3A2621E - PCF, Instructions-Parts, Swedish
3A2621E - PCF, Instructions-Parts, Swedish
3A2621E - PCF, Instructions-Parts, Swedish
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Automatikkontroll (normal drift)<br />
Under automatikkontroll (normal drift) kan systemet<br />
mata ut eller ändra utmatningsparametrar när det tar<br />
emot ett kommando från automatikenheten.<br />
Automatikkontrollen fungera med hjälp av koncept för<br />
jobb och utföranden. Se Jobb, på sidan 45, för en<br />
detaljerad förklaring av jobb och hur de fungerar med<br />
<strong>PCF</strong>-systemet. För en detaljerad förklaring av stilar och<br />
hur de fungerar inom <strong>PCF</strong>-systemet, se Utföranden på<br />
sidan 46.<br />
Jobb<br />
ANM: Se Bilaga D – Beskrivning av I/O-signaler,<br />
sidan 138, för beskrivningar av in- och utsignaler för<br />
automatiken.<br />
Ett jobb är en automatiksekvens där material kan matas<br />
ut. Mängden material som är specificerad för ett jobb<br />
varierar efter användningsområde. För vissa<br />
tillämpningar kan ett jobb vara mängden material som<br />
matas ut på en komponent. I andra tillämpningar kan ett<br />
jobb definieras som mängden material som matas ut på<br />
ett antal komponenter eller som matas ut över en viss<br />
tid.<br />
Ett jobb påbörjas när automatiken skickar en<br />
utförandestrobsignal till <strong>PCF</strong>-systemet. När ett jobb har<br />
påbörjats kommer <strong>PCF</strong>-systemet att börja spåra<br />
mängden volym som begärs av automatiken och<br />
mängden som faktiskt matas ut. De här volymerna<br />
kommer att spåras tills jobbet är slutfört. I slutet av<br />
jobbet görs felberäkningar och volymerna lagras på<br />
<strong>PCF</strong>-systemet (Job Log, jobblogg).<br />
<strong>PCF</strong>-systemet bevaka två saker för att bedöma när ett<br />
jobb är slutfört. Antingen kommer signalen Dispense<br />
Complete (utmatning slutförd) att skickas av<br />
automatiken eller så kommer jobbtimern att gå ut. Typen<br />
av jobbslutssignal konfigureras till Timer eller Gateway i<br />
Fluid Plate x, skärm 1 (Control Settings,<br />
kontrollinställningar). Om timermetoden används börjar<br />
timern räkna varje gång utmatningsventilen stängs av.<br />
Om ventilen fortsätter vara avstängd längre än det<br />
förinställda timervärdet anses jobbet vara slutfört.<br />
När jobbet är slutfört lagras jobbinformationen i minnet.<br />
De senaste jobben kan ses på jobbsidan. Följande<br />
information lagras med varje jobb. Se<br />
Jobbrapportskärmar, på sidan 114, för anvisningar för<br />
hur man visar jobbrapporter.<br />
Faktisk (uppmätt) volym - Den mängd material som<br />
uppmätts av flödesmätaren under ett jobb.<br />
<strong>3A2621E</strong> 45<br />
Drift<br />
Begärd volym - Den mängd material som automatiken<br />
försöker mata ut under et jobb. I Bead mode<br />
(strängläge) beräknas den begärda volymen som den<br />
begärda flödeshastigheten multiplicerad med<br />
utmatningens varaktighetstid. I alla andra lägen är den<br />
begärda volymen samma som målvolymen.<br />
Target Volume (målvolym) - Mängden material ett jobb<br />
ska ha. Detta definieras i Style (utförande).<br />
Jobb i strängläge<br />
I strängläge övervakas alla de tidigare nämnda<br />
volymerna. Felen High Volume (hög volym), Low<br />
Volume (låg volym) och Computed Target (beräknat<br />
mål) bedöms i slutet av jobbet. Volymlarmen jämför den<br />
uppmätta volymen med den begärda volymen och<br />
larmet för uträknat mål jämför begärd volym med<br />
målvolym.<br />
Jobb i tryckläge<br />
I tryckläge mäts den begärda volymen inte. I det här<br />
läget motsvarar automatikspänningen ett tryck i stället<br />
för en flödeshastighet. Av den anledningen är den<br />
begärda volymen inte tillgänglig (liksom felet Computed<br />
Target). Larm för hög och låg volym jämför den<br />
uppmätta volymen med målvolymen för tryckläge.<br />
Kontinuerliga tillämpningar<br />
I vissa fall är målvolymen för ett jobb okänd. Ett exempel<br />
på ett fall där målvolymen är okänd är ett system som<br />
drivs hela tiden. Det här skulle då vara ett system som<br />
inte kör jobb utan drivs hela tiden under en dag eller ett<br />
skift. I det här fallet är flödeshastigheten viktigare än<br />
volymen som matas ut under ett jobb. För att hantera<br />
den här situationen ställs målvolymen in på noll. Detta<br />
inaktiverar effektivt felet Computed Target. Kontrollerna<br />
behåller fortfarande önskad flödeshastighet och<br />
rapporterar fel motsvarande toleransen som är inställd<br />
för körningsutförandet.