kontakter för studenter och lärare, dels att stärka Högskolans position 

vad gäller studentrekrytering, forskning och samhällskontakter. Denna målsättning gagnar även forskarutbildningen 

inom området Hälsa och livsstil. Internationalisering av högre utbildning har hög prioritet 

och Högskolan verkar för att skapa en attraktiv internationell miljö för såväl sina egna studenter och personal 

som utländska. Högskolan har under senare år fortsatt att anpassa sitt utbud av kurser och program 

på engelska. Avsikten är att stimulera och utveckla internationell rörlighet och interkulturella kunskaper 

och förmågor. I samma syfte internationaliseras utbildnings- och kursplaner. En viktig aspekt av detta är 

att underlätta för Högskolans studenter att studera vid Högskolans partnerlärosäten, genom att se till att 

Högskolan i Halmstads utbildningar är kompatibla med utländska motsvarande utbildningar. Inte minst 

är detta viktigt med tanke på att flera av Högskolans utbildningar har obligatoriska inslag av utlandsvistelse 

i form av studier eller praktik. Den internationella dimensionen i utbildning och forskning vid Högskolan 

ska till största delen bygga på långsiktiga samarbeten med partneruniversitet, av vilka flera är samarbetspartner 

även inom forskning. 

Kvalitetsarbete 

Högskolan i Halmstads kvalitetspolicy, vilken presenteras i bilaga 19, innehåller riktlinjer för hur arbetet 

bedrivs för att nå en hög kvalitet i verksamheten samt för att förverkliga Högskolans vision. Kvalitetsar- 

46

etet är integrerat i all verksamhet vid lärosätet. Det utgörs av varje lärares, forskares, teknisk och administrativ 

personals samt studenternas dagliga arbete för att skapa förutsättningar för god utbildning, forskning 

och samverkan. Det utvecklade kvalitetssystemet systematiserar och tydliggör detta arbete. Systemet är 

uppbyggt av samverkande delsystem som tillsammans bildar en enhet. Huvudkomponenterna består av 

styrdokument, rapporter och dialoger. 

Sektioner, nämnder, råd, bibliotek och förvaltning samt Enheten för kontakter och samverkan arbetar 

systematiskt med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Arbetet planeras och dokumenteras i form av 

kvalitetsprogram, kvalitetsrapporter och handlingsplaner samt rapporteras årligen i dialogform till kvalitetsrådet, 

som är ett rådgivande organ till rektor. I dialogerna görs även överenskommelser om vad som ska 

göras under påföljande år. Ett övergripande mål för kvalitetsarbetet är att det kontinuerligt ska revideras 

för att säkerställa att det fungerar väl och leder till kontinuerlig förbättring av lärosätets verksamhet. 

Under 2011 har kvalitetsarbetet fokuserats på en revidering av kvalitetspolicyn och genomförandet av en 

riskanalys vid lärosätet. Riskanalysen syftade till att identifiera de risker som Högskolan står inför de närmaste 

åren och hur dessa risker ska hanteras. 

Under 2009 granskades Högskolans kvalitetssäkringssystem av Högskoleverket. Högskolan i Halmstad var 

ett av två lärosäten som uppnådde den högre nivån, A, vilket innebär att lärosätet har ett gott kvalitetsarbete. 

Högskoleverkets bedömning var att Högskolans kvalitetssystem är väl genomtänkt med god anknytning 

till aktuella styrdokument och väl förankrat inom organisationen. 

47

5. Ekonomiska förutsättningar 

I denna del beskrivs Högskolans ekonomiska förutsättningar för att bedriva forskarutbildning inom det 

prioriterade området Hälsa och livsstil. Kalkyl för kostnader och intäkter för det första året av forskarutbildningen 

redovisas. 

Det är ett högprioriterat mål från Högskolans styrelse att lärosätet ska bedriva forskarutbildning inom tre 

forskningsområden; Innovationsvetenskap, Informationsteknologi samt Hälsa och livsstil. Detta förutsätter 

en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi. Att bedriva forskarutbildning medför kostnader framför 

allt inom tre områden: 1) anställning och handledning av doktorander, 2) seniorforskning för att skapa 

och upprätthålla en vetenskapligt god forskningsmiljö kring forskarutbildningen, samt 3) kostnader för 

genomförande av studiekurser på forskarnivå. Dessutom tillkommer indirekta utgifter i form av ökade 

kostnader för administration. Enligt beslut i högskolestyrelsen avser Högskolan verka för att de tre forskningsområdena 

Innovationsvetenskap, Informationsteknologi samt Hälsa och livsstil utgör Högskolans 

profil, vilken långsiktigt kommer att stödjas finansiellt. 

I Tabell 7 redovisas kalkyl för de kostnader vi beräknar första året om forskarutbildningen i Hälsa och 

livsstil startar med minst tio doktorander, sex nya och fyra som nyligen påbörjat sin doktorandanställning 

på Högskolan i Halmstad men är inskrivna som forskarstuderande vid annat lärosäte. Majoriteten av 

doktoranderna förväntas bedriva forskarstudier på 80 % av sin tjänst och ha interna arbetsuppgifter, som 

exempelvis undervisning, på 20 % (n=5). Det kommer också att finnas doktorander som bedriver forskarstudier 

på deltid och är anställda av annan arbetsgivare på resten av tiden (n=5). Kalkyl för de kostnader vi 

förväntar oss kommande år redovisas i bilaga 20. 

För närvarande finns det 22 doktorander inom området Hälsa och livsstil som är registrerade vid annat 

lärosäte men som har sin arbetsplats och sin anställning vid Högskolan 21 . Vi beräknar att c:a fyra till fem 

av dessa kommer att flytta över till vår forskarutbildning. De doktorander som befinner sig i slutfasen av 

sin utbildning kommer sannolikt att stanna kvar vid det lärosäte där de påbörjat sin utbildning. Medel till 

två nya doktorandtjänster, enligt strategisk plan för tidsbegränsade anställningar inom området Hälsa och 

livsstil, har avsatts av lärosätet from 2012. Till dessa tjänster fanns 31 sökande och rekryteringsprocessen är 

avslutad. De nya doktoranderna börjar sina anställningar hösten 2012. Utöver de 10 planerade doktoranderna 

förväntas ytterligare doktorandanställningar möjliggöras genom extern finansiering när beslut om 

sökta forskningsmedel föreligger. 

Tabell 7. Kalkyl av kostnader och intäkter första året av en planerad forskarutbildning som omfattar 10 

doktorander. I bilaga 20 redovisas budgeten för forskarutbildningen för år 2 till 4. 

År 1 

Kostnader 

Kostnader 

Totalt 

Intäkter 

Totalt 

Intäkter 

Fakultets-‐ 

bidrag till 

Fo-‐miljön 

Fakultets-‐ 

gemen-‐ 

samma 

kurser 

48 

Arb.tidsbi-‐ 

drag och 

strategiska 

satsningar 

Strategisk 

plan för tids-‐ 

begränsade 

anställningar 

Industri-‐ 

doktorand 

och dyl 

Externa 

medel 

Doktorander 

(5+5 personer) 5 687 000 5 687 000 2 000 000 700 000 1 300 000 1 687 000 

Seniorforskning 

(7 professorer+ 

7 docenter 8 712 200 8 712 200 1 800 000 800 000 6 112 200 

Seniorforskning 

13 lektorer 6 881 500 6 881 500 1 800 000 5 081 500 

Studiekurser 

forskarnivå 

(2 egna + 3 506 000 506 000 176 000 330 000 

21 Därtill finns tre doktorander inom området anställda vid FoU-‐centrum Spenshult samt ytterligare fem doktorander anställda vid 

Högskolan inom närliggande relevanta forskarutbildningsämnen, se bilaga 9.

lärosätes-‐ 

gemensamma) 

SUMMA 

21 786 700 

21 786 

700 5 776 000 330 000 800 000 700 000 1 300 000 

Det är viktigt att den forskningsmiljö som ska utgöra basen för forskarutbildningen är tillräckligt stor för 

att kunna fungera som en kreativ intellektuell miljö. En betydelsefull del av de ekonomiska förutsättningarna 

är att det inom området finns en undervisningsvolym som kan ge en långsiktigt stabil grund för 

anställning av såväl forskare/lärare som doktorander. Vid Sektionen för hälsa och samhälle, dit basmiljön 

CVHI hör, finns idag ett stort antal studenter inom olika ämnesområden som attraheras av en forskarutbildning 

i hälsa och livsstil (se vidare del 3 och bilaga 16). I en levande forskningsmiljö ska seniora forskare 

inte enbart handleda doktorander utan också bedriva egen forskning. I kalkylen har vi räknat med sju 

professorer och sju docenter som bedriver forskning och forskarutbildning på 50 % av sin arbetstid samt 

13 lektorer som kan engageras i forskarutbildningen. En ökning med c:a sex docenter förväntas inom de 

närmaste tre åren. Kostnaden för seniorforskning är i kalkylen baserad på en snittlön av 41 000 kronor per 

månad för lektor/docenter och 55 400 kronor per månad för professorer, vilket motsvarar aktuella löner 

vid Sektionen för hälsa och samhälle. 

Kostnader för doktorandkurser är i kalkylen fördelade på kurser som kommer att ges som lärosätesgemensamma 

kurser och kurser specifikt inom området Hälsa och livsstil. De gemensamma kurserna har i kalkylen 

beräknats till 330 000 kr och de områdesspecifika kurserna till 176 000 kr. 

Fakultetsnämndens fördelning av forskningsbidrag till forskningsmiljöerna är baserad på miljöns andel av 

ett basbelopp som i sin tur bygger på forskningsmiljöernas forskningsbidrag under ett antal år och en omfördelningspott 

som baseras på miljöernas samlade publicering och externa medel. För perioden 2008- 

2010 svarade CVHI, i jämförelse med övriga forskningsmiljöer vid Högskolan, för flest publicerade artiklar 

i vetenskapliga tidskrifter (n=200). Även när det gäller konferensbidrag och bokkapitel är CVHImedlemmar 

aktiva. Det interna forskningsbidraget till CVHI för 2011 uppgick till 5,6 miljoner kronor. 

Summan som fördelas omsätts i tid för forskning och forskningsrelaterad verksamhet för lärare/forskare 

och doktorander samt för finansiering av gemensamma seminarier och liknande inom forskningsmiljön. 

Externa medel från forskningsråd och andra finansiärer utgör en mycket viktig del av intäkterna. I kalkylen 

anges de externa medel som fanns tillgängliga för 2011 års verksamhet inom forskningsmiljön. Det finns 

dessutom en form av resurser som andra organisationer ställer till förfogande för att en doktorand ska 

kunna bedriva forskarutbildning t. ex i form av lön till en person anställd inom privat-, offentlig- eller 

ideell sektor (hälso- och sjukvård, omsorg, handikappförvaltning, idrottsföreningar). I nuläget finansierar 

exempelvis Region Halland en doktorandtjänst per år. 

Samverkan med regionen kommer också att utvecklas starkt de kommande åren. Under våren 2012 

tecknades ett 3-årigt samverkansavtal mellan Högskolan och Region Halland som omfattar flera olika 

utvecklingsområden. Ett av områdena som prioriteras och som parterna kommer att arbeta med tillsammans 

är en gemensam finansiering av ytterligare doktorandanställningar. Detta kommer att innebära 

en avsevärt förbättrad möjlighet för Högskolan att rekrytera doktorander inom området Hälsa och livsstil. 

Ett liknande samarbetsavtal håller för närvarande på att utarbetas även med Halmstad kommun och andra 

kommuner i regionen. 

Spenshults forskningsstiftelse och Högskolan i Halmstad har utökat sin samverkan inom såväl utbildning 

som forskning. Forskningsstiftelsen knyter väl an till området hälsa och livsstil och de tre inriktningarna 

omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi och kan på ett positivt sätt bidra till uppbyggnad av 

forskarutbildning inom området. Forskare från Spenshult har knutits till CVHI och flera driver projekt 

tillsammans med forskare från Högskolan. En doktorandtjänst i handikappvetenskap finansieras av det 

privata bolaget MISA. Arbete pågår för att träffa fler liknande överenskommelser med andra privata 

aktörer inom vård- och omsorgsområdet. Även intern samverkan med de forskningsmiljöer, som liksom 

CVHI finns vid sektionen för hälsa och samhälle, har intensifierats. Tillsammans med våra samverkans- 

49 

12 880 

700

partners kommer vi år 1 upp i en forskningsomslutning på c:a 22 MSEK i den forskning som är relevant 

för forskarutbildning inom hälsa och livsstil. 

Forskare inom CVHI är aktiva när det gäller ansökningar om externa medel. Även om konkurrensen inom 

området är hård har forskare inom CVHI lyckats erhålla finansiering från flera stora finansiärer t.ex. VR, 

FAS och Formas. Den externa forskningsfinansieringen har ökat från 39 till 42 % under åren 2010-2011 

och målet är att minst 55 % av forskningsfinansieringen ska ske via externa anslag. 

En viktig aspekt i sammanhanget är att Högskolan utsetts till KK-miljö. KK-stiftelsen stödjer uppbyggnaden 

av forskningsmiljöer vid mindre högskolor och kommer under de kommande tio åren att 

stödja lärosätets profileringsarbete. Detta gör att Högskolan kommer att erhålla en resursförstärkning på 

flera hundra miljoner kronor under den kommande tioårsperioden, vilket medför en förstärkning av de 

resurser som kan användas för att bygga upp forskarutbildningarna vid lärosätet. KK-stiftelsen ställer krav 

på motfinansiering från det privata näringslivet. Det pågår dock ett intensivt arbete inom CVHI att bygga 

upp och förstärka näringslivskontakterna. Till årets KK-ansökningsomgång om finansiering finns fem 

projekt som har inriktning hälsa och livsstil och det förväntas bli ännu flera till nästa år. Om CVHI får 

finansiering för några av dessa projekt innebär det en kraftig förstärkning av resurserna, vilket bidrar till 

uppbyggnaden av forskarutbildning inom hälsa och livsstil. 

Bedömingen är att Högskolan i Halmstad har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att långsiktigt 

kunna bedriva en kvalitativt god utbildning på forskarnivå inom området Hälsa och livsstil. 

50


Högskolan i Halmstad är känd för sitt rika utbildningsutbud och sin 

speciella atmosfär. Forskningen är framstående och inom flera områden 

internationellt välrenommerad. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen 

genom omfattande samverkan med näringsliv och offentlig sektor. 

Högskolan i Halmstads profil utgörs av tre starka forskningsområden: 

informationsteknologi, innovationsvetenskap samt hälsa och livsstil. 

Forskningsområde HÄLSA OCH LIVSSTIL 


Box 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 

Telefon: 035-16 71 00 • Telefax: 035-18 61 92 

E-post: registrator@hh.se • www.hh.se

Hälsa och livsstil - Högskolan i Halmstad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?