Guide - Haninge

GUIDE
UPPTÄCK HANINGES
SPÄNNANDE KULTURMILJÖER!
1

Var kommer namnet
Haninge ifrån?
Man tror att det har ett samband med Hanvedens
stora skogsområde som sträcker sig över Södertörn
och där det fanns gott om bl.a. tjäder tuppar
(hanar). Det finns även andra försök till förklaring,
som att namnet på den stora vik som under forntiden
dominerade bygden mellan Öster­ och
Väster haninge är ursprunget.
I kommunens vapen (logga) finns en tjäderhane
som markerar Haninges vida skogsområden
samt ett ankare som markerar kommunens
anknyt ning till havet, skärgården och vår långa
marina historia.
Omslagsbild: Jordbro järnåldersgravfält.
2

Upptäck Haninges
spännande kulturmiljöer!
Där människor verkar och bor påverkar de också
miljön. Då uppstår det vi kallar kulturmiljöer, som
kan vara så olika saker som ett forntida gravfält,
ett nybyggt bostadsområde eller en väg med sina
omgivningar.
I Haninge har människor verkat och bott i kanske
9000 år, nästan ända sedan inlandsisen lämnade
trakten. Haninge var då en ögrupp med Tornberget
som högsta punkt och med närmaste fastland i
Närketrakten.
Haninge är rikt på intressanta och spännande
kultur miljöer. Vi har här gjort ett urval med ambitionen
att vara så breda som möjligt, både tidsmässigt
och innehållsmässigt. I några fall har vi
tagit med platser där inget längre är synligt, men
där själva platsen ändå har något att säga. Alla
kulturmiljöer har en historia att berätta om bygden
och inte minst om de människor som bodde och
verkade här. Den här kartan och guiden är en av
länkarna mellan dig och de människorna!
3

Förklaring
till vissa karttecken och ord
Riksintresse för kulturmiljö
är ett område med en kulturmiljö som
är unik eller speciell och där mark­ och
vattenområden är av nationell betydelse
för bevarande eller utveckling.
Sockengräns. Socken var i
princip en föregångare till församling
och kommun. Begreppet används fortfarande
i historiska arkiv. När socken
togs bort som administrativt begrepp
fanns i Haninge: Österhaninge, Västerhaninge,
Dalarö, Ornö, Utö och Muskö
socknar.
Torp/Båtsmanstorp. Med torp
menades förr ett litet jordbruk
som löd under en större jordägare.
Med torp menar man nu ofta bara bostadshuset.
Under Karl XI:s tid skapades,
soldat­ båtsmans­ och ryttartorp.
Haninge har många båtsmanstorp,
men bara ett ryttartorp. Många torp är
nu försvunna eller ombyggda och i
privat ägo. Endast några få är utmärkta
på kartan. (Mer information om
Haninges torp finns hos Haninge hembygdsgille.)
Torklada vid Tungelstavägen 118.
Torklada var ett hus där man
torkade tvätt. För luftgenomströmningens
skull hade torkladorna
öppningsbara luckor. Under 1900­
4
talets första hälft var tvätterinäringen
en viktig inkomstkälla för småjordbruk
i kommunen. Haninge är den kommun
i Sverige som har haft flest tvätterier.
F d Vattenkvarn. De flesta
vatten kvarnar är försvunna.
Det brukar återstå en kvarnränna
av sten, eller rester efter den.
Byggnadsminne är det starkaste
kulturhistoriska skyddet för bebyggelse
i Sverige. Utöver de på kartan
angivna finns i Haninge: I Västerhaninge
Berga slott, på Ornö Sundby
gård, på Utö Lurgatans bostadshus, på
Muskö Arbottna herrgård, på Dalarö
Societetshuset, Eva Bonniers sommarhus
samt Anders Franzéns bod.
Fornborg. Se text på kartan.
Runsten, runhäll, hällristning,
skålgrop. Runsten, runhäll: se text
på kartan. Hällristningar är ofta från
bronsåldern och innehåller inga skrivtecken.
Vanligast i Haninge är skålgropar
(älvkvarnar), små gropar som knackats
in i berghällar. De kan ha haft ett
religiöst syfte.
Milstolpe. På 1650­talet började
riksvägarna märkas med milstolpar
på var fjärdedels mil = en fjärdingsväg.
Milmåttet var 10 689 m. Dalarövägen
mättes redan 1651. Milstolpar
användes i över 200 år. I Haninge finns
ett 20­tal milstolpar, som finns med
på kartan.

Milstolpe vid bortglömd sträcka av Dalarövägen,
Ösbybro.
Ryssugn är en beteckning på
en enkel kallmurad stenugn.
Ryss ugnar skall enligt traditionen ha
anlagts av ryssarna i samband med
rysshärjningarna i Stockholms skärgård
1719. De antas ha använts
för att baka det mörka ryska brödet.
I Stockholms län finns lämningar
efter omkring 400 stycken.
Hålväg är en stig, som genom
generationers slitage av fötter, hovar
och klövar och påverkan av regnvatten,
fått formen av ett dike. Hålvägar kan
ofta ligga flera bredvid varandra.
Hålväg intill Svartbäcksvägen/Dalarövägen.
5
Vårdkaseberg. Vårdkasen var
en signaleld i en kedja vårdkasar
för att varna vid fara. Den placerades
på en höjd, synlig från närliggande
vårdkasar och bestod av koniskt
uppställda träspiror. Vårdkasar användes
sista gången i Sverige 1854.
Geologisk sevärdhet, exempelvis
jättegryta. Jättegryta är en rund
urholkning i berget orsakad av vatten
från t ex isälvar som har satt en eller
flera stenar i rörelse vilka har borrat
sig in i berget.
Jättegrytor vid Nor på Gålö.
Forntiden. Tiden före medeltiden, dvs.
före ca 1050 e.Kr.
Härad. Äldre rättsskipnings­ och förvaltningsområde
(jmf län).
Parstuga. Äldre hustyp med tre rum
och en förstuga. Förstugan ligger i
mitten med ett rum på var sida och ett
litet rum (kammare) bakom förstugan.
Säteri. Huvudgård i ett frälsegods.
Ett säteri var förr befriat från alla
kronoskatter. Frälse var från 1500­
talet detsamma som adel.
Ytterligare information finns på
www.haninge.se/kulturmiljo

Fönster på ”Bagarstugan” på ön Fjärdlång.
6

23 Tvätterier vid Gudöån. Här finns
de sista sammanhållna resterna efter
den i dag försvunna tvätteriverksamheten
och flest samlade och bevarade
torklador i Stockholms län. Enligt uppgift
fanns här 13 tvätterier. Från mitten
av 1800­talet och till och med 1960­
talet förekom tvätteriverksamhet i kom ­
munerna runt Stockholm.
I Haninge var tvättandet under första
hälften av 1900­talet troligen den
näring som näst efter jordbruket hade
flest utövare. Kunderna var till största
delen stockholmare. Tvättandet kunde
från början vara en bisyssla till ett litet
jordbruk, men blev sedan för många
den enda sysselsättningen. Torkning
av tvätten fordrade speciella lösningar.
Några hade varmtork, som var ett rum
med vedkamin, andra hade torklador
med luckor som kunde reglera luftgenomströmningen.
Dessa luckor ger
torkladorna deras speciella utseende.
(M1)
24 Skidfrämjandets raststuga
Höjden. En sportföreningsstuga från
1930­talet, den sista i sitt slag i Haninge.
Huset är tämligen välbevarat
men panelen sliten av väder och vind.
(N1)
Sevärdheter
För objekt 1–22, se blå markering och motsvarande bildtexter på kartan.
Numren nedan, 23–129 i guiden hänvisar till röd markering på kartan.
Kartkoordinaterna inom parentes efter varje text visar var du hittar platsen.
Tvätt på arrendestället Övre Bihagen, Gålö.
”Lådan” t.v. är en stötvagga, en slags föregångare
till tvättmaskinen.
7
25 Gränsröset ”Skeppsrån” vid Höjden,
som är Haninges största gränsröse,
markerade den punkt där gränserna
mellan Tyresö kommun, Tyresta
by och Vendelsö gård möttes. (N1)
Gränsröset Skeppsrån.
26 Vendelsö gård var ett av Hanin ges
största säterier från 1600­talet till
1900­talets början. Huvudbyggnaden
revs 1984. En flygelbyggnad från 1802
används som bygdegård och är enda
byggnaden som återstår av säteriet.
Vendelsö köptes 1907 av Mellersta
Sveriges Egna Hem AB, som sedan
började stycka av tomter. (M1)
27 Sågen i Vendelsö var på 1950talet
centrum i Vendelsö med såg och
brädgårdsrörelse, folkets park, affär,
kiosk m.m. (M1)
Sågens busshållplats, troligen 1940­tal.
I väntan på bussen vid brädstaplarna.

Krokodilberget.
28 Krokodilen/Flodhästen/Badberget.
Ett berg vid Drevviken. Sett
från badstranden liknar det huvudet på
en jättekrokodil eller flodhäst som väl ­
lustigt sträcker ut sig i vattnet. Ett på ­
målat öga förstärker illusionen. (M1)
29 Passagerartrafik med båt på
Drevviken bedrevs somrarna 1909–
1938. Båten hämtade och lämnade
passagerare ca 500 m från ”Drefvikens
station” vid Länna och trafikerade
bryggor i Vendelsöområdet
och Kumla i Tyresö kommun. Den första
båten fick ibland stopp i maskin
och då delade skepparen ut åror till
passagerarna. (L1)
Passbåt på Drevviken i början av 1920­talet.
30 Tyresta by. Äldre bymiljö med anor
från forntiden. I Tyresta by finns en
runhäll som är den enda helt bevarade
i Haninge med en tupp avbildad. Tyrestaområdet
har varit ett begrepp inom
friluftslivet sedan början av 1900­
talet. Nu är området skyddat som Tyresta
Nationalpark och naturreservat (för
mer information se www.tyresta.se).
(M2)
8
31 Svartbäckens gamla skola från
1846 är Österhaninge sockens äldsta
skolbyggnad. I dag skolmuseum. (M2)
32 Rester av forntida vägar, s.k. hål ­
vägar, troligen med ursprung i vikingatiden
eller tidigare. Flera hålvägar finns
på båda sidor av Svartbäcks vägen.
En gång fanns på platsen ett viktigt
vägskäl med vägar mot Tyresta, Söderby
och Årsta. Här färdades drängar och
pigor som skulle söka arbete, bönder
från trakten som kanske drev boskap,
men även långväga resande som präster,
myndighetspersoner och riddare
från Tyska orden som på 1200­talet
var på väg till den medeltida gården
Årsta. (M2)
33 Brandbergen är ett miljonprogramsområde
som har fått sitt namn
efter en skogsbrand 1947. Markområdet
köptes in av Österhaninge kommun
1968, var färdigbyggt 1975 och har
senare blivit grundligt ombyggt. 1965
beslutade riksdagen att bygga en
miljon bostäder i Sverige under tio år,
vilket blev miljonprogrammet. Innan
Brandbergen byggdes låg en skjutbana
nedanför platsen för centrum. En forn­
Del av Brandbergens miljonprogram.

tida väg har också gått genom området.
I Haninge kommun har det funnits
biografer i bland annat skolor,
Folkets hus­ och bygdegårdslokaler.
I dag 2012, återstår endast Bio Cosmopolite
i Brandbergens centrum. Här
spelas aktuella filmer i den blåröda
70­talsbiografen i originalutförande.
(L2)
”Leklabyrint”, offentlig konst på Oxens gata
246 i Brandbergen. Konstnär Karin Issef.
34 Jutskåran, en dalgång som var
platsen för ett slag, troligen på medeltiden,
mellan bönder från trakten och
danskar, ”jutar”. Danskarna sägs ha
lurats in i ett bakhåll av häradets länsman
utklädd till herde. (L2)
35 Befästning (skyttevärn) från
1900­talets första hälft. (L2)
36 Söderby gård är en välbevarad
herrgårdsmiljö. Gården har lämnat
marken till Handens samhälle, Norra
Söderby, Brandbergen och Vendelsömalm.
Här finns en runsten, ett gravfält
från järnåldern med ca 100 gravar
samt en hålväg. Gravarna visar att
Söderby har anor i forntiden. Hålvägen
på gravfältet och runstenen vid gårdsplanen
vittnar om att människor har
färdats här redan för tusen år sedan.
Söderby säteri bildades på 1600­talet.
Huvudbyggnaden brann ner omkring
1750 men två flyglar blev kvar, av vilka
den södra nu är huvudbyggnad. Den
ståtliga ladugårdsbyggnaden är från
omkring 1905. 1979 lades jordbruket
9
Den årliga raggarträffen vid Vegabaren.
på Söderby gård ner. Resterna efter
Söderby kvarn är mjöl narbostaden, ett
timrat sädesmagasin samt grunderna
efter kvarnen. Mjölnarbostaden har en
ovanlig byggnadsstomme, packad lera
och halm. Huset var telefonstation
1911–1949 (i dag privat). Kvarnbyggnaden
från 1800­talet brann ner någon
gång efter 1980.
Söderby krog, som även kallades
Grindstugan, är ett vitt hus vid Nynäsvägen.
På 1600­ och 1700­talen omnämns
stället som krog, gästgiveri
och skjutshåll och även som en av de
platser där Sotholms härad höll ting
(privat bostad). Vegabaren från 1964
påstås vara Sveriges första hamburgerbar.
(L2)
37 Område med ett 50­tal stora
jätte grytor. Den största är 4 m djup
och 1,5 m i diameter. (L2)
38 Kolartorpet har gett namn åt det
omgivande bostadsområdet. Huset
uppfördes troligen 1800–1850 och var
bostadshus till ett jordbruk. Torpet
finns på kartor från 1648 och 1719
(privatbostad). (L2)
Kolartorpet.

39 Runstensvägen följer troligen
samma sträckning som den hade under
vikingatiden, för mer än 1000 år
sedan och var då en av de stigar som
bildade Haninges äldsta vägnät. (L2)
40 Del av Haninges äldsta vägnät
med ursprung för mer än 1000 år
sedan. (N2, O3)
41 Ultrahuset. Kulturföreningen Ultra,
som bildades 1979, hyrde en villa på
Källvägen 9 i Handen. I samband med
att kulturföreningen skulle avhysas av
polisen 1988 brann villan ner.
På scenen i villan spelade under åtta
år ca 2000 band. Bland dessa fanns
svenska punklegender som Ebba Grön
och KSMB, men även långväga besökare
som Black Flag och Scream.
Föreningen gjorde Haninges namn känt
i internationella rockkretsar. Mer info
www.stockholmsfria.nu (L2)
Ultrahuset.
42 Rudans gård var ett för Haninge
typiskt småjordbruk med tvättverksamhet.
Huvudbyggnaden är från 1700­
talet och de två ekonomibyggnader
som inramar den från 1800­talet. Här
finns även Haninges bäst bevarade
äldre stenbro och den gamla vägen
mot Västerhaninge. Från pendeltåget
kan man norr om Handens station se
”Elefantberget”, ett stort berg som
har formen av ett elefanthuvud med
snabel. På berget finns en fornborg.
1976 inleddes en frisk vårds verk sam­
10
Haninges bäst bevarade äldre stenbro finns
vid Rudans gård.
het vid Rudans gård i samarbete mellan
Haninge kommun, Stockholms läns
landsting och senare föreningen Korpen.
Verksamheten lades ner 1992.
SM på längdskidor planerades här
1990 men fick pga. snöbrist flyttas till
Östersund. En byggnad, ”Rudandan”
som uppfördes samtidigt och innehöll
restaurang, omklädningsrum m.m,
byggdes 2010 om till ett ungdomens
hus, ”Lakeside”. Här finns också
motions­ och vandringsspår och en
ca 3 km lång kulturstig, ”Harstigen”.
Rudan området är naturreservat.
www.haninge.se (L2)
43 Fastigheten Söderby 1:8, som låg
här, kallades för Handen och har fått
ge namn åt hela samhället. Här låg en
parstuga till omkring 1960. Namnet
Handens ursprung finns det olika teorier/skrönor
om. Namnet finns belagt
första gången 1861. (L2)
Handens moderna centrum på 1970­talet
– före taköverbyggnaden 1984, då det blev
ett köpcentrum för hela kommunen, Haninge
centrum.

44 Kulturparken med gamla Folkets
hus i Handen. Området innehåller de
sista resterna av Handens gamla centrumbebyggelse
från första hälften av
1900­talet och gamla Folkets hus från
1928, där bl.a. Zarah Leander har
uppträtt. (L2)
Haninge kulturhus ligger vid Poseidons torg
i Haninge centrum. Det invigdes 2002 och
inrymmer bl.a. bibliotek med ett rum för hembygdslitteratur
och släktforskning.
45 Österhaninges gamla kommunalhus
från 1934 inrymde både bostäder
och poliskontor. I källarplanet fanns
häktet. Polismyndigheten var en kommunal
verksamhet till förstatligandet
1965. Vid sammanslagningen 1971 av
Öster­ och Västerhaninge till Haninge
kommun byggdes nytt kommunhus i
Haninge centrum. 2007 flyttade man
in i det s.k. ”Teliahuset” söder om
Haninge centrum. (L2)
46 Torvalla idrottsplats. Södra
motor stadion som användes 1946–
1961 låg där Torvalla idrottsplats nu
ligger. Här kördes speedway och Stockcartävlingar
med ombyggda ut tjänta
bilar. En gång kom 32 000 personer till
tävlingarna. Scener till en Åsa­Nissefilm
spelades in här. Torvalla idrottsplats
invigdes 1969 med stora tävlingar
och världselit till start. Torvalla
sporthall, med bl.a. simhallen, stod
klar 1971. I början av 1980­talet var
idrottshallen och ishallen klara. (L3)
11
47 Gunnas bro, intill Dalarövägen.
Runhäll och vikingatida väg. Det som
finns kvar av texten på runhällen lyder
”…(och) Gunna läto hugga denna sten
och (göra) denna bro…”. I texten
nämns en bro men då menade man
den ca 75 m långa vägbank av sten
som följer bergssidan. När du läser
runtexten står du på denna vikingatida
väg som förmodligen inte har ändrats
sedan den byggdes för ca 1000 år
sedan. I texten nämns kvinnan Gunna.
Att en kvinna nämns på en runsten är
ovanligt. (M3)
48 Dalarövägen har troligen blivit en
sammanhängande väg i början på
1600­talet. På 1930­talet rätades den
ut bitvis. Några av de sträckor som
snördes av vid rätningen är kulturhistoriska
pärlor som här, mellan Skälbrunn
och Olsholmen, där man kan uppleva
en landsväg som den såg ut på hästskjutsarnas
tid och i bilens barndom.
Två av Haninges tre bevarade väghållningsstenar
finns här. En väghållningssten
visade vilken gård som hade
under hållsskyldighet för en viss vägsträcka.
De milstolpar som finns efter
Dalarövägen kom på plats omkring
1780 och har i huvudsak inte flyttats
sedan dess. (N4)
De mystiska stenarna vid Sanda.
49 De sällsamma och mystiska stenarna
vid Sanda, ”Kungsstenarna”.
Två grupper stenar fastsatta på bergklackar
intill Klockarlötsvägen. Varför
stenarna står där och vem som har

satt dit dem är ett mysterium. Det
finns dock olika försök till förklaring,
t.ex. att de symboliserar ett antal
kungabesök i trakten eller hur många
barn som dessa kungabesök har fört
med sig. Ämnet är fritt för forskning
eller spekulation.Stenarna syns från
Klockarlötsvägen. (M3)
50 Sanda gård. Sanda gårds huvudbyggnad
(privatbostad) är uppförd
1834. Sveriges förste flygare, den
legendariske ”flygbaronen” Carl Cederström
(1867–1918) föddes här.
I dag finns ett hönseri på gården. År
1700 fanns Sanda by som tycks ha
försvunnit under första hälften av
1800­talet. En av gårdarna i byn var
troligen gästgiveri och skjutshåll.
På National museum finns en lavering
av A C Wetterling från 1826 som föreställer
Sanda gästgivargård. (M3)
51 Valsta by låg i östra delen av Sanda
gärde. Den övergavs vid laga skiftet
på 1800­talet då gårdarna flyttades ut
på ägorna. Stenar från husgrunder är
allt som återstår av byn i dag. (M3)
52 Västra Lännåkers gård är av särskilt
kulturhistoriskt värde på grund av
att alla byggnader är från 1800­talet
och ganska oförändrade. Gården ger
ett ålderdomligt intryck. Den består av
en bostadsbyggnad av parstugetyp, en
flygelbyggnad samt flera knuttimrade
uthuslängor (privatbostad). (M4)
53 Österhaninge begravningsplats.
Intill ligger en fornborg. (L3)
54 Kalvsviksvägen var den äldsta
förbindelsen mellan Öster­ och Västerhaninges
kyrkor. Medeltidens vägnät
gick från by till by via kyrkorna. Här vid
sidan av vägen finns ett stenfundament
till en äldre träbro. (L3)
12
Vargklyftan i Kalvsvik.
55 Gården Kalvsvik har troligen förhistoriska
anor. Namnet skrevs tidigare
Kalswi, vilket antyder att det kan
ha legat en hednisk kultplats, ett vi,
på platsen. Nordost om gården ligger
en källa som enligt traditionen är en
offerkälla. Inte långt därifrån ligger
Kikarberget, där det finns en rase rad
fornborg. Väster om berget ligger Kluvna
stenen, även kallad Vargklyftan.
Det är ett 7 m högt flyttblock som har
kluvits lodrätt på mitten. En sägen
säger att guden Odens korpar Hugin
och Munin föddes i stenen, en annan
att stenen är det brustna hjärtat från
en drake. (L3)
56 Hässlingby herrgård köptes 1645
av riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm,
son till Karl IX och en prästdotter.
Gården blev säteri före 1664. Huvudbyggnadens
bottenvåning är sannolikt
från denna tid. I början av 1830­talet
till 1847 upplät den dåvarande ägaren,
Fredrika Bremers familj, ”stora salen”
på herrgården som lokal till Österhaninge
sockens första allmänna skola.
Vid Hässlingby finns ett gravfält från
järnåldern som visar på gårdens forntida
anor. Det har ca 150 gravar varav
15 är så kallade storhögar som också
kan ha varit hövdingagravar. Högarna
är 5–26 m i diameter. Området betas
av hästar (privat område). (L4)

57 Gamla Årsta medeltida gård, var
bland annat förvaltningscentrum för
Tyska orden som ägde det under
medel tiden fram till 1467. Tyska orden
var en riddarorden som lade under sig
stora områden i Baltikum och en tid
även hela Gotland. Den medeltida
gården fanns kvar på slutet av 1600­
talet och blev då avbildad av Erik Dahlbergh
(tillsammans med det nuvarande
Årsta slott) i ”Suecia Antiqua et Hodierna”.
Vissa forskare anser att det
svenska riksvapnet med tre kronor kan
ha sitt ursprung på det medeltida
Årsta. I dag kan man se husgrunder,
(bl.a.efter ett torn), en gammal brunn
samt en hålväg. Strax väster om Årsta
slott ligger Årsta säteri med sin imponerande
ekonomibyggnad. (M4)
58 Sportstugeområdet Årsta Havsbad.
På 1920­ och 1930­talen spred
sig sportstugeområdena snabbt i
Stockholms utkanter. Som exempel på
områden i Haninge kan nämnas Årsta
havsbad, Utö tomtområde, Muskö havsbad,
Västra Vadviken, Vega, Norrby
och Lyckeby. I dag är många av områdena
mycket förändrade. Årsta havsbad
är landets första, på kooperativ
grund anlagda fritidsby och det första
större sommarstugeområdet för den
genomsnittlige storstadsbon. Årsta
havsbad har en framskjuten plats i
svensk bostadshistoria och är unikt
internationellt. År 1929 började HSB
med arkitekt Sven Wallander att anlägga
Årsta havsbad. Till området
hörde gemensamma anläggningar som
sommarvatten, butiker, båthamn,
tennis bana, dansbana samt en allmänning
med sandstrand. Årsta torg kom
att bli centralpunkten Ett hotell och
en restauranganläggning med utsikt
över Horsfjärden är numera borta.
I området fanns också en kooperativ
barn koloni. I början av 1970­talet er­
13
bjöd HSB arrendatorerna friköp och de
flesta fastigheterna ägs nu av privatpersoner.
Ett hembygdsmuseum –
Årsta stugan – visar hur man levde
sportstugeliv på 1930­talet. (L5)
59 Högstabanan är en motorstadion
med bland annat tävlingar i folkrace
och rallycross. (M3)
60 Hammarby, Korp­Norrby och Småhamra
är tre gamla byar med anor från
järnåldern. Småhamra nämns i ett brev
från 1299 och är därmed den äldsta
omnämnda platsen i Österhaninge
socken. (M3)
Vinåker.
61 Vinåker är en välbevarad ålderdomlig
by med timrade hus, forntida
gravfält och en väg, troligen med anor
från järnåldern. (O3)
62 Mörby är en bondebygd som har
behållit sin äldre karaktär och har anor
från järnåldern. I början av 1970­talet
fanns framskridna planer på ett kärnkraftverk
vid Mörby. (N3)
63 Husby gård. Huvudbyggnaden
(privatbostad) är troligen från början av
1800­talet. Här finns ett stort gravfält
som visar på gårdens forntida anor
och en nerlagd kvarn som drevs med
vattenturbin.
Platser med namnet Husby, främst
under århundradena närmast efter

vikingatiden, tror man var stödjepunkter
i rikets förvaltning. Något slags hus
kan ha varit utmärkande för de här
byarna. Syftet är inte klarlagt men det
kan ha handlat om ett större hus för
sammankomster eller fester eller för
att lagra naturaintäkter som t.ex.
spannmål från beskattningen. Åkermarken
används numera som golfbana.
(L4)
64 Jordbro järnåldersgravfält är ett
av landets största gravfält. Detta vackra
och trolska gravfält är från äldre
järnåldern, ca 500 f.Kr. – ca 550 e.Kr.,
men vissa gravar härrör från bronsåldern.
Det ligger på en rullstensås,
Stockholmsåsen, och har gravformationer
som domarringar, en skeppssättning,
trekantsgravar, gravhög samt
en s.k. ekergrav med hela åtta ekrar,
kanske den enda i hela landet. Centralt
i gravfältet finns ett röse. Höga
resta stenar står ensamma eller i grupper.
Där vilar troligen män. I gravar med
runda stenar är det troligen kvinnor.
Det finns också nertrampade stigar
i området s.k. hålvägar. Gravfältet
skadades och delades i två delar då
Nynäsbanan drogs fram 1901. När
järnvägen fick dubbelspår på 1990­
talet upptäcktes nya gravar. Antalet
kända gravar är nu ca 800 men kan
vara 1400–1500. Ett av föremålen
som hittats på gravfältet är en s.k.
”fibula”, ett smyckesspänne som
kvinnorna använde för att hålla ihop
klädedräkten.
Människor på den här tiden livnärde
sig genom att jaga, fiska och bruka
mindre åkerlappar. Intill gravfältet
ligger en stenålders boplats.
www.haninge.se/kulturmiljo (L3)
65 Åbygravfältet från järnåldern, var
med sina 300 x 400 m troligen ett av
de större gravfälten i Mälardalen. Det
14
är kraftigt förminskat av exploateringar
och endast enstaka stenar syns i dag.
Vid utgrävningar år 2000 vid Västerhaninge
prästgård påträffades resterna
av en för Sverige unik femkantig
byggnad, troligen ett mausoleum, med
den imponerande diametern om 14
meter. (K4)
66 Gullringskärret, naturreservat
söder om Jordbro gravfält är ett sumpskogsområde,
känt som Haninges
egen regnskog. I området finns flera
orkidéer och en mångfald mossor,
en del mycket sällsynta. Manshöga
ormbunkar brer ut sig invid den slingrande
Husbyån. (L4)
67 Röse. Troligen gravröse från
bronsåldern. Under bronsåldern när
vattnet stod ca 15 m högre än i dag
sträckte sig tre vikar in i Haningebygden.
Runt dessa uppstod de första
permanenta bosättningarna. På höjderna
runt havsvikarna finns de flesta
stora rösena från bronsåldern. De kan
ha placerats där som revirmarkering
för att visa besökare från havet att
platsen var bebodd. (M3)
68 ”Galgstenen”, Sotholms härads
avrättningsplats. År 1853 överfölls
och mördades ägaren till Näringsberg.
Drängen Gustav dömdes till döden för
detta och avrättades 1855. Han var
den siste som avrättades här. (L3)
Galgstenen

Arbetare på Slätmossen.
69 Slätmossen. 60 000 kvadratmeter
med lämningar efter torvbrytning.
5 m breda diken som är upp till 200 m
långa med någon meters mellanrum
ger upphov till ett fantasieggande landskap.
Här finns också järnvägsbankar
för torvtransporten. Torvbrytningen
pågick 1918–1925 och 1940–1946 i
samband med världskrigen. Det mesta
användes som bränsle i Nynäsbanans
ånglok. Författaren Ivar Lo­Johansson
arbetade en tid på mossen och har
skrivit om det i böckerna Asfalt och
Analfabeten Här finns också Slätmossens
naturpark som anlades 2001.
(L3)
70 Jordbron och krogen ”Glädjen”
En kort bit av Jordbrotorpsvägen, tidigare
Nynäsvägen, var en gång i tiden
en vägbank av jord, en ”jordbro”, som
senare har fått ge namn åt tätorten
Jordbro. ”Jordbron” är känd sedan
1700­talet. Intill Jordbron låg krogen
”Glädjen” som tros ha fungerat som
krog fram till 1890­talet. Här rastade
folk från de södra socknarna av Södertörn
innan de fortsatte mot Stockholm.
Byggnaden revs 1984.
I Västerhaninge socken fanns 7 krogar
och 2 gästgiverier år 1785. (L3)
15
71 Jordbro företagspark. Bröderna
Hedlunds rörverk uppfördes 1961 och
lades ner 1991. Här tillverkades rör till
pipelines för Sovjetunionen. Kvar finns
en blåmålad bockkran vid Coca Colafabriken.
Åhléns centrallager från
1960­talet blev en av de största byggnaderna
i Norden med en total yta på
nästan 90 000 kvadratmeter.
”Gropen”, där Hanvedens idrottsplats
och en ishall ligger, var förr ett grustag,
Tectors. Mycket av gruset användes
vid byggandet av Farsta.
Där Jordbro samhälle och företagspark
ligger planerade man 1954 att bygga
Stockholms storflygplats. Nu blev det
i stället Arlanda. (L3)
72 Den gamla byn Kapp­Ekeby bestod
av två gårdar. Byn övergavs 1877,
men husgrunder, byvägen och en del
syrenbuskar finns kvar på bytomten
i det öppna tilltalande landskapet. Ett
gravfält intill visar att byn hade anor
från järnåldern. (L4)
Tandvärkstallen, ett naturminne.
73 Tandvärkstallen. På många platser
i Sverige finns tandvärkstallar som
minne från tiden före tandläkarna.
T.ex. petade man med en spik i den
onda tanden, slog sedan in spiken i
tallen som då tog över värken. De står
ofta kvar därför att den som fäller en
tandvärkstall själv drabbas av tallens
all inneboende tandvärk, enligt folktron.
(L4)

74 Västerhaninge Kyrkby. 1901 invigdes
Nynäsbanan. Västerhaninge
kyrkby blev då ett stationssamhälle
under drygt 50 år. De rödmålade skolbyggnaderna
och trähusen i den glesa
tallskogen, kyrkan, kyrkogården och
Västergården med sin 50­talsexteriör
bevarar atmosfären av ett 1900­tal
då Västerhaninge var en slumrande
idyll. I lövskogen vid Blåkullavägen
ligger Ribby gårds tre hus, en rest av
byn Ribby på vars forna ägor Västerhaninges
centrala bebyggelse har växt
upp. Här finns också en runsten.
1951 bodde ca 800 människor i de
centrala delarna av Västerhaninge.
Därefter började en utbyggnad av flerfamiljshus
och 1969 invigdes Västerhaninge
köpcentrum. Pendeltågstrafiken
startade 1973. År 2003 bodde
ca 10 000 människor i tätorten Västerhaninge.
(K4)
Tingshuset och kyrkan i Västerhaninge.
75 Tingshuset, dvs. Sotholms härads
före detta tingshus, numera hembygdsgård,
byggdes troligen mellan 1731
och 1734. I huset fanns även krog.
1916 flyttade tingsrätten till Stockholm.
Tingssalens övervåning har i
stort sett kvar sin ålderdomliga prägel.
Haninge Hembygdsgille har sedan
1944 sin föreningslokal här. På tomten
finns Janstorp, ett torp som tidigare
låg söder om Handen samt Erikslunds
lillstuga och Sotingesmedjan. (K4)
16
76 Västerhaninge folkhögskola startade
i Tungelsta, men flyttade 1918
till Västerhaninge. Författaren Ivar
Lo­Johansson och f d finansministern
Gunnar Sträng har varit elever i skolan.
Undervisningen lades ner 2001. (K4)
Skålgropshäll i Västerhaninge.
77 Haninge kommuns största
skålgropshäll (se förklaring symbol
runsten). (L4)
78 ”Bostadsrättsföreningen Berget”
på Huggarvägen är ett välbevarat mindre
bostadsområde uppfört 1970–71
inom miljonprogrammets ram. År 1965
tog riksdagen ett beslut om att bygga
en miljon bostäder i Sverige under tio
år, vilket blev miljonprogrammet. (L4)
Bostadsrättsföreningen Berget på Huggarvägen.

79 Västerhaninge bygdegård är fortfarande
en betydelsefull träffpunkt
som uppfördes 1929, på initiativ av
Bondeförbundets lokalavdelning och
hade bland annat biograf. (K4)
80 Ett viktigt vägskäl. Den anspråkslösa
vägkorsningen på Björklundsvägen,
50 m norr om infarten till
Västerhaninge prästgård, var en gång
ett viktigt vägskäl. Här utgick häradsvägen
mot Tungelsta, Sorunda och
Södertälje. Västerhaninge prästgård
fick under 1600­talet ta emot många
resande bl.a. till flottbaserna Dalarö
och Älvsnabben. (L4)
81 Björklundsvägen var fram till
1922 en del av Nynäsvägen. Den är
ett fint exempel på en landsväg från
tidigt 1900­tal. Där Björklundsvägen
korsar ån finns en äldre stenbro. Bron
är byggd i kallmurningsteknik d v s
stenar na är hopfogade utan hjälp av
murbruk. Den bärande brobanan består
av stora flata stenar. (L4)
Vattenkvarnen vid Fors.
82 Fors by var förr ett centrum i
Väster haninge socken. I Fors finns
fornlämningar från järnåldern. På
1600­talet hade byn fyra gårdar, såg
och vattenkvarn. Här finns före detta
gästgiveriet som även hade skjutshåll.
Omkring 1900 fanns tre handelsbodar
som nu är borta. En flyttades till Tun­
17
gelsta, men den imponerande stengrunden
finns kvar. Fors gård nämns
första gången i skrift 1327, men den
nuvarande huvudbyggnaden är från
1937. Gården är i dag ridanläggning.
(Bebyggelse och ridanläggning är i
privat ägo.) (L4)
83 Berga gård, Västerhaninge.
År 1912 inköptes Berga av sedermera
hovjägmästare Helge Ax:son Johnson.
Han grundade 1921 Berga lantbruksskola,
numera Berga Naturbruksgymnasium.
Herrgårdsbyggnaden uppges
vara från 1700­talet. Vid Berga finns
några äldre torp och den välbevarade
Berga skola från 1898. Till gården
Berga hör flera gravfält från järnåldern
vilket tyder på fast bebyggelse från
den tiden. Namnet Berga förekom
1401 i skrift som Dygraberghom,
”Stor berga”. I början av 1600­talet
var Berga en by med fyra gårdar.
Här finns idag också ett lantbruksmuseum.
(K4)
84 ”Vägmuseum Berga” med 3 generationer
av Nynäsvägen. Inne i skogsbrynet
ligger den äldsta landsvägen
från tidigt 1900­tal. Den var troligen
en stig för 1000 år sedan. Närmast
utanför skogsbrynet ligger den raka
”AK”­vägen byggd med medel från
Statens Arbetslöshetskommission på
1930­talet. Längst ut ligger den nya
motorvägen, f d motortrafikleden från
1996. (K4)
85 Stavs by har en välbevarad bykaraktär
från förra sekelskiftet, vanlig
i Haninge fram till 1950­talet. Stav var
troligen en by redan på forntiden. (K5)
86 Berga örlogsskolor. På området
mellan Vitså hamn och Näringsberg
fanns från 1946 Berga örlogsskolor.
De uppgick 1997 i Örlogsskolorna som

avvecklades 2004. Området är i dag
utbildningsplats för Första amfibieregementet
(Amf 1) och hemvärnets utbildningsgrupp
Södertörnsgruppen (SDTG).
2008 kom dock flottan tillbaka i form
av 4. Sjöstridsflottiljen. Här fanns en
helikopterbas åren 1968–2005. Inom
området ligger Berga slott som också
är byggnadsminne. (L5)
87 Näringsberg har en spännande
historia från forntiden till idag. Ett
forntida gravfält antyder gårdens anor.
Första säteribyggnaden vid Horsfjärden
brändes av ryssarna 1719.
Nu varande huvudbyggnad var färdig
1823. 1913 köpte Helge Ax:son Johnson
Näringsberg. Efter hans död uppläts
huvudbyggnaden 1942 som barnhem
för finska barn i Röda Korsets
regi. Byggnaden var militärt mobiliseringsförråd
från 1950­talet till mitten
av 1990­talet. Intill gården ligger en
barack, där balter utbildades till hemliga
agenter för Sverige i Baltikum
under andra världskriget. En TV­serie
om detta, ”Ramona”, spelades in på
gården 2002. Närings berg är nyrenoverat.
Området är tidvis avlyst på grund
av militärens övningar. (K5)
88 Haninges största jättegryta
(något svårtillgänglig). (K6)
89 I Östnora by finns resterna av två
lantgårdar, en byggnad som tidigare
var apotek samt Östnora skola, nerlagd
1964.
Fornborgen på ett brant berg vid inloppet
till Åmundsfjärden har ett strategiskt
läge och en imponerande utsikt
över skärgården. Där finns rester efter
stenmurar och de vägar som har lett
upp till borgen.
I Västnora by finns två gårdar, den ena
med äldre parstugor. Den andra har en
tre­längad ladugård, en ovanlig typ för
18
Utsikt från fornborgen i Östnora.
Stockholmstrakten. Området har varit
bebyggt sedan yngre järnåldern vilket
flera gravfält visar. På ett av gravfälten
i Västnora finns en storhög med diametern
22 m. Här finns också en bit av
den gamla Nynäsvägen med en äldre
bro som kallades Högvallsbro och en
milstolpe från 1770­talet. Denna vägsträckning
har troligen anor 1000 år
bakåt i tiden. Häringe kapell vid Västnora
kan ha ansenlig ålder. Den ursprungliga
användningen är oklar. Det
nuvarande kapellet invigdes 1929 och
fick namnet Kyrkogårdsbackens kapell
efter en begravningsplats för krigsfolk
intill. (K6)
90 Tungelsta har anor från järnåldern.
1901 invigdes Nynäsbanan och
blev en av de viktigaste faktorerna
för Tungelstas utveckling. Några stora
gårdar köptes in av ”AB Hem på landet”,
som 1908 sålde en del av marken
till två trädgårdsmästare. An talet
trädgårdsföretag växte därefter till
som mest 73 stycken vid tiden för
andra världskriget och har gett Tungelsta
mycket av sin karaktär. De välbevarade
trähusen vid stationen är den
första bebyggelsen efter järnvägens
utbyggnad. I närheten av stationen
finns Tungelsta trädgårdspark och ett
trädgårdsmuseum. Mer information:
Föreningen Folk & Trädgård i Tungelsta
www.folkochtradgard.se (K4)

91 Tungelsta stationshus, välbevarat
och med fasad av fjällpanel, är från
1901. Arkitekt har troligen varit Ferdinand
Boberg (jmf. Hemfosa stationshus).
(J4)
Tungelsta svagdricksbryggeri.
92 Vattentornet vid Rocklösaån,
en röd hög träbyggnad som uppfördes
1912. (J4)
93 Mulsta länsmansboställe (privatbostad).
(K4)
94 Loftboden vid Mulsta är troligen
uppförd på 1700­talet (privat). (K4)
95 Hagstugan, även kallad ”Kroken”
eller ”Svängen”, är ett timrat rött hus
av parstugutyp (privatbostad). (K4)
96 Skogs­Ekeby herrgårdsbyggnad
är sannolikt uppförd på senare delen
av 1700­talet (privatbostad). (K4)
97 Tungelsta gamla skola är en röd
tvåvånings träbyggnad i jugendstil som
uppfördes 1913. Den användes en tid
som Folkets Huslokal. (K4)
98 Gården Djurgårdsgrind är en mindre
gård som ligger intill Södertäljevägen
ca 3 km från Tungelsta station
(privatbostad). Här växte författaren
Ivar Lo­Johansson upp från 11 års
ålder. Ivar Lo­Johansson har skrivit om
Djurgårdsgrind och Tungelsta, bl.a. i
19
böckerna Pubertet och Analfabeten.
Vid Tungelsta station finns en bronsstaty
som föreställer författaren. (J4)
99 Tornberget. Stockholms läns högsta
punkt, ca 111,5 m.ö.h. Området är
naturreservat. (J3)
100 Hanvedens stenåldersboplatser.
I Hanveden har många stenåldersboplatser
påträffats. Under äldre stenåldern
var området en ytterskärgård
med många öar. Man tror att människornas
boplatser låg vid strandlinjen
och gärna vid vikar och sund. Landhöjningen
gjorde att strandlinjen försköts,
öar växte ihop och slutligen uppstod
halvön Södertörn. De äldsta lämningarna
finns på högt belägna platser.
Många boplatser har varit små och
fynden har varit ett fåtal kvartsavslag.
Man har även hittat kvartsådror i berget
där människor har brutit kvarts till
sina verktyg. (J3)
101 Vargberget med klippblock och i
omedelbar närhet flera jätte grytor. (K3)
Optisk telegraf på Ornö.
102 Telegrafberget var platsen för en
optisk telegrafstation. Den ingick i en
linje med optiska telegrafer åren 1808–

1809 och 1836–1869. I Haninge
fanns telegrafer på bl.a. Dalarö skans
och Ornö. Optiska telegrafer var master
med ställbara plattor som kunde
av läsas på långt håll. Kopia i full storlek
av en optisk telegraf finns utanför
Tekniska museet i Stockholm. (P3)
103 Smådalarö gård uppfördes
1810, men är renoverad och utbyggd
och i dag konferensanläggning. (P2)
104 Smådalarö kvarn, välkänt landmärke
för sjöfarare. Kvarnen brann ner
1988, men är nu återuppbyggd. (P2)
105 Platsen för ett varv på Stora
Rotholmen, anlagt av Erik XIV och
reparationsvarv 1565­1570. År 1568
arbetade 52 man här. En del lämningar
finns. (O5)
106 Brostugan, tidigare plats för
bron till Gålö. Här gick farleden ”Kung
Valdemars segelled” med vikingatida
anor. På grund av landhöjningen var på
vikingatiden havsytan ca 5 m högre än
i dag. (N4)
107 Gården Stegsholm finns nämnd
på 1200­talet som Tyska ordens godsinnehav.
Kring Stegsholm finns ett
vackert kulturlandskap med länets
kanske största hagmarksområden.
Stegsholms ekhagar och betesmarker
ingår i EU:s ekologiska nätverk av
skyddade områden, Natura 2000.
Fågellivet är mycket artrikt. Stegsholm
är fortfarande ett levande jordbruk och
naturreservat. (N4)
108 Morarna är en av de unika byggnaderna
på Gålö, som har ladugård
och bostad i samma hus. Här har Gålö
hembygdsförening, Gålö Gärsar, ett
litet museum med bruksföremål och
redskap. (N5)
20
Tjur på Gålö.
109 Sälstationen. Här tränades sälar
för att leta efter ubåtar under andra
världskriget. (M5)
110 Område med gravar för ryska
soldater, troligen från rysshärjningarna
1719. Gravarna syns som grunda
gropar i marken, men kan vara svåra
att upptäcka. (O5)
111 Kolmila. I sept/okt vissa år
reser och kolar hembygdsföreningen
Gålö Gärsar en mila vid Nors täppa.
Allmänheten är välkommen (se bild
på kartan). www.hembygd.se (N4)
112 Lämningar från bronsåldern,
bl.a. gravfält. (F2)
113 Långviksgruvan, fältspatgruva.
(F2)
114 Sundby gårds huvudbyggnad
är från 1720. Byggnadsminne (privatbostad).
(F3)
115 Ruinen efter Sundby gårds
tidigare huvudbyggnad från 1600­talet
som brändes av ryssarna 1719 (se bild
på kartan). (F3)
116 Ornö huvud. Geologiskt naturminne.
Naturreservat. (G1)

117 Musköbasen, dit Stockholms
örlogsstation och örlogsvarv flyttade,
sprängdes ut i berget 1950–1967.
Hela byggnadskomplexet, lika stort
som Gamla stan i Stockholm, invigdes
1969. På 1970­ och 1980­talet var
Muskö Örlogsbas Haninge kommuns
största arbetsgivare. I dag används
den bl. a för underhåll och reparation
av både militära och civila fartyg. (A4)
Torpedbåt T 102 på väg ut.
118 Arbottna är en herrgård med
förhistoriska anor och järnåldersgravfält
i ett mycket värdefullt kulturlandskap.
Byggnadsminne (privat gård).
(B4)
119 Ludvigsberg är en herrgård från
1700­talet, i dag konferensgård, turistbyrå
m.m. Här finns en obelisk rest
1821. (B3)
120 Rummet är en gård med gamla
anor och järnåldersgravfält (privat).
(B3)
121 Rester efter hytta och järnframställning
i form av en ca 1 m hög cirkel ­
rund vall. Här har malm från gruvorna
på Utö blivit till järn i en masugn under
1600­talet. (C3)
122 Lurgatan på Utö. Vid Lurgatan
ligger röda parstugor från 1700­talet
21
som var gruvarbetarbostäder då,
men är sommarnöjen sedan slutet av
1800­talet. Byggnadsminne. (E4)
123 En hälsokälla finns på gården
Edesnäs ägor. Den kallades ”surbrunn”
på grund av smaken på vattnet
som ansågs heligt och hälsobringande.
(D5)
124 Ålö och Rånö.
Ålös historia går tillbaka till äldre järnålder
och ön nämns första gången i
skrift i kung Valdemars seglingsbeskrivning
från 1200­talet.
Rånö befolkades troligen på medeltiden.
På Rånö Ängsholme finns en
timrad lada med vasstak, den sista
vasstäckta ängsladan i södra skärgården.
På södra Rånö förekom glimmerbrytning.
Ett antal ryssugnar finns
på ön. Vid Kapelludden finns en gammal
gravplats med stora gravstenar.
En del av muren är knuttimrad på ett
sätt som var vanligt på medeltiden.
(En liknande mur finns vid Älvrosgården
på Skansen).
Nästan hela Ålö, Rånö och några
närliggande öar är naturreservat.
www.skargarden.se (C5, C6)
125 Ön Älvsnabben nämns första
gången i en seglingsbeskrivning från
1200­talet. Området har använts långt
tillbaka som ankringsplats. Från 1500­
talet och till 1679 var Älvsnabben bas
för svenska flottan. I området finns
ett 40­tal ryssugnar och resterna efter
ett kanonbatteri från 1700­talet. Älvsnabbsmonumentet,
ett ankare på en
hög sockel, restes 1930 på den närliggande
Kapellön. Anledningen var
300­årsminnet av Gustav II Adolfs
av färd mot 30­åriga kriget. Ön Älvsnabben
och norra delen av Kapellön
ligger inom militärt område men inte
Älvsnabbsmonumentet. (C4)

126 Säsongsfiskelägen. Rester finns
i form av husgrunder. Säsongsfisket
var en av skärg årdens viktigaste näringar
fram till 1800­talets andra hälft.
Det pågick i huvudsak under maj–juni
och augusti–september. Man fiskade
strömming som såldes saltad. Fisket
fick bara bedrivas från s.k. kronohamnar
där det kunde beskattas. Kronohamnar
har funnits på Huvudskär,
Mäll sten, Sadelöga och Borgen (finns
utmärkta på kartan) samt Ålarehamn
och Gran. Många kronohamnar blev
med tiden privata. Ingmar Bergmanfilmen
”Sommaren med Monika” spelades
in 1952, bl.a. på Borgen, Bodskär
och Sadelöga. (A7, F4, G5, H5)
127 Labyrint. Labyrinter var vanligen
gjorda av kullerstenar i skärgården.
En fiskare gick i en labyrint i hopp om
att få god fångst och vind. Traditionen
har varit levande in på 1900­talet.
Labyrinter, möjligen skadade, finns på
öarna Mällsten, Borgen samt Långskär
i Huvud skärsarkipelagen. (A7, G4, H5)
128 Annas stuga. Ålderdomlig skärgårdsbebyggelse
bestående av flera
hus av stort kulturhistoriskt värde på
ön Stora Sandböte. Annas stuga är
museum. Den återuppfördes 2003
med gamla metoder och material efter
att ha härjats av brand. I båthuset
finns båtbyggarverkstaden som också
är museum. Museerna håller öppet för
besök under sommaren. Stora Sandböte
är naturreservat.
www.skargardsstiftelsen.se,
www.naturskyddsforeningen.se (G2)
22
129 Vrak på havets botten. Ett område
med fartyg, förlista från 1600­
talet till 1900­talet. Några av de mer
kända är:
Dalarövraket, 1600­talsfartyg, troligen
från England. 20 meter långt.
Riksäpplet, örlogsfartyg från 1670talet
med en längd på 48 meter.
Jutholmsvraket, förlist runt sekelskiftet
1700. 24 meter långt.
Anna-Maria, holländsk s.k. flöjt från
1709. 38 meter långt.
Ingrid Horn, ett tyskt lastfartyg i stål
som förliste 1917 och är 90 meter
långt. (P4)
Modell av vraket från skeppet Riksäpplet.
”Dalarö skeppsvraksområde”
är Haninges första kulturreservat.
Området, som inkluderar tre av
Haninges främsta fartygsvrak, ligger
mellan Dalarö, Jutholmen samt Edesön
och är ett marint kulturreservat. (P4)

Bild baksida:
S/V Ariel Segelfartyget Ariel är ett norskt skepp byggt för fiske
1917. Inköptes av Haninge kommun 1984 och används i dag för
utbildning och arbetsplats för ungdomar. Ariel tar även emot
gästbesättningar. Hemmahamn är Dalarö.
Text och bild: Margareta Boström, Bengt Lundquist
Foto: Fredrik Hjerling, Bengt Lundquist, Eva Simonson, Haninge kommuns bildarkiv
Produktion: Infab · Tryck: Edita 2012
ISBN 978­91­637­0723­0
23

136 81 Haninge tel 08­606 70 00 www.haninge.se