Nr 4, 2008 - Haninge

Haninge idag 

Tema: Trädgård 

Blomsterkungen 

Jaan Tiits 

Sid 8–9 

Erik Wijnbladh 

Han ser Nåttarö 

med cyklopöga 

Sid 6–7 

Grattis Tungelsta 

trädgårdsstad 

100 år! 

Sid 10–11 

En informationstidning från Haninge kommun – nummer 4/2008 

Haninge idag 4-2008 1

2 

Våra värdefulla 

trädgårdar! 

Och då menar jag inte bara våra täppor hemma utanför 

husknuten. Nej jag tänker på de stora trädgårdarna, 

naturreservaten, som vi har förmånen att ha i 

vår kommun. I Haninge finns det så många som 15 

naturreservat, två av dem, Nåttarö och Ålö-Rånö, är 

alldeles färska sen tre månader tillbaka. 

”Ett viktigt syfte med de nya reservaten är att bevara 

och utveckla skärgårdsområden som har stor 

betydelse för friluftslivet”, skriver länsstyrelsen i 

sitt beslut och det känns bra att veta att våra barn 

och barnbarn också har möjlighet att njuta av dessa 

värdefulla naturområden. Läs mer om Nåttarö på 

sidan 6 och 7. 

På Haninges hemsida haninge.se hittar du information 

om alla naturreservaten. 

Du vet väl att Haninge också är en ekokommun 

och medlem i nätverket Hållbar utveckling i samarbete 

med Energimyndigheten. De olika nätverken 

handlar i stora drag om att vi ska tänka långsiktigt 

och hushålla med våra begränsade naturresurser 

samtidigt som vi arbetar med miljöfrågor på alla 

områden. 

Sedan förra året tar Haninge fram tolv nyckeltal 

för att mäta om utvecklingen går åt rätt håll. Ambitionen 

är att förbättra oss för varje år. 

Vi kommer att presentera några av dessa nyckeltal 

i kommande tidningar, med start i detta nummer, 

sidan 4 och 5, och med konkreta tips på vad kommunen 

kan göra och vad 

du som medborgare kan 

göra för att förbättra vår 

miljö i Haninge. 

På sid 11 får du tips 

till din egen trädgård. 

Trevlig läsning! 

Haninge idag ges ut av Haninge kommun 

Ansvarig utgivare: Margaretha Picano, 08-606 71 44 

Redaktör: Ingrid Hulthage, 08-606 85 36 

Haninge idag produceras i samarbete med 

Mosebacke Media – 

Magnus Kristenson 

Bert Ola Gustavsson 

08-615 19 41, www.mosebackemedia.se 

Grafisk form: Gabriel Uggla AB, 

08-54 54 71 50, www.gabrieluggla.se 

Formgivare och illustratör: Louise Uggla 

Omslagsfoto: Jaan Tiits, trädgårdsmästare i Tungelsta 

Fotograf: August Eriksson 

Tryckeri: AB Danagårds Grafiska 

Distributör: S-post 

Om tidningen uteblir kontakta Bosse Wallsten, 

08-634 90 11, bowa@s-post.se 

Upplaga: Cirka 45 000 

Innehåll nr 4/2008 

4 Grön utmaning 

I en serie i Haninge idag presenteras våra 

gröna nyckeltal. I detta nummer kan du läsa om 

skyddad natur. 

5 Tjädrarnas skog 

I Hanveden stormtrivs tjädrarna – i skog som 

Haninge kommun nu vill göra till naturreservat. 

6 Med cyklopöga på Nåttarö 

Med cyklopöga finns mycket att upptäcka 

runt Nåttarö – ett av våra nya naturreservat. 

8 Blomsterkungen i Tungelsta 

Möt Jaan Tiits – andra generationen 

trädgårdsmästare i Stav. 

10 Grattis Tungelsta trädgårdsstad! 

I år fyller Tungelsta trädgårdsstad 100 år. Det 

firas med ett eget Folk- och trädgårdsmuseum. 

16 Tom på Huvudskär 

Tom Granström är tillsynsman på Huvudskär 

sedan 35 år. Följ med på en tur med hans 

arbetsbåt. 

19 Näringslivets dag 

Boka in Näringslivets dag torsdag 16 oktober. 

Tävla om bästa rollup. 

20 Kartans dag 

Tisdagen den 30 september firar vi Kartans dag 

i Haninge kommunhus. 

Tävling 

Hur många höstblommor hittar du? 

Denna korgblommiga ört som du ser illustrerad här nertill bär namn efter en 

känd naturforskare på 1600-talet. Han upptäckte lymfkärlssystemet och skrev 

om detta i en avhandling som orsakade hätsk strid. 

A: Vad heter denna höstblomma? B: Hur många hittar du i tidningen? 

Skicka in rätt svar till Haninge kommun, Haninge idag, 136 81 Haninge. 

Ett pris väntar tre av dem som lyckats skicka in rätt svar på frågorna. 

Märk brevet/vykortet med ”Höstblomma”. 

I förra numret av Haninge idag utlyste vi en grodtävling. Det gällde att 

hitta hur många tecknade grodprinsar som smugit 

sig in på sidorna. Rätt svar är sju grodor. Tre 

rätta svar har dragits och de som vunnit 

får var sitt ”grodpris” som består av 

två biobiljetter. Grattis till Ingrid L 

i Vendelsö, Carin A i Handen och 

Ella V i Älvsjö! 

Så här ser höstblomman ut, 

men just denna höstblomma 

ingår inte i tävlingen. 

Haninge idag 4-2008

Vad tycker du… – om parkerna i Haninge? 

Haninge kommun tar nu ytterligare 

ett steg för att förbättra verksamheten, 

genom att ta reda på vad 

de som bor i Haninge tycker. 

Medborgarnas synpunkter 

ska visa vad som behöver 

förbättras. 

– Tala om för oss vad du tycker, i stort och 

smått, säger Elin Sjöberg, som arbetar med 

synpunktshanteringen i Haninge kommun. 

– När du talar om för oss hur du uppfattar 

vårt arbete ger du oss möjligheter till förbättringar 

som vi annars kunde ha missat. 

Ansvarig personal får ta del av din synpunkt 

så att vi kan förbättra och höja vår kvalitet. 

Dygnet runt 

Medborgarna i Haninge tycker att det är 

viktigt att det är lätt att lämna synpunkter 

och klagomål. Därför finns ett forum där 

du kan lämna dina synpunkter dygnet runt. 

På haninge.se/synpunkt kan du alltid skriva 

beröm, förslag och klagomål. 

Elin menar att större och mindre problem 

uppstår i alla verksamheter. 

– Ingen dömer oss efter vilka problem 

som uppstår utan efter hur vi löser dem. 

Haninge kommuns ambition är att utan 

dröjsmål lösa alla problem som uppstår och 

ständigt arbeta med förbättringar. 

Fritidsmässa 

23 september kl 17.00–20.00 

Ett samlat aktivitetsutbud i Jordbromalmsskolan 

för barn och ungdomar upp 

till 18 år. Också föräldrar är välkomna. 

Det kommer att visas många olika 

fritidssysselsättningar för barn och ungdomar 

i Jordbro, men även från övriga 

Haninge. 

Det går att anmäla sig till en ny aktivitet 

direkt på plats. Prova-på-erbjudanden 

finns hos de flesta aktörerna som gästar 

mässan. 

När vi nu tar nästa steg mot 

högre kvalitet kommer vi att 

föra statistik över synpunkter 

och förbättringar. 

Genom att redovisa vad 

medborgarna tycker och 

vilka förbättringar vi gör vill 

vi uppmärksamma de frågor 

som medborgarna tycker är 

viktiga. 

– För många känns det 

obekvämt och svårt att föra 

fram klagomål och synpunkter. 

Vi vill att det ska vara 

tydligt för alla att vi uppskattar 

det engagemang 

som de visar när de ger oss 

synpunkter. 

Du kan se vilka förbättringar 

som kommunen 

genomför tack vare 

inkomna synpunkter på 

haninge.se/synpunkt. 

– om cykelvägarna i Haninge? 

– om ditt barns skola i Haninge? 

– om dina föräldrars boende i Haninge? 

VAD TYCKER DU? 

haninge.se/synpunkt 

Start i höst 

Familjeverkstan – föräldrastudiecirkel 

Hur länge ska barnen få vara ute på kvällarna? 

Hur blir kommunikationen positiv? 

Och vilka strider ska man välja? 

Det här är frågor som tas upp i studiecirkeln 

”Familjeverkstan”. Vid nio tillfällen 

samlas en grupp föräldrar i en närbelägen 

skola. Materialet riktar sig till alla föräldrar 

med barn i åldern 3–12 år, inte bara 

till föräldrar som upplever att de har problem. 

Vill du delta i en föräldracirkel? 

Kontakta Carina Wiström Bergstock, socialförvaltningen i Haninge kommun, carina. 

wistrom-bergstock@haninge.se, 08-606 73 07. Du kan också kontakta ABF; mats.berggren@abf.se, 

08-556 520 30, eller Vuxenskolan, sodertorn@sv.se, 08-745 32 25. 


Miljöfrågor högst upp på agendan 

i ekokommunen Haninge 

Haninge är sedan 2007 en av Sveriges 71 

ekokommuner. 

– I Haninge har miljöfrågorna hamnat 

överst på agendan och det är jättekul, säger 

Jeanette Flodqvist, kommunens miljöstrateg. 

Att vara ekokommun innebär att vi som 

kommun skrivit under på att låta Naturliga 

stegets fyra systemvillkor genomsyra alla våra 

beslut. Det innebär att vi ska tänka långsiktigt 

och hushålla med våra begränsade naturliga 

resurser samtidigt som vi systematiskt arbetar 

med miljöfrågor på alla områden. Ekokommunnätverket 

är inte ett certifieringsorgan 

eller en elitförening där bara de bästa får vara 

med. Alla som delar nätverkets principer får 

delta utifrån sina egna förutsättningar. En 

styrka med nätverket är att det förenklar utbytet 

av erfarenheter mellan kommuner. 

Hållbart Haninge 

Att vi nu är ekokommun gör att varje politiker 

och tjänsteman i Haninge måste tänka 

igenom varje beslut som fattas och se till att 

riktningen är den rätta mot ett hållbart Haninge. 

Eftersom Haninge antagit den gröna utmaningen, 

är det också viktigt att veta hur vi 

ligger till på miljöområdet. 

Tolv nyckeltal 

Hur gör man då för att kunna mäta detta? 

Jo, kommunen har sedan 2007 låtit ta fram 

tolv nyckeltal. Tanken med nyckeltalen är att 

vi årligen ska kunna mäta om utvecklingen 

går åt rätt håll. 

– Vår ambition är att förbättra oss för varje 

år. Genom att ta fram dessa nyckeltal mäter vi 

oss samtidigt med resten av Sveriges ekokommuner 

och får en indikation på hur vi ligger 

4 

HANINGE ANTAR DEN GRöNA UTMANINGEN! GöR DU? 

Vill du göra en 

utflykt till ett 

naturreservat? 

Ekolog och invånare ger dig tips. 

Läs på haninge.se/haningeidag 

till i hela Sverige, säger Jeanette Flodqvist och 

fotsätter: 

– Vi är redan i dag bäst i Sverige på antal 

resor med kollektivtrafik, men kan förbättra 

oss på många andra områden, t ex förpackningsinsamling 

och även de ekologiska inköp 

som Haninge kommun gör. 

Vissa nyckeltal gäller för hela kommunen 

som geografiskt område och andra är specifika 

för kommunens egen förvaltning. 

Skyddad natur 

I Haninge idag kommer vi att presentera 

några av dessa nyckeltal i kommande nummer 

och vi gör också nedslag i verkligheten. 

I detta nummer presenterar vi nyckeltalet 

Skyddad natur och på sid 6–7 kan du läsa om 

Nåttarö som i våras blev Haninge kommuns 

15:e naturreservat. 

Fixa tillsammans 

Om vi vill få en bättre miljö i Haninge så 

måste vi alla vara delaktiga i arbetet, vi behöver 

hjälpas åt. Det är inget som politiker, 

tjänstemän, organisationer eller medborgare 

kan fixa på egen hand. 

Haninge idag vill med den här serien ge 

dig som läsare en inblick i vad kommunen 

gör och vill göra, och då det gäller nyckeltal 

som du som medborgare kan påverka vill vi 

också ge dig konkreta tips på vad du kan göra. 

Med din hjälp förbättrar vi miljön och därmed 

nyckeltalen till nästa år. Antar du utmaningen 

att bidra till ett grönare Haninge? 

Vill du veta mer om vad det innebär att vara 

en ekokommun? Mer information hittar du på 

haninge.se/ekokommun och på sekom.nu 

Uthållig kommun 

Haninge kommun är också med i nätverket 

Uthållig kommun i samarbete med 

Energimyndigheten. Uthållig kommun går 

ut på att kommunen, de lokala företagen 

Jeanette Flodqvist 

Sveriges ekokommuner är en ideell förening 

för kommuner som tillsammans arbetar 

med strategiska frågor för hållbar utveckling. 

Syftet är att främja utvecklingen 

mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle 

byggt på en ekologisk grundsyn. Det naturliga 

stegets fyra systemvillkor som ska 

genomsyra alla kommunala beslut är: 

1. Ta inte ur jordskorpan i för hög takt 

2. Undvik onaturliga ämnen 

3. Naturen får inte undanträngas 

4. Rättvis fördelning av jordens resurser 

De tolv nyckeltalen gäller 1) koldioxidutsläpp, 

2) kollektivtrafikresor, 3) ekologisk 

odling, 4) miljöcertifierat skogsbruk, 

5) skyddad natur, 6) hushållens källsortering, 

7) hushållsavfall, 8) tungmetaller 

i avloppsslam, 9) förnybar och 

återvunnen energi i kommunala lokaler, 

10A) transportenergi för tjänsteresor 

med bil, 10B) koldioxidutsläpp för tjänsteresor 

med bil, 11) kommunens inköp av 

ekologiska livsmedel och 12) miljöcertifierade 

skolor/förskolor. 

Nyckeltal 5. Skyddad natur: Enligt 2007 

års nyckeltal var 11 procent av Haninges 

natur skyddad bl a inom naturreservat. 

Av själva landytan var 17 procent skyddad 

och motsvarande siffra för den del som 

täcks av vatten var 10 procent. 

I ekokommunerna låg fjolårets nyckeltal i 

genomsnitt på 3 procent. 

I och med att Ålö, Rånö och Nåttarö blivit 

naturreservat har andelen skyddad natur i 

år ökat till 16 procent. 

och högskolan genom gemensamma projekt 

strävar mot att göra Haninge mer hållbart. 

Det kan exempelvis handla om energi- 

besparingar på kontoret. 


Efter Ålö, Rånö och Nåttarö 

Tjädrarnas skog kan bli nästa naturreservat 

Skrudad i svart, brun och blågrönskimrande fjäderdräkt spelar tjäderhanen i skogens mörka sal. 

I Hanveden trivs han – i skog som Haninge kommun nu vill göra till naturreservat. 

Tjädertuppen är tillsammans med ankaret 

en symbol för Haninge. Tuppen på kommunvapnet 

står för skogen och ankaret för 

havet. 

Själva namnet Hanveden har historiska 

anor som härrör, tror man, från orden han 

(tupp) och ved (skog). Och inte bara tjädern 

stormtrivs här – utan också orre, järpe, bäver 

och älg och fladdermöss av olika slag. 

Första i Haninges historia 

Idag finns det 15 naturreservat i Haninge och 

det är länsstyrelsen som bildat dessa. 

Och egentligen rör det sig nu om två naturreservat 

som Haninge kommun avser att 

bilda i Hanveden: 

– ett vid Tornberget, invid Stockholms läns 

högsta punkt, och västerut som sträcker sig 

över cirka 500 hektar, 

– ett vid Rudans friluftsområde med en yta 

om cirka 200 hektar. 

– Dessa naturreservat skulle bli de första 

naturreservaten som Haninge kommun själv 

bildar, säger kommunekolog Erik Wijnbladh. 

Skiftande natur 

– I Hanveden finns över 100 år gamla tallar, 

t ex i Rudans friluftsområde, och i området 

strax intill Tornberget till stora delar orörd 

skog, säger Erik Wijnbladh som hänförd 

målar upp en bild av skiftande natur och 

varierande topografi. Ett urskogsliknande 

spricklandskap, klippbranter, små våtmarker 

och sumpmarker. En lustgård för ovanliga 

småkryp, växter och mikromiljöer. 

Här ryms en stor variationsrikedom och 

sällsynta arter, men också så kallade nyckelarter 

som spelar en viktig roll för andra arter 

i ekosystemet. 

De gamla träden är ett kärt hem för livsmiljöer 

av olika slag. 

– Medan ett 100 år gammalt träd kan hysa 

ett tiotal insektsarter kan ett 300-årigt kanske 

ha ett hundratal, förklarar Erik Wijnbladh 

som framhåller att Haningeborna har 

tur som har denna skog så nära inpå – på 

många håll inåt landet har skog som den i 

Hanveden inte lyckats undkomma skogsmaskinernas 

framfart. 

Höga naturvärden 

Syftet med att skydda Hanveden är dels att slå 

vakt om själva naturen – de höga naturvärdena, 

men också att skydda friluftsområdena. 

Också för framtida Haningebor ska det 

vara möjligt att orientera, jogga, bada och 

göra utflykter i dessa marker. 

I höst kommer Haninge kommun att låta 

kartlägga naturvärdena i de aktuella områdena 

i Hanveden, zonvis. En plan för skötsel 

och restriktioner ska tas fram. 

– Tidigast våren 2009, men troligast inte 

förrän året därpå, kan de två nya naturreservaten 

i Hanveden komma att invigas, spår 

Erik Wijnbladh. 

Text: Ingrid Hulthage 

Haninge idag 4-2008 5 

Bildarkivet/ Gert Olsson

Havsrufse, krulltrassel och ishavstofs 

Med cyklopöga finns mycket 

att upptäcka runt Nåttarö 

Sandstarr, trift och marviol. 

Längs stränderna på Nåttarö 

växer en rad ovanliga 

växter – men den som tar 

på sig cyklopögat har också 

möjlighet att se det fantastiska 

landskapet runt om ön. 

I Östersjön breder de döda bottnarna ut 

sig. Det här sker främst på platser där 

inte friskt syrerikt vatten kan strömma 

till. Övergödningen gör att alger och andra 

växter och olika växtplankton växer till i 

stor mängd. När de sedan dör faller de ner 

på botten. Då de förmultnar förbrukas syre 

och livet på havsbotten kvävs då syret tagit 

slut. På grundare vatten, såsom i vikarna 

runt Nåttarö, har vågorna med friskt vatten 

lätt att nå. Det här skapar en god miljö för 

livet i havet. 

Under ytan i Östersjön heter en skrift med 

tips och fakta för unga havsforskare. Hur 

fixar man en håv? Eller hur gör man en havskikare? 

Här beskrivs hur man kan spana på 

fisk, alger/vattenväxter, räkor, musslor och 

andra djur. 

Skriften du kan beställa av naturvårdsverket, 

surfa in på naturvardsverket.se 

6 


– Det här är spektakulärt. Bland det häftigaste 

jag sett i Stockholms skärgård, slår kommunekolog 

Erik Wijnbladh fast efter att ha spanat 

under vattenytan vid den grönskimrande 

Dämbviken, på Nåttarö, en god stund. 

Det var i våras som Nåttarö, Ålö och Rånö 

blev naturreservat – inte bara själva öarna 

utan också det marina landskapet. 

Bottnarna runt ön består av sand- och 

klippbottnar. 

Och bottenfaunan med frodiga blåstångsbestånd 

och ålgräsängar skvallrar om en 

”kärnfrisk” miljö. 

– Det är ett småkuperat landskap som syns 

under ytan, berättar Erik. 

Den varierande topografin gör det möjligt 

för många olika arter att trivas här, arter 

med i den oinvigdes öron märkligt klingade 

namn: allt från havsrufse, rödblad, krans- och 

skäggalg, krulltrassel till fintrådiga brunalger, 

axslinga och ishavstofs. 

Värdefulla miljöer 

På Nåttarö finns vikar som ligger mer i lä 

och andra mer utsatta för vågorna, de som 

vetter ut mot öppna Östersjön på den östra 

sidan. På båda sidor finns värdefulla miljöer 

med klassifikationen ”högt naturvärde” (enligt 

länsstyrelsen i Stockholms läns rapport 

2008:03, Marin naturinventering av Nåttarö). 

Det är just dessa miljöer Erik nu vill inventera. 

Erik drar en 50 meter lång lina från en 

klipphäll och med hjälp av GPS får han fram 

koordinaterna. Med snorkel, cyklop och en 

skrivtavla ger han sig sedan ut för att notera 

vegetationen längs måttbandet. 

Han konstaterar något lyriskt att det han 

sett under ytan överträffar det han förväntat 

sig. 

Viktigt för Östersjön 

– Här finns olika typer av vegetation– ålgräs, 

kransalger och blåstång – allesammans viktiga 

för livet i Östersjön. 

Det han sett ur sitt cyklopögeperspektiv 

är olika slag av musslor – blåmusslor och 

Östersjömusslor, men också fiskar av olika 

slag – bl a flundra. Men även tobis, mindre 

havsnål och sjustrålig smörbult. 

Det har även konstaterats att öring och 

rödlistad piggvar gärna väljer dessa vatten. 

Den fantastiska faunan runt Nåttarö är 

nämligen populär – såväl som barnkammare 

och skafferi – för fisk, snäckor, kräftdjur och 

andra smådjur. 

Plask- och snorkelled 

Givetvis vore det en upplevelse för besökarna 

att hitta till de fantastiska miljöerna, att få 

möjlighet att uppleva det som finns under 

ytan. 

Erik har därför präntat högt upp på sin 

önskelista – en plask- och snorkelled, just 

vid denna vik. 

– Det ska vara en led för barn och äldre. 

Både på grunt och lite djupare vatten. Skyltar 

skulle placeras ut med 10–20 meters mellanrum. 

Här ska man kunna läsa om arterna och 

biotoperna – livet i samhällena på botten. 

Och naturligtvis, är Erik övertygad om, är 

detta något som fascinerar, inte bara de som 

hör till släktet ekologer. 

Men när skulle detta kunna bli verklighet? 

Haninges kommunekolog – Erik Wijnbladh. 

Här i Dämbviken skulle plask- och snorkelleden gå. 

– Tills nästa sommar, hoppas jag, men lova 

kan jag inte. Inget är spikat än. 

Text: Ingrid Hulthage 

Bild: Erik Wijnbladh 


8 

TEMA: TRÄDGÅRD 

Jaan Tiits är trädgårdsmästare 

i andra generationen i Stav. 

– Ett inspirerande jobb med 

väldigt mycket positiv respons, 

säger han. 

Text: Bert Ola Gustavsson 

Bild: Magnus Kristenson 


Sommartider blommar Södertörn upp. Men bakom all prakten ligger hårt jobb och lång planering. Haninge idag 

har pratat både med trädgårdsmästarna som driver upp alla sköna blommor och parkarbetarna som sköter om 

dem. Vi tar också en titt på Tungelstas hundraåriga historia som trädgårdsstad. 

Stav är plantskola 

för Stockholmstrakten 

På Tiits Trädgård i Stav växer varje 

år bortåt en halv miljon plantor 

som inte bara förskönar Haninge 

kommun sommartid. Här skjuter 

också Botkyrkas, Nynäshamns, 

Huddinges och centrala Stockholms 

sommarblommor upp ur jorden. 

Jaan Tiits är trädgårdsmästare i andra generationen 

och han har specialiserat sig på att 

driva upp sommarblommor till kommuner, 

kyrkogårdar och bostadsbolag. 

– Haninge kommun tillhör dem som bara 

köper in blomstren. Men vi planterar och 

sköter också om blommorna åt de kunder 

som vill det, berättar han. 

Medan flera av trädgårdsmästarna i Tungelsta 

har börjat sälja blommor direkt till privatpersoner 

så har Tiits gått åt andra hållet 

och blivit ett fullserviceföretag. 

Totalservice 

– Vi planerar de offentliga blomsterarrangemangen 

i samarbete med kunderna, driver 

upp sticklingar, sätter ut dem, sköter om och 

vattnar blommorna och städar bort dem till 

hösten när de blommat ut. 

Företaget har fyra heltidsanställda men 

Med 17 år i branschen har Lena Ragnarsson 

trädgårdskunnandet i ryggmärgen. 

på sommaren fyller säsongsanställda på för 

att sköta om cirka 500 planteringar runt 

om i Storstockholm. Ett par av dem finns 

i Humlegården och utanför Naturhistoriska 

museet. 

Senast i januari vill Jaan Tiits veta upplägget 

hur sommaren ska se ut. Även trädgårdsdesign 

följer färg- och formtrender som det 

övriga modet. 

Haninge har sommaren 2008 gått i lila/ 


orange, Stockholm i gul/orange medan 

Huddinge varit mer blå/lila. 

– Nu svänger det mot rosa färgklickar från 

stora, fluffiga växter. Och klatschiga färger i 

rött och gult kommer nog tillbaka nästa år, 

tror Jaan. 

Energisnålt 

Nu i höst går Tiits Trädgård över till ytjordvärme 

som ska ta hand om 70 procent av 

värmebehovet i växthusen. Jaan Tiits räknar 

med att oljeförbrukningen ska sjunka från 

80 kubikmeter om året till 14. 

– Det känns bra för miljöns skull. Problemet 

med växthusen är att minsta sol ger så 

mycket energi – men vi kan inte lagra den. 

I framtiden hoppas jag på ett sånt system, 

idag måste vi hela tiden vädra bort överskottsvärmen. 

På tal om miljön skyddas plantorna så gott 

som helt av ett biologiskt system. Blir bladlössen 

för många så plockas lusmumsande 

steklar fram. 

Och nu när sommarblommorna snart 

blommat ut och de sista plantorna hämtats 

hem till komposten börjar en ny hektisk säsong. 

Då avlöser bland annat 25 000 julstjärnor 

och 10 000 amaryllis sommarblomstren 

i växthusen i Stav. För semestern i trädgårdsnäringen, 

den infaller först efter julafton. 


10 


I höst firas 100 år av odling 

I år fyller trädgårdsstaden Tungelsta jämnt. Hundraårsminnet firas med 

öppnandet av ett eget Folk- och trädgårdsmuseum lördag den 6 september. 

År 1908 kom ”Ros-Anders”, Gustav Andersson, 

till Tungelsta med smittande gröna fingrar 

och 40–50 år senare stod trädgårdsstaden 

på sin grönaste topp med över 90 olika handelsträdgårdar 

som odlade blommor, frukt 

och grönsaker till torghandeln i Stockholm. 

Idag finns nio av dem kvar. 

– Den här hundraåriga epoken ska vi föreviga 

i ett litet museum som också kommer att 

få andra lokala inslag från Tungelstatrakten, 

berättar Jan Sandh, ordförande och en av eldsjälarna 

i föreningen Folk & trädgård. 

Museet kommer att inrymmas i övervåningen 

på torkladan i Tungelsta trädgårdspark. 

Här kommer att i bild och text berättas 

om hur det gick till då den nyanlagda 

Nynäsbanan och tillgången på mark blev 

starten till trädgårdsnäringen i Tungelsta. 

Aktiebolaget ”Hem på landet” köpte upp 

storgårdar utanför Stockholm, styckade upp 

dem och sålde till småbrukare. En bakomliggande 

orsak var att man ville stoppa upp den 

accelererande utvandringen till Amerika som 

Vad har en torklada och trädgårdsnäringen gemensamt 

egentligen? Jo, Tungelstaborna odlade 

inte bara blommor och grönt, de tvättade också åt 

storstadsborna. Torkladan i Tungelsta trädgårdspark 

stod klar 2006 och bygget tog många tusen 

gratistimmar för medlemmarna i Föreningen Folk 

och trädgård, berättar ordförande Jan Sandh. Idag 

är ladan en viktig inkomst för föreningen som 

mötes- och festplats. Det är övervåningen som nu 

blir landets andra trädgårdsmuseum. 

När förra seklet var ungt 1925 var en lastbil mycket att skryta med. Normalt körde bilarna blommor, 

frukt och grönt in till Stockholm, men här har trädgårdsmästarns morföräldrar tagit plats på det nya 

flaket i finkläderna. 



hotade att tömma Sverige på arbetskraft. 

Snart började glashusen växa tätt, tätt på 

orten. Detta trots att varken jordmån eller 

klimatzon är den bästa. 

– Här i Tungelsta är det gammal sjöbotten, 

hemma har jag ren blålera. Därför fungerar 

det bäst med växthus, berättar Jan Sandh, 

som själv är trädgårdsmästare, numera bara 

på deltid. Fyra månader om året, med start i 

mars odlar han krukväxter. Övrig tid jobbar 

han bland annat som snickare. 

Oljekris 

Efterkrigstiden då trädgårdsnäringen gick 

som allra bäst avlöstes av ett tillväxtstarkt 

1950-tal. Då lämnade många näringen för 

bättre betalt arbete i industrin. Senare på 

1970-talet kom den första energikrisen. 

Grönsaksodlingen försvann snart och blommorna 

tog över helt. 

Men på 1980-talet var oljan billig igen och 

framtidstron stark bland trädgårdsmästarna, 

berättar Jan Sandh som själv kom till trakten 

vid den här tiden och startade eget. 

– Vi sålde till de stora dagligvarukedjorna 

och till en början funkade allt bra. Men med 

tiden blev det allt svårare att få kompensation 

för ökande kostnader. 

När odlingen gick in i ett nytt sekel fanns 

plötsligt en ny konkurrent om marken – 

byggföretagen som sökte mark för nya villatomter. 

– Samtidigt var ett generationsskifte på 

gång och många trädgårdsmästare fann för 

gott att sälja eftersom det inte alltid fanns en 

generation som var villig att ta över. 

– Samma sak hände för övrigt i Hässelby 

på 1970-talet, berättar Jan Sandh. 

Av de över 100 växthusen som fanns i Hässelby 

trädgårdsstad finns nu inte ett enda 

kvar. Så illa har det inte gått i Tungelsta även 

om det är gott om ryggbrutna och fönsterlösa 

växthus i bygden. 


Jan Sandh visar växthuset vid parken som föreningsmedlemmarna byggt av äldre husdelar som tagits till 

vara. Här finns också en gammal ångpanna, en liten såmaskin och en jordfräs från 1940-talet. 

Framtid 

För de handelsträdgårdar som fortfarande är 

verksamma i Tungelsta stavas överlevnaden 

specialisering, hemförsäljning och nya idéer 

vad gäller bland annat uppvärmning. 

– Under odlingssäsongen på fyra månader 

förbrukar jag nu ungefär en kubikmeter olja. 

Tidigare, då jag odlade året runt, gick det åt 

260 kubik. Det är naturligtvis omöjligt med 

dagens oljepris, säger Jan Sandh. 

Han är övertygad om att trädgårdsnäringen 

överlever i Tungelsta och att det kommer att 

finnas kvar växthus även i fortsättningen av 

det nya seklet. För den som vill veta hur det 

var i trädgårdsstaden under 1900-talet är det 

bara att besöka Folk- och trädgårdsmuseet 

som nu skapas med helt ideella krafter. 

– Vi är 200 medlemmar och en aktiv styrelse. 

Då kan man göra mycket, säger Jan 

Sandh. 

Scilla, snödroppar… vintergäck 

Dags att tänka på våren 

Studera din och andras trädgårdar under 

hela året. Är det någonting som saknas eller 

kan göras bättre i din trädgård? Kanske 

en himmelsblå matta av vårstjärna, tidigt 

på våren. Andra smålökar som sprider sig 

villigt är scilla, snödroppar och vintergäck. 

Lökarna mår bra av att hinna rota sig innan 

kylan kommer. 

Det kanske saknas några senblommande 

växter i din trädgård? Syrenbuddlejans lila 

blomsterkolvar drar åt sig mängder av fjärilar 

mot slutet av sommaren. Tåliga peren- 


Tungelsta 100 år 

Lördag 6 september, kl 10–15 i växthuset 

och torkladan i Tungelsta 

trädgårdspark firas 100 år 

av trädgårdsnäring med 

invigning av Folk- och 

trädgårdsmuseet. 

Blomsterförsäljning 

utanför växthuset, 

kafé i torkladans 

nedervåning. 

Fler aktiviteter i parken. 

Snart är hösten här. Städa trädgården med måtta. Mindre mängder löv på gräsmattan kan klippas sönder med 

gräsklipparen. Kratta gärna in löv i rabatterna. Vänta med att klippa ner perenner och gräs till våren. De gamla 

växtdelarna skyddar dem under vintern. Många perenner och gräs har även vackra vinterståndare. 

ner som blommar en bra bit in på hösten är 

kärleksört, stormhatt och silverax. 

För att få en lättskött trädgård ska man 

arbeta med naturen, inte mot. Ett sätt är att 

plantera marktäckare. I naturen finns ingen 

öppen jord. Ska man täcka marken behövs 

det många plantor och växter är dyrt. Köp 

några stycken och dela vartefter. Flocknäva, 

ormöga och hasselört hör till mina favoriter. 

September är en bra tid att dela perenner. 

Petra Lindvall, stadsträdgårdsmästare 

Haninge idag 4-2008 11 

Bildarkivet/ Birger Lallo

Haninge idag: Stina, du ansvarar för Handens 

alla sommarblommor och finrabatter. 

När börjar säsongen på allvar? 

Stina Österberg-Huttunen: Den första 

juni när risken för nattfrost är minimal. Då 

blir det hektiska dagar. I år var det torrt samtidigt 

som vi hade massor av plantering. 

Vid midsommartid är allt klart. 

Haninge idag: Vad är det du planterat i 

år? 

Stina: Oj, en massa olika saker. Allt från 

emblemet ute vid motorvägen till rundeln 

nere vid polisen. Dessutom placerar vi ut ett 

12 


Stina klär Handen 

i blomsterskrud 

20-tal blomsterfat och mycket mer. 

Haninge idag: Men ditt hjärta klappar 

särskilt för Brageparken? 

Stina: Ja, sommarblommor är kul, men 

Brageparken är något särskilt – det är faktiskt 

Handens enda blomsterpark. Här finns 

bara perenner och blomsterlökar och det 

är bara jag som sköter dem. Det gäller att 

kunna skilja knopparna från ogräset. En del 

av rhododendronbuskarna här i parken har 

jag planterat själv. Den känns faktiskt som 

”min egen park”. Fast på sommaren har jag 

förstås hjälp av säsongsjobbare, annars skulle 



jag inte hinna med. Och gräset det sköter 

arbetslaget. 

Haninge idag: Hur länge har du jobbat 

som parkarbetare? 

Stina: I 22 år och jobbet blir bara roligare 

och roligare. Vi får utbildning och så åker 

vi på inspirationsresor så man kan hitta nya 

idéer att ta med sig hem. 

Haninge idag: Vad är det bästa i jobbet? 

Stina: Det är ett väldigt fritt jobb med 

eget ansvar. Och så får man så mycket uppskattning! 

Många stannar och berömmer 

mig för att det blir så fint när de går förbi. 

Då blir man ännu mer motiverad. 

Haninge idag: Har du haft någon semester 

i år? 

Stina: Fjorton dagar. Det är svårt att vara 

borta längre när allting måste skötas om. 

Min kollega Kjell Petrin i Västerhaninge och 

jag hjälps åt, både med planteringen och att 

sköta varandras områden när den andre är 

ledig. 

Haninge idag: Vad gör du vintertid då? 

Stina: Klipper träd och buskar. Förr om 

åren körde jag traktor, men nu skottar jag 

trappor eller reparerar olika saker istället. 

Det finns alltid att göra. 

Parkavdelningen i Haninge består av 15 

personer samt ytterligare 15 i arbetsmarknadsåtgärder. 

Sommartid finns fem 

extra parkarbetare samt fem handledare 

till ett 80-tal skolungdomar. Parkavdelningen 

sköter all detaljplanelagd parkmark 

cirka 650 hektar. 

Det handlar oftast om skogspartier 

och grönremsor mellan bostadsområden. 

Dessutom mark vid kommunens fastigheter; 

skolor, förskolor och äldreboenden. 

Bland kommunens parker kan förutom 

Brageparken nämnas Tungelsta trädgårdspark, 

Åbyparken, Höglundaparken, 

Slätmossens naturpark och Eskilsparken. 

Parkavdelningens budget är på drygt 

18 miljoner kronor och av dessa används 

knappt 600 000 till sommarblommor och 

lökar. 

Stina Österberg-Huttunen trivs när rhododendronbuskarna 

blommar. En del av dem har hon 

själv planterat under sina 22 år som parkarbetare 

i Haninge. 


Träffpunkter 

– mötesplatser för seniorer 

Är du 65+? 

Vill du komma i kontakt med 

andra seniorer? 

Välkommen till någon av de 

tre träffpunkterna i kommunen. 

Träffpunkten är tänkt som en naturlig mötesplats 

för äldre i närområdet. På sikt strävar 

kommunen efter att etablera en träffpunkt i 

varje kommundel. 

I dagsläget finns träffpunkter som håller 

öppet på vardagar kl 10–16 på: 

Tallhöjden i Handen, 

Runstensvägen 13, 08-606 92 01 

Parkvillan i Västerhaninge, 

Ringvägen 2B, 08-606 92 09 

Djurgårdsplan i Vendelsö, 

Vendelsö skolväg 124, 08-606 92 21 

Arbetet med planering, förberedelser, aktiviteter, 

programinnehåll och bemanning ska 

kunna ske i samverkan och samråd med lokal 

föreningsverksamhet, frivilligkrafter och 

besökare. 

Vad har träffpunkterna att erbjuda? 

Här finns möjligheter till social gemenskap. 

Kanske vill du ta en kopp kaffe och 

År 2005 utlystes den 6 oktober 

som den Nationella anhörigdagen. 

Sedan dess har det arrangerats olika 

aktiviteter runt om i Sverige med 

temat anhörigstöd. Dagen är för 

de anhöriga, men syftet är även att 

synliggöra begreppet anhörigvårdare. 

Vad är en anhörigvårdare? 

Att vara en anhörigvårdare innebär att 

man på något sätt ger vård och stöd till 

någon närstående som på grund av sjuk- 

Anna Gustavsson vid entrén till Tallhöjdens träffpunkt. 

prata bort en stund. Kanske har du något 

att fråga hörselinstruktören, som ibland besöker 

träffpunkterna. Eller så kanske du är 

nyfiken på vad Väntjänsten sysslar med; kan 

någon följa med dig som stöd till doktorn 

eller varför inte ge smakråd när kläder ska 

köpas? Någon/några kanske har ett målar-/ 

konstintresse och vill arrangera en konstutställning. 

Nationella anhörigdagen 6 oktober 

dom, ålder eller ett funktionshinder inte 

klarar sig på egen hand. Stödet varierar, 

allt från tillsyn till dusch och påklädning 

eller till stor omvårdnad. 

Vad händer i Haninge? 

I år har Haninge kommuns äldreomsorgsnämnd 

fastställt att vi ska uppmärksamma 

denna dag och detta i samarbete med föreningar 

och organisationer som har verksamheter 

som vänder sig till anhörigvårdare. 

Aktiviteter kommer att arrangeras på 

kommunens träffpunkter för seniorer 

måndagen den 6 oktober. Vi kommer att 

bjuda på kaffe och musikunderhållning. 

Lunch finns till försäljning på träffpunkterna 

i Handen och Västerhaninge. Vendelsö 

träffpunkt förbereder att ordna måltider i 

gemenskap. På varje träffpunkt finns försäljning 

av kaffe, te, smörgåsar och kakor 

till humant pris. 

Programblad med månadens aktiviteter 

kommer att finnas på varje träffpunkt och 

på Haninges hemsida haninge.se/aldre 

Föreningar och organisationer är inbjudna 

att delta och det kommer att finnas ”stationer” 

där respektive förening presenterar 

sina aktiviteter och stödverksamheter. 

Personal från äldreomsorgsförvaltningen 

kommer också finnas på plats för att informera 

och samtala om det stöd kommunen 

kan erbjuda anhörigvårdarna. 

Mer information kommer att finnas på 

Haninge kommuns hemsida: haninge.se, i 

träffpunkternas programblad och i lokaltidningen 

Mitt i Haninge. 

Kontakt: Karin Florén, 

anhörigkonsulent, 08-606 86 50 


Trygghet och arbetsro i klassrummet 

– ny handlingsplan visar vägen 

Trygghet och arbetsro – och nolltolerans mot mobbning. 

En ny handlingsplan för Haninges förskolor och skolor ska visa vägen till detta mål. 

Den nya handlingsplanen bygger på en fördjupad 

studie kring barn och elevers arbetsro. 

Där barn, elever, föräldrar och skolpersonal 

från förskola, grundskola och gymnasium har 

intervjuats. 

Om barnen i förskolorna ska kunna känna 

trygghet och eleverna koncentrera sig på sitt 

skolarbete är grundförutsättningen att det 

råder arbetsro i klassrummen. 

Men hur ska då detta gå till? 

I handlingsplanen finns olika mål uppsatta 

– och den ger också vägledning. T ex ska varje 

förskola och skola ha en likabehandlingsplan 

Bildarkivet/ T Andersson 

14 

som anpassas efter verksamhetens behov. 

Syftet med planen är att säkerställa alla 

barns och elevers lika rättigheter. Planen ska 

också visa hur man kan förebygga kränkande 

behandling. 

Nuläget analyseras 

Med stöd av likabehandlingsplanen gör förskolan/skolan 

en analys av nuläget. Utifrån 

denna analys tar man sedan fram konkreta 

åtgärder. Varje enhet ska dokumentera arbetet 

med trygghet, arbetsro och arbetet för att 

stoppa mobbning. 

Du kan söka om ditt barn fyllt ett men 

inte tre år. Barnet ska vara folkbokfört i 

Haninge kommun och får inte ha plats i 

kommunal förskoleverksamhet. Bidraget 

är inte pensionsgrundande, men det kan 

kombineras med förvärvsarbete. 

Blankett för ansökan kan du hämta på 

Det ska klart framgå vem som ansvarar för 

vad, både vid förebyggande arbete och vid 

akuta situationer. 

Lagar och regler 

Handlingsplanen informerar om vilka lagar 

och regler som gäller på skol-, kommun- och 

riksnivå. Frågor som tas upp är bl a otillåten 

frånvaro, drogmissbruk, vad som gäller då 

olika föremål ska tas om hand (t e x mobiltelefoner 

och knivar), hur man ska tillrättavisa 

elever som uppträder olämpligt eller gör sig 

skyldiga till olika slag av förseelser och vad 

nödvärnsrätt innebär. Här kan man också 

läsa om när det är lämpligt att polisanmäla 

och när anmälningsplikt gäller. 

Handlingsplanen skickas ut till alla förskolor 

och skolor – såväl kommunala som 

fristående. Handlingsplanen och rapporten 

om arbetsro hittar du på haninge.se 

Vårdnadsbidrag infört – 3 000 kr per barn 

Från och med den 1 september 

kan du som förälder i Haninge 

kommun ansöka om vårdnadsbidrag. 

Bidraget på 3 000 kronor per barn 

är skattefritt och betalas ut en 

gång i månaden. 

Handlingsplanen och likabehandlingsplanen 

ska årligen ska följas 

upp, utvärderas och vid behov 

revideras. Analysverktyget är 

förvaltningens årliga skolplaneenkät 

som skickas ut till alla elever 

från årskurs tre till gymnasiet, 

men också till föräldrar med barn 

i förskoleverksamheten och till 

skolpersonal. Svarsfrekvensen för 

enkäten är hög och den är därför ett 

bra hjälpmedel. 

kommunens hemsida eller i kommunhusets 

reception. Skicka blanketten till barn- och 

utbildningsförvaltningen senast den 1:a i 

månaden före första bidragsmånaden. 

Vill du veta mer om vårdnadsbidraget 

och vilka regler som gäller? Läs mer på haninge.se/barn 

& utbildning. 


Sport Campus Sweden 

höjer ribban 

Sport Campus Sweden – före detta 

Haninge idrottscampus – öppnar 

nu portarna ut mot Europa på vid 

gavel. 

Campuset växer, vidgar vyerna och sätter 

upp ännu högre mål. Just nu finns 60 elitidrottare 

från 12 olika specialidrottsförbund, 

som studerar på 6 olika lärosäten. Tre av 

dessa lärosäten är partner i Sport Campus 

Sweden. Det är Kungliga tekniska högskolan, 

Karolinska institutet och Södertörns 

högskola. 

Fler högskolor, kommuner och idrottsförbund 

knackar på dörren och vill vara med 

i föreningen. 

Ledande idrottscampus 

Willy Berggren, som är föreningens projektledare 

menar att om man vill möta de 

önskemål som finns hos idrottarna och campusets 

partner, så går det inte att begränsa 

sig till att vara en lokal förening. 

– Vi siktar på att bli ett av Europas le- 

Bostad 

Hjälpa till att ordna 

ett bra boende 

och ekonomisk 

planering. 

Willy Berggren – projektledare för Sport Campus 

Sweden. 

dande idrottscampus inom några år. Nu 

planerar vi för gemensamma lokaler där 

Studier 

Ge stöd med 

studieplanering, 

både tidsplanering 

och studieval. 

Verksamhetsplanering 

Stötta med bland 

annat ett idrottsmedicinskt 

team, bra 

träningsanläggningar, 

träningsläger i 

Spanien (Granada), 

Italien, (Formia) och 

Irland (Limerick). 

Text och bild: Magnus Börjesson 

Illustration: Louise Uggla 

tränare, ledare och idrottsmedicinare kan 

arbeta tillsammans. 

Han berättar att idrottsförbunden och högskolorna 

bidrar till att följa målsättningen 

att bilda en tränarakademi med landets 

främsta inom sitt område. 

Inom 2–3 år ska varje idrott ha sitt tränar-/ledarteam 

på plats. 

De flesta slutar 

Vad innebär det för en idrottare att få en 

plats på Sport Campus Sweden? 

– Det viktigaste är att hela tiden utgå ifrån 

idrottarens behov, säger Willy. Att träna hårt 

för att nå långt inom en idrott och samtidigt 

studera för att ha något att falla tillbaka på 

efter sin aktiva idrottskarriär – det är inte 

lätt. Det är en av anledningarna till att de 

flesta idrottare slutar med sin idrott när de 

är i 17–19-års åldern. 

Statistiken visar att av 1 000 idrottande 

10–12-åringar finns endast en kvar vid 23 

års ålder. 

– Därför vill vi ge våra idrottare stöd kring 

sina studier, bostadssituation och även med 

det rent idrottsliga. 

Sport Campus Sweden har även 

påbörjat diskussioner kring samarbete 

med det internationella nätverket 

EAS (the European Athlete 

as Student) där över 20 länder är 

involverade. Det är ett nätverk som 

syftar till att förbättra möjligheterna 

för elitidrottare i Europa att få en 

utbildning som passar. 

Faktainformation: 

www.haningeidrottscampus.se 

Här kan du läsa mer om föreningen, 

vilka idrottare som deltar och hur 

man ansöker. 

www.eas-network.eu 

Den officiella hemsidan för the European 

Athlete as Student (EAS). 


Tom håller koll på 

Huvudskär sedan 35 år 

Tillsynsmännen är ett begrepp i skärgården. En av dem som varit med längst är Tom Granström 

från Ornö som hittar bland ytterskären som i sin egen ficka. 

I 35 år har han hållit koll på Huvudskärsarkipelagen längst ute i Haninges havsband. 

En solig sommarsöndag liftar Haninge idag 

med Tom och arbetsbåten ”Huvudskär” från 

Ornö de sju distansminuterna ut till ögruppen 

i havsbandet. Huvudskärsarkipelagen 

består av ett par hundra öar och kobbar. 

Tom styr med van hand utan sjökort. Redan 

som grabb jagade han ejder och alfågel 

bland grynnorna. Nu har Ornöpojken 

16 

fyllt 63 och i midsomras kunde han ta sig 

en extra sillbit eftersom han då fyllde 35 år 

jämt i rollen som tillsynsman för Skärgårdsstiftelsen. 

När vi lägger till vid den största av öarna, 

Ålandsskär, hinner Tom Granström knappt 

hoppa i land förrän folk kommer fram och 

vill prata. 

Idag finns inte längre några bofasta kvar 

här i ytterskärgården. Tullarna har lämnat 

sitt hus till vandrarhemsverksamhet och lotshuset 

hyrs ut till sommargäster. 

Men ön rymmer också sjöbodar och privata 

stugor som är bebodda sommartid. Utanför 

en träffar vi Viveca Brattström. Hennes 

låga 1700-talsstuga är bara 17 kvadrat och 


otroligt charmig i solgasset. Viveca lyfter ned 

en teckning från väggen. Den är signerad 

August Strindberg 1873 och visst föreställer 

den stugan. 

Sjöräddning 

Vid lotsutkiken på öns topp blåser det lite 

mer, men vädret är inte så här förlåtande året 

runt, många båtar har blivit vrak vid Huvudskär. 

Tom berättar den sorglustiga historien 

om containerfartyget Feeder Chief, en fyratusentonnare 

med tyskt befäl och turkisk 

besättning, som grundstötte på rent fotbollsintresse 

1987. 

– Med en tysk-turkisk fotbollslandskamp 

i rutan bar det sig inte bättre än att båten 

körde rakt upp på land på udden därborta, 

säger Tom och pekar. 

Efter några timmars strandhugg är det 

dags att återvända. Vi äntrar arbetsbåten och 

beger oss hemåt. På Hanstensfjärden mot 

Ornö blåser det upp och ”Huvudskär” studsar 

på vågorna. Är det tio sekundmeter? 

– Snarare sju, säger Tom. 

Hur mycket ska det blåsa för att han ska 

hålla sig iland? Nja, det är inget alternativ 

om man som Tom, förutom deltidsjobbet 

som tillsynsman också varit på räddningskryssaren 

Grängesberg i 18 år. 

Ett av de skarpaste minnena var när han 

och två kamrater dagen före Lucia 1982 

räddade robotbåten Mjölner som slitit sig 

under bogsering vid Landsort. Det blåste 

27 sekundmeter och Tom och hans kamrater 

fick efteråt medalj och en belöning på 

femtio tusen riksdaler var. 

I eftermiddag väntar mer oglamoröst jobb. 

Timmer och massaved från Nåttarö ska bogseras 

på pråm till Alsnäset vid Muskö. Hur 

länge stannar han som tillsynsman? 

– Jag får nog suga på den frågan ett tag, för 

lusten att gå till sjöss igen finns kvar, säger 

Tom Granström. 



Tom Granström har 35 år som tillsynsman för Huvudskär. 

Han har också hunnit köra 400 sjuktransporter och rädda 

många seglare i sjönöd under tiden som sjöräddare. 

– Det har blivit mer pli på folk vad gäller städning och 

eldning sedan jag började 1970-talet, tycker han. 


Lennart, Lina och Per-Olof 

– årets kulturstipendiater 

Här presenterar vi årets kulturstipendiater i Haninge kommun. Stipendiet på 

totalt 30 000 kronor delades ut på Haningedagen lördagen den 23 augusti. 

Lina Lindblom. 

Lina Lindblom, ungdomsstipendium. 

Lina har målet inställt på att försöka bli 

filmregissör. Hon har växt upp i Vendelsö 

och gått Molkoms folkhögskola där hon 

studerat film och video. Det resulterade i ett 

slutprojekt 2007, en 15 minuter lång film 

som heter ”Klasskampen”. Den finns att se 

på glimz.net. 

”Klasskamp” är en liten ordlek, den handlar 

om en kamp i en skolklass, men också om 

en social kamp i samhället. 

Lina har främst en kvinnlig förebild i regissören 

Sally Potter, och då filmen ”Orlando”. 

En annan förebild är Roy Andersson. 

Per-Olof Ekvall, meritstipendium. 

Per-Olof Ekvall är en vital man i 80-årsåldern 

med karriär inom film och teater. 

Bland annat deltog han i Ingemar Bergmans 

uppsättningar på Dramaten under 50- 

60-talet. 

Det var också på Dramaten han fick sin 

skådespelarutbildning. 

Under cirka tio års tid genomförde Per- 

Olof ett antal uppskattade novellhörnor i Haninge 

kommun. Det kom att bli drygt 200 

sådana uppläsningar. Idag kan du lyssna på 

honom på Litterärt kafé på kulturhuset. 

Favoritförfattare: Stig ”Slas” Claesson, och 

18 

Bli kontaktperson! 

Per-Olof Ekvall. 

Att vara kontaktperson är ett uppdrag som 

innebär att man är en ”stödkompis” och 

medmänniska till någon som t ex har ett 

funktionshinder. Uppdraget går ut på att 

ge stöd i sociala kontakter och för fritidsak- 

då gärna ett stycke som heter ”Slipsen”. 

Per-Olof Ekvall har även fått ett stipendium 

av Riksteatern. 

Lennart Abrahamsson, arbetsstipendium 

Lennart är grundare av Jordbro United Dans 

& Show som bildades 2004. Upprinnelsen 

var när Lennart och hans dotter Lina var ute 

och gick i Jordbro en underbar sommarkväll. 

På håll såg de ett stort gäng ungdomar som 

höll på med destruktiva handlingar. Lina och 

Lennart gick hem och pratade igenom vad 

de sett. 

Eftersom Lina sedan barnsben dansat, på 

Lasse Kühlers dansskola i Stockholm, kom 

de på att de kunde överföra de erfarenheterna 

till andra, allt för att aktivera dem till något 

mer konstruktivt. 

De fick tillgång till en cirka 75 m 2 stor 

(liten!) lokal, av en välvillig och positiv centrumägare. 

Inbjudan gick ut i området, och 

man hoppades på kanske 15 stycken intresserade... 

det kom 70 stycken. 

Idag består Jordbro United Dans & Show 

av cirka 250–300 ungdomar i åldrarna 5–16 

år. Lina är idag lärare på Lasse Kühlers dansskola, 

och har bland mycket annat medverkat 

i Melodifestivalen. 

Text och bild: Ola Elgebrandt 

Läs mer om kulturstipendiet på haninge.se 

Lennart Abrahamsson. 

tiviteter. Hur ofta man träffas ser lite olika 

ut men det vanligaste är en gång i veckan, 

alternativt två gånger i månaden. 

Detta är en insats enligt socialtjänstlagen. 

För uppdraget får du en viss ekono- 

Om 20 år får de 

breven de skrivit 

till sig själva… 

Om 20 år får de 24 eleverna i klass 3A de 

brev som de skrivit till sig själva. Då har de 

fyllt 30, idag är de 10 år och de flesta var 9 

år då de skrev breven i våras. 

Breven ligger nu tryggt förvarade i Haningearkivet 

och kommer att skickas ut år 

2028. 

Vad kommer det att stå att läsa i breven 

som postas om två årtionden? Jo, i breven 

har barnen skrivit om sig själva och sina 

framtidsdrömmar. De har ritat teckningar 

och gjort berättelser. 

– Jag tycker att det här är en jätterolig idé. 

Tänk att få ett brev från sig själv, att få veta 

vad man tyckte om sig själv som nioåring, 

säger Hannelie Hillertorp – kommunens 

arkivarie. 

Det var bibliotekarien Lena Horn på Dalarö 

skola som först (för två år sedan) kom på 

idén att tillsammans med barnen skriva brev 

adresserade till sig själva och som de kommer 

att få som vuxna. 

Breven är igenklistrade och skrivna på kuverten 

står barnens namn och personnummer 

för att det lätt ska gå att hitta dem i folkbokföringen 

då det är dags att skicka iväg dem. 

Klass 3A i Ribbybergsskolan med läraren Marianne 

Olsson – som också har skrivit ett brev till sig 

själv. I våras besökte de arkivet för att få se var i 

arkivet deras brev låg och att de var oöppnade och 

i gott förvar. I bakgrunden Hannelie Hilltorp – 

Haninge kommuns arkivarie. 

misk ersättning i form av ett arvode och en 

omkostnadsersättning för de utgifter du får. 

Du får även stöd i uppdraget vid behov. 

Vill du veta mer? Kontakta Gunilla Olsson, 

Handikappomsorgen, 08-606 89 24. 


Plocka fram almanackan 

– boka in Näringslivets dag 

Du som är Haningeföretagare – passa på att 

presentera ditt företag och att nätverka på 

Näringslivets dag torsdag den 16 oktober 

i Haninge kommunhus i Handen. Lyssna 

också på Christel Wiman, vd för Stockholms 

Hamnar. 

Christel har bl a varit ordförande för 

Baltic Ports Organisation under perioden 

2002–2007, vd för Sweden Hotels och 

förhandlingsdirektör för Posten Sverige. 

Christel Wiman kommer att presentera 

Stockholms Hamnars verksamhet och dess 

framtida utveckling. 

Som en av världens ledande passagerarhamnar 

och den absolut största i Östersjöregionen 

utsågs Stockholms Hamnar till 

Boka in frukostmöten! 

Du som är Haningeföretagare – plocka fram 

almanackan för 2008 och boka in höstens 

frukostmöten. Frukostmötena är alltid på 

fredagar kl 7.30. 

Särskilda inbjudningar med uppgift om 

tema och vem som är värd för frukostmötet 

samt hur du anmäler dig skickas ut under 

året. 

• 5 september • 5 december 

Hjärtligt välkomna! 

Dalarö dykpark 

Under hösten kommer kommunen att delta i 

ett projekt som leds av Statens maritima museer 

där visionen är att till år 2015 få Östersjöns 

unika skeppsvrak med på världsarvskartan. 

En del i detta projekt är att kunna 

skapa Dalarö dykpark med besökscentrum, 

museum, dykningar, konferens etc. 

Vill du veta mer? Kontakta Erik Josephson, 

turismsamordnare, 08-606 81 34, 

erik.josephson@haninge.se 

en av de sju ledande miljöhamnarna i världen. 

Både Haninge och Nynäshamn berörs 

mycket av den framtida utvecklingen av 

Stockholms Hamnar. 

Ta också tillfället i akt att presentera ditt 

företag på Näringslivets dag. Och du – nu 

har du möjlighet att vara med i tävlingen 

om bästa företagsrollup. Vem vet – kanske är 

det just ditt företag som får ta emot pris för 

”bästa och mest tilltalande rollup!”. 

Vill du veta mer? Mer detaljerad information 

samt program för dagen skickas inom 

kort både via digitalt nyhetsbrev och i tryckt 

form till alla företag. Inbjudan kommer även 

att finnas på haninge.se/naringsliv. 

”Var med och tävla 

om bästa rollup” 

Näringslivets dag 

16 oktober 

Låt dig inspireras av nya idéer, 

lyssna på intressanta föreläsningar. 

Kom och nätverka, träffa andra 

företagare. 

Presentera ditt företag och delta i 

en tävling om bästa rollup. 

Gratulera ”Årets nyföretagare” 

under en trevlig middag med spännande 

underhållning. 

Senada Custovic , t f näringslivschef, 

inbjuder Haningeföretagarna 

till Näringslivets dag. 

NÄRINGSLIV 

OKTOBER 

TORSDAG 

Näringslivets dag arrangeras i år torsdagen 

den 16 oktober i Haninge kommunhus, 

Rudsjöterrassen 2, Handen. Här 

får du möjlighet att presentera ditt eget 

företag, men också att träffa andra företagare. 

Du anmäler dig via den inbjudan 

som du får via e-post/i brevlådan. 

Aktuella upphandlingar haninge.se 

Vilka upphandlingar är på gång? Gå in på haninge.se, klicka på knappen ”Näringsliv” och 

därefter ”Upphandling” i menyn till vänster. Eller gå in direkt på haninge.se/naringsliv/ 

upphandling. Du kan också kontakta kommunens upphandlingschef Monica Jonsson, 

08-606 85 30. 


Höst på Fjärdlång 

Vandrarhemmet på Fjärdlång har öppet t o m 

19 oktober. Priser från 125:-/person och natt. 

Vill du veta mer? Ring 08-501 560 92 eller 

e-posta till fjardlang@haninge.se. 

Skolmuseet 

Skolmuseet i Svartbäcken har öppet följande 

söndagar kl 13.00–16.00: 21 september, 

19 oktober, 16 november och 14 december. 

Guidning kl 14.00. 

Nyinvigda Visit skärgården 

”Visit skärgården” är skärgårdens egen resebyrå 

som har öppet året om. Till resebyrån 

finns idag 130 medlemsföretag knutna. 

Bl a krogar, hotell- och konferensanläggningar, 

vandrarhem, butiker, rederier, upplevelse-, 

event- och charterföretag samt turistbyråer. 

Centrum för verksamheten är det nyrenoverade 

glashuset på Strandvägen i Stockholm, 

med två pontoner för hämtning och lämning 

av passagerare och tillfällig tilläggning. 

Tisdagen den 30 september är 

du välkommen till Kartans dag i 

kommunhuset, med en rad aktiviteter. 

Utställningen Kartans år kan 

du besöka måndag till fredag den 

29 september–3 oktober. 

Kartutställningen lyfter fram kartans 

nytta i samhället med exempel 

från olika typer av kartor. 

Utvecklingen av kartan från 1600talet 

till idag visas över ett område 

i Tungelsta. 

Du kommer att 

kunna beställa ortofoto 

(skalriktiga flygbilder) över 

din fastighet till rabatterat 

pris. Du har också möjlighet 

att vinna pris genom 

att kryssa i rätt svar i en 

tipstolva. 

Det viljelösa projektet 

Lördag 6 september kl 12.00–16.00 

En undersökning av aktivitet och passivitet 

genom måleri av Karolina Holmlund. 

Utställningen invigs kl 13.00 i närvaro av 

konstnären. 

Fantasylitteratur 

Torsdag 25 september kl 19.00 

Haninge kulturhus får besök av Niklas 

Krog – en av Sveriges främsta fantasyförfattare. 

Bröderna Lejonhjärta väckte hans kärlek 

till fantasy och sedan dess har han skrivit 

ett tiotal fantasyböcker. 

Svampen i skogen 

Kartans dag i Haninge 

Tisdag 30 september 

Svamputställning 

Lördag och söndag 6–7, 13–14 och 

20–21 september, kl 11.00–17.00. 

Plats: Nationalparkernas hus, Tyresta nationalpark. 

På Kartans dag kommer utställningen 

att vara bemannad med 

personal från lantmäterienheten 

på stadsbyggnadsförvaltningen. 

I parken blir det aktiviteter, 

kl 11.00–13.00 samt 

kl 16.00–18.00. 

Stadsbyggnadsförvaltningen visar 

sina mätinstrument och Haninge 

SOK arrangerar en liten orientering. 

På eftermiddagen och kvällen 

kan du lyssna till ett antal föreläsningar 

i kommunhusets hörsal. 

Mer information om föreläsningar och program 

hittar du på haninge.se 

En detaljerad karta med utflyktsmål och sevärdheter 

markerade finns att köpa i kommunhuset. 

Man on tour & Andy Candy 

Onsdag 8 oktober kl 18.00 

En komisk dialog om identitet och kvinnliga 

och manliga roller med Teater Tropos. 

Ken Akter vill tydliggöra mannens roll i 

samhället. Efter hand visar det sig dock 

att mansrollen är mer svårdefinierad än 

Ken tänkt sig. I rollen som Ken Akter ser 

vi Lina Petersén. Efter paus pratar Andy 

Candy från RFSL:s transarbetsgrupp om 

transpersoners situation i Sverige. 

Läs mer om program och biljettbokning 

på haninge.se/kulturhuset. 

TyRESTA 

Svampvandring 

Söndag 14 september, kl. 

12.00–14.00. Kostnad: 60 kr. 

Läs mer på tyresta.se 

Till Kartans dag kommer Haninge 

kommun att ge ut cykelkartan. 

En karta med lämpliga 

cykelvägar och utflyktstips. Finns 

att köpa i kommunhuset. 

Med anledning av Kartans år arrangerar 

Haninge SOK ett extra 

Naturpass och även ett Cykelpass 

på nya cykelkartan under 

oktober månad.

Nr 4, 2008 - Haninge

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?