Uppföljning av funktionshinderspolitiken i pdf-format - Handisam

” Eftersom jag är gravt hörselskadad
och inte har stor möjlighet att använda
telefon på ett betryggande sätt är it
ett fantastiskt hjälpmedel. ”
Man 29 år
” På grund av min sjukdom har min sociala
värld minskat betydligt. Via datorn kan jag
hålla kontakt med vänner, få information om
min sjukdom, hålla kontakt med andra med
samma sjukdom, läsa nyheter via e-tidning,
med mera. Mitt liv skulle te sig mycket fattigt
utan de möjligheter som it-tekniken ger. ”
Kvinna 37 år
” De flesta webbsidor är mycket krångliga att
’’
’’ använda för gravt synskadade, lätt att göra fel
av misstag. Det behövs en officiell standard
på hur webbsidor skall utföras för att de skall
bli så användarvänliga som möjligt, då skulle
flera kunna och våga använda dem. ”
Man 39 år
68

It-politik
Fakta i korthet
I åldern 25–64 år är det 89 procent av personer med
funktions ned sättning som har tillgång till dator,
jämfört med 96 procent av övrig befolkning.
85 procent av personer med funktions ned sättning, som
är 16 år och uppåt, använder ofta internet på fritiden.
Motsvarande siffra bland övrig befolkning är 94 procent.
Bland unga, i åldern 16–29 år, är det ingen skillnad
i varken tillgång till dator eller internetanvändande
mellan unga med funktions neds ättning och övriga.
En stor andel, 87 procent i en undersökning bland
personer med funktions neds ättning, anser att
it-utvecklingen har underlättat deras vardag.
5 procent anser att utvecklingen försvårat vardagen.
På 66 procent av kommunernas webbplatser fi nns
det inbyggd talsyntes som gör det möjligt att lyssna
på informationen.
69

Inriktningsmål för it-politiken
• Tillgängligheten och användbarheten till offentliga
webbgränssnitt ska öka.
• Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet
och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga
upphandlingar av e-tjänster.
Sammanfattande analys
Artikel 9 i FN-konventionen slår fast att personer med funktionsnedsättning
ska ha tillgång till informations- och kommunikationsteknik på lika villkor.
Det handlar exempelvis om hårdvara som datorer, smarta telefoner och biljettautomater.
Men det handlar också om mjukvara som exempelvis webbplatser
och appar. Artikel 2 är också viktig. Där definieras det universellt utformade
vilket innebär att produkter och tjänster utformas så att så många som möjligt
kan använda dem utan specialanpassning.
Användningen av datorer och internet ökar varje år. Utvecklingen av det som
kallas digitala lösningar går fort och ger många personer nya möjligheter.
Många personer med funktionsnedsättning upplever att vardagen har blivit
lättare tack vare it-utvecklingen. Samtidigt är användningen av it något lägre
bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning.
Det finns också personer med funktionsnedsättning som har fått en försvårad
vardag på grund av it-utvecklingen. Tillgång till datorer och internet, för lite
kunskap och otillgängliga digitala lösningar blir nya hinder.
I stort är it ett område där personer med funktionsnedsättning har hög
delaktighet jämfört med många andra områden. Det finns också stora möjligheter
att det kan bli ännu bättre i och med den snabba utvecklingen. Det
pågår stora satsningar för att alla ska kunna ta tillvara på de möjligheter
som it ger, både på nationell och internationell nivå. Målen för området är
ambitiösa. I den digitala agendan som ska styra it-politiken fastslås att alla
som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder.
Eftersom utvecklingen går fort behöver också aktörerna intensifiera sitt
arbete om nyttan av tekniken ska kunna användas av alla. Det gäller att
säkerställa att ingen lämnas utanför och blir exkluderad, oavsett ålder,
kön eller funktionsförmåga.
70

Lägesbeskrivning
Användningen av it ökar ständigt
Antalet personer som använder datorer och internet har de senaste åren
ökat rejält både bland personer med funktionsnedsättning och övriga.
Det finns flera orsaker till varför en person inte använder it eller digitala
lösningar. En sådan är tillgänglighetsaspekten. Den innebär att de tjänster
som finns är utformade så de är användbara för alla. Exempelvis kan det
vara svårt att använda en webbplats med hjälpmedlet skärmläsare på de
webbplatser som inte är tillgängligt utformade. Samtidigt underlättar en
tillgänglig webbplats även för användare som inte använder hjälpmedel.
De flesta har dator
Användandet av datorer är högt bland unga och lägre bland äldre i befolkningen.
Samma mönster finns bland personer med funktionsnedsättning.
I åldern 16–29 år finns det inga skillnader mellan de som har funktionsnedsättning
och övriga. 97 procent av de unga med funktionsnedsättning
har tillgång till dator jämfört med 98 procent bland övriga. Med åldern ökar
skillnaderna mellan personer med funktionsnedsättning och övrig befolkning.
Bland de mellan 25–64 år har 90 procent av de med funktionsnedsättning
tillgång till dator, jämfört med 96 procent bland övriga. Skillnaderna är störst
bland de som är över 65 år. Där har 50 procent av personer med funktionsnedsättning
dator, jämfört med 66 procent bland övrig befolkning. 133
För många med funktionsnedsättning krävs inte bara en dator, utan även
fungerande hjälpmedel. 44 procent av svarande i en undersökningspanel
bland personer med funktionsnedsättning använder hjälpmedel. 134 Hjälpmedlen
kan till exempel vara talsynteser, punktskriftsdisplayer, skärmläsare
och förstoringsprogram. För att hjälpmedlen ska underlätta är det viktigt att
exempelvis webbplatser är utformade så att de stödjer hjälpmedlen. Det kan
också vara problematiskt om användaren inte har tillräcklig kunskap om
sitt hjälpmedel.
Internet används till mycket
Liknande mönster som kring tillgång till datorer finns i fråga om användning
av internet. Bland unga finns inga skillnader mellan de med funktionsnedsättning
och övriga. Bland de mellan 25–64 år ökar skillnaderna, 66 procent
bland de med funktionsnedsättning använder internet ofta, jämfört med 79
procent bland övriga. Det är främst personer med nedsatt syn eller nedsatt
rörelseförmåga som använder internet i mindre utsträckning. 135
133 Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden www.scb.se/ulf
134 Handisam (2013) Undersökningspanel – enkät 1 it
135 Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden www.scb.se/ulf
71

I panelen framgår det att bland personer med funktionsnedsättning varierar
det vad man utför på nätet. Det vanligaste är att ta del av sociala medier och
nyheter. Nio av tio använder internet för dessa tjänster. Det är också vanligt
att utföra bankärenden på nätet. Åtta av tio gör det. Sju av tio deklarerar på
internet och samma andel brukar köpa biljetter på nätet. För kontakt med
kommunen eller myndigheter är det drygt sju av tio som använder internet.
Mer än hälften söker jobb eller utbildningar via nätet. Se tabell 6.
Tabell 6. Personer i panelen som utför olika tjänster på internet i procent
Tjänst/aktivitet Ja Nej Ej aktuellt
Deklarera 67 30 3
Bankärenden 88 10 2
Kontakt med kommun 76 14 10
Kontakt med myndigheter 77 14 8
Söka jobb eller utbildningar 35 22 43
Socialt 91 8 1
Ta del av nyheter 90 9 1
Köpa biljetter 72 20 7
Trots att många använder internet för att hitta information och utföra
tjänster är det mellan 10 och 30 procent som inte använder internet för
att uträtta dessa saker. 136
Webbplatser måste vara tillgängliga
Även om många med funktionsnedsättning använder internet är det mer
krävande för många när webbplatser inte är tillgängliga.
För att så många som möjligt ska kunna använda webbplatser är det viktigt
att de byggs rätt från början. Det finns riktlinjer för tillgängliga webbplatser.
De kallas WCAG 2.0 och innehåller kriterier för en tillgänglig webbplats.
WCAG 2.0 ingår också i E-delegationens riktlinjer för webb. 137 78 procent
av myndigheterna i Sverige anger att de följer WCAG 2.0. 55 procent av
myndigheterna har också utvärderat webbplatsen med användare som
har funktionsnedsättning. 138
Av Sveriges kommuner finns möjligheten att lyssna på information på
66 procent av webbplatserna. 9 procent har information på teckenspråk
och 33 procent på lättläst svenska. 139
136 H andisam (2013) Undersökningspanel – enkät 1 it
137 E-delegationen (2013) Webbriktlinjer
138 Handisam (2012) Så tillgänglig är staten
139 Sveriges Kommuner och Landsting (2013) Information till alla? 2012
72

It både river och skapar hinder
För de allra flesta med funktionsnedsättning har it-utvecklingen varit positiv.
87 procent av de svarande i panelen anser att den har underlättat deras vardag.
Digitala lösningar gör det möjligt för många med funktionsnedsättning att
överbrygga hinder som finns i samhället. Några exempel på detta är att de
som inte kan vistas i starka dofter nu kan utföra ärenden hemifrån. Personer
som på grund av nedsatt hörsel inte kan kontakta myndigheter via telefon kan
nu göra det över internet. En smart telefon kan underlätta så pass mycket att
den ersätter flera hjälpmedel.
Samtidigt är det 5 procent som fått en försvårad vardag av it-utvecklingen.
Ju fler tjänster som utförs digitalt desto större blir dessa personers utanförskap.
Det finns samtidigt fortfarande många digitala lösningar som inte är tillgängliga
och användbara för alla.
Om arbetet med att göra digitala lösningar tillgängliga intensifieras kommer delaktigheten
för personer med funktionsnedsättning att öka inom it-området. Det
gäller att tillgänglighet finns med från början när en produkt eller tjänst skapas.
Fortsatt utveckling pågår
Det finns många strategier och planer för hur alla ska kunna ta del av it.
I Sverige finns en digital agenda som ska leda arbetet. Även på EU-nivå finns
en digital agenda. En insats, i anslutning till detta, är ett förslag om direktiv
kring vissa offentliga myndigheters webbplatser. Detta handlar om att lagstifta
så att de webbplatser och tjänster som kan ses som viktigast ska vara tillgängliga
enligt WCAG 2.0. Det handlar exempelvis om att kunna deklarera, boka läkartid
eller söka högskola.
En aktör som driver på utvecklingen inom området, för att it ska vara tillgängligt
och användbart, är Post- och telestyrelsen (PTS). Exempelvis genomför PTS
innovationstävlingar för smarta lösningar inom it som underlättar för personer
med funktionsnedsättning. PTS arbetar också med E-delegationen genom att
sprida webbriktlinjerna till privata aktörer, där WCAG 2.0 ingår. 140 PTS deltar
också i många av de standardiseringsarbeten som pågår. Standardisering är
ett verktyg för att se till att it utvecklas tillgängligt och användbart från början.
Att ställa tillgänglighetskrav vid upphandling är ett viktigt verktyg för att
alla ska kunna ta del av varor och tjänster. Det gäller inte minst för it-området.
Kammarkollegiet arbetar inom ramen för sitt uppdrag i funktionshinderspolitiken
med upphandlingar inom it-området. 141 De har också aviserats om uppdraget att
ta fram en vägledning för att upphandla och avropa användbart och tillgängligt
för alla oavsett funktionsförmåga. Uppdraget har inte getts än och det skulle
kunna driva på utvecklingen mot bättre tillgänglighet och användbarhet.
140 Post- och telestyrelsen (2013) På väg mot användbar IKT – uppföljning av PTS funktionshinderspolitiska delmål 2012
141 Kammarkollegiet (2013) Rapport om Kammarkollegiets arbete med delmål för funktionshinderspolitiken
73