Helen 1/2012 - Helsingin Energia

EN TIDNING FÖR KUNDERNA WWW.HELEN.FI 1 2012
HÅLL TJUVEN BORTA:
TIPS FÖR
ATT SKYDDA
DITT HEM S. 4
ROBOTDAMM-
SUGAREN
ÄR EN BRA
HJÄLPREDA S. 6
SÄVEL PLUS
VISAR DIN ENERGI-
FÖRBRUKNING S. 23
NÄRPRODUCERAT,
TACK
Allt fler vill ha lokalt producerad mat s. 8

3 Ledaren
4 I vårt hus
Håll tjuven borta.
6 Energitips för hemmet
8 På jakt efter matens ursprung
Allt fler vill veta på vilken åker
boskapen har betat eller säden
har vuxit. Närproducerat är in.
14 Vi träffade
Enligt professor Kai Sirén är det
bäst att förbättra energieffektiviteten
i samband med ombyggnad.
16 Strömlösa dagar
Helens reporter berättar
hur han klarade
annandagsstormen utan ström.
20 Elpost
22 Så här fungerar
Sävel Plus
Ny kolumn!
1•2012 1•2012
8
TILL ER TJÄNST Servicenummer och prisuppgifter
Helsingfors Energi
Växel 09 6171
Elhuset, Kampgränden 2,
00090 Helen
www.helen.fi
Kundkontoret, 3. vån.
må–fr 8.30–16
Telefontjänst må–fr 8–18
Hushåll 010 802 802
Företag 010 802 803
Rapportering av mätvärden
för el 010 802 804
asiakaspalvelu@helen.fi
Felanmälan
Störningar i eldistributionen 08001 80808
Störningar i fjärrvärmedistributionen 08001 60602
Fel i utomhusbelysningen 08001 73173
Information om störningar i eldistributionen
i realtid på www.helen.fi
Samtalen till Helsingfors Energis kundtjänst bandas.
Samtalspriset till nummer som börjar på 010:
• från det fasta nätet 8,28 cent/samtal
+ 5,95 cent/min.
• från alla operatörers mobiltelefonanslutningar
8,28 cent/samtal + 17,04 cent/min.
Priserna inkl. moms 23 %.
Avgiftsfria elektroniska tjänster finns på
vår webbplats: www.helen.fi
Rådgivningstjänster
Energicentrum 09 617 2726
Råd om val och användning av
hushålls apparater, utlåning av
förbruknings mätare, fuktmätare, ljusmätare
och temperaturmätare:
energiakeskus@helen.fi
Råd om elanvändning och
energisparande 09 617 4010
Allt fler väljer att köpa
mat som producerats
så nära som möjligt.
Fjärrvärme
Anslutning till fjärrvärme
09 617 2961
Råd om värmeanvändning
09 617 2969
Fakturering och frågor som
rör förbrukningen
09 617 2856
Tidningen Helen adressändringar
Kundtjänst 010 802 802
asiakaslehdet@helen.fi
HÅL
TIP
ATT
DI
RO
SU
Ä
H
S
V

L TJUVEN BORTA:
S FÖR
SKYDDA
TT HEM S. 4
BOTDAMM-
GAREN
R EN BRA
JÄLPREDA S. 6
ÄVEL PLUS
ISAR DIN ENERGI-
FÖRBRUKNING S. 23
14
16
EN TIDNING FÖR KUNDERNA WWW.HELEN.FI 1 2012
NÄRPRODUCERAT,
TACK
Allt fler vill ha lokalt producerad mat s. 8
22
HELEN ALSO IN ENGLISH!
Summary of Helen in English at www.helen.fi
HELSINGFORS ENERGIS
OCH HELEN ELNÄT AB:S
KUNDTIDNING
Helsingfors Energis kundtidning utkommer
fyra gånger om året. Utgivare: Helsingfors
Energi, (Kampgränden 2, Helsingfors),
00090 HELEN, tfn 09 6171, fax. 09 617 2360,
www.helen.fi Chefredaktör: Seija Uusitalo
Redaktionsråd: Mari Eskelinen, Jarmo
Karjalainen, Jouni Lehtinen, Jussi Mikkola,
Marko Riipinen, Eva Spiegel, Seija Uusitalo
Redaktion: Otavamedia Oy, Asiakasviestintä
Tryckeri: PunaMusta
Repro: Aste Helsinki Oy ISSN1455-9528
Omslagsbild: Pekka Hannila
Painotuote
Nedgrävda elkablar
Stormarna i slutet av 2011 ställde till problem med eldistributionen
i stora delar av landet. De ovanligt kraftiga vindarna
fällde många träd och orsakade stora skador på elnäten.
Många kunder var utan el långa tider, och det var inte heller
lätt att få kontakt med elbolagen. I Helsingfors klarade vi
stormen utan större störningar.
I praktiken är all vår tekniska infrastruktur beroende av el för
att fungera. Vatten, mat, telefonnät och uppvärmning är de
mest centrala behoven, där redan ett lite längre elavbrott
medför betydande olägenheter. Vinterstormarna visade hur
elberoende vårt samhälle är.
I storstadsförhållanden är eldistributionsledningarna nedgrävda
i gatukonstruktionen. Efter flera årtionden av byggande är
kablifieringsgraden i Helsingfors 99,5 procent i mellanspänningsnätet
och 95,6 i lågspänningsnätet, som är nära kunderna.
Förstås har nedgrävda kablar av utrymmesskäl varit den
enda lösningen t.ex. i stadskärnan, men det har också varit
vårt eget långsiktiga val för att förbättra elleveranssäkerheten.
Inte ens nedgrävda kablar är någon garanti för en störningsfri
eldistribution. Även om kablarna är väl skyddade mot naturfenomen
inträffar i stadsförhållanden ett tjugotal 1–3 timmar
långa elavbrott varje år, särskilt på grund av det livliga markbyggandet.
Att minska de här störningarna som orsakas av
grävarbeten är en central och fortgående arbetsuppgift för oss.
I Helsingfors är den genomsnittliga avbrottstiden mindre än
15 minuter på årsnivå. Genom att investera i åtgärder som
gör elnätet ännu säkrare och förbättra våra egna rutiner för
utredning av störningar försöker vi halvera den här tiden
fram till 2015.
Även elöverföringsnätet står inför ett viktigt utvecklingsskede.
Nationellt sett utgör Helsingfors innerstad en mycket stor
belastningskoncentration. För att trygga eldistributionen
behöver vi i framtiden en nedgrävd stamnätsförbindelse på
400 kilovolt till innerstaden. Detta har utvecklingen lett till
även i många andra storstäder, och i Finland är lösningen den
första i sitt slag.
Vinterstormarna visade att det finns mycket att utveckla i hela
elnätssektorn, och för att eldistributionen ska bli ännu säkrare
måste vi ta lärdom av dem.
Risto Harjanne
verkställande direktör
Helen Elnät Ab
Ps. Läs på sidan 16 hur
Helens reporter klarade elavbrottet
på annandag jul.

Vårt hus huss
Håll tjuven borta
Säkerhetssystem som skydd
mot inbrottstjuvar blir allt
vanligare, även om antalet
inbrott inte har ökat märkbart
under de senaste åren. Det
viktigaste när man skyddar sitt
hem är att lita på sitt sunda
förnuft, påminner experterna.
Susanna Haanpää
Illustration Anssi Keränen
4
Inbrott i bostäder görs inte i nattens mörker
utan oftast under dagen, t.ex. när husets
invånare är på jobb eller ute med hunden.
Inbrott är oftast ytterst organiserad verksamhet.
Tjuvarna vet vad de gör och vad som
är lättast att sälja. De far inte iväg med stora
saker så som platta tv-apparater, utan föremål
som är lätta att plocka med sig och
stoppa i fickan.
– Sådana föremål är t.ex. kreditkort,
smycken, kontanter, mobiltelefoner, guld,
silver och andra värdeföremål, berättar säkerhetsexpert
Aku Pänkäläinen på Finansbranschens
Centralförbund.
– I allmänhet görs inbrott i vanliga människors
vanliga hem. I nästan alla hem kan
det finnas föremål för runt tusen euro som
det går snabbt att fara iväg med, säger Kari
Tenhunen, expert på säkerhetstjänster på
G4S Security Services Oy.

Sunt förnuft hjälper
I småhus kan tjuven komma in genom huvudingången
utan att husets invånare märker det.
Om dörren till vindfånget är stängd kan tjuven
ganska ostört plocka på sig föremål ur fickorna
på ytterplaggen som hänger i klädskåpen, utan
att någon ens upptäcker den objudna gästen.
Därför ska telefoner, laptopar och nycklar förvaras
längre in i bostaden.
I flervåningshus görs inbrott vanligen systematiskt
i alla bostäder. Tjuvarna ringer kanske
först på dörrklockan, och om någon öppnar
låtsas man fråga efter vägen, försöker sälja
någonting eller frågar efter någon annan person.
Öppnar ingen försöker tjuvarna kanske
få upp dörren med en krok eller något annat
spetsigt föremål.
– Därför ska man alltid sätta dörren i baklås
och använda säkerhetslåset, även när man bara
gör en kort sväng till kiosken. Även om lås inte
helt kan förhindra inbrott, tar det tid att bryta
upp dem och ljudet kan få grannar eller förbipasserande
att reagera, påminner Pänkäläinen.
– Tjuvar går helst alltid in genom dörren,
eftersom ljudet av krossat fönsterglas väcker för
stor uppmärksamhet, förklarar Kari Tenhunen.
I flervåningshus är de översta och nedersta
våningarna attraktivast för tjuvar. Lägst ner är
det lätt att komma in. Högst upp kan tjuvarna
å andra sidan jobba mera ostört än i de övriga
våningarna.
Låt larmet tjuta
Inbrotten ökade efter lågkonjunkturen på
1990-talet, men nu har antalet nästan halverats
jämfört med toppåren. Efter 2005 har
antalet inbrott stabiliserat sig kring drygt
6 000 per år. Det har alltså inte vällt
in brottslingar i vårt land och det
finns ingen orsak till hysteri.
Efter år 2000 har larmsystemen
ökat. Orsakerna
är många: systemen
blev billigare, utbudet ökade och nyheter
om inbrott fick folk att skydda sina bostäder
bättre.
Bostäder som har en larmdekal utsätts för
färre inbrott. Men en larmdekal i sig stoppar
inte tjuvarna.
– Skickliga tjuvar märker nog om larmet
inte är inkopplat trots dekalen, påminner Pänkäläinen.
– Det väsentliga är hur dekalen på dörren
ser ut. Redan av det kan professionella tjuvar
sluta sig till vilket system som är kopplat till
en larmcentral och vilket som inte är det, säger
Tenhunen.
Larmsystem som installeras i hemmen signalerar
att fastigheten är skyddad och att inbrottstjuven
löper stor risk att råka fast. Larmsystemen
förmedlar genast vidare att ett inbrott
skett, vilket gör att tjuven inte har obegränsat
med tid att söka igenom lägenheten.
– Systemen har bevisligen en avskräckande
effekt. Deras viktigaste uppgift är att hålla tjuvarna
borta, inte att gripa dem på bar gärning,
säger Kari Tenhunen.
Bränder och vattenskador ställer till med
betydligt större ekonomiska skador.
– Samtidigt som man köper ett inbrottslarm
lönar det sig att också installera brand-
och läckagedetektorer. De kan i allmänhet anslutas
till samma system, tipsar Pänkäläinen.
Skydd under semestern
Inför semestersäsongen lönar det sig att be
grannarna t.ex. se till att gården ser bebodd ut.
Experten rekommenderar att man t.ex. lämnar
leksaker ute på gården och ber grannen flytta
på dem då och då.
– Lampor som tänds och släcks vid oregelbundna
tider med hjälp av ett kopplingsur får
det också att se ut som om någon är hemma,
råder Aku Pänkäläinen.
Värdefullare föremål ska inte stå framme,
t.ex. ska man låsa in cyklarna.
– Det gäller också att tänka efter vad man
skriver i sociala medier om sina semesterplaner.
Men det är bra att informera grannarna
eller släktingar som bor i närheten, så kan de
hålla ett öga på obekanta som rör sig kring huset,
påminner Pänkäläinen.
Grannhjälp är också bra när det gäller andra
skador som kan drabba ett hem. T.ex. under
stormarna i slutet av fjolåret föll träd över
bostadshus och takplåtar och taktegel lossnade.
– Det är bra om grannarna håller ett öga på
varandras hus, för att skadorna inte ska stå oåtgärdade
långa tider om husets invånare är bortresta
och för att undvika att t.ex. vatten som
tränger in genom ett skadat tak ställer till med
ännu större skada.
5

Energitips för hemmet
© SKOY/Pekka Nieminen
6
Roboten dammsuger
utan att klaga
En robotdammsugare är en bra hjälpreda. Man kan sätta den i
arbete och själv ge sig ut på en motionsrunda. Helt kan en robot
inte ersätta en traditionell dammsugare, eftersom den åtminstone
missar hörn och golvlister.
Robotdammsugare är automater som
dammsuger golvet med en knapptryckning
eller med timerstyrning. När batteriet
blir urladdat återvänder roboten automatiskt
till laddningsstationen. Om
städningen blev på hälft tar roboten vid
där den slutade när den är uppladdad
igen.
En robotdammsugare har ett slags
hjärna som styr dess rörelser. Innan den
börjar städa gör den först en karta över
området. T.ex. Samsung skannar en bild
av taket, sparar den i minnet och planerar
sin rutt utifrån bilden. Robotdammsugaren
Neato navigerar med hjälp av
laser.
INBJUDAN
Redskap för
smidigare städning
Välkommen till Energicentrum, där hushållslärarstuderande ushållslärarstuderande från
Helsingfors universitet presenterar dammsugare och fönstertvättningsredskap
under en praktisk demonstration som räcker
omkring en timme. Två tillfällen ordnas, det första handlar om
dammsugare och det andra om fönstertvättning. Båda tillfällena
avslutas med en rundvandring på Energicentrums apparat- och
lamputställning med energirådgivare som guider.
TISDAG 13.3. KL. 14–16
Demonstration av dammsugare
TORSDAG 15.3. KL. 14–16
Demonstration av fönstertvättningsredskap
PLATS
Helsingfors Energi, Elhuset,
Energicentrum 3:e vån, Malmbrinken 6
Det ser kanske inte så systematiskt ut
när roboten arbetar, men den går nog
över hela området som ska dammsugas.
Roboten kan också törna emot hinder,
särskilt om den har mekanisk stötdämpare.
Vissa modeller har en detektor som
känner av hinder och undviker dem.
I praktiken ska ytan som robotdammsugaren
städar inte vara alltför invecklad.
Ju färre möbler och mattor, desto bättre
blir resultatet. Det är bra att plocka
undan tidningskorgar, leksaker och andra
lösa föremål. Hörn, lister och trösklar
måste fortsättningsvis dammsugas
eller torkas på traditionellt sätt, eftersom
radarn stoppar roboten före tröskeln.
Robotdammsugartest i Tekniikan Maailma nr 16/2011, Helsingin Sanomat 14.9.2011, Mikro PC nr 10/2011. Testerna finns också att läsa på Energicentrum.
Max. 20 personer får plats per tillfälle.
Anmäl dig till önskat tillfälle senast fredag 9.3 före kl. 16
på numret 09 6171.
Bekvämt sätt att städa
under sängen
Elina Korpi i Sjundeå är nöjd med sin egen
Neato-robotdammsugare. Roboten startar
snällt varje kväll när Korpi går ut på kvällspromenad
med man och hund.
– Under vår drygt timslånga promenad
dammsuger roboten vårt hundra kvadratmeter
stora hem, utom badrummet och klädvårdsrummet.
Det här klarar den riktigt bra på en
laddning.
Familjen Korpi bor i ett enplanshus. När
Neato startar från laddningsstationen i vardagsrummet
snurrar den först runt en stund,
dammsuger sedan det första rummet och fortsätter
därefter till följande. Korpi har märkt
att roboten inte alltid dammsuger rummen i
samma ordning.
Mellan rummen finns låga trösklar som roboten
lätt tar sig över. Enligt familjen Korpi är
roboten särskilt bra på att dammsuga mattor.
– Det bästa med den är ändå att den hurtigt
ger sig in under sängen och byrån, där det är
svårt att komma åt med en vanlig dammsugare.
Däremot måste man nog själv städa i hörnen
och längs trösklarna efteråt, säger Korpi.
Neato har en plastbehållare på 0,65 liter
som enligt Korpi är enkel att tömma direkt i
soppåsen.
Med roboten följer en nätsladd som kan användas
i stället för laddningsstationen. Det gör
att man kan ta med sig dammsugaren utan
laddningsstation t.ex. till sommarstugan. I ett
tvåplanshus behöver laddningsstationen inte
flyttas mellan våningsplanen. Det räcker om
man bär upp roboten till övre våningen, där
den sedan lägger upp en ny rutt.
Roboten har en sensor som hindrar den från
att falla ner för trappan.
Vad V kan framtidens tv
erbjuda er tittarna?
Helsingfors Energi och Motiva berättar om hur
framtiden ser ut för tv och annan hemelektronik.
Redaktör Harri Slip, dataexperten Petteri Järvinen
och Motivas expert Päivi Suur-Uski presenterar
framtidsvisioner för tv och annan
hemelektronik.
TISDAG 27.3. KL. 15–17
PLATS
Helsingfors Energi, Elhuset,
Auditoriet,
Runebergsgatan 1 A
Max. 20 personer får
plats per tillfälle. Anmäl
dig senast onsdag 21.3 före
kl. 16 på numret 09 6171.
Välн!
Kom och hör om de bästa
städtipsen eller om
framtidens tv.

Utnyttja
apparatöversikterna!
Kom till Energicentrum när du behöver jämförande
information om hushållsapparater. Översikterna
innehåller specificerad information om apparatmodeller
som säljs i Finland, t.ex. mått, utrustningsstandard,
energiförbrukning och rekommenderade
priser.
Översikterna över fristående spisar, kokhällar
och ugnar är nu uppdaterade!
Apparatöversikterna finns också
på http://www.helen.fi/energi/kodinkoneoppaat.html
Båda bra
Vi frågade förbipasserande i Kampen i Helsingfors
om de drar på sig yllestrumpor inomhus
eller om de hellre skruvar upp värmen.
MISKA KALLIOMÄKI,
LAHTIS
Yllestrumpor, absolut.
Jag vill inte betala extra för
energi, när yllestrumporna
värmer!
SIRKKA-LIISA LAHTINEN,
HELSINGFORS
Jag har ändå alltid yllestrumpor
på mig hemma.
När det blir kallt skruvar jag
vid behov också upp värmen.
Fjärrvärme är smart värme.
JOUNI HOPPANIA, ESBO
Jag trivs hemma och gillar att
ha det asketiskt. Jag trivs i
bekväma och varma kläder
och yllestrumpor. Min flickvän
är väldigt noga med energiförbrukningen,
och nuförtiden
är också jag noga.
Info
Energicentrum i Elhuset ger råd och vägledning
i frågor som gäller hushålls apparater.
• Kampgränden 2, tredje våningen
(öppet må–fr kl. 8.30–16.00)
• tfn. 09 617 2726
• energiakeskus@helen.fi
• www.helen.fi
• www.facebook.com/saastanenergiaa
• www.twitter.com/energianeuvoja
Ska du skaffa en ny tvätt maskin? Funderar du över hur
mycket elektricitet ditt kylskåp förbrukar? Hur kan man
spara i uppvärmningskostnader? På energicentrums
nätsidor hittar du råd samt många tips och knep
gällande hushållsapparater.
© Jaana Kalliokoski
Fråga Erkki
I den här spalten besvarar vi läsarnas
frågor om energianvändning i hemmen.
1. Vår utomhusbelysning består av två 60 watts glödlampor.
Kan jag byta ut dem mot två 15 watts lågenergilampor?
Det skulle ge mera ljus och mindre elförbrukning. Jag
har tänkt installera fler gårdslyktor. Hur många 15 watts lågenergilampor
kan jag ha i det systemet?
Med energieffektiva lysrörslampor och LED-lampor kan man
öka ljusflödet och minska belysningens elförbrukning. I stället
för de två nuvarande glödlamporna på 60 watt kan du med
samma eleffekt ha åtta gårdsarmaturer med 15 watts lågenergilampor.
När ljuspunkterna är flera är det lättare att rikta
ljuset till de platser där det behövs. Det är bra att tänka igenom
gårdslyktornas antal och placering med utgångspunkt i var extra
belysning behövs. Tänk också på att kontrollera att lamporna
lämpar sig för utomhusbruk.
2. När börjar nattströmmen?
Tidsindelningen mellan dag- och nattel bestäms av det lokala
energibolaget. I Helsingfors gäller dagel vardagar från måndag
till fredag kl. 7–20 och nattel övriga tider. Därtill gäller nattel på
valborgsmässoafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Dag- och nattel lämpar sig för bostäder med elvärme. Den
som bor i ett flervåningshus med fjärrvärme betalar samma pris
för elen alla tider av dygnet.
3. Min höga elräkning överraskade mig. Har vi möjlighet att
få elräkningen specificerad t.ex. i tvåmånadersperioder? Jag
skulle vilja veta hur mycket el det har gått åt och när. Vi har
en fjärravläst elmätare.
Elförbrukningen i hemmen kan variera rätt mycket t.ex. beroende
på årstiden. Vanligen går det mera el på vintern än på
sommaren, även när man inte har elvärme eller mekanisk ventilation.
Vintertid vistas man mera inomhus och har t.ex. lamporna
tända mer än under den ljusa årstiden.
Eftersom ni har en fjärravläst mätare följer också faktureringen
den faktiska förbrukningen. Då är det möjligt att bevaka elförbrukningen
t.o.m. på timnivå. Som kund hos Helsingfors
Energi kan du registrera dig som användare
av rapporteringstjänsten Sävel Plus och hålla koll på
förbrukningen i din bostad dag för dag och timme för
timme på adressen www.helen.fi/raportointi.
4. Drar lysrör mer energi när man tänder dem?
Nej. Oberoende av lamptyp lönar det sig alltid att
släcka belysningen när man lämnar ett rum för
längre tid än tio minuter.
Har du en fråga till oss?
Skicka den till: energiakeskus@helen.fi.
Du kan också skicka frågan via
webbplats www.helen.fi.
7

8
NÄRPRODUCERAD MAT
UPPSKATTAS
FÖR ATT DEN ÄR FÄRSK,
INHEMSK, LOKAL,
AV KÄNT URSPRUNG
OCH AV HÖG KVALITET.

Kirsi Riipinen Bild Pekka Hannila
Pat
från hemknutarna
Allt fler vill veta var maten kommer ifrån och hoppas att den
ska vara närproducerad. Maten väcker starka känslor och i
bästa fall leder den häftiga matdebatten till ansvarsfullhet vid
både produktion och konsumtion.
En förstasidesannons i söndagens Helsingin Sanomat
berättar hur man kan ta reda på varifrån ett
livsmedelsföretags broilerkött härstammar. Enligt
annonsen kan man på nätet klicka sig fram till
vilket hönseri broilern man köpte i stormarknaden
kommer ifrån.
Matens ursprung lyfts fram allt synligare. I stormarknaderna
har grönsaker, rotfrukter och andra
produkter från den egna kommunen fått en synlig
placering. Under de senaste åren har det också dykt
upp små matbutiker som specialiserat sig på när-
producerat. T.ex. satsar den nya saluhallen i Gloet i
Helsingfors centrum på produkter från finländska
småföretagare. På disken finns fårkött, inhemsk insjöfisk,
nässelpulver och t.ex. svartvinbärsmarmelad.
Små matbutiker som satsar på lokala varor är ett
landsomfattande fenomen i Finland. I en utredning
som gjordes för ett par år sedan förutspår Sitra att
det kommer att uppstå nya webbtjänster för konsumenter,
små partiaffärer och partitorg för färskvaror,
och att konsumtionen av närproducerad mat
kommer att öka kraftigt ända fram till 2015.
Världen förändras en potatis i taget
Johanna Mäkelä, nyutnämnd professor i matkultur
vid Helsingfors universitet, påpekar att det sannolikt
aldrig tidigare har talats så mycket om mat i
Finland och ur så många olika perspektiv som under
det senaste året.
Medierna har lyft fram matnyheter som handlar
om pris, produktionsdjurens levnadsförhållanden,
koldioxidavtrycket, kolhydratfattig kost, ekologisk
mat och lagom dos D-vitamin. De här frågorna
och likaså temat närproducerad mat har debatterats
livligt i diskussionsforumen på nätet.
– Frågan om ansvarstagande har satt fart på
matdiskussionen. Man har förhört företagen om
deras samhällsansvar och även efterlyst ansvarstagande
inom konsumtionen. Närproducerad mat
är en naturlig del av den här diskussionen, påpekar
Mäkelä.
Enligt professorn förändrar enskilda människor
världen i den riktning de önskar en potatis i taget,
när de väljer vilka livsmedel de köper. Medan debattens
vågor gått höga har allt fler blivit intresserade
av var maten de äter kommer ifrån. Tanken att återupprätta
kontakten mellan producent och konsument
är en del av detta.
Ägg från grannens hönsgård
Närproducerad mat är ingen ny uppfinning. Förr
fick man spannmål från sin egen åker och mjölk från
grannens ladugård. Många sommargäster har i åratal
köpt ägg från en hönsfarmare i samma by. Inte tänkte
man förr att det var trendig närproducerad mat.
Nu vill vi kunna köpa ägg från bondbyn också
i staden. I höstas ordnades runt om i landet extra
många lokala matmarknader och andra evenemang,
där producenterna samlades för att sälja när-
producerad mat.
Närproducerad mat är ett begrepp som inte är
alldeles lätt att definiera, och det finns flera definitioner.
Enligt livsmedelsförbundet är all mat som
producerats i Finland närproducerad. Enligt arbetsgruppen
för närproducerad mat (eller kortrest mat
som det även kallats) är närproducerad mat matproduktion
och matkonsumtion där råvaror, gårdar och
arbetskraft i det egna området utnyttjas. På det sättet
främjar närproducerad mat samtidigt den lokala
ekonomin och sysselsättningen.
Enligt konsumenterna är närproducerad mat
producerad i Finland inom en radie på högst 100
kilometer från inköpsstället. Det här framgår av en
enkät som gjorts av Konsumentforskningscentralen.
9

Enligt finska Marthornas webbplats har
närproducerad mat vuxit i den bygd som man
kan se från toppen av det lokala kyrktornet.
Den livliga diskussion som uppstått visar
att konsumenterna börjat fundera över sitt förhållande
till mat på ett nytt sätt.
– När det gäller närproducerat funderar
man inte bara på ursprunget utan ofta också på
de ekonomiska konsekvenserna, dvs. om pengarna
stannar i den egna byn, hur många människor
den närproducerade maten ger arbete
åt och om den bidrar till att bevara de lokala
traditionerna, säger Mäkelä.
Finländarnas intresse för lokal mat är inte
unikt, eftersom fenomenet är globalt. Runt om
i Europa och USA diskuteras mattransporter
och konsumtionssystem, och det stannar inte
vid ord. T.ex. i USA har den lilla kedjan Whole
Foods Store som inriktat sig på närproducerad
och ekologisk mat vuxit till en stor global kedja
som öppnar butiker över hela landet.
I Finland har boomen med närproducerat
tagit sig många kreativa uttryck, från att arrendera
en närbelägen åker till matcirklar som förser
sina medlemmar med närproducerade produkter
eller fisk från en bekant fiskare.
Enligt Mäkelä är möten och kommunikation
viktiga i trenden med närproducerad mat.
Har man tänkt laga lammspjäll till veckoslutet
köper man gärna köttet från en odlare i närheten
som man känner och vet tar väl hand om
sina får. Till honom kan man vid behov ringa
eller skicka e-post i förväg och reservera den
mängd kött man behöver.
Mäkelä har funderat på om produktionen
av närmat skulle kunna generera projekt kring
socialt företagande, som t.ex. skulle kunna
10
motverka utslagning. Den växande trenden
med närproducerat kan hjälpa barn att förstå
var maten egentligen kommer ifrån och vilka
skeden som ingår i produktionen.
– Jag väntar nyfiket på hur framtiden
kommer att förändra begreppet närproducerat.
Nu förknippas det ju med småskalighet och
hantverk. Närproducerad mat kan också
komma från en stor anläggning som är belägen
i närheten.
Ekologiskt inte avgörande
Närproducerad mat säljs ofta i butiker som
också säljer ekologiskt odlat. Närodlat är dock
inte alltid ekologiskt odlat, och ekologiskt
odlat är inte närodlat.
– Det har redan länge diskuterats om ekologiskt
odlad mat är bättre än traditionellt
odlad. Så håller det också på att gå med den
närodlade maten, säger Mäkelä.
Av konsumenternas koldioxidavtryck
kommer ca 20–30 procent från maten. Undersökningar
har visat att transporterna står för en
mycket liten andel av produktionskedjans koldioxidutsläpp
och klimatpåverkan. Med andra
ord är närproducerad mat inte alltid miljövänligare
än mat som producerats längre sträckor.
När det gäller transporternas koldioxidavtryck
har de sista kilometrarna störst betydelse,
med andra ord om man tar bilen till en stormarknad
långt borta eller i en butik som man
passerar på hemvägen.
Enligt Sitras utredning förknippas närproducerad
mat i varje fall med en föreställning
om renare produktion och kvalitet. Den viktigaste
orsaken till att folk väljer närproducerad
mat är ändå inte att den är ekologisk. Enligt
Butiker som säljer närproducerat
håller sig med lokala, närbelägna
producenters produkter, som inte
alltid finns i stormarknaderna. Ofta
har de också ekologiska produkter.
Sitras undersökning är den närodlade matens
viktigaste egenskaper att den är färsk, inhemsk,
att lokala företagare stöds, att matens ursprung
är känt och att maten har hög kvalitet.
Närodlat finns också
i snabbköpet
I Finland har vi inga stora landsomfattande
kedjor som säljer närodlat, men närodlat finns
också i vanliga snabbköp – och fanns redan
långt före den nuvarande hypen.
Som exempel påminner Pirkka-chefen
Juha Andelin på Ruokakesko om att många
K-köpmän också har potatis och ofta även
andra rotfrukter från lokala odlare i sina lårar.
Kesko uppmuntrar sina köpmän att ha med
lokala produkter i sortimentet.
På sista tiden har man även på Ruokakesko
funderat ännu intensivare på närproducerat.
I början av året började Ruokakesko
testa lokala produkters popularitet i Tavastland
och Birkaland.
– Vi kom överens med det lokala bageriet
Leivon leipomo om en ny Pirkka-serie med
närbakade produkter. Innan vi vidareutvecklar
idén vill vi se vilket mottagande de lokala produkterna
får. Början har varit mycket lovande,
säger Andelin.
Serien består av tre olika bageriprodukter.
– Den lokala smaken accentueras i bakverken.
Det är ju typiskt för bröd att olika slags

Riktigt allt kan inte vara
närproducerat. Särskilt vintertid
äter vi finländare ändå gärna
C-vitaminrika apelsiner.
11

öd är populära i olika trakter. Det här var en
orsak till att vi valde att börja med just bröd.
Andelin hoppas att försöket också kan
utsträckas till andra områden, t.ex. även till
huvudstadsregionen. Det är visserligen ett
speciellt område eftersom smakriktningarna
är mer varierande där än på annat håll. Helsingforstrakten
är en smältdegel för de olika
landskapen.
– Det finns flera bra lokala bagare i huvudstadsregionen
och sannolikt finns det också
intresse.
Tanken är att fortsätta med försök av
samma typ, ett test i taget.
– Det enda sättet att introducera nyheter
är att pröva sig fram. Den lokala aspekten
kommer absolut att vara med även i fortsättningen.
Andelin påpekar att närproducerat inte
behöver vara dyrare än att frakta stora partier
längre sträckor. Åtminstone tål de närbakade
testbröden bra en prisjämförelse med motsvarande
produkter.
Det skulle vara möjligt att ta in ännu fler
lokala produkter på butikshyllorna, men köpmannen
känner inte alltid till de lokala aktörerna,
om de inte gör väsen av sig.
12
I Finland finns det över 120 butiker
som säljer närproducerat,
den största av dem i Nyland. Södra
Savolax kommer som god tvåa och
därefter kommer Lappland.
Köttmästare Tommi Heinrich
i butiken Aitokauppa i Helsingfors
berättar att nötinnerfilén kommer
från små inhemska gårdar.
NÄRODLAT KAN
OCKSÅ FINNAS
I SNABBKÖPET.
– Vid landsbygdsmässan Elma i höstas
annonserade åtta supermarketar i huvudstadsregionen
efter samarbetspartners. Kampanjen
lyckades bra, och producenternas lokala mat
togs med i butikernas sortiment.
Tanken om ansvarstagande, som är nära
förbunden med närproducerad mat, märks
också på andra sätt i butikskedjornas sortiment.
Andelin berättar att det förutom de
välbekanta ekologiska och rättvisemärkta produkterna
också finns andra märken som t.ex.
garanterar att fisken är fångad på ett hållbart
sätt eller att inga regnskogar huggits ner för
att odla en produkt.
Centralaffärerna kan inte alltid gissa sig till
vad som rör sig i konsumenternas huvud, och
ansvarstagande kan bli en större sak än man
räknat med. För vissa ekologiska produkter är
tillgången ett hinder för ökad efterfrågan. T.ex.
skulle kunderna köpa mer ekologiskt kött och
broiler än vad butikerna kan erbjuda. Andelin
menar att samma problem kan uppstå även i
fråga om närproducerat.
Förstås inverkar också priset på marknadstillväxten.
Hur vi än säger att vi vill ha ekologiskt
eller närodlat väljer vi kanske ändå det
billigare alternativet, om motsvarande produkt
finns att få serieproducerad till ett lägre pris.

Bröd från egen åker
I Hertonäs i Helsingfors grundades ett matandelslag
för ett år sedan. Det fanns fler
intresserade än man kunde ta med.
– 150 hushåll är ett ganska bra antal.
Större än så ska det helst inte bli, säger Olli
Repo, en av matandelslagets grundare.
Hertonäsbornas projekt har väckt intresse
i hela landet. I Tammerfors håller man på
att starta ett motsvarande projekt, och även
i t.ex. Uleåborg och västra Helsingfors finns
liknande planer.
Matandelslaget fick sin början när hertonäsborna
ville veta var deras mat växer och
vem som odlar den. Man hittade en egen åker
i närheten, i Korso i Vanda, och anställde en
odlare på grundval av ansökan.
Matandelslaget driver också en matcirkel
som har till syfte att föra samman människor
som bor i området med närbelägna odlare och
sköta om gruppbeställningar.
Via matcirkeln kan hertonäsborna t.ex.
köpa ekologiskt kött och ekologiska rotfrukter,
färsk fisk från en bekant fiskare, yoghurt,
bröd och bullar som bakats samma
dag. Varorna levereras till matcirkelns distributionsställe,
där kunderna kan hämta dem
på hemvägen.
Det låg inga stora samhällsideologier
bakom grundandet av matandelslaget, även
om det hade kunnat vara så. Repo känner till
exempel på utländska integrationsprojekt där
ungdomar på glid har fått meningsfullt jobb
på trädgårdsodlingar och åkrar. Gemensamma
projekt kan också vara ett botemedel mot
frustrationen hos långtidsarbetslösa.
– Genom gemensamma lokala projekt
är det möjligt att göra något åt utslagningen.
Om det skulle vara lätt för oss att få med en
långtidsarbetslös eller invandrare, är vi som
andelslag utan vidare intresserade.
Liten matordlista
Ekologisk produktion
Ekologisk produktion är produktion som
anpassar sig till miljön och naturresurserna
och som utgår från en helhetssyn
på hela livsmedelskedjan.
Närproducerad mat
Närproducerad mat utnyttjar råvaror och
produktionsinsatser i det egna området.
Samtidigt främjar den ekonomin och
sysselsättningen i det egna området.
Rättvis handel
Rättvis handel förbättrar arbets- och levnadsförhållandena
för familjeodlare och
anställda hos storodlare och förbättrar
även miljön i u-länderna.
MSC-certifikat
(Marine Stewardship Council)
MSC-certifierat fiske ska vara uthålligt
för att inte äventyra arternas livskraft.
Till MSC:s grundprinciper hör även att
vårda fiskevattnen.
UTZ
UTZ är ett globalt program för certifiering
av kaffe. När kaffet är certifierat vet
man varifrån det kommer och att det har
producerats på ett ansvarstagande sätt.
Certifierade kaffeodlare värnar också
sina lokalsamhällen och miljön.
Ett bevis på det växande
intresset för lokal mat är
Ruoka-Suomis webbplats
aitojamakuja.fi, där redan
1 500 små matföretag finns med.
Enbart i fjol anmälde sig över
350 nya företag till listan.
13

14
Jaana Kalliokoski Bild Tommi Tuomi
Fokus
på gamla hus
Även gamla hus kan byggas om så att de blir energieffektiva. Enligt
professor Kai Sirén finns det dock ingen orsak att byta ut sådant som
är bra och fungerande, utan det är bäst att förbättra energieffektiviteten
i samband med andra reparationer.
Kai Sirén är lärare vid Aalto-universitetets institution för
energiteknik och leder forskningsgruppen för VVS-teknik.
Forskningsgruppen samarbetar bland annat med företag
för att förbättra byggnaders energianvändning, VVS-system
och rumsluftsteknik.
Det talas mycket om energikrav för nya byggnader,
men Kai Sirén betonar att det snabbaste sättet att förbättra
energieffektiviteten i byggnadsbeståndet är att ägna uppmärksamhet
åt befintliga byggnaders skick.
Enligt Sirén är byggnaderna i huvudstadsregionen i väldigt
varierande skick. Nya eller relativt nyligen ombyggda
hus är i riktigt gott skick. Däremot kan hela förorter som
byggdes på 1960- och 1970-talet vara i dåligt skick, särskilt
om ingenting gjorts åt husen på flera årtionden.
Inte bara för energi-
effektivitetens skull
Sirén uppmanar att förbättra husens energieffektivitet i
samband med ombyggnad. Enligt honom är det inte alltid
lönsamt att reparera enbart i syfte att förbättra energieffektiviteten.
T.ex. om fönstren är gamla men i gott skick
blir det dyrt att byta ut dem mot energieffektivare. Är de
däremot dåliga eller bågarna murkna lönar det sig att på
en gång byta till energieffektiva fönster.
Samma princip gäller t.ex. fasadreparationer.
– På ett gammalt hus måste fasaden, dvs. väggarna eller
taket, förr eller senare renoveras, och samtidigt kan det vara
klokt att tilläggsisolera. Men frågan måste alltid bedömas
från fall till fall, säger Sirén.
Enligt professorn kan energiekonomin i småhus och
bostadsbolag också förbättras med hjälp av system av olika
slag. Sirén flaggar för ventilation med värmeåtervinning,
eftersom det spar stora mängder energi. Som bonus får
man bra inomhusluft.
– Om bostadsbolaget har självdragsventilation kan
man överväga att ersätta den med mekanisk ventilation
med värmeåtervinning.
Enligt Sirén är uppvärmning och förbrukning av tappvarmvatten
stora energibovar, som det går att påverka i
både småhus och bostadsbolag.
– En enkel åtgärd är att sänka vattentrycket. För högt
tryck slösar litervis med vatten, säger Sirén.
I nya bostadsbolag är vattenmätare i varje lägenhet
obligatoriska, men i gamla bolag är det inte värt att installera
sådana annat än t.ex. i samband med stambyte. När
var och en betalar för vattnet enligt sin förbrukning, sporrar
vattenräkningen sannolikt också till sparsamhet med
vattnet.
Reparationsplanen ska göras upp
med omsorg
Sirén uppmanar bostadsbolagets styrelse att i god tid förutse
reparationsåtgärder i huset. Detta förutsätts även i den
nya lagen om bostadsaktiebolag. Bostadsbolagets representanter
ska göra en skriftlig utredning av underhållsbehovet
i byggnaden under de följande fem åren och lägga fram
den för bolagsstämman.
När en noggrant uppgjord plan över reparationsarbetena
finns och även följs, uppstår inga överraskningar. De
boende är informerade och man kan i god tid begära in
offerter från entreprenörer och ombyggnadsföretag.
– Det lönar sig att välja in sådana personer i bostadsbolagets
styrelse som förstår sig på de här sakerna. Då kan
entreprenörerna inte lura bolaget, påpekar Sirén.
Sirén bor själv i ett gammalt enfamiljshus där han har
förbättrat energieffektiviteten på många sätt. Han har konverterat
från oljeeldning till kraftvärmeproducerad fjärrvärme
och från självdragsventilation till mekanisk till- och
frånluftsventilation. Samtidigt har han sanerat vattenledningarna
i badrummet, vilket minskat förbrukningen av
tappvarmvatten till en tredjedel.
– Vi håller också på att bygga en ny ackumulerande
eldstad i huset. Jag har också planer på att förbättra husets
konstruktion, även om de här förbättringarna inte nödvändigtvis
är lönsamma i sig.
Enligt Sirén är energikällan en viktig faktor när man
väljer bostad, eftersom den lösning man väljer ska vara bärkraftig
50–100 år framåt i tiden. Framtidens energikällor är
så kallade hybridlösningar. I praktiken kan ett bostadsbolag
t.ex. ha ett eget vindkraftverk eller solpaneler på taket
eller i samma kvarter.
– Basenergi kompletterad med lokala, förnybara energilösningar
kommer att vara det som gäller, förutspår
Sirén.

MAN SPAR MYCKET
ENERGI GENOM ATT BYTA UT
SJÄLVDRAGSVENTILATIONEN
MOT ETT SYSTEM MED
VÄRMEÅTERVINNING.
15

16
Ett liv utan el
Annandag jul fick hundratusentals finländare pröva på
hur det är att leva utan el. Läs reportern Timo Tilhis
egen berättelse från Egentliga Finland.
Timo Tilhi Bild Tommi Tuomi

MÅNDAG
Klockan 6.30
På annandagsmorgonen går det inte att tända
lampan i sovrummet. Hela huset är utan belysning
och utan el överhuvudtaget. Det är inte svårt
att gissa att stormen som härjar där ute med en
vindstyrka på över 30 sekundmeter har sina fingrar
med i spelet.
Hjälp. Utan el har man inte mycket glädje av
kaffebryggaren. Hur kommer man igång utan kaffe?
Som tur är det fortfarande jul och huset är fullt
av stearinljus. Med hjälp av dem hittar jag ficklampan
på hatthyllan i tamburen, under en skinnmössa.
Sedan går jag till förrådet. Jag får en ishockeyhjälm
i huvudet och stöter tån mot mangeln. Till
sist hittar jag campingköket längst bort i ett hörn.
Man skulle ha kunnat förvara dem lite mer lätttillgängligt.
Innan jag lagar frukost går jag ut med hunden.
Hundens öron snurrar som små vindmöllor i stormen.
Det blåser så hårt att de riktiga vindmöllorna
förmodligen står stilla.
Hunden och jag noterar att det är mörkt i hela
vår by i Egentliga Finland.
Klockan 10.00
Våra tonåringar tycks gilla elavbrottet. De ser det
som ett spännande programnummer under annandagen.
Sedan inser de att elavbrottet kan bli långt och
att det också påverkar deras normala morgonsyss-
Ett campingkök är räddningen när man är kaffesugen men inte har el.
Det går också snabbt att koka pasta och potatis på campingköket.
När det blir elavbrott får man också bereda sig på
att bli utan vatten. Tappa upp vatten i hinkar och
kanistrar så länge det kommer något ur kranen.
lor. Inget tal om att stå en halvtimme i duschen.
Vårt moderna vattensystem drivs med en elektrisk
pump, så i något skede blir vi säkert också utan
vatten. Redan nu är det knappt om varmvatten.
Jag passar på att fylla kastruller och kanistrar så
länge det kommer vatten från kranen.
Uppvärmningen har också slutat fungera. Alla
uppvärmningsformer förutom vedeldning behöver
el.
Vilken tur att vi har en värmelagrande eldstad
som komplement till fjärrvärmen. Jag skyndar mig
att ta in mera ved på tork.
Jag är glad åt det mjuka paketet jag fick på julafton.
Yllestrumporna kan komma väl till pass.
Klockan 11.00
Trupperna börjar ha svårt att hålla humöret uppe.
Tonåringarna har insett att elavbrottet också betyder
att internet inte fungerar. Bordsdatorn fungerar
inte. Laptoparnas batterier klarar kanske ett par
timmar, men man kommer inte ut på nätet med
laptoparna heller, eftersom sändaren i vårt wlannät
inte får ström.
Vi bestämmer oss för att använda mobiltelefonerna
sparsamt. Vi kommer överens om att använda
en mobiltelefon i taget tills den har slut på laddningen.
Vi sparar speciellt de telefoner som man
kommer ut på nätet med. Till all lycka har vi ett
nytt batteri i vår lilla reseradio.
De här uppdateringarna skriver jag för övrigt
inte på facebook utan på gammaldags vis med
penna i ett rutigt häfte. Det känns riktigt nostalgiskt.
17

18
Yllestrumporna som jultomten
hämtade kom genast väl till pass.
Ficklampor och stearinljus ger
ljus när det inte finns el. Det är
bra att alltid ha extra batterier hemma.
Använd mobiltelefonen bara vid behov.
Gasgrillen räddar från hunger och
familjen får varm mat att äta.
För en gångs skull samlas
familjen och spelar spel, när
tonåringarna inte hänger på nätet.
Mitt jobb börjar först om en vecka. Sannolikt
behöver jag ändå inte skicka artiklarna
på rutigt papper till min arbetsgivare.
Klockan 16.00
Hunden är glad. Vi är tillsammans ute på
bakgården och värmer julmat på gasgrillen.
Det har blivit sommar mitt i vintern.
En vindpust far iväg med kålrotslådan.
Hunden är ännu gladare, och ännu mättare
i magen.
Men elavbrottet bara fortsätter. Hustrun
och jag har börjat oroa oss för hur maten ska
klara sig. Vi har redan tömt kylskåpet och
flyttat matvarorna utomhus. Tur att det inte
är minusgrader ute. Hunden skulle gärna
stanna ute och vakta maten.
Vi bestämmer oss för att äta upp den mat
som har sämst hållbarhet.
Vi poängterar för barnen att det är förbjudet
att öppna frysen för att det inte ska
komma in varm luft i den.
Klockan 18–24
Vi går och tittar efter hur vår gamla granne
klarar sig. Hon säger att allt är bra. Hon
berättar att hon klarat sig utan el hela sin
ungdom.
INTE TAL OM ATT
TA EN DUSCH,
ÄVEN VATTEN-
SYSTEMET
DRIVS AV EN
ELEKTRISK PUMP.
På kvällen spelar vi sällskapsspel i stearinljusens
sken. Till natten bäddar vi ner oss
i sovsäckar kring eldstaden. Det känns riktigt
hemtrevligt. Visserligen snarkar hundskrället.
TISDAG
Klockan 10.00
Jag tar bilen och åker ner till centrum. Jag
lägger märke till att bensinpumparna på
macken inte fungerar och är nöjd att tanken
är nästan full i min bil.
Butiken har lapp på luckan. På bakgården
bär den olyckliga köpmannen ut halv-
tinade frysvaror i soporna. Med bara några
euro i kontanter skulle jag inte heller ha
kunnat köpa särskilt mycket. Bankkortsläsarna
fungerar inte.
Jag är redan på väg till bankautomaten
för att lyfta pengar när jag inser att den inte
heller fungerar. Banken är också stängd.
Hemma bestämmer jag att slänga julfisken
som lätt far illa. Tur att vi fortfarande
har gott om annan mat. Vi har
också en del skafferivaror och konserver.
Jag bestämmer mig för att komplettera
reservförrådet när butikerna öppnar igen.
Klockan 17.00
Vi spelar Modern Art igen. Plötsligt tänds
belysningen. Felen i vårt område har blivit
reparerade.
Det känns högtidligt. Barnen hinner
inte vänta på att vi spelat färdigt (jag var
på väg att vinna) utan rusar iväg för att
ringa eller messa sina kompisar. Det visar
sig att läget inte ännu har normaliserat
sig överallt.
Jag tycker vi klarade oss bra. Om något
liknande händer igen kommer vi att klara
oss ännu bättre tack vare våra erfarenheter.

Jordkablar minskade problemen
i Helen Elnät Ab:s distributionsområde
Den ovanligt hårda stormen på annandag
jul orsakade en del elavbrott även i Helen
Elnäts distributionsområde. Problemen
var dock i regel mindre än i övriga delar
av landet.
Chefen för bolagets distributionsnätsenhet
Osmo Siirto berättar att Helsingforsområdet
råkade ut för två större elavbrott
som drabbade sammanlagt ca 2 600
kunder. Det ena avbrottet var 40 minuter
långt och det andra 1,5 timme. Enstaka
kunder var utan ström litet över 12 timmar.
Enligt Osmo Siirto var det framför allt
den höga kablifieringsgradens förtjänst att
störningarna blev små. Situationen underlättades
också av att nätet är maskat. I ett
maskat nät går det i allmänhet att återställa
eldistributionen genom kopplingar.
Av Helens 1 600 kilometer långa stamlinje,
dvs. mellanspänningsnätet, är hela
99,5 procent jordkabel. Av det 4 500 kilometer
långa leveransspänningsnätet, dvs.
lågspänningsnätet, är 96,5 procent jordkabel.
– Vi har hållit på i flera årtionden
med att dra jordkabel. Sedan 2008 har
vi snabbat upp arbetet. Av miljöskäl och
ekonomiska skäl lönar det sig ändå inte
att dra jordkabel t.ex. på bergiga öar. På
sådana platser använder vi mantlad luftkabel
som är mindre känslig för störningar.
Osmo Siirto berättar att man också
förbättrar distributionssäkerheten genom
andra tekniska lösningar, t.ex. ökad automation
och teknisk feltålighet i elnätet.
– I medeltal upplever kunden ett
omkring timslångt elavbrott vart femte år.
Målet är att halvera avbrottstiden fram till
2015, påpekar Siirto.
Om det blir elavbrott
1.
2.
3.
Kontrollera om säkringen gått. Om det inte hjälper
att byta säkring kan felet vara mera omfattande.
Kontrollera om grannen har ström innan du ringer
nätbolaget.
4.
Om det är fråga om ett omfattande fel kan telefonlinjerna
vara upptagna eftersom andra ringer i
samma ärende. Automatiska driftskontrollsystem
gör att nätbolaget sannolikt redan vet om felet
även hos dig.
5.
I Helsingforsområdet (med undantag
för Östersundomområdet) svarar
Helen Elnät Ab för eldistributionen.
Det avgiftsfria felanmälningsnumret
är 08001 80808 och webbadressen
www.helen.fi/palvelut/vika_sahko.html
6.
Stäng av elapparaterna. Stäng också kranarna
till tvätt- och diskmaskinen. Koppla inte in
alla elapparater på en gång när strömmen
kommer tillbaka. En plötslig belastningstopp
kan göra att strömmen bryts igen.
Ring nödcentralen om du har vetskap om
en akut farlig situation. Börja aldrig själv
röja bort t.ex. ett träd som fallit över elledningen.
7.
Om du märker att elapparaterna uppför sig
konstigt eller att lamporna lyser starkare
eller svagare än normalt när strömmen
kommit tillbaka, kan orsaken vara att nolledaren
brustit. Om du misstänker nollfel
ska du koppla ur elapparaten och genast
kontakta ditt elbolag.
Om prognoserna säger att stormen
kommer att pågå i flera dagar eller om
skadorna är omfattande är det inte
överdrivet att bereda sig på ett långvarigt
elavbrott.
19

Elpost
© Lentokuva Vallas Oy
20
Nytt kraftverk i Nordsjö
under planering
I Nordsjö planeras ett nytt hybridkraftverk. Det slutliga investeringsbeslutet
fattas 2015 och då skulle kraftverket vara färdigt
att tas i drift i början av 2020-talet. Till dess fortsätter produktionen
vid Hanaholmens kraftverk.
Mer biobränslen
Vid Sundholmens och Hanaholmens kraftverk börjar man i
etapper använda pellets eller annan biomassa parallellt med
stenkol före utgången av 2014. Helsingfors Energi utreder också
möjligheten att använda biogas parallellt med naturgas i det
gamla kraftverket i Nordsjö.
Utnyttja Sävel Plus!
© Kari Hautala
Med hjälp av tjänsten Sävel Plus får du veta mer om ditt hushålls
energianvändning, vare sig du är fjärrvärmekund, elöverföringskund
eller elkund. Sävel Plus är en internettjänst där du kan bevaka
din energianvändning till och med på timnivå, om din mätare är
fjärravläst.
Gör så här:
Logga in på Sävel Plus på adressen www.helen.fi/raportointi. Ta
fram din el- eller fjärrvärmeräkning. Du behöver El online-koder för
att komma åt informationen om ditt hushåll. Du får koderna genom
att först registrera dig med kundnumret och förbrukningsplatsens
nummer, som du hittar på elräkningen. För att komma åt fjärrvärmeinformationen
behöver du mätarens och förbrukningsplatsens
nummer. De finns på din fjärrvärmeräkning.
PS. Kolla hur
Sävel Plus fungerar
med hjälp av bilden
på nästa uppslag!

Nöjda kunder
© iStockPhoto
Helsingfors Energi och andra
lokala elbolag har de nöjdaste
kunderna, framgår det av EPSI Ratings
Kundundersökning 2011.
Överlag har missnöjet ökat
bland energibolagens privatkunder,
medan företagskunderna har
blivit betydligt nöjdare.
Enligt undersökningen är Helsingfors
Energis kunder de trognaste
inom branschen, och kundtroheten
har förbättrats en aning
sedan fjolåret.
Privatkunderna bedömer att
Helsingfors Energi är det energibolag
som har den bästa imagen.
Många energiföretags image har
blivit betydligt svagare och samtidigt
har hela branschens imagevärde
försämrats påtagligt.
Helen Elnät Ab (HSV) fick för
sin del gott betyg i en kundundersökning
bland nätbolagen i slutet
De
trognaste
kunderna
av 2011. Enligt analysbolaget IRO
Research var kundtillfredsställelsen
betydligt bättre än medeltalet
för branschen.
Kunderna beskrev HSV som ett
pålitligt bolag vars starka sidor är
snabb reparation av fel, rapportering
om energianvändningen, faktureringstjänster
och information.
Bolaget fick mycket bra betyg för
störningsfri eldistribution, snabb
reparation av fel och pålitlighet.
HSV fick klart bättre betyg än
medeltalet för nätbranschen för
delfaktorer inom elkvaliteten, information
via kundtidningen och
fungerande rådgivning om energianvändning.
Störst var missnöjet i fråga om
överföringspriserna, trots att även
de bedömdes positivare än medeltalet
för branschen.
Helen Elnäts verksamhet certifierad
Helen Elnät Ab som ansvarar för elöverföring och eldistribution i Helsingfors
fick i december erkännande för högkvalitativt och fortlöpande
utvecklingsarbete. Inspecta Sertifiointi beviljade nätbolaget två certifikat.
Certifikaten intygar att bolagets kvalitetssystem uppfyller kraven
enligt ISO 9001 och bolagets miljösystem enligt ISO 14001.
Certifikatet garanterar bolagets åtagande om ständig förbättring i
den dagliga verksamheten, regelbundna revisioner och ledningens genomgång.
Elförbrukningen
på väg ner
Värmen under årets sista månader och nedgången i
industriproduktionen minskade elförbrukningen i fjol
med 3,8 procent. Industrins elförbrukning minskade
med 2 procent och den övriga förbrukningen med
drygt 5 procent.
Under början av fjolåret ökade förbrukningen eftersom
vi hade en ordentlig vinter och konjunkturerna för
industrin fortfarande föreföll gynnsamma. Under årets
senare hälft vände förbrukningen klart nedåt. Hösten
blev rekordvarm och industrins hjul började bromsas
upp av eurokrisen och de dystra ekonomiska utsikterna.
Nettoimporten av el ökade
Finlands egen energiproduktion täckte 83,6 procent av
elförbrukningen. Nettoimporten av el ökade i fjol. Av
elanvändningen täcktes 31 procent med kraftvärme-
produktion (CHP), 26 procent med kärnkraft, nästan
15 procent med vattenkraft och drygt 11 procent
med kol- och övrig kondenskraft. Vindkraftens andel
var 0,6 procent.
Av Helsingfors Energis eltillförsel producerades 67 %
genom energieffektiv kraftvärmeproduktion i Helsingfors
Energis egna kraftverk medan andelen utsläppsfri vatten-
och vindkraft var över 6 %. Andelen kärnkraft som är fri
från koldioxidutsläpp låg på samma nivå som tidigare år
och utgjorde ca 18 % av Helsingfors Energis totala eltillförsel.
Källa: Finsk Energiindustri
© Tommi Tuomi
21
© Jussi Partnen

Sävel Plus
AVSLÖJAR EL- OCH
VÄRMEFÖRBRUKNINGEN
Via rapporteringstjänsten Sävel Plus på internet kan
du enkelt hålla koll på din energianvändning. Sävel
Plus inspirerar dig att fundera över din energianvändning
och hur du kan minska på onödig förbrukning.
Pertti Suvanto Illustration Matias Teittinen
Elbovarna
avslöjas när
förbrukningen
synas i
sömmarna.
Tjänsten är lättanvänd.
Alla Helsingfors Energis
el-, fjärrvärme- och elöver-
föringskunder har kostnadsfri
tillgång till tjänsten.
Energianvändningen synas
Sävel Plus analyserar energianvändningen
och presenterar den i överskådliga
bilder som visar hur mycket
el och värme du förbrukar och när.
Elanvändningen visas på års-, månads-,
vecko- dags- och timnivå. Kunder som
inte ännu har en fjärravläst mätare kan
se förbrukningsdata på månadsnivå.
I tjänsten kan du jämföra olika tidsperioder
med varandra. Du kan också
jämföra din förbrukning med andra hem
av samma typ.
Till Sävel Plus hör också en planeringsmeny,
där du kan testa hur mycket elförbrukningen
påverkas om du lägger till
eller tar bort en elapparat.
I rapporten kan du göra anteckningar
om dina sparåtgärder eller om din förbrukning.
Anteckningarna visas bekvämt
i förbrukningsdiagrammen.
22
1
Energianvändningen timme för timme
Vid utgången av 2012 kommer
alla bostäder i Helsingfors att
ha en fjärravläst mätare som
sänder förbrukningsdata
timme för timme.
3
Om elkunden är bosatt utanför
Helsingfors nätområde använder
Helsingfors Energi data som
nätbolaget på kundens hemort
sänder. Enligt lagen ska alla
finländska hem ha fjärravlästa
energimätare före utgången av
2013.
Sävel Plus är som en spegel
som avslöjar din elanvändning.
2
Förbrukning
CO 2
Visaren på
ingångssidan ger
redan en antydan
om förbrukningstrenden
och koldioxidavtrycket.
Om bostaden inte ännu har
en fjärravläst mätare baserar
sig elanvändningen på en
noggrann uppskattning.
Ställningen på den traditionella
mätaren kontrolleras
minst en gång per år.
Enkla åtgärder kan minska energianvändningen
med så mycket som
10–30 procent utan att boendekomforten
försämras.
Om elförbrukningen minskar med
500 kilowattimmar på ett år minskar
koldioxidutsläppen med nästan 64
kilo. I pengar är besparingen 67 euro.

Stoppa energibovarna
Förbrukningsdata från en fjärravläst mätare behöver
ofta analyseras och tolkas. I alla fall lönar det sig att
hålla koll på energianvändningen.
På kvällen är elanvändningen som högst
Ofta är vi hemma på kvällarna och därför går
det också el då. Matlagning, disk, tvätt och
bastubad märks i form av höga stolpar. Det
finns många sätt att göra stolparna lägre.
Elektroniken står för ca 11–35 procent
av hushållselen.
På eftermiddagen kommer barnen hem
Förbrukningsstolparna avslöjar ofta när
barnen kommer hem från skolan.
En stationär dator som är påslagen dygnet
runt kan på ett år dra lika mycket el som
bastuaggregatet. Belysningen står för en stor
del av hemmets energianvändning, men är å
andra sidan lätt att spara på.
Sävel Plus är också till för fjärrvärmekunder
Den mångsidiga tjänsten Sävel Plus är också till för fjärrvärme-
och elöverföringskunder. Med hjälp av fjärravlästa mätare kan
fastighetsbolagen via internet hålla noggrann koll på värmeförbrukningen
och värmekostnaderna. Be disponenten ge dig
koderna till Sävel Plus.
Nattens tysta timmar
När du studerar din elanvändning närmare
via Sävel Plus är det bra att börja med natten,
eftersom den är en tydlig tid med tanke på
elanvändningen. På natten borde förbrukningen
vara ganska obetydlig.
På morgonen elektrifieras hemmet
På morgonen vaknar elförbrukningen upp
efter nattens stillhet. El behövs för morgonsysslorna
och invanda rutiner.
Läs mer om fördelarna med
Sävel Plus på www.helen.fi
Kl. 18–6
Kl. 6–18
23

3 ENERGISPARANDE
ENERGIKALENDERN
© iStockPhoto
TIPS
Svara på frågan och
vinn armaturer från Airam!
VILKET ENERGISPARTIPS GILLAR DU?
a) Jag sänker rumstemperaturen.
b) Jag byter ut gamla glödlampor mot energieffektiva
lysrörs- eller LED-lampor.
c) Jag värmer bastun bara till 70 grader.
I nästa nummer av Helen berättar vår energirådgivare hur
mycket energi de olika alternativen sparar.
Airams Solar-produkter fungerar med solenergi. De tänds
och släcks automatiskt med hjälp av ett skymningsrelä.
Prispaketet innehåller fyra Solar-stegplattor, fyra Solarkopparlyktor,
en Sara-skrivbordsarmatur och laddningsbara
batterier. Skrivbordslampan innehåller en 7,5 watts
LED-lampa med en livslängd på ca 25 000 timmar.
Armaturpaketets värde är sammanlagt 100 euro.
Vi lottar ut åtta prispaket.
© SKOY/Kari Hautala
Nästa tidning utkommer i maj.
© iStockPhoto
värde
100 €
Gå in på www.helen.fi och
svara på tävlingsfrågorna
före 31.3. Du kan också
skriva ditt svar på ett
vykort och posta det
till Helsingfors Energi,
tidningen Helen, 00090
HELEN. Kom ihåg att skriva
dina kontaktuppgifter och
din adress på kortet.
Vinnarna i läsartävlingen
i Helen 4-11 har dragits.
Kenwoods färgglada
köksmaskin gick till Paula
Saastamoinen i Träskända
och Sirkka-Liisa Koskinen
i Helsingfors. Vi gratulerar
vinnarna!