Helen 2/2010 - Helsingin Energia
29.08.2013 • Views
Share Embed Flag

Helen 2/2010 - Helsingin Energia

Helen 2/2010 - Helsingin Energia

Helen 2/2010 - Helsingin Energia

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
helen.fi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

SPARA<br />

de nya<br />

avtalsvillkoren!<br />

E N T I D N I N G F Ö R K U N D E R N A W W W. H E L E N . F I 2 2 0 1 0<br />

HITTA DINA EGNA<br />

ELSLUKARE<br />

– RAPPORTERING HJÄLPER S. 4<br />

VILKET ÄR DET GRÖNASTE<br />

ELALTERNATIVET? S. 16<br />

Plocka, samla, fotografera, torka.<br />

Njut av sommaren och spara de bästa<br />

bitarna och minnena. s. 8<br />

EXPERT FLAGGAR FÖR<br />

FJÄRRVÄRME S. 14<br />

SPARA SOMMAREN!<br />

Momsen<br />

stiger och<br />

priserna<br />

förändras 1.7.

16<br />

El som producerats<br />

med vind, biobränslen<br />

och sol har reella<br />

klimateffekter.<br />

TILL ER TJÄNST Servicenummer och prisuppgifter<br />

Helsingfors Energi<br />

Växel 09 6171<br />

Elhuset, Kampgränden 2,<br />

00090 <strong>Helen</strong><br />

www.helen.fi<br />

Kundkontoret, 3. vån.<br />

må–fr 8.30–16<br />

To: 24.6.: 8.30–15<br />

Telefontjänst må–fr 8–18<br />

To: 24.6.: 8–15<br />

5.7.–15.8:<br />

må 8–18, ti–fr 8–16<br />

Hushåll 010 802 802<br />

Företag 010 802 803<br />

2•<strong>2010</strong> 2•<strong>2010</strong><br />

Rapportering av mätvärden<br />

för el 010 802 804<br />

Felanmälan<br />

Störningar i eldistributionen 08001 80808<br />

Störningar i fjärrvärmedistributionen<br />

08001 60602<br />

Fel i utomhusbelysningen 08001 73173<br />

Samtalen till Helsingfors Energis<br />

kundtjänst bandas.<br />

Samtalspriset till nummer som<br />

börjar på 010:<br />

• från det fasta nätet 8,21 cent/samtal<br />

+ 5,9 cent/min.<br />

3 Ledaren<br />

4 I vårt hus<br />

Nu kan energiförbrukningen följas<br />

på timnivå.<br />

6 Tech Tips för anskaff ningar till hemmet.<br />

8 Sommarens bästa tips!<br />

Hur anlägger jag en kryddgård? När ska<br />

nässlorna plockas? Hur gör man den<br />

bästa bastukvasten? Vad kan man göra<br />

av foton?<br />

14 Vi träffade<br />

Professor Risto Lahdelma förespråkar<br />

kraftvärmeproduktion.<br />

16 På jakt efter elens ursprung<br />

Att köpa grön el är en miljögärning,<br />

men inte alltid en klimatgärning.<br />

20 Elpost<br />

21 Marja ger råd<br />

22 <strong>Helen</strong> till er tjänst<br />

Elöverföringspriserna, elförsäljningspriserna<br />

och momsen stiger.<br />

• från alla operatörers mobiltelefon-<br />

anslutningar 8,21 cent/samtal<br />

+ 16,9 cent/min.<br />

Priserna inkl. moms 22 %.<br />

Avgiftsfria elektroniska tjänster fi nns på vår<br />

webbplats: www.helen.fi<br />

Rådgivningstjänster<br />

Energicentrum 09 617 2726<br />

Råd om val och användning av hushållsapparater,<br />

utlåning av förbruknings mätare,<br />

fuktmätare, ljusmätare och temperaturmätare:<br />

energiakeskus@helen.fi<br />

Råd om elanvändning och<br />

energisparande 09 617 4010<br />

Fjärrvärme<br />

Anslutning till fjärrvärme<br />

09 617 2961<br />

Råd om värmeanvändning<br />

09 617 2969<br />

Fakturering och frågor som<br />

rör förbrukningen<br />

09 617 2856<br />

Tidningen <strong>Helen</strong> adressändringar<br />

Kundtjänst 010 802 802<br />

asiakaslehdet@helen.fi

SPARA<br />

de nya<br />

avtalsvillkoren!<br />

14<br />

8<br />

E N T I D N I N G F Ö R K U N D E R N A W W W. H E L E N . F I 2 2 0 1 0<br />

4<br />

HITTA DINA EGNA<br />

ELSLUKARE<br />

– RAPPORTERING HJÄLPER S. 4<br />

EXPERT FLAGGAR FÖR<br />

FJÄRRVÄRME S. 14<br />

VILKET ÄR DET GRÖNASTE<br />

ELALTERNATIVET? S. 16<br />

SPARA SOMMAREN!<br />

Plocka, samla, fotografera, torka.<br />

Njut av sommaren och spara de bästa<br />

bitarna och minnena. s. 8<br />

Momsen<br />

stiger och<br />

priserna<br />

förändras 1.7.<br />

4<br />

HELEN ALSO IN ENGLISH!<br />

Summary of <strong>Helen</strong> in English at www.helen.fi<br />

HELSINGFORS ENERGIS<br />

KUNDTIDNING<br />

Helsingfors Energis kundtidning utkommer<br />

fyra gånger om året. Utgivare: Helsingfors<br />

Energi, (Kampgränden 2, Helsingfors),<br />

00090<br />

HELEN, tfn 09 6171, fax. 09 617 2360,<br />

www.helen.<br />

www.helen.fi Chefredaktör: Seija Uusitalo<br />

Redaktionsråd: Jarmo Karjalainen, Jouni<br />

Lehtinen, Jussi Mikkola, Jukka Niemi,<br />

Marko Riipinen, Eva Spiegel, Seija Uusitalo<br />

Redaktion: Otavamedia Oy, Kynämies<br />

Tryckeri: PunaMusta Repro: Aste Helsinki Oy<br />

ISSN1455-9528<br />

Omslagsbild: Rodeo<br />

Painotuote<br />

Ansvar Pieni för kulutus miljön i allt och hos alla<br />

säästöä tärkeämpää<br />

För att bekämpa klimatförändringen krävs det beslutsamma åtgärder<br />

på alla delområden. <strong>Energia</strong>n säästö De ja så pieni kallade energian inmatningstari kulutus eivät erna, välttämättä som är tänk- ole sama<br />

ta att stödja asia. byggandet Äskettäin ostin av förnybara alennusmyynnistä energiproduktionsformer, 200 euron takin har 40 varit prosen-<br />

ett aktuellt tin alennuksella. tema på sista Säästinkö tiden. Det 80 här euroa är ett vai viktigt kulutinko utvecklingsområ-<br />

120 euroa? Enerde<br />

bland giansäästön annat för att ja energiatehokkuuden öka vindkraftsenergin. pohdinnoissa Det är särskilt olemme uppföransamandet av havsbaserade kaltaisten kysymysten vindparker äärellä. som inte har kommit i gång på önskat<br />

sätt. Helsingfors Energi är den ena ägaren i Finlands Havsvind Ab och<br />

Kodin lämmityksen kokonaistehokkuus on kolmen tekijän summa<br />

bolaget utreder aktivt möjligheterna att uppföra två stora vindparker.<br />

– kuinka paljon lämpöenergiaa talo tarvitsee, kuinka energiateho-<br />

Vi är också grundande delägare i Suomen Hyötytuuli, som producerar<br />

kas itse lämmitystapa on ja miten asukas energiaa käyttää. Näistä<br />

nästan hälften av Finlands nuvarande vindkraftsel.<br />

lämmitystavan valinnalla on suurin merkitys lämmityksen energia-<br />

Helsingfors tehokkuuteen Energis ja e ympäristövaikutuksiin. ektiva kraftvärmeproduktionsform <strong>Helsingin</strong> alueella har fått valta-<br />

erkänsla osa även on internationellt. tehnyt parhaan Samtidigt mahdollisen har de valinnan använda – kaukolämmön. bränslena kriti- Yli<br />

serats. Helsingfors 90 prosenttia Energis kiinteistöistä utvecklingsprogram kuuluu sen piiriin. vars syfte är att minska<br />

koldioxidutsläppen till en bråkdel bedöms som bäst.<br />

Lämmitysmuotoa valittaessa tulisi suosia lämmitystapoja, jotka ai-<br />

Enligt heuttavat principerna pienimmän för en fri kulutuksen elmarknad primäärilähteellä. uppfyller elleverantören Primäärienergia sina<br />

kunders on vilja luonnossa och värderingar. esiintyvää Helsingfors jalostamatonta Energis ja elförsäljningsverksam-<br />

käyttämätöntä energiaa.<br />

het köper Sitä elen ovat till muun sina kunder muassa på vesivoima, den nordiska tuuli, partimarknaden auringon säteily ja för erilaiset el.<br />

Av den normala polttoaineet, el som kuten vi levererar öljy, hiili, till våra puu, kunder maakaasu har ja 59 turve. % producerats Mitä tehok-<br />

med förnybara kaampi energikällor, energiatuotantoketju 19 % med on, fossila sitä pienempi bränslen och on myös 22 % vaikutus med<br />

kärnkraft. alkulähteellä. Utöver denna Pieni normala kulutus el alkulähteellä erbjuder vi tarkoittaa även bland parempaa annat Milkokojöpenniel.naistehokkuutta Genom att köpa ja pienempiä sådan el kan päästöjä. kunden Helsingissä dra sitt strå kaukolämmitys till stacken<br />

för att on öka ekotehokkain de förnybara lämmitystapa, energiproduktionsformerna.<br />

koska se aiheuttaa pienimmän kulutuksen<br />

alkulähteillä ja sitä kautta pienet päästöt.<br />

I sista hand sker det viktigaste miljöbeslutet när man förbrukar energi<br />

och undviker <strong>Energia</strong>a onödig ei tuoteta, energianvändning. jos sitä ei kuluteta. Även Kaiken om den lähtökohtana enskilde skul- tulisi<br />

le köpa nähdä all sin oma energi energian producerad kulutus helt ja utan energian utsläpp, käyttöön kan inte liittyvät all energi valinnat.<br />

som förbrukas <strong>Energia</strong>tehokkuus i hela Norden on produceras siis meistä utan jokaisesta utsläpp. kiinni. Den <strong>Energia</strong>n egna energisäästäanvändningenminen ei inverkar välttämättä indirekt vähennä på hur kokonaiskulutusta. mycket utsläppsproduceran- Tämän takia pide<br />

energi täisi som puhua måste energian produceras pienestä på marknaden. kulutuksesta, Detta ei säästämisestä. därför att t.ex. Hyvä<br />

vattenkraftselen valinta on räcker se, mikä bara kuluttaa till för halva vähiten, elbehovet ei se, mikä i Norden. säästää eniten.<br />

Här på Helsingfors Energi har vi ansett det ytterst viktigt att öka<br />

medvetenheten Niko Wirgentius om energianvändningen och erbjuda våra kunder allt<br />

bredare johtaja energisparrådgivning och tjänster som stödjer energisparande.<br />

Vår rapporteringstjänst för energiförbrukningen utvidgas snabbt till presentation<br />

på timnivå vartefter som nya ärravläsningsmätare kan tas i<br />

bruk. Vi berättar mera om de nya möjligheterna i denna tidning.<br />

Med önskan om<br />

en trevlig sommar,<br />

Jukka Niemi<br />

direktör för elförsäljningsverksamheten

I vårt hus<br />

Rapporteringstjänsten<br />

hjälper dig spara<br />

Matti Välimäki Illustrationer Anssi Keränen<br />

4<br />

Helsingfors Energis nya rapporteringstjänst som tas i bruk<br />

i etapper ger information om energiförbrukningen på timnivå<br />

och styr kunderna att fundera på var de kan spara.<br />

Helsingfors, Viksbacka. Pensionären Pekka Halko<br />

har vaknat tidigt. Han har ätit frukost och schasat<br />

iväg citykaninerna som trivs i 50-talshusets trädgård.<br />

Halko har också redan antecknat mätarställningen<br />

på el- och ärrvärmemätaren.<br />

– Jag antecknar mätarställningen varje dag, det<br />

är ett bra sätt att hålla koll på förbrukningen och<br />

fundera på var man skulle kunna spara, säger Pekka<br />

Halko.<br />

Familjen Halko förbrukar 6 000 kilowattimmar<br />

el per år, medan det normala i hus av motsvarande<br />

storlek är ca 5 000 kilowattimmar. Fjärrvärmeuppskattningen<br />

för ett år är 33 megawattimmar.<br />

Hos familjen Halko går det mycket el till belysning,<br />

eftersom äldre människor behöver mycket ljus. De<br />

skulle kunna minska elräkningen t.ex. genom att<br />

stänga av standby-läget på elektronikutrustningen.<br />

– Den stränga vintern ökade förstås ärrvärmeförbrukningen.<br />

Som bäst räknar jag också på hur<br />

den reparation vi nyligen gjorde har påverkat den<br />

totala värmeförbrukningen – vi förnyade brädfodringen<br />

på en vägg och glasade in terrassen.<br />

Det är inte bara ekonomin utan också klimatförändringen<br />

som motiverar Halko att spara energi.<br />

– Det är en sak som måste tas på allvar.<br />

Hjälp vid energisparandet<br />

Pekka Halko har följt sin el- och värmeförbrukning<br />

på månadsnivå via Helsingfors Energis rapporteringstjänst.<br />

Snart har han med många andra tillgång<br />

till betydligt mera omfattande rapporteringstjänster<br />

på nätet som ger information om förbrukningen<br />

på timnivå.<br />

Jouni Lehtinen på <strong>Helen</strong> Elnät berättar att den<br />

centrala idén med rapporteringen på timnivå är att<br />

hjälpa kunderna spara energi.<br />

– Tanken är att om man via rapporteringstjänsten<br />

t.ex. ser att det går åt mycket el nattetid ger det<br />

motivation att ta reda på orsaken, kanske just att<br />

fundera på standby-funktionernas roll. Via rappor-<br />

teringstjänsten ser man också direkt hur förbrukningen<br />

stiger när man kopplar på elbastun.<br />

Till en början är rapporteringstjänsten på timnivå<br />

tillgänglig för de ca 150 000 hushåll som har<br />

ärravlästa mätare. Objekten nns huvudsakligen i<br />

Baggböle och innerstaden. Under åren 2011–2012<br />

blir rapporteringen tillgänglig för alla elanvändare i<br />

Helsingfors med undantag för stadsdelen Östersundom.<br />

Vid utgången av 2013 omfattas alla ärrvärmemätare<br />

av tjänsten.<br />

Sätt upp ett eget förbrukningsmål<br />

Björn Söderström på Helsingfors Energi berättar<br />

att rapporteringstjänsten också kommer att<br />

innehålla jämförande information som sporrar till<br />

energie ektivitet.<br />

– I rapporteringstjänsten kan man också t.ex.<br />

sätta upp ett eget mål för energiförbrukningen på<br />

årsnivå. Tjänsten berättar hela tiden hur väl man<br />

närmar sig det.<br />

Tillsvidare loggar el- och ärrvärmekunderna<br />

in med skilda koder i den enhetliga tjänsten,<br />

men i framtiden kommer både el- och ärrvärmeförbrukningen<br />

att nnas på<br />

samma ställe.<br />

– Det är bara att djärvt<br />

gå in på tjänsten och testa<br />

olika funktioner och möjligheter,<br />

uppmuntrar Björn<br />

Söderström.<br />

TANKEN ÄR<br />

ATT GÖRA DET<br />

LÄTTARE ATT<br />

SPARA ENERGI.<br />

Även fjärrövervakning av apparater<br />

Marko Ojajärvi på Helsingfors Energi påminner<br />

om att ärrvärmeförbrukningen är väldigt beroende<br />

av utomhustemperaturen, och därför kan man<br />

kanske inte utnyttja rapporteringen på timnivå lika<br />

direkt som i fråga om el.<br />

– Å andra sidan är förbrukningen av tappvarmvatten<br />

endast och enbart beroende av fastighetens<br />

användare. Och förstås skulle man i vissa hushåll

säkert kunna sänka inomhustemperaturen utan<br />

att boendekomforten på något sätt försämras.<br />

En viktig sak enligt Ojajärvi är att det nya<br />

rapporteringssystemet i framtiden även kan<br />

möjliggöra ärrövervakning av apparater.<br />

– När ärrvärmen är så bekväm blir det inte<br />

av att gå ner i ärrvärmerummet särskilt ofta.<br />

Rapportering på timnivå visar genast om förbrukningen<br />

är avvikande och då kan man genast<br />

reparera apparaterna om de fått något fel,<br />

påpekar Marko Ojajärvi.<br />

Leta rätt på elslukarna<br />

Pekka Halko ser fram emot den nya rapporteringen<br />

och noggrannare information om förbrukningen.<br />

– Diskmaskinen och tvättmaskinen drar<br />

förstås el, men jag vet inte om man kan pruta<br />

på användningen av dem. Frysen och tv:n är<br />

gamla, men det är inte ekologiskt att byta ut<br />

dem bara för att spara energi, även om nya apparater<br />

är energisnålare.<br />

– Åtminstone måste man tänka på de<br />

där standby-lägena en gång till, menar Pekka<br />

Halko.<br />

Den nya tjänsten heter<br />

Sävel+<br />

Helsingfors Energis nya rapporteringstjänst<br />

Sävel+ fi nns på www.helen.fi /<br />

raportointi.<br />

Rapporteringstjänsten är tillgänglig<br />

för alla el- och fjärrvärmekunder. Information<br />

på timnivå fi nns för objekt som<br />

har en fjärravläst elmätare eller fjärrvärmemätare.<br />

Helsingfors Energis och <strong>Helen</strong> Elnät<br />

Ab:s alla kunder får inom de närmaste<br />

åren tillgång till timmätningsdata för<br />

el i och med installationen och ibruktagningen<br />

av fjärravlästa mätare. Samtliga<br />

fjärrvärmemätare kommer att vara<br />

fjärravlästa och omfattas av tjänsten före<br />

utgången av 2013. Redan nu har <strong>Helen</strong>s<br />

alla kunder tillgång till förbrukningsinformation<br />

på månadsnivå i tjänsten.<br />

5

Tips för anskaffningar till hemmet<br />

6<br />

Kaffeälskarens dröm<br />

Kenwoods kMix-serie kompletterades<br />

med en espressomaskin<br />

för bryggning<br />

av espresso och och mjölkbaserade<br />

kaffedrycker som cappuccino<br />

eller caffè latte.<br />

Maskinen är tillverkad i<br />

gjuten aluminium och polerat<br />

rostfritt stål.<br />

Importör Suomen Sähkötuonti Oy.<br />

Rekommenderat pris 199 euro.<br />

Mjukt bad<br />

Den runda formen och de<br />

skrovliga naturstenarna kompletterar<br />

varandra i det nya bastuaggregatet<br />

Helo Ring. Hemligheten<br />

bakom det mjuka<br />

bastubadet är de fullånga elementen<br />

som även värmer de<br />

översta stenarna. Aggregatet<br />

kan fällas in i bastulaven eller<br />

stå fritt. Den runda stålstommen<br />

rymmer 60 kilo sten. Effekten<br />

är 6–8 kW beroende på<br />

storleken.<br />

Importör Helo Ltd.<br />

Rekommenderat pris 569 euro.<br />

Blomstrande trädgård<br />

Glöm bensinstinkande gräsklippningsturer.<br />

De laddningsbara Rotak Li-ion gräsklipparna<br />

från Bosch är kraftfulla, lätta och smidiga.<br />

Rotak 34 LI passar för klippning av små ytor.<br />

Gräskammen gör att man kan klippa gräset<br />

prydligt t.ex. vid husväggen. Den stora uppsamlingsbehållaren<br />

gör att man inte behöver<br />

tömma så ofta. Det låga energibehovet<br />

innebär mindre koldioxidutsläpp<br />

jämfört med en bensindriven<br />

klippare.<br />

Smältande gott<br />

Nu kan man njuta av italiensk glass även<br />

hemma. I DeLonghis glassmaskin kan<br />

man förutom glass även göra isglass och<br />

fräsch sorbet. Det är bara den egna fantasin<br />

som sätter gränser. Med maskinen<br />

följer 36 glass- och sorbetrecept. Motorn<br />

är på 230 W.<br />

Importör Suomen Sähkötuonti Oy.<br />

Rekommenderat pris 379 euro.<br />

Importör Robert Bosch Oy.<br />

Rekommenderade priser från 399 euro.<br />

Sammanställt av Susanna Kallama<br />

Släta sommarben<br />

Philips epilator SatinPerfect<br />

har en ny typ av huvud. Det<br />

breda huvudet tar bort håren i<br />

ett drag och resultatet är långvarigt.<br />

Tillverkaren lovar att<br />

epilatorn är effektiv men ändå<br />

skonsam. Den avancerade<br />

tekniken tar även bort hår<br />

som ligger platt mot huden<br />

med hjälp av små vibrationer.<br />

Med modellen HP6574 följer<br />

en liten precisionsepilator för<br />

känsliga hudområden.<br />

Importör Oy Philips Ab.<br />

Rekommenderat pris 119 euro.<br />

Rena tänder i musikens takt<br />

Philips Sonicare for Kids är en eltandborste<br />

för barn. Den har lägre borstningsfrekvens<br />

än tandborstar för vuxna. De<br />

färgglada handtagen ligger bra i en liten<br />

hand och de skojiga ljuden och musiken<br />

från tandborsten uppmuntrar barnet<br />

att borsta grundligt. Det laddningsbara litiumjonbatteriet<br />

laddas med en fl erspänningsladdare<br />

100–240 W.<br />

Importör Oy Philips Ab.<br />

Rekommenderat pris 79 euro.

Stämningsbelysning i trädgården<br />

Airams nya trädgårdsbelysning som fungerar<br />

med solenergi lämpar sig för trädgården,<br />

terrassen och balkongen, om bara<br />

solljuset räcker till. 1,2 V batteriet laddas<br />

på 6–10 timmar i soligt väder och ger ljus<br />

i 6–8 timmar. Skymningsreläfunktionen<br />

tänder serien automatiskt. Diodlampornas<br />

livslängd är ca 10 000 timmar. Lamporna<br />

fi nns i olika modeller.<br />

Importör Airam Ab.<br />

Rekommenderat pris ca 10 euro.<br />

Liten men effektiv dammsugare<br />

Dysons nya handdammsugare DC31<br />

Car&Boat är som namnet säger avsedd<br />

för båtar och bilar. Den är behändig att ta<br />

med t.ex. på semesterresan. Dammsugaren<br />

laddas automatiskt via cigarrettändaruttaget.<br />

Den lätthanterade dammsugaren<br />

är utrustad med tillverkarens snabbaste,<br />

minsta och energieffektivaste motor. Batteriets<br />

effekt är 12 watt.<br />

Importör Suomen Sähkötuonti Oy.<br />

Rekommenderat pris 300 euro.<br />

Info<br />

Energicentrum i Elhuset (tredje våningen)<br />

ger råd och vägledning i frågor som gäller<br />

hushålls apparater.<br />

• Kampgränden 2<br />

(öppet må-fr kl. 8.30–16.00)<br />

• tfn. 09 617 2726<br />

• energiakeskus@helen.fi<br />

• www.helen.fi<br />

• www.energianeuvoja.fi<br />

Ska du skaffa en ny tvätt maskin?<br />

Funderar du över hur mycket elektricitet ditt<br />

kylskåp förbrukar? Hur kan man spara i uppvärmningskostnader?<br />

På energicentrums nätsidor<br />

hittar du råd samt många tips och knep<br />

gällande hushållsapparater: www.helen.fi och<br />

www.energianeuvoja.fi .<br />

Jaana Kalliokoski<br />

Ut med dammet centraliserat<br />

Fräsch inomhusluft och lättanvändhet är centraldammsugarens<br />

trumfkort. Centraldammsugare kan<br />

också installeras i lägenheter.<br />

Med en centraldammsugare går städningen<br />

behändigt när man bara behöver<br />

dra en slang efter sig. Slangen<br />

kopplas direkt till en sugdosa och i allmänhet<br />

startar dammsugaren då automatiskt.<br />

Dammsugarens bullernivå är skonsam<br />

för öronen, eftersom ljudet uppstår<br />

där centralenheten med motorn<br />

fi nns: utanför bostadsrummen, vanligen<br />

i ett förråd eller i garaget.<br />

Det bästa med centraldammsugaren<br />

är att den är allergivänlig. Medan<br />

en traditionell dammsugare blåser<br />

luften tillbaka ut i rummet leder centraldammsugaren<br />

ut den via rörsystemet.<br />

Även om traditionella dammsugare<br />

numera har hepafi lter blåses<br />

returluften ändå ut i samma rum och<br />

ger upphov till en dammstorm. Det tar<br />

fl era timmar innan dammet lägger sig<br />

så att man kan torka damm.<br />

En centraldammsugare ger jämn<br />

luftkvalitet och rör inte upp damm.<br />

Behovet av dammtorkning minskar väsentligt.<br />

Samtidigt slipper man unkenheten<br />

och den otrevliga lukten.<br />

Man behöver inte oroa sig för att<br />

rörsystemet blir tilltäppt tack vare sugdosorna<br />

som är försedda med så kalllade<br />

legofällor som förhindrar att stora<br />

föremål som t.ex. duploklossar sugs in<br />

i röret. Den brantaste kröken i systemet<br />

sitter genast efter sugdosan. Alla<br />

långa stycken som passerar den branta<br />

kröken åker ända till dammbehållaren.<br />

Jämför olika modeller<br />

Lättast är det att installera en centraldammsugare<br />

i nya hus: enfamiljs-,<br />

par- eller radhus. Den händige kan installera<br />

systemet själv, men man kan<br />

också köpa arbetet. En centraldammsugare<br />

kan också installeras i efterhand,<br />

och då berättigar installationsarbetet<br />

till hushållsavdrag.<br />

Småningom har centraldammsugare<br />

också börjat installeras i nya fl ervåningshus<br />

– då byggs ett gemensamt<br />

frånluftsrör för hela huset. Med vissa<br />

förbehåll går det också att installera en<br />

centraldammsugare i en lägenhet i efterhand.<br />

Om frånluften leds ut t.ex. på<br />

balkongen måste man ha tillstånd från<br />

bostadsbolaget. Ett vanligare alternativ<br />

är att leda tillbaka frånluften via hepafi<br />

lter t.ex. till städskåpet där centralenheten<br />

är placerad.<br />

En centraldammsugare är en långlivad<br />

anskaffning, men den kräver underhåll.<br />

Kolen i motorns turbin håller<br />

ca 800–1000 timmar och är utbytbara.<br />

Filtret som skyddar motorn<br />

måste rengöras varje gång behållaren<br />

töms. Man kan förlänga fi lterbytet<br />

med ett separat fi lterskydd.<br />

Behållarna rymmer 10–30 liter och<br />

behöver i medeltal tömmas en gång i<br />

halvåret, beroende på bostadens storlek<br />

och antalet husdjur. I behållaren<br />

kan man också använda dammpåse<br />

för att underlätta tömningen.<br />

Slanglängden och antalet sugdosor<br />

kan anpassas efter bostadens storlek.<br />

I medeltal är slangen 8–10 meter<br />

lång. Det fi nns också extra tillbehör<br />

att köpa, t.ex. en föravskiljare som<br />

avskiljer aska eller byggdamm eller<br />

t.o.m. vatten.<br />

För närvarande fi nns det omkring<br />

sex centraldammsugare av olika<br />

märken i handeln. Deras eleffekt varierar<br />

något, men eleffekten säger inte<br />

nödvändigtvis något om sugeffekten.<br />

Centraldammsugare kostar från 600<br />

euro uppåt.<br />

Mer information:<br />

www.helen.fi /energia/kodinkoneoppaat/<br />

Keskuspolynimurit.pdf<br />

TM Rakennusmaailmas centraldammsugartest<br />

i nummer 2/10<br />

© iStock<br />

7

8<br />

Spara<br />

sommaren!

Torka, frys in, buteljera. Ta bilder,<br />

hugg ved, gör bastukvastar.<br />

Planera i förväg hur du ska spara<br />

sommaren och ta fram den i<br />

höst- och vintermörkret.<br />

Sari Lapinleimu Bilder Rodeo och iStockphoto<br />

Det behövs inga stora ansträngningar för att<br />

spara sommarens smaker, dofter, färger och<br />

stämningar, bara man planerar hur man ska<br />

göra genast när sommaren börjar.<br />

Det är roligt att göra saker själv. Det ger ett<br />

ypperligt tillfälle att njuta av naturen och förverkliga<br />

sig själv. Det är också trendigt att göra<br />

själv: långsamhet och hållbar utveckling, kreativitet<br />

och inhemskhet samt mat som är ren<br />

och spårbar står högt i kurs.<br />

Gör alltså slag i saken och spara sommaren<br />

på burk. Inspirerande tips får du här av Erja<br />

Rappe och Arja Hopsu-Neuvonen på finska<br />

Marthaförbundet, världsmästaren i bastukvastbindning<br />

Pentti Hakala samt Europamästaren<br />

i vedhuggning Antti Ticklén.<br />

Lättskött kryddgård<br />

på balkongen<br />

• Nästan alla kryddörter trivs bra i kruka<br />

antingen på balkongen, terrassen eller i<br />

trädgårdslandet. Lågvuxna sorter klarar sig<br />

särskilt bra: t.ex. persilja, timjan, mejram,<br />

oregano, rosmarin, citronmeliss, gräslök och<br />

kryddsalvia. Basilika trivs i kruka på en skyddad<br />

balkong eller terrass.<br />

• Tre kraftiga plantor ger vanligen tillräcklig<br />

skörd för normalt bruk, av libbsticka och<br />

dragon behövs det bara en planta.<br />

• Kryddörter behöver sol, värme, utrymme,<br />

bevattning i lagom mängd och vid behov<br />

en mild extra gödning. Bekämpa eventuella<br />

löss genom att duscha växterna med vatten.<br />

• Skörda regelbundet: då blir växterna tätare<br />

och går inte i blom lika lätt.<br />

• Enklast är det att börja med en färdig planta.<br />

Det här gäller särskilt örter som växer långsamt,<br />

t.ex. persilja, rosmarin och timjan.<br />

• Det är bäst att först sätta plantorna i en<br />

mindre kruka och flytta dem till det slutliga<br />

odlingskärlet först när de växt till sig. Om<br />

krukan är för stor händer det lätt att man<br />

vattnar plantorna för mycket. Kryddplantor<br />

som man köpt i butiken kan planteras direkt<br />

i odlingskärlet.<br />

• De flesta kryddörter kan man också så själv<br />

från frö, bara odlingsplatsen är tillräckligt ljus.<br />

Fröna sås i ren jord antingen i krukor eller<br />

lådor. Det lönar sig att så flera frön i samma<br />

kruka och gallra plantorna senare. Om man<br />

sått fröna i låda flyttar man sedan över plantorna<br />

i krukor.<br />

• Krukkryddorna man köper i butiken kan<br />

också planteras i kruka. När man använder<br />

kryddorna klipper man av skottens övre delar<br />

och lämnar kvar ca fem centimeter vid roten.<br />

Källa: projektchef Erja Rappe,<br />

finska Marthaförbundet<br />

Torka och sätt på burk<br />

Kryddörter kan frysas som blad, stjälkar eller<br />

hackade. Det är också lätt att torka dem liksom<br />

också att använda torkade kryddor: man kan<br />

smula dem direkt i maten. Det är bäst att<br />

använda sommarens skörd under vinterns lopp,<br />

eftersom örterna småningom tappar aromen.<br />

• +35 °C är bra torktemperatur. Är temperaturen<br />

för hög mörknar bladen och tappar aromen<br />

och näringsvärdet.<br />

• Torka kryddörterna luftigt: i en gallerlåda,<br />

grönsakstork eller upphängda i små knippen.<br />

Du kan också utnyttja pannrummet, golvvärmen,<br />

torkskåpet eller utrymmet ovanpå bakugnen.<br />

Färgerna bevaras bäst i mörker.<br />

• På våren och försommaren när den relativa<br />

luftfuktigheten är låg går det också att torka<br />

blad och blommor utomhus – dock inte i<br />

direkt solsken.<br />

• I ju tunnare lager man breder ut kryddörterna,<br />

desto snabbare torkar de.<br />

• Kryddörter med tjock stjälk såsom kryddsalvia<br />

och basilika är det bäst att torka som lösa<br />

blad utan stjälkar.<br />

• Förvara de torkade kryddörterna torrt, mörkt<br />

och svalt i täta plåt- eller glasburkar.<br />

9

Njut av nässlor<br />

Nässlor är ett utmärkt livsmedel inte bara för<br />

smakens skull utan också för att de är hälsosamma.<br />

Nässlor är rika på järn, kalcium,<br />

C-vitamin och protein. Utvecklingschef Arja<br />

Hopsu-Neuvonen på finska Marthaförbundet<br />

berättar när nässlorna ska plockas och hur<br />

man bäst tar vara på dem.<br />

När ska nässlorna plockas?<br />

– Den bästa skördetiden är försommaren, före<br />

blomningen. Unga 5–10 cm höga nässlor är<br />

bäst. Senare plockas bara bladen av nässlorna<br />

och även de före blomningen. Man kan också<br />

”förnya” nässlorna under sommarens lopp: det<br />

är bara att slå nässelbeståndet med lie. De nya<br />

nässlorna som kommer upp kan man sedan<br />

använda precis som på våren.<br />

Hur fryser man in nässelblad?<br />

– Man kokar upp de färska nässlorna i kort<br />

spad och låter dem rinna av i ett durkslag.<br />

Sedan hackar man de avsvalnade och avrunna<br />

nässlorna antingen med en kniv eller i en matberedare.<br />

Därefter lägger man dem i frysaskar<br />

eller plastpåsar och fryser in dem.<br />

Hur torkar man nässlor?<br />

– Det är bäst att bara torka unga, friska blad<br />

och plocka dem efter soliga dagar. Skölj av<br />

dammiga blad och torka dem mellan handdukar.<br />

Nässlor kan torkas i varmluftsugn, på<br />

galler ovanpå en värmekälla – t.ex. ett kyl/<br />

frysskåp – eller i ett rum med golvvärme.<br />

Torkar man stora mängder kan det vara praktiskt<br />

med en torkapparat för grönsaker. Oberoende<br />

av torkmetoden får temperaturen inte<br />

stiga över 35 grader.<br />

Under försommaren kan man hänga nässelknippen<br />

på tork i rumstemperatur på en<br />

10<br />

Te på färska<br />

örTer ska dra<br />

10–15 minuTer.<br />

skuggig plats. Bladen är torra när det går lätt<br />

att smula dem.<br />

Om man vill att nässlorna ska bevara sin<br />

vackert gröna färg vid torkningen är det bäst<br />

att först förvälla dem. Den översta delen av<br />

unga nässelskott sköljs och förvälls antingen i<br />

en ångkastrull eller i rikligt med vatten (1 del<br />

nässlor, 4 delar vatten). Det räcker att förvälla<br />

nässlorna en minut. Kyl bladen snabbt under<br />

rinnande kallt vatten, torka dem mellan handdukar<br />

och bred ut dem på tork på ett galler.<br />

Vad kan man laga för mat av nässlor?<br />

– Av nässlor kan man göra soppa, stuvning,<br />

omelett, plättar och pastasås på samma sätt<br />

som av spenat. Nässlor ger också färg och<br />

smak i salta bakverk, piroger, kex och bröddeg.<br />

Hur används nässlor i matlagningen?<br />

– Man kokar upp de färska nässelbladen i kort<br />

spad och låter dem rinna av i ett durkslag. Förvällning<br />

rekommenderas eftersom nässlan tar<br />

upp skadliga nitrater på sin växtplats.<br />

Hur man använder frysta nässlor beror<br />

på maträtten. T.ex. när man lagar soppa kan<br />

man lägga de frusna nässlorna direkt i det heta<br />

spadet, men om man steker plättar måste nässlorna<br />

tinas först.<br />

Torkade nässlor smulas och blandas med<br />

de övriga ingredienserna. Men var försiktig<br />

med mängden – nässlorna har verkligt kraftig<br />

smak.<br />

Härligt fotbad med örter<br />

Det finns massor av örter och vilda växter som<br />

passar i ett fotbad – det är bara att kombinera<br />

efter tycke, smak och ändamål. Ringblomma<br />

piggar upp, granbarr renar. Lavendel fräschar<br />

upp, tussilago gör huden mjuk. Åkerfräken<br />

stärker naglarna, nässla lugnar värkande fötter.<br />

Läs mer om olika örters effekter och tips för<br />

sköna fotbad på www.yrttitarha.com.<br />

Heta drycker av blad<br />

och blommor<br />

Av blad från hallon, blåbär, jordgubbar,<br />

lingon, mjölkört, björk och rönn kan man<br />

göra goda örtdrycker. Lämpliga smaksättare<br />

är t.ex. mynta, timjan, älggräs och rölleka,<br />

vit- och rödklöverblommor eller ljung-<br />

blommor samt svartvinbärsblad.<br />

Blad till örtdrycker ska plockas när de är<br />

fullt utvecklade men före blomningen, blommor<br />

plockas när de är nyutslagna. Den bästa<br />

skördetiden för ingredienser till örtdrycker är<br />

för- och högsommaren, ljungblommor förstås<br />

först när de slagit ut i augusti. Man måste<br />

känna till växter på samma sätt som svampar:<br />

en del vilda växter är giftiga.<br />

Av torkade örter kan man göra färdiga<br />

teblandningar. Många tycker ändå att det är<br />

bäst att torka och spara sorterna var för sig.<br />

Så här gör du en örtdryck: Häll kokande<br />

vatten över örterna. Låt dra 5–10 minuter.<br />

Sila därefter drycken i en kopp och söta med<br />

t.ex. honung. Ta cirka 1 tesked torkade örter<br />

till 1,5 dl vatten.<br />

Det är lätt att blanda vilda örter med varandra,<br />

eftersom många av dem har rätt mild<br />

smak. En bra blandning får man t.ex. av blad<br />

från mjölkört, hallon och svarta vinbär eller<br />

från jordgubbsblad, älggräsblommor och hallonblad.<br />

Om man gör en örtdryck på färska örter<br />

behövs det ca två matskedar finfördelade örter<br />

per kopp. Drycken måste också dra längre tid,<br />

ca 10–15 minuter. Mängden och tiden varierar<br />

för olika växter.<br />

För kantarellälskare<br />

Det lönar sig att så långt som möjligt äta kantarellerna<br />

färska, eftersom de lätt blir litet torra<br />

och sega både vid djupfrysning och torkning.<br />

Om man tänkt frysa svampen är det bra att<br />

skära dem i små bitar i en kall stekpanna och<br />

värma pannan långsamt tills svampen börjar<br />

avge vätska. Man kan låta vätskan avdunsta<br />

antingen helt eller delvis.<br />

Det är också lätt att torka svamp. Klyv<br />

eller skär svampen i ca en halv centimeter<br />

tjocka skivor, bred ut dem i ett tunt lager på ett<br />

torkgaller och torka i svag värme, under 50 °C.<br />

En grönsakstork är effektivast men det går<br />

också bra i en varmluftsugn.<br />

Förvara den torkade svampen i plåt- eller<br />

glasburkar med tätt lock eller i papperspåsar.

4.<br />

vårtbjörk glasbjörk<br />

2.<br />

5.<br />

7.<br />

9.<br />

1.<br />

11 steg till lycka<br />

Världsmästaren i bastukvastbindning 2001 Pentti<br />

Hakala avslöjar sina trumfkort.<br />

1. Den bästa bastukvasten gör du av stadig, sträv<br />

och hållbar vårtbjörk. Inne i kvasten kan du lägga en<br />

kvist glasbjörk som har starkare doft eller alternativt<br />

en kvist getpors eller svartvinbär. Det behövs 35–40<br />

kvistar till en bastukvast.<br />

2. Gör först en vidja av en cirka meterlång björkkvist.<br />

Skär av kvistarna med kniv, riv inte av dem för<br />

då skadas vidjan. Repa barken på båda sidorna av<br />

vidjan innan du tvinnar den. Det lättaste sättet är att<br />

dra vidjan under knivseggen på ditt knä.<br />

3. Håll foten stadigt på vidjans tjockare ända och<br />

börja tvinna (mjuka upp) vidjan från den smalare<br />

ändan. Fortsätt tvinna mot den tjockare ändan, men<br />

lämna de sista 7–8 centimetrarna otvinnade. Skala<br />

bort barken och spetsa vidjan i den tjockare ändan.<br />

Lägg vidjan åt sidan medan du lägger ihop kvasten.<br />

4. Lägg ihop kvasten. Lägg bara på kvistar ovanifrån,<br />

i solfjädersform och med lövens undersida uppåt.<br />

(Lövens undersida klibbar inte i våt hud lika lätt<br />

som den mjuka översidan). Vänd kvasten när du har<br />

lagt ihop ungefär hälften av kvistarna och lägg ihop<br />

andra sidan på samma sätt. Se till att inga långa kvistar<br />

sticker ut, de ger en piskande effekt. Riv bort löv<br />

och kvistar där man ska hålla i kvasten.<br />

Det färdiga knippet är solfjädersformat<br />

och en aning platt.<br />

6.<br />

5. När knippet är tillräckligt stort tar du<br />

den färdiga vidjan och börjar binda kvasten.<br />

Trä den spetsade ändan genom<br />

handtagsdelen, nära löven. Lämna 15–20<br />

cm synligt av vidjans tunna ända och böj<br />

ner den under handen i samma riktning<br />

som kvistarna i kvasten.<br />

6. Tvinna vidjan på nytt. När den är tillräckligt tvinnad<br />

snor du den två varv runt handtaget, trär in den<br />

i knut under båda varven och drar åt ordentligt.<br />

7. Se till att vidjan fortfarande är tvinnad när den<br />

första bindningen är klar. Trä vidjans ända genom<br />

handtaget ca 10–12 cm nedanför den första bindningen.<br />

Sno vidjan ett varv runt handtaget. Trä knut<br />

på den nya bindningen och dra åt kraftigt. Trä sedan<br />

knut en gång till och dra åt kraftigt.<br />

8. När båda bindningarna är klara och åtdragna<br />

böjer du den sista ändan av vidjan under handen<br />

och jämnar kvistarna i handtaget.<br />

9. Tvinna den återstående vidjan. Stick in den spetsade<br />

ändan av vidjan på samma ställe där den<br />

kommer ut, trä in den bland kvistarna under bindningen<br />

och lämna 6–8 cm i en ögla som sticker ut<br />

utanför kviständorna. Vrid öglan i en åtta.<br />

10. Kom ihåg finishen. Skär med kniv bort alla<br />

piggar som känns när man håller i kvasten.<br />

11. Och sedan är det bara att bada! Ställ ett stort<br />

kärl med nästan kallt vatten på bastulaven och lägg<br />

kvasten i vattnet mellan användningarna. Kvasten får<br />

inte läggas i hett vatten eller på den heta bastuugnen<br />

– och inte lämnas på den heta bastulaven ens<br />

för ett ögonblick.<br />

Du kan också studera kvastbindningens hemligheter<br />

på www.tiny.cc/maailmanparasvihta.<br />

I Finland finns det olika sätt att binda<br />

en bastukvast. Kvasten på bilden är<br />

inte nödvändigtvis bunden enligt<br />

instruktionerna.<br />

Torka eller frys!<br />

Bastukvastar kan torkas<br />

eller frysas för vinterns<br />

bastubad.<br />

Torkning: Häng kvastarna<br />

på tork på en sval, luftig<br />

och mörk plats (färgen<br />

bevaras bäst i mörker).<br />

Blötlägg kvasten i varmt<br />

vatten 1 1/2 – 2 timmar<br />

före användningen.<br />

Frysning: Rulla in den<br />

färska kvasten i färskfolie<br />

så spänt som möjligt.<br />

Då skadas inte kvasten när<br />

man flyttar på den. Tina i<br />

rumstemperatur 1 1/2 – 2<br />

timmar före användningen.<br />

11

Svampen ska helst förvaras torrt, svalt och<br />

skyddat för ljus. Före matlagningen ska torkad<br />

svamp blötläggas en knapp halv timme i den<br />

vätska som ska användas i maten. Smulad<br />

svamp kan också användas som krydda.<br />

Källa: Arja Hopsu-Neuvonen,<br />

fi nska Marthaförbundet<br />

Tre sätt att njuta av jordgubbar<br />

1. Ångkokt saft<br />

En saftkokare, mera känd under namnet saftmaja,<br />

är behändigast när man vill göra ångkokad<br />

saft. I saftmajan kan man också utnyttja<br />

bär som är litet övermogna, skrumpnade eller<br />

annars inte så estetiska – rensade eller orensade.<br />

Saften kan sötas antingen före eller efter<br />

ångkokningen. En del anser att bären släpper<br />

ifrån sig saften bättre om man lägger sockret<br />

direkt på bären i saftmajan. Andra menar att<br />

det är bättre att tillsätta sockret först i den färdiga<br />

saften då det är lättare att anpassa sockermängden<br />

efter smak.<br />

2. Jordgubbssylt<br />

Ingredienser: 2 kg (4 l) jordgubbar, 1 dl vatten,<br />

1 kg (ca 1 l) syltsocker.<br />

Tillagning: Rensa bären och skölj dem vid<br />

behov. Mät upp vattnet i en vid kastrull och<br />

koka upp det. Tillsätt bären och hetta upp på<br />

svag värme tills det börjar bildas ånga. Tillsätt<br />

syltsockret under lätt omröring. Om du vill<br />

ha bären så hela som möjligt ska du tillsätta<br />

12<br />

syltsockret i omgångar och skaka kastrullen<br />

så att sockret blandas med bären.<br />

Koka 10 minuter på svag värme. Lyft av kastrullen<br />

och kyl ca 30 minuter. Skumma sylten<br />

och häll på rena burkar. Skruva på locken<br />

ordentligt.<br />

Källa: www.maku.fi<br />

3. Torkade jordgubbar<br />

För torkning är fasta sorter bäst, t.ex. Polka,<br />

Honeoye och Jonsok. Jordgubbar som ska<br />

torkas ska helst plockas i torrt väder och vara<br />

mogna men inte övermogna. Jordgubbar kan<br />

torkas i varmluftsugn eller i en grönsakstork.<br />

De rensade jordgubbarna som skurits i ca en<br />

halv centimeter tjocka skivor breds ut i ett<br />

tunt lager på torkgaller eller torkunderlag.<br />

Maximitemperaturen är 50 °C, men i början<br />

av torkningen är det bra att ha ännu lägre<br />

temperatur. I en grönsakstork ska man inte<br />

byta plats på gallren medan torkningen pågår.<br />

Torkningen är klar när jordgubbarna är hårda.<br />

För till musteriet<br />

Om man har mer äpplen, päron, rabarber<br />

eller bär än man kan ta vara på nns det musterier<br />

på olika håll i landet. Kör din skörd<br />

till musteriet, ta med flaskor eller kanistrar<br />

(behövs inte alltid), vänta några timmar<br />

eller kom på nytt följande dag och voilà! du<br />

får med dig färskpressad, god och vitaminrik<br />

juice – sockrad eller osockrad, pastöriserad<br />

eller opastöriserad – allt efter önskemål och<br />

musteriets repertoar.<br />

Ät sommarens<br />

delikatesser färska<br />

så ofta som möjligt.<br />

Både kantareller och<br />

trattkantareller kan<br />

torkas.<br />

FÖR BASTUBADARE<br />

Björkklabbar<br />

à la vedmästaren<br />

Europamästaren i vedhuggning Antti Ticklén<br />

berättar hur man hugger ved på bästa<br />

sätt.<br />

• En vedklabb ska vara 33 cm lång.<br />

• Den bästa tiden att göra brännved är våren<br />

(före lövsprickningen) och hösten (efter<br />

lövfällningen). Veden ska helst klyvas så<br />

snart som möjligt efter att trädet fällts.<br />

• Ett gammalt råd: Barrträ klyvs lättast vid<br />

kvisten och lövträ mellan kvistarna. När<br />

man klyver från en kapad yta klyvs träet<br />

lättare om man vänder toppändan uppåt.<br />

• Yxor fi nns av många slag, men marknadens<br />

tryggaste alternativ är den fi nländska<br />

yxan Heikki Vipukirves. Yxan är ingen<br />

traditionell kilyxa utan baserar sig på hävkraft:<br />

efter slaget stannar yxan på huggkubben.<br />

(Läs mer på www.vipukirves.fi )<br />

• Huggkubben ska stå på ett jämnt underlag.<br />

Ett lågprofi ldäck som fästs på huggkubben<br />

ger ett bra och säkert klyvunderlag.<br />

Träet som ska klyvas kan placeras<br />

inne i däcket.<br />

• Vedklabbarna torkar bäst travade på ett<br />

underlag, på en blåsig och helst också<br />

solig plats. Senare är det bra att skydda<br />

veden för regn t.ex. med en plåt så att<br />

vinden fritt kan blåsa på vedtraven från<br />

alla håll.<br />

• Barrved och vissa slags lövved såsom al<br />

torkar på en sommar om den klyvs tidigt

på våren. Björkved ska helst torka<br />

två somrar. Ju torrare ved man eldar<br />

med, desto bättre och renare brinner<br />

den.<br />

Tänd rätt!<br />

Ju mera man snåleldar, desto mera små<br />

partiklar, kolmonoxid, kolväten och<br />

andra hälsofarliga föreningar kommer<br />

det ut i luften. Det mest kritiska skedet<br />

är när man tänder elden. Därför lönar<br />

det sig att tända rätt.<br />

• Kontrollera innan du tänder att eldstaden<br />

är tömd på aska och spjälllen<br />

är öppna.<br />

• Rada klabbarna vågrätt så att förbränningsluften<br />

kan cirkulera mellan dem.<br />

• Lägg större klabbar underst, mindre<br />

ovanpå och tändet allra överst.<br />

• Fyll eldstaden till högst två tredjedelar<br />

på höjden.<br />

• Se till att rummet får tillräckligt med<br />

ersättningsluft.<br />

Källa: www.hengitysliitto.fi<br />

Buketter av torkade<br />

blommor<br />

Smultron, kråkvicker, ljung. Gräslök<br />

och ros. Styvmorsviol, liljekonvalj<br />

och kattfot. Älggräs och skogsklöver…<br />

Både i naturen och i blomrabatten nns<br />

det lämpliga blommor till en eternellbukett,<br />

den ena vackrare än den andra.<br />

En snabb introduktion till hur man<br />

torkar blommor och gör eternellbuketter<br />

nns bl.a. på www.nicehouse. .<br />

Glädje av sommarbilderna<br />

Föreviga de bästa semesterbilderna på<br />

en canvastavla, en mugg, ett dynvar,<br />

en kasse, ett smycke, en musmatta, ett<br />

pussel, en tapet eller varför inte en tårta<br />

– att ge bort eller ha själv. Om man<br />

googlar på ”omasta kuvasta” (av eget<br />

foto) hittar man tiotals leverantörer.<br />

T.ex. här kan man hitta idéer:<br />

• www.hannas-shop.netfi nn3.info/<br />

store. Stiliga canvastavlor, fototapeter,<br />

inredningskuddar och väskor.<br />

• www.omastakuvasta.com. Ymnighetshorn<br />

för produkter av eget foto:<br />

allt från muggar till T-tröjor, från musmattor<br />

till slipsar och från paraplyer<br />

till haklappar.<br />

• www.ullanunelma.fi . Ätbara, mjölkoch<br />

glutenfria bildplattor som tårtdekoration.<br />

Leverans per post.<br />

Förutom att sätta<br />

in sommarbilderna<br />

i fotoalbum kan<br />

man också göra<br />

kuddar, musmattor<br />

eller t.ex. små<br />

väskor av dem.<br />

Nya elleverans-, elförsäljnings-<br />

och nättjänstvillkor<br />

i kraft från<br />

och med 1.7.<strong>2010</strong><br />

Helsingfors Energi och <strong>Helen</strong> Elnät Ab tar i bruk<br />

de förnyade allmänna branschvillkor som Finsk<br />

Energiindustri rf rekommenderar; elförsäljningsvillkoren<br />

och elleveransvillkoren för Helsingfors<br />

Energis del och nättjänstvillkoren för <strong>Helen</strong> Elnät<br />

Ab:s del. Villkoren har godkänts av konsumentmyndigheten.<br />

De nya villkoren som rör kundens<br />

avtal medföljer som bilaga till denna tidning.<br />

Orsaken till förändringen är förändrad lagstiftning,<br />

väsentligt förändrade förhållanden, förnyande av<br />

föråldrade avtals- och prissättningsarrangemang<br />

och genomförande av nödvändiga åtgärder för att<br />

spara energi. Därtill har en del smärre ändringar<br />

gjorts i avtalsvillkoren. Ändringarna påverkar inte<br />

det centrala innehållet i avtalsförhållandet.<br />

De viktigaste förändringarna som föranleds av<br />

lagstiftningen är:<br />

• Punkterna om mätning och fakturering har uppdaterats<br />

för att motsvara statsrådets förordning<br />

om utredning och mätning av elleveranser<br />

• Punkten om ångerrätt vid distansförsäljning enligt<br />

konsumentskyddslagen har förtydligats<br />

• Defi nitionen av leveransskyldighet har ändrats för<br />

att motsvara 21 § i Elmarknadslagen.<br />

De viktigaste förändringarna som gäller väsentligt<br />

förändrade förhållanden, förnyande av föråldrade<br />

avtals- och prissättningsarrangemang och nödvändiga<br />

åtgärder för att spara energi är:<br />

• tidsgränserna för debitering/kreditering för fel i<br />

mätningen och faktureringen har justerats<br />

• vid faktureringen kan 14 dagars betalningstid tilllämpas<br />

• punkterna om fel i elleveransen och elkvaliteten<br />

har preciserats i fråga om kundens ansvar<br />

• elförsäljnings-/nättjänsten kan påbörjas tidigast<br />

14 dagar efter ingåendet av ett försäljnings-/nätavtal,<br />

om inte annat avtalats<br />

• ewn skyldighet för användaren att meddela om<br />

ändringar som påverkar försäljnings-/elleveransavtalet<br />

har inkluderats.<br />

En konsument har rätt att säga upp avtalet utan<br />

uppsägningstid inom 30 dagar efter att han fått<br />

kännedom om de förändrade villkoren. För användare<br />

som inte är konsumenter är motsvarande tid<br />

15 dagar. Uppsägningsrätten gäller inte kunder<br />

med tidsbundna avtal. För kunder med tidsbundna<br />

avtal träder de nya avtalsvillkoren i kraft så fort<br />

den nuvarande avtalsperioden löpt ut.<br />

13

14<br />

Hanna Rusila Bild Kirsi Salovaara<br />

Fjärrvärmen klarar sig<br />

i energitävlingen<br />

Klimatförändringen tvingar en att tänka på hur det är bäst att<br />

producera el och värme i framtiden. Professor Risto Lahdelma<br />

fl aggar gärna för fjärrvärmen.<br />

Visste du att nästan 95 procent av ervåningsbostadshusen<br />

i Finland värms med ärrvärme, dvs. hett<br />

vatten som cirkulerar i värmeelementen?<br />

I enfamiljshus är andelen bara ca sex procent,<br />

vilket innebär att ungefär halva vårt byggnadsbestånd<br />

värms med ärrvärme.<br />

På grund av vår långa vinter går en femtedel av<br />

Finlands energiförbrukning till uppvärmning. När<br />

klimatförändringen fortsätter måste vi därför tänka<br />

på hur vi vill producera värme.<br />

Professor Risto Lahdelma på avdelningen för<br />

energiteknik vid Aalto-universitetets tekniska högskola<br />

funderar på olika energilösningars funktion i sitt<br />

arbete. Han om någon kan räkna upp plus och minus<br />

– och motivera varför det inte nns några patentlösningar<br />

på den komplicerade frågan.<br />

Besparingar och bekymmersfrihet<br />

Lahdelma är vän av ärrvärme och förespråkar särskilt<br />

kraftvärmeproduktion, även känd under namnet<br />

CHP (Combined Heat and Power).<br />

Då produceras värme och el samtidigt i samma<br />

kraftverk, vilket betyder mindre bränsleåtgång och<br />

mindre utsläpp.<br />

– Fjärrvärmen har så många fördelar att det är<br />

lättare att räkna upp var den inte lämpar sig, sammanfattar<br />

Lahdelma.<br />

− Kraftvärmeproducerad ärrvärme är skonsam<br />

för miljön, bekymmersfri för användaren, ger upphov<br />

till minst partikelutsläpp och kan också konkurrera<br />

prismässigt, nämner han som exempel.<br />

Dessutom är ärrvärmen tillförlitlig, vilket märktes<br />

under de rekordlånga köldperioderna i början av året.<br />

Av nländarnas ärrvärme produceras närmare<br />

80 procent i kraftvärmeverk. Jämfört med separata<br />

kraftverk höjer de bränslets verkningsgrad från 40<br />

procent till i bästa fall över 90 procent. Man får alltså<br />

mer värme och el med mindre.<br />

− Finland är ett föregångarland inom såväl ärrvärme<br />

som kraftvärmeproduktion. Vårt nordliga läge<br />

och den energiintensiva industrin har tvingat oss till<br />

det, förklarar Lahdelma.<br />

Det är intressant att de största förväntningarna i<br />

EU:s klimatstrategi riktar sig just mot kraftvärmeproduktionen.<br />

Finland är alltså på rätt väg och ett steg<br />

före de andra.<br />

– Kraftvärmeproduktion minskar bränslebehovet<br />

med 10–40 procent. Växthusgaserna och de övriga<br />

utsläppen minskar i samma mån, beskriver Lahdelma.<br />

Ingen teknik kan ändå ensam lösa utmaningarna<br />

i fråga om uppvärmning och elproduktion. Lahdelma<br />

påminner om att även ärrvärmen har sina begränsningar<br />

– liksom alla energiformer.<br />

− Det lönar sig inte att bygga dyra ärrvärmeledningar<br />

i glesbygden. En förutsättning för ärrvärme i<br />

enfamiljshus är att området är tätt bebyggt.<br />

Ett bra alternativ för glesbygden är enligt Lahdelma<br />

mark- och luftvärmepumpar. De fungerar<br />

med el, men utnyttjar energin e ektivare än traditionell<br />

elvärme.<br />

Det kan också nnas en potential i ärrvärmeledningar<br />

som utnyttjar lägre värme än i dag. Det traditionella<br />

ärrvärmevattnet som är 115 grader som<br />

hetast kräver dyra stålrör, medan 80-gradigt vatten<br />

skulle klara sig med lättare konstruktioner. Då kan<br />

det bli lönsamt att bygga ut ärrvärmenätet även<br />

utanför tätorterna.<br />

Mot bioförbränning<br />

En stor del av ärrvärmen produceras fortfarande<br />

med fossila bränslen, men i framtiden ökar biobränslenas<br />

betydelse.<br />

− Rent tekniskt skulle t.o.m. all ärrvärme kunna<br />

produceras med biobränslen, men för närvarande<br />

begränsas användningen särskilt av bränsletillgången<br />

och transporten till kraftverken, konstaterar Lahdelma.<br />

− Så länge det behövs fossila bränslen lönar det sig<br />

förstås att förbränna dem så energie ektivt som möjligt<br />

i kraftvärmeverk.<br />

Från och med nästa år har regeringen tänkt skärpa<br />

beskattningen av kol, naturgas och olja och på det<br />

sättet styra energiproduktionen mot förnybara bränslen.<br />

I framtiden väntas bränslepriserna fortsätta stiga.<br />

Det här torde också innebära att ärrvärmen blir<br />

dyrare för kunderna.<br />

– För konsumenterna är beslutet tråkigt, men<br />

å andra sidan behöver energilösningarna styrning,<br />

säger Lahdelma.<br />

Av biobränslena ser professorn i Finland framför<br />

allt möjligheter för träbaserade produkter. Redan<br />

nu använder industrin betydande mängder träavfall<br />

såsom bark is och sågspån i sina kraftverk.<br />

− Det är också förnuftigt att utnyttja hushållsavfallets<br />

energifraktion. Liksom i hela energiproduktionen<br />

måste man förstås även där överväga var, hur<br />

och med vilken teknik förbränningen är lönsam.

”Fjärrvärme är<br />

en utmärkt uppvärmningsForm<br />

i<br />

städer och kommuner<br />

med tät<br />

bebyggelse.”<br />

15

16<br />

På jakt efter<br />

Ger grön el sin köpare något annat än ett rent samvete? Ny förnybar<br />

energiproduktion har verkliga klimateffekter. Att minska elförbrukningen<br />

är en entydig klimatgärning.<br />

Pertti Suvanto Bilder Rodeo<br />

radhuset i östra Helsingfors brummar dammsugaren.<br />

Det är städdag. Dammpåsen borde ha bytts<br />

för flera veckor sedan, därför går dammsugningen<br />

trögt.<br />

– Kanske det är fel på elen. Kanske det här är<br />

sån där grön el.<br />

Skämtet går inte hem hos den förbipasserande hustrun.<br />

Framför allt för att det ofta har varit tal om just det<br />

– att byta till grön el.<br />

Kanske det nu äntligen är dags att göra slag i saken.<br />

För klimatet är grön el veterligen en utmärkt sak. Men<br />

en karl gör ingenting förhastat. Först måste man sätta sig<br />

in i saken.<br />

Grön el betyder el som producerats med förnybara<br />

energikällor. Vind- och vattenkraft, biobränslen och solenergi<br />

är sådana. Olika elleverantörer marknadsför grön el<br />

med olika produktnamn och ibland kallas den också ekoel.<br />

Ett EU-direktiv ska införa krav på ursprungsgaranti<br />

för elen även i finländsk lagstiftning. Med dess hjälp kan<br />

elproducenter och elleverantörer som så önskar certifiera<br />

elproduktionssättet och energikällan. För köpare av grön<br />

el är certifieringen en garanti för att elen har producerats<br />

med förnybara energikällor.<br />

Får grannen Svarte Petter?<br />

Finland är en del av den nordiska elmarknaden och på<br />

den produceras drygt 50 procent av den producerade elen<br />

med gammal vattenkraft. Mängden varierar litet varje år<br />

beroende på hur mycket vatten som funnits att tillgå.<br />

Vattenkraftsel är också billigast att producera, eftersom<br />

kraftverken är amorterade för länge sedan och bränslet<br />

inte kostar en cent.<br />

Största delen av den gröna el som säljs i Finland produceras<br />

i vattenkraftverk. Jag skulle alltså kunna nolla<br />

utsläppen från min el genom att välja gammal vattenkraftsel.<br />

Då skulle jag ha fläckfri sköld och rent samvete.<br />

Men för atmosfären gör det ingen skillnad, eftersom<br />

koldioxidutsläppen inte minskar.<br />

Om alla i Finland skulle vilja ha vattenkraftsel blir<br />

hälften utan, eftersom ny vattenkraft inte just finns att<br />

tillgå. Miljöskäl har stoppat en fortsatt utbyggnad.<br />

Det är fråga om ett nollsummespel – inte om att man<br />

skulle producera mera ren vattenkraft. När jag köper ren<br />

gammal vattenkraftsel till mitt hem blir någon annan<br />

utan. Han blir sittande med Svarte Petter.<br />

Utsläpp får inte marknadsföras som noll<br />

Av den miljömärkta el som Finlands Naturskyddsförbund<br />

certifierar är största delen gammal vattenkraft. Kriterierna<br />

för certifikatet är stränga. Certifikatet försöker minska vattenkraftens<br />

direkta miljöeffekter på naturen och sporra till<br />

förbättringar, som byggande av fisktrappor och andra restaureringsåtgärder.<br />

Men klimateffekterna då?<br />

– Det har betydelse hurudan elproduktion man inte<br />

stödjer med sina pengar. När el säljs på basis av ursprunget<br />

uppstår också en möjlighet att låta bli att stödja energi<br />

som producerats med icke förnybara energikällor, svarar<br />

Teemu Kettunen, ekoenergiansvarig på Finlands Naturskyddsförbund.<br />

Genom att köpa grön el kan man på ett farligt sätt<br />

invagga sig i tron att ens egen förbrukning inte gör någon<br />

skillnad – den är ju utsläppsfri och då förbrukar man<br />

kanske mer, så att klimatutsläppen i själva verket ökar<br />

någon annanstans. Illusionen av utsläppsfrihet kan smula<br />

sönder motivationen till energieffektivitet och energisparande.<br />

Dessa är ändå överlägsna gärningar för klimatet.<br />

– Inga utsläpp från grön el av något slag borde marknadsföras<br />

som noll. Då tänker man lätt att man kan<br />

använda el obegränsat utan att miljön lider, påminner<br />

Kettunen.<br />

Det viktigaste är att bygga nya kraftverk<br />

Karoliina Auvinen som är programansvarig för klimatförändringen<br />

på WWF är av samma åsikt. Enligt henne<br />

kan det vara en miljögärning att köpa grön el, men inte<br />

alltid en klimatgärning.

grön el<br />

17

18<br />

Mera utsläppsfri el<br />

Elen som säljs till Helsingfors Energis<br />

kunder köps till största delen på elbörsen.<br />

Av den normala el som säljs produceras<br />

59 procent med förnybara energikällor,<br />

19 procent med fossila bränslen<br />

och 22 procent med kärnkraft.<br />

Helsingfors Energis specialprodukt är<br />

Miljöpenniel. Miljöpenniel förenar två<br />

idéer: rent producerad el och utbyggnad<br />

av miljövänlig produktion.<br />

Genom att köpa Miljöpenniel får<br />

kunden efter eget val tillgång till en kvot<br />

på 1 000 kWh el som producerats med<br />

antingen vindkraft eller vattenkraft i Vandaforsens<br />

museivattenkraftverk. Elen<br />

kostar 1,68 €/mån mera än normal el.<br />

För varje miljöpennikund styr Helsingfors<br />

Energi 3,36 €/mån till ett särskilt<br />

miljöpennikonto, som används för att<br />

öka produktionen av koldioxidfri el. Hittills<br />

har det redan kommit in ca 1,3 M€<br />

på kontot och en del av pengarna har<br />

använts för att bygga mera vindkraft.<br />

– Grön vattenkraftsel som hör till utsläppshandelssektorn<br />

har under tidernas lopp marknadsförts<br />

som en klimatgärning. Det har blivit<br />

en felaktig sinnesbild som vi inte tycker är ändamålsenlig.<br />

När man å andra sidan ökar användningen<br />

av förnybar energi är det också av största<br />

vikt att de ekologiska kriterierna uppfylls.<br />

– Det avgjort viktigaste med tanke på klimatet<br />

är att minska elförbrukningen.<br />

Auvinen rekommenderar att konsumenterna<br />

köper både Ekoenergi-märkt el och kompenserar<br />

utsläppen från sina hushåll genom att<br />

köpa Gold Standard-certi erade utsläppsminskningsenheter.<br />

De är i praktiken projekt inom ren<br />

teknik som genomförs i utvecklingsländer, som<br />

saknar klimatlagstiftning.<br />

Om jag vill ha reella klimate ekter gör jag<br />

alltså klokt i att tänka efter vad jag sätter mina<br />

pengar på.<br />

Bakom allt finns tanken att efterfrågan<br />

påverkar produktionen. Även mina elinköp styr<br />

energiproducenternas produktionsbeslut och<br />

påverkar framtida investeringar. Ju mer ny förnybar<br />

energi som köps, desto er sådana kraftverk<br />

byggs. På det här sättet förändrar man långsamt<br />

energiproduktionen mot ökad hållbarhet. Elproduktionen<br />

styrs så att användningen av produktionsformer<br />

som släpper ut koldioxid minskar.<br />

De andra då?<br />

Motivas anvisningar för anska ning av grön el<br />

ger mer att fundera på. Av den el som produceras<br />

med förnybara energikällor i Finland är bioenergins<br />

andel näst störst efter vattenkraften. Största<br />

delen av bioenergin är träbaserade biprodukter<br />

som utnyttjas i skogsindustrins processer. Det<br />

nns en betydande potential att öka produktionen<br />

av annan bioenergi i Finland och den stigande<br />

efterfrågan ökar trycket på att bygga ny<br />

produktionskapacitet.<br />

Vindkraftens andel av den totala elproduktionen<br />

är tillsvidare mycket liten – 0,4 procent<br />

– och när efterfrågan stiger kommer gränserna<br />

snabbt emot. Vindkraften räcker bara för ett<br />

fåtal kunder. Om man köper el som producerats<br />

med vindkraft ökar därför trycket på att bygga<br />

ut produktionskapaciteten.<br />

I min sommarstuga får jag el från solenergi.<br />

I Finland kan man ännu inte köpa solenergi till<br />

elnätet där hemma.<br />

Ny förnybar i särställning<br />

Varför inte fråga min egen elleverantör om råd. I<br />

Elhuset i Helsingfors stadskärna skrattar enhetschefen<br />

Jussi Mikkola litet åt min historia om<br />

den tröga dammsugaren. Vi vet ju alla att el är el.<br />

I praktiken går det inte att avskilja grön el ens åt<br />

sig själv. Ur eluttaget kommer alltid samma allmänna<br />

el som är en blandning av alla producenters<br />

el. Om jag har köpt grön el ser ursprungs-

Det viktigaste med tanke<br />

på klimatet är att minska<br />

elförbrukningen. Det är<br />

också bra att tänka på<br />

hurudan el man köper,<br />

eftersom det styr energiproducenternas<br />

beslut.<br />

garantin till att motsvarande mängd har producerats<br />

till nätet.<br />

– Helsingfors Energi erbjuder sina kunder<br />

en möjlighet att påverka via produkten Miljöpenniel.<br />

Miljöpenniel kostar litet mer än normal<br />

el, men vi dubblar summan och styr in medlen<br />

på Miljöpennikontot. Pengarna går till byggande<br />

av ny förnybar energiproduktion och en del av<br />

pengarna har använts till vindkraftsprojekt. Vårt<br />

mål är att inte bara sälja gott samvete utan en<br />

lösning som har reella klimate ekter.<br />

Mikkola säger att <strong>Helen</strong>El köper all el som<br />

säljs till konsumenterna på elmarknaden. Mot<br />

ett tilläggspris skulle allt det också kunna vara<br />

gammal vattenkraftsel.<br />

– För kunderna skulle det kanske kännas<br />

bättre, men världen skulle inte ha förbättrats<br />

ett dyft.<br />

Ett e ektivt sätt att öka den klimatpåverkande<br />

e ekten skulle enligt Mikkola vara att ge<br />

ny förnybar energi och vindkraft en särställning<br />

i förhållande till gammal vattenkraft.<br />

– Vattenkraften är obestridligen miljövänlig,<br />

men det nns så mycket vattenkraft att den<br />

klimatpåverkande e ekten minskar betydligt<br />

när den så som nu är jämställd med ny förnybar<br />

energiproduktion.<br />

Klimatet tackar för<br />

låg förbrukning<br />

Mitt gröna val lutar mot ny förnybar energi.<br />

Vindkraft kanske. Min årsförbrukning på några<br />

tusen kilowattimmar skulle åtminstone vara en<br />

liten byggkloss i byggandet av en bättre värld.<br />

Från mitt fönster ser jag ut mot min väns<br />

flotta enfamiljshus. Hans elförbrukning är<br />

ganska måttlig. Huset värms med ärrvärme,<br />

men nästan 700 000 andra enfamiljshus värms<br />

med el. Ett sådant hus kan lätt förbruka tio<br />

gånger så mycket el som mitt hushåll. Jag slår<br />

ett samtal till Juhani Nenonen som är verksamhetsledare<br />

för Finlands Egnahemsförbund. Hur<br />

väljer egnahemsägare egentligen sin el?<br />

– Det nns egentligen ingen forskning, men<br />

den rådande trenden torde vara att priset avgör.<br />

Under de allra senaste åren har energie ektiviteten<br />

blivit allt viktigare, eftersom man tänker<br />

mer än förut på den totala elförbrukningen.<br />

Därmed har även utsläppsfrågor och negawatt<br />

lyfts fram. Ju mindre du förbrukar, desto mera<br />

tackar klimatet dig.<br />

– Gammal vattenkraftsel anses<br />

säkert vara en bra lösning, eftersom<br />

man inte har tänkt riktigt så långt<br />

som till utsläppen. Man tänker<br />

inte på vattenkraftsel som kvoterad<br />

energi.<br />

Nenonen berättar att även<br />

vindkraften på sista tiden varit ett<br />

populärt diskussionstema bland<br />

småhusboende.<br />

– Även om man tidigare förhöll<br />

sig litet tveksam till vindkraft<br />

har den nu slagit igenom. En egnahemsförening<br />

planerade till och<br />

med att bygga ett eget vindkraftverk. Småhus är<br />

praktiska miljöer därför att det går att genomföra<br />

många enkla lösningar där. Ofta närmar de sig ett<br />

slags hybridtänkande – man har era energikällor<br />

i stället för bara en, säger han.<br />

”VINDKRAFTEN<br />

BORDE FÅ EN<br />

SÄRSTÄLLNING I<br />

FÖRHÅLLANDE<br />

TILL VATTEN-<br />

KRAFT.”<br />

19

Elpost<br />

20<br />

En kolneutral framtid<br />

Helsingfors Energis utvecklingsprogram<br />

mot en kolneutral framtid behandlas<br />

som bäst i stadens beslutsorgan. De<br />

omfattande produktionsinvesteringar<br />

som presenterats i utvecklingsprogrammet<br />

lägger en grund för uppnåendet av<br />

klimatmålen. En betydande ökning av<br />

andelen förnybara energikällor har en<br />

central ställning i programmet.<br />

Vi undersöker<br />

luftvärmepumpar<br />

– kom med<br />

Helsingfors Energi efterlyser hushåll<br />

som har installerat en luft-vattenvärmepump<br />

och vill vara med som<br />

undersökningsobjekt. Undersökningen<br />

anknyter till elbolagens och Motivas<br />

gemensamma Elvari-undersökning.<br />

Du kan anmäla dig till undersökningen<br />

genom att skicka in dina<br />

kontaktuppgifter till markku.<br />

mannila@helen.fi före<br />

18.6.<strong>2010</strong>.<br />

Nöjda kunder<br />

Helsingfors Energis kunder är exceptionellt trogna och<br />

också nöjdast med sitt elbolag. Våra kunder tror att Helsingfors<br />

Energi genuint tänker på miljöns och kundens<br />

bästa.<br />

Det här framgår av undersökningen EPSI Rating<br />

2009, där kundernas tillfredsställelse med och trofasthet<br />

mot elbolagen i Finland mättes. Cirka 2<br />

000 telefonintervjuer gjordes där kunderna fi ck<br />

bedöma det egna elbolagets image, hur väl<br />

bolaget motsvarar förväntningarna, den tekniska<br />

kvaliteten, servicekvaliteten, förhållandet<br />

pris/kvalitet samt lojaliteten. Helsingfors Energi<br />

är klar etta inom alla dessa delområden. På följande<br />

plats kommer övriga lokala elbolag, på<br />

tredje plats Fortum och på fjärde plats<br />

Vattenfall.<br />

Mot tävlingssäsongen med ny energi<br />

Olli-Pekka Karjalainen är en 29-årig<br />

släggkastare som studerar statsvetenskap<br />

och är far till snart 1-åriga Paavo.<br />

Tidningen <strong>Helen</strong> intervjuade idrottsmannen<br />

som Helsingfors Energi sponsrar.<br />

Hur har du förberett dig för sommarens<br />

tävlingssäsong?<br />

Under hösten tränade jag upp min grundkondition<br />

här i hemlandet. I januari var jag<br />

på mitt första utlandsläger på Teneriffa och<br />

i februari–mars tränade jag här hemma.<br />

Tävlingen i Arles i Frankrike i slutet av mars<br />

var en bra påminnelse om vad tävlande<br />

egentligen är. I april var jag ett par veckor<br />

på läger i Portugal och i maj börjar redan<br />

tävlingsruljansen.<br />

Vilken är din viktigaste tävling i<br />

sommar?<br />

Defi nitivt EM i Barcelona i slutet av juli.<br />

Ditt rekord i släggkastning är 83,30<br />

meter, vilket också är fi nskt rekord. Hur<br />

mycket energi behövs det för att släggan<br />

ska fl yga så långt?<br />

Ja-a, watt och joule har aldrig varit min<br />

starkaste sida. Man kan säga att det behövs<br />

en enorm viljestyrka!<br />

Hur lyckas du kombinera toppidrott, familjeliv<br />

och studier?<br />

Det är nog ett pusslande. Familjen har<br />

ibland varit med på lägren. I den här ekvationen<br />

har studierna fått stå tillbaka lite,<br />

men deras tid kommer nog. Som tur har<br />

jag bara några tenter och gradun kvar.<br />

Hur undviker du idrottsskador?<br />

Ganska dåligt. Under åren har jag haft mest<br />

problem med ryggen, men det får man helt<br />

enkelt leva med. Toppidrott handlar alltid<br />

om att söka sina gränser och emellanåt<br />

överskrider man dem. Då är det något<br />

ställe i kroppen som säger ifrån.<br />

Hur laddar du dina batterier på fritiden?<br />

När jag håller på med musik når jag lätt<br />

och snabbt ett avslappnat tillstånd. Tyvärr<br />

blir det numera alltför sällan tid för spelningar.<br />

Du är hemma från Seinäjoki. Har du<br />

nytta av din sydösterbottniska sisu vid<br />

släggkastandet?<br />

Inom alla livsområden har man nytta av att<br />

vara österbottning! Vårt enda fel är ju att vi<br />

har ett extremt bra självförtroende.<br />

Du har hela 12 fi nländska mästerskap i<br />

rad. Hur motiverar du dig till topprestationer<br />

om och om igen?<br />

Medaljerna är bara en krydda – visserligen<br />

en ganska viktig sådan. I grund och botten<br />

gör jag ändå det här därför att idrott är så<br />

enormt roligt.<br />

Vilket är ditt energisparlöfte för miljön?<br />

Datorer drar mycket el, så jag lovar att inte<br />

ha datorn på i onödan utan stänga av den<br />

när jag jobbat färdigt.

Gör tillvaron enklare, välj e-faktura<br />

Med e-faktura kan du betala elräkningen bekvämt och<br />

säkert. Samtidigt sparas papper. Fakturan godkänns i nätbanken,<br />

där den också arkiveras.<br />

Matematikläraren Matti Paalanen, 28, i Helsingfors får sin elräkning<br />

som e-faktura.<br />

– När jag fi ck veta om den här möjligheten beställde jag efaktura<br />

med en gång. Det är onödigt att trycka och transportera<br />

papper som jag ingenting gör med, motiverar Paalanen.<br />

Paalanen har kommit överens med sin nätbank att e-fakturan<br />

går till betalning automatiskt utan godkännande. Den här<br />

är en stressfri lösning som underlättar särskilt på semesterresor.<br />

Matti Paalanen tycker att det är både roligt och nyttigt att<br />

det utvecklas teknik i stil med e-fakturan.<br />

– Jag försöker också själv alltid fundera ut hur jag kan få<br />

min egen vardag hållbarare genom små lösningar.<br />

Avtala med banken om e-faktura<br />

Det är enkelt att betala en e-faktura: specifi cerad information<br />

om fakturan fi nns i nätbanken, där kunden godkänner<br />

fakturan med en knapptryckning. Eftersom man inte behöver<br />

knappa in fakturainformationen separat kan det inte bli fel.<br />

Beloppet dras automatiskt från kontot på förfallodagen. Om<br />

man behöver fakturorna senare fi nns de i nätbankens arkiv.<br />

Bankerna har olika e-fakturaegenskaper som det lönar sig<br />

att bekanta sig med. En del banker skickar textmeddelande<br />

när en faktura har kommit in, och kunden kan också godkänna<br />

fakturan med ett textmeddelande. I vissa banker kan kunden<br />

välja automatisk betalning av fakturan. Då behöver man inte<br />

särskilt gå in och godkänna fakturan. Man kan också bestämma<br />

en eurogräns för fakturan, så att fakturor vars belopp<br />

understiger gränsen betalas automatiskt utan godkännande.<br />

Du kan ingå ett avtal om e-faktura med Helsingfors Energi<br />

i din nätbank. Det sker samtidigt som du knappar in en pappersfaktura<br />

i nätbanken och godkänner e-faktura som leveranssätt.<br />

Följande faktura kan ännu komma per post, men därefter<br />

kommer e-fakturan direkt till nätbanken.<br />

Mer information: www.e-lasku.info<br />

Rekordvinter för fjärrvärmeförbrukningen<br />

Enligt Finsk Energiindustri rf:s kalkyler var den gångna vintern<br />

rekordartad för fjärrvärmeförbrukningen. För uppvärmning av<br />

byggnader användes i oktober–mars ca 20 procent mera fjärrvärme<br />

än vintern innan, sammanlagt 26 180 GWh. Helsingfors<br />

Energis andel härav är över en femtedel (ca 5 500 GWh).<br />

I Helsingfors kompenseras konsumenternas ökade fjärrvärmeförbrukning<br />

av att prisnivån i början av <strong>2010</strong> var över 20<br />

procent lägre än i början av 2009. Enligt direktör Veikko Hokkanen<br />

på Helsingfors Energi räckte fjärrvärmen bra till under<br />

hela den kalla perioden och inga leveransproblem förekom.<br />

Uppvärmning och ventilation står för ca två tredjedelar av<br />

fjärrvärmeförbrukningen medan ca en tredjedel går till uppvärmning<br />

av tappvarmvatten. Genom klok användning går det<br />

att minska energiförbrukningen utan att ge avkall på komforten<br />

eller hälsoaspekter.<br />

Om det kändes dragigt i bostaden i vintras eller om där<br />

fanns kalla väggytor är det bra att påpeka det för bostadsbolaget.<br />

Sommaren är en bra tid för att förbättra konstruktionerna,<br />

t.ex. täta och reparera fönster.<br />

Under sommaren behövs det fjärrvärme för uppvärmning<br />

av tappvarmvatten. Hokkanen påminner om att var och en<br />

kan påverka förbrukningen t.ex. genom att stänga av duschen<br />

när man tvålar in sig och genom att köra fulla tvätt- och diskmaskiner.<br />

Fråga MARJA<br />

I den här spalten besvarar vi läsarnas frågor om<br />

energianvändning i hemmen.<br />

1. Ofta ser man rådet att inte förvara saker ovanpå kylskåpet.<br />

Är det illa att använda och förvara vattenkokaren<br />

ovanpå kylskåpet?<br />

Vid placeringen av apparater bör man först och främst tänka på<br />

säkerheten och därefter på bekvämligheten och förstås även på<br />

faktorer som påverkar energiförbrukningen.<br />

Ett kylskåp kräver plats för luftcirkulation, oftast 5–10 cm<br />

ovanför skåpet. Att vattenkokaren står på kylskåpet hindrar inte<br />

luften från att cirkulera och ökar inte kylskåpets förbrukning. Av<br />

säkerhetsskäl är placeringen dock inte den bästa möjliga, eftersom<br />

det kan stänka vatten på och bakom kylskåpet.<br />

2. Har lampor garantitid? Jag har dåliga erfarenheter av<br />

kvaliteten. Av de tre lampor jag senast köpte slocknade den<br />

första efter 20 timmars användning, den andra efter 250–<br />

300 timmar. Tillverkaren utlovar en livslängd på 10 000<br />

timmar.<br />

Om en livslängd på 10 000 timmar utlovas för en lampa ska den<br />

inte gå sönder efter några tiotals och inte heller några hundratals<br />

drifttimmar.<br />

Angivandet av lågenergilampors livslängd i timmar baserar<br />

sig på mätning enligt IEC-standard, enligt vilken 50 procent av<br />

lamporna har slocknat efter det angivna antalet timmar. Den angivna<br />

livslängden för lågenergilamporna på marknaden är vanligen<br />

3 000–15 000 timmar. Det fi nns också kvalitetsskillnader<br />

mellan lamporna, som man ofta kan sluta sig till av priset.<br />

Det är bra att noga läsa märkningarna på lampförpackningarna<br />

och bruksanvisningen före användningen.<br />

För att kvaliteten ska bli bättre i framtiden är det bra att<br />

lämna tillbaka lampor av dålig kvalitet och lampor som gått<br />

sönder i förtid till butiken.<br />

3. Hur mycket el drar centraldammsugaren<br />

i ett tvåplanshus<br />

på 120 m2, om vi dammsuger<br />

1–2 gånger per vecka?<br />

Centraldammsugarnas maximieffekter<br />

varierar mellan 1 300 och 3 000<br />

watt. När man t.ex. använder en centraldammsugare<br />

på 1 700 watt en<br />

timme, är elåtgången 1,7 kWh<br />

(1,7 kW x 1 h = 1,7 kWh). Om elpriset<br />

är 10 c/kWh kostar en timmes användning<br />

0,17 €. Kontrollera din centraldammsugares<br />

effekt på apparaten så<br />

kan du räkna ut förbrukningen.<br />

Har du en fråga till<br />

oss? Skicka den till:<br />

energiakeskus@helen.fi .<br />

Du kan också skicka<br />

frågan via webbplats<br />

www.energianeuvoja.fi .<br />

21

Meddelande om prisändring<br />

Priserna på el stiger från och med<br />

Höjningen av mervärdesskattesatsen bidrar till prishöjningarna.<br />

• Elöverföringspriserna<br />

i Helsingfors stiger från<br />

och med 1.7.<strong>2010</strong> med<br />

i medeltal ca 9 %.<br />

• Samtidigt stiger också<br />

mervärdesskatten med<br />

en procentenhet till<br />

23 procent.<br />

För de typiska kundgrupperna stiger överföringspriset<br />

med 5–11 % beroende på överföringsprodukt<br />

och elanvändningens volym.<br />

Grunden för förhöjningen är pågående betydande<br />

investeringar, bland annat ärravläsning<br />

av mätare, ökad nätautomation samt betydande<br />

förnyande och nybyggnad av elnät. Investeringarnas<br />

syfte är att erbjuda kunderna nya tjänster<br />

och förbättra eldistributionens tillförlitlighet.<br />

• Försäljningspriset inom<br />

allmän el stiger 1.7.<strong>2010</strong><br />

• Förändringen av mervärdesskattesatsen<br />

höjer priserna<br />

i alla elavtal.<br />

• Det skattefria försäljningspriset<br />

på el för eluppvärmning<br />

förändras inte.<br />

Nya försäljningspriser inom allmän el i kraft<br />

från och med 1.7.<strong>2010</strong>.<br />

Helsingfors Energi höjer försäljningspriserna<br />

inom allmän el från och med<br />

1.7.<strong>2010</strong>. Inom allmän el stiger energipriset<br />

med 0,60 c/kWh och grundavgiften med<br />

0,02 €/mån. De nya priserna nns i vidstående<br />

prislista. Priserna på motsvarande Miljöpenni-<br />

och Sähkökori-produkter stiger på motsvarande<br />

sätt.<br />

22<br />

Till följd av höjda elöverföringspriser och<br />

höjd mervärdesskatt stiger grundavgiften inom<br />

allmän el med 0,50 € per månad och den energibaserade<br />

överföringsavgiften med 0,32 cent<br />

per kilowattimme. Inom tidsöverföring stiger<br />

den typiska grundavgiften för elvärmekunder<br />

med 1,90 € per månad, priset på dagöverföring<br />

stiger med 0,02 cent per kilowattimme<br />

Exempel på prishöjningen inklusive den höjda<br />

mervärdesskattens inverkan:<br />

Årsförbrukning<br />

kWh/a<br />

Höjning av överföringskostnaderna<br />

€/mån<br />

Överföringskostnader<br />

efter höjningen<br />

€/mån<br />

Lägenhetskund<br />

Småhus,<br />

ingen<br />

elvärme<br />

Elvärmekund<br />

2 000 5 000 18 000<br />

1,05<br />

9,6 %<br />

1,90<br />

8,6 %<br />

4,35<br />

6,6 %<br />

11,96 23,75 70,60<br />

Grunden för prishöjningen är höjda elanska<br />

ningskostnader. Elanska ningskostnaderna<br />

består bl.a. av framtida säkringar av elpriset, den<br />

dagliga partiprisnivån och strukturella kostnader<br />

samt övriga kostnader inklusive lönekostnader.<br />

För elvärmeprodukter genomfördes motsvarande<br />

prishöjning som baserar sig på höjda<br />

elanska ningskostnader 1.4.<strong>2010</strong>.<br />

För en typisk lägenhetskund (årsförbrukning<br />

2000 kWh) stiger försäljningspriset med<br />

ca 12 euro per år och är efter höjningen ca 156<br />

euro per år. Prishöjningens inverkan på försäljningspriset<br />

är 8,5 %.<br />

För en typisk småhuskund (årsförbrukning<br />

5000 kWh, utan elvärme) stiger elförsäljningspriset<br />

med ca 30 euro per år och är efter höjningen<br />

ca 353 euro per år. Prishöjningens inverkan<br />

på försäljningspriset är 9,4 %.<br />

Förändringen av<br />

mervärdesskattesatsen<br />

Förändringen av mervärdesskattesatsen höjer<br />

försäljningspriserna i alla elavtal enligt den<br />

och priset på nattöverföring med 0,22 cent per<br />

kilowattimme.<br />

Kunder med styrd nattöverföring meddelas<br />

om prishöjningen i ett separat brev.<br />

Prishöjningen baserar sig på punkt 13.3.,<br />

13.4. och 13.5. i elleveransvillkoren och punkt<br />

13.2., 13.3. och 13.4. i nättjänstvillkoren.<br />

<strong>Helen</strong> Elnät Ab höjde senast överföringspriserna<br />

1.7.2009. Enligt avtalsvillkoren har<br />

kunden rätt att vid en prishöjning säga upp<br />

avtalet med två veckors uppsägningstid. Höjningen<br />

av mervärdesskatten gör att elskatten<br />

stiger med ca 0,01 cent per kilowattimme.<br />

1) I Helsingfors*) bedrivs elnätsverksamheten<br />

av <strong>Helen</strong> Elnät Ab. Bolaget ingår i Helsingfors<br />

Energi-koncernen som ägs av Helsingfors<br />

stad.<br />

*) med undantag för Östersundomområdet som<br />

inkorporerades med Helsingfors 1.1.2009<br />

inverkan de har från och med 1.7.<strong>2010</strong>.<br />

Enhetspriserna enligt den nya mervärdesskattesatsen<br />

syns på kundernas fakturor. För produkterna<br />

Tidsel och Säsongsel som presenteras<br />

i vidstående prislista höjs energipriserna<br />

med 0,04-0,06 c/kWh och grundavgiften med<br />

0,02 €/mån, det momsfria priset förändras inte<br />

i det här sammanhanget.<br />

För allmän el grundar sig prisändringarna<br />

på höjda elanska ningskostnader och för alla<br />

elprodukters del på den förändrade mervärdesskattesatsen<br />

till följd av ändrad lagstiftning.<br />

Prisändringarna grundar sig på punkt<br />

13.3., 13.4. och 13.5. i elleveransvillkoren<br />

och punkt 8.3., 8.4. och 8.5. i elförsäljningsvillkoren.<br />

Enligt avtalsvillkoren kan ett avtal<br />

som är i kraft tillsvidare sägas upp med två<br />

veckors uppsägningstid i samband med prisändring.<br />

Uppsägningsrätten gäller inte tidsbundna<br />

avtal.

1.7.<strong>2010</strong><br />

Överföringspriser i Helsingfors<br />

från och med 1.7.<strong>2010</strong> (inkl. moms 23 %)<br />

Allmän överföring<br />

Grundavgift €/mån 4,10<br />

Överföring c/kWh 3,63<br />

Tidsöverföring<br />

Grundavgift €/mån 15,10<br />

Huvudsäkring högst 80 A<br />

Dagöverföring c/kWh 3,44<br />

Nattöverföring c/kWh 2,23<br />

Grundavgift €/kk, om huvudsäkringen<br />

är 100 A eller större<br />

100–125 A 59,04<br />

160–200 A 130,38<br />

över 200 A 199,26<br />

Elskatt (skatteklass I)<br />

c/kWh 1,08609<br />

Almän el<br />

Grundavgift €/mån 2,02<br />

El c/kWh 6,57<br />

Tidsel A D<br />

(nattimmar/vecka) (85–120)* (40–84)*<br />

Grundavgift €/mån 2,02 2,02<br />

Dagel c/kWh 7,11 6,52<br />

Nattel c/kWh 5,74 5,74<br />

Säsongel<br />

Grundavgift €/kk 2,02<br />

Vinterdagsel c/kWh 6,99<br />

El övrig tid c/kWh 5,84<br />

Grundavgiften för Miljöpenniel är<br />

3,71 €/mån.<br />

Energipriserna är desamma som<br />

för motsvarande normalprodukter.<br />

För nya avtal med Allmän<br />

överföring är största tillåtna<br />

huvudsäkring 3 x 63 A, om<br />

årsförbrukningen överstiger<br />

5000 kWh.<br />

Inom Tidsöverföring gäller<br />

dagöverföringsavgiften vardagar<br />

från måndag till fredag kl.<br />

7-20. Nattöverföringsavgiften<br />

gäller övriga tider samt på<br />

valborgsmässoafton, midsommarafton,<br />

julafton och nyårsafton.<br />

Grundavgiften inom<br />

Tidsöverföring bestäms enligt<br />

storleken på förbrukningsställets<br />

huvudsäkring. I nya<br />

tidsöverföringsavtal är största<br />

tillåtna huvudsäkring 3 x 80 A.<br />

Elskatt debiteras för all elenergi<br />

som distribueras till kunderna<br />

via distributionsnätet. I elskatteavgiften<br />

ingår accis och försörjningsberedskapsavgift.<br />

Priser från och med 1.7.<strong>2010</strong> (inkl. moms 23 %)<br />

*) Vilken tidselprodukt som är<br />

lämplig beror på vilken tidsindelning<br />

den lokala nätinnehavaren<br />

har gällande antalet nattimmar<br />

per vecka, vilket har angetts<br />

inom parentes. För tillfället<br />

tillämpas antalet nattidstimmar<br />

enligt Tidsel A i <strong>Helen</strong> Elnät<br />

Ab:s och Vanda Energi Elnät<br />

Ab:s område. I övriga områden<br />

tillämpas antalet nattidstimmar<br />

enligt Tidsel D.<br />

Försäljningsvillkor<br />

Produkterna är avsedda för<br />

hushållskunder för fast boende<br />

och fritidsbostäder, där huvudsäkringen<br />

är högst 63 A.<br />

Avtalet och priserna gäller<br />

tillsvidare.<br />

Priserna inkluderar 23 %<br />

mervärdesskatt.<br />

Priserna inkluderar inte<br />

över-föring av el.<br />

Mervärdesskatten stiger 1.7.<strong>2010</strong><br />

Mervärdesskattesatserna förändras 1.7.<strong>2010</strong>. Den allmänna<br />

skattesatsen stiger från 22 till 23 procent. De nya<br />

prislistorna för försäljning, överföring och tjänster som<br />

träder i kraft 1.7.<strong>2010</strong> fi nns på internet www.helen.fi .<br />

Vid elfaktureringen tillämpas 22 % skattesatsen på<br />

den del som hänför sig till tiden före 1.7.<strong>2010</strong> och 23 %<br />

skattesatsen på tiden efter det. De olika skattesatsernas<br />

andelar anges på fakturan.<br />

Prislista för hushåll i Helsingfors från och med<br />

1.7.<strong>2010</strong> (inklusive försäljning, överföring,<br />

elskatt och moms 23 %)<br />

Elenergi Elöverföring*) Totalpris<br />

inkl. elskatt<br />

Allmän överföring<br />

Grundavgift €/mån 2,02 4,10 6,12<br />

El c/kWh 6,57 4,72 11,29<br />

Tidsel A<br />

Grundavgift €/mån<br />

Huvudsäkring högst 80 A<br />

2,02 15,10 17,12<br />

Dagel c/kWh 7,11 4,53 11,64<br />

Nattel c/kWh 5,74 3,32 9,06<br />

Grundavgift €/mån<br />

100–125 A 2,02 59,04 61,06<br />

160–200 A 2,02 130,38 132,40<br />

över 200 A 2,02 199,26 201,28<br />

Allmän el<br />

För nya avtal med Allmän överföring<br />

är största tillåtna huvudsäkring<br />

3 x 63 A, om årsförbrukningen<br />

överstiger 5 000 kWh.<br />

Tidsel A<br />

I nya tidsöverföringsavtal är största<br />

tillåtna huvudsäkring<br />

3 x 80 A.<br />

Dagelpriset gäller vardagar från<br />

måndag till fredag kl. 7–20.<br />

Nattelpriset gäller övriga tider samt<br />

på valborgsmässoafton, midsommarafton,<br />

julafton och nyårsafton.<br />

Priserna inkluderar 23 % mervärdesskatt.<br />

*) Överföringspriset är angivet<br />

inklusive elskatt i skatteklass I, på<br />

vilken mervärdesskatt tillkommer.<br />

Från och med 1.7.<strong>2010</strong> är<br />

elskatten inklusive mervärdesskatt<br />

1,08609.<br />

23

ENERGIKALENDERN<br />

Finn svaret på frågan,<br />

vinn en dammsugare<br />

Vad lovade släggkastaren Olli-Pekka Karjalainen<br />

göra för miljön?<br />

a) Stänga av datorn efter användningen.<br />

b) Ta cykeln till träningen.<br />

c) Frosta av frysen oftare.<br />

Siemens dammsugare GreenPower dammsuger<br />

effektivt men ändå energisnålt. Dammsugaren<br />

är tyst även vid maximal sugeffekt.<br />

Dammsugaren har en 3-delad tillbehörsserie<br />

med fogmunstycke, textilmunstycke och<br />

möbelmunstycke.<br />

Vi lottar ut två dammsugare bland tävlingsdeltagarna.<br />

Värdet på ett pris är 340 euro.<br />

värde<br />

340 €<br />

Gå in på www.helen.fi och<br />

svara på tävlingsfrågorna<br />

före 30.6.<strong>2010</strong>. Du kan<br />

också skicka ditt svar på<br />

ett vykort till: Helsingfors<br />

Energi, Tidningen <strong>Helen</strong>,<br />

00090 HELEN. Kom ihåg<br />

att skriva dina kontaktuppgifter<br />

och din adress<br />

på kortet.<br />

Vinnarna i läsartävlingen<br />

i <strong>Helen</strong> 1/<strong>2010</strong> har dragits.<br />

Seven-armaturer<br />

gick till helsingforsborna<br />

Elmi Rannikko, Taina<br />

Helminen, Eeva Haaksio,<br />

Riitta Ahnger, Rolf Aaltonen,<br />

Esko Glücker, Tapsa<br />

Innamaa, Elvi Uusitalo och<br />

Marja-Leena Salminen<br />

samt till Reijo Nevalainen<br />

i Uleåborg.<br />

Vi gratulerar vinnarna!<br />

Juni Augusti<br />

• Stäng av värmen senast nu.<br />

• Pigga upp balkongen och<br />

gården med sommarblommor.<br />

Se upp för nattfrost<br />

under försommaren.<br />

Juli Juli<br />

• Dra Dra för för gardinerna gardinerna under under<br />

dagen så att rummet inte blir<br />

hett av solen.<br />

• Utnyttja luftvärmepumpens<br />

kylningsfunktion under den<br />

värsta värmeböljan.<br />

Nästa tidning utkommer i augusti.<br />

• Kvällarna Kvällarna blir blir mörkare! mörkare!<br />

Kontrollera Kontrollera att att gårdsbelysgårdsbelysningenningen är är i i skick. skick.<br />

• Pröva Pröva att att torka torka<br />

svamp svamp och och bär bär i i<br />

en en torkapparat. torkapparat.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!