RMS-NSC 2010 - Försvarsmakten

Regler för militär sjöfart 2010 

RMS-NSC 

2010

RMS-NSC 

Regler för militär sjöfart

Sändlista 

Ert tjanstestalle, handlaggare 

Vart tjanstestalle, handliiggare 

SJOI Örlogskapten Bernt Gahne 08-5628 1636 

bernt.gahne@mil.se 

Regler for militär siöfart, NSC 

Datum 

2009- 10-02 

Ert datum 

Vart föregaende datum 

HKV beteckning 

14 930:64132 

Er beteckning 

Var föregaende beteckning 

RMS-NSC 201 0 (Regler for örlogsfartyg) fastställs härmed for tillämpning enligt vad som 

anges i RMS-G och RMS-F, på militär sjöfart från och med 20 10-0 1-0 1. 

Regelverket är en svensk Översättning av Allied Naval Engineering Publication ANEP-77, 

Naval Ship Code (NSC) version June 2008, som förvaltas av International Naval Safety 

Association (INSA). Dessa regler utgör grund för reglerna i RMS 2010 for övervattensfartyg 

över 40 ton. 

Beslut i detta ärende har fattats av C SAKINSP öv Anders Emanuelson, föredragande har varit 

C SJOI krnd Mikael Wendel. 

Anders Emanuelson 

Chef Försvarsmaktens sakerhetsinspektion 

Sandlista 

Inom HKV 

SAKINSP 

L 

Mikael Wendel 

Chef Militära sjösakerhetsinspektionen 

@ah) 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet 

107 85 STOCKHOLM Lidingevagen 24 08-788 75 O0 08-788 77 78 exp-hkv@mil.se 

. 

.-: 

,: . ,:il 

,

Förord 

RMS - Regler för örlogsfartyg (NSC) 

RMS-NSC Innehåller en översättning av International Naval Safety Association (INSA) 

Regler för örlogsfartyg (Naval Ship Code, NSC). Den svenska versionen äger 

tolkningsföreträde före den engelska. 

RMS-G och RMS-F hänvisar till stora delar till detta dokument. 

INSA Regler för örlogsfartyg (NSC) skall tillämpas för svenska örlogsfartyg, främst för 

övervattensfartyg större än eller lika med 40 tons deplacement, som det anges i RMS-F olika 

delar. 

Tillämpning av kapitel II – X i NSC, anges i RMS-F kapitel 4. 

NSC skall gälla för nybyggda och ombyggda svenska övervattensfartyg samt örlogsfartyg 

som tredjepartsverifieras enligt reglerna i RMS-F, kap 1. 

Tillämpning av NSC Kapitel I ”Allmänna föreskrifter” med definitioner, regler för tillsyn mm 

gäller för alla örlogsfartyg enligt vad som anges i RMS-G kap 5. 

Riktlinjer om Regler för örlogsfartyg (Guide to the Naval Ship Code) (Riktlinjerna) är ej 

tvingande regler om inte relevant kapitel i RMS hänvisar till att Riktlinjerna gäller.

NATO EJ HEMLIGSTÄMPLAD 

ALLIERADE STATERS HANDBOK FÖR BYGGNAD 

AV ÖRLOGSFARTYG 

ANEP - 77 

REGLER FÖR ÖRLOGSFARTYG 

Innehåll ur detta dokument får inte överlåtas till länder utanför 

NATO utan iakttagelse av föreskrifterna i C-M(2002)60 

Juni 2008 

NATO-gruppen för sjöstridsmateriel - NNAG 

Grupp 6 – Maritim förmåga 

Specialistgruppen för militär sjösäkerhet och klassificering av 

örlogsfartyg 

(Specialist Team on Naval Ship Safety and Classification) 

Naval Ship 

Safety 

and 

Classification


RESPONS 

Eventuella kommentarer angående denna handbok ställs till NATO/MAS - Bvd, Leopold III, 1110 Bryssel - BE. 

ANEP - 77 

Juni 2008 

ii ORIGINAL 

NATO EJ HEMLIGSTÄMPLAD


NORDATLANTISKA FÖRDRAGSORGANISATIONEN - NATO 

NATO:S STANDARDISERINGSBYRÅ (NSA) 

NATO:S KUNGÖRELSE 

1. ANEP 77 – Regler för örlogsfartyg är en ICKE HEMLIGSTÄMPLAD skrift publicerad av NATO. 

2. ANEP 77 träder i kraft i och med utgivandet av RMS 2010. 

ANEP - 77 

Juni 2008 

3. Det är tillåtet att mångfaldiga denna ANEP helt eller delvis under förutsättning att säkerhetsklassificeringen inte 

ändras. 

Juni 2008 

Direktör NSA 

iii ORIGINAL 


Ändringsbeteckning, 

ev. regelnr. och 

datum 


ÄNDRINGAR 

Införd den Datum för 

NATO:s 

ikraftträdande 

Aktuella ändringar erhålls av Militära sjösäkerhetsinspektionen (SJÖI). 

Förslag till ändringar insänds till Militära sjösäkerhetsinspektionen (SJÖI). 

ANEP - 77 

Juni 2008 

Införd av 

(namnteckning, 

titel, grad eller 

ställning; 

befälsområde) 

i ORIGINAL 


Land RESERVATIONER 

AUS 

BE 

CA 

DA 

FI 

FR 

GE 

GR 

IT 

LU 

NL 

NO 

PO 

PT 

RO 

RU 

SP 

SWE 

TU 

UA 


RESERVATIONER 

UK Kapitel I, II, III och VII har antagits den 1 januari 2007 

US 

ANEP - 77 

Juni 2008 

v ORIGINAL 



Innehåll 

ANEP - 77 

Juni 2008 

1 Syfte 1 

2 Tillämpningsområde 1 

3 Allmänt 1 

4 Villkor för tillämpning 1 

5 Filosofi 2 

6 Tillämpning 3 

Bilaga till Regler för örlogsfartyg: - 

Kapitel I Allmänna bestämmelser ........................................................................................................................................... I-1 

Del A Tillämpning, definitioner mm ................................................................................................................................. I-1 

Del B Besiktning och certifikat ........................................................................................................................................ I-7 

Del C Olycksfall ............................................................................................................................................................ I-11 

Kapitel I Tillägg A Deklaration av uppgifter om användning ....................................................................................... I-12 

Kapitel I Tillägg B Blankett för auktorisation av erkända organisationer ....................................................................... I-8 

Kapitel I Tillägg C Certifikatblankett............................................................................................................................ I-25 

Kapitel II Skrov med fasta delar ............................................................................................................................................. II-1 

Kapitel III Flytbarhet, stabilitet och manöverbarhet ............................................................................................................... III-1 

Kapitel IV Maskinanläggningar ............................................................................................................................................. IV-1 

Kapitel V Elektriska anläggningar .......................................................................................................................................... V-1 

Kapitel VI Brandskydd .......................................................................................................................................................... VI-1 

Kapitel VII Utrymning och livräddning .................................................................................................................................. VII-1 

Kapitel VIII Radiokommunikation ........................................................................................................................................ VIII-1 

Kapitel IX Navigation och sjömanskap .................................................................................................................................. IX-1 

Kapitel X Farligt gods ............................................................................................................................................................. X-1 

Relaterade dokument: 

Riktlinjer om Regler för örlogsfartyg 

IMO SOLAS 

IMO:s regler för säkerheten på höghastighetsfartyg 

IMO:s regler för säkerheten på fartyg med speciellt användningsområde 

i ORIGINAL 


1 Syfte 


ANEP - 77 

Juni 2008 

1.1 Det övergripande syftet med Regler för örlogsfartyg är att utarbeta en ram för säkerhetshanteringssystem på 

militära övervattensfartyg, utifrån och enligt de IMO-konventioner och resolutioner som gäller för de flesta fartyg i 

militära flottor. 

2 Tillämpningsområde 

2.1 Regler för örlogsfartyg kan tillämpas på alla icke-kärnkraftsdrivna militära övervattensfartyg, i den mån de enskilda 

ländernas flottor vill tillämpa Reglerna på sina egna fartyg och farkoster. Reglerna kan tillämpas på samtliga typer 

av fartyg som ingår eller används i ett lands försvarsmakt, kustbevakning eller övriga försvars- och 

säkerhetsmyndigheter. 

2.2 Då Regler för örlogsfartyg utgår ifrån IMO:s konventioner och resolutioner (se ovan), innehåller Reglerna 

säkerhetsrelaterade frågor i den omfattning som motsvarar det som tas upp i IMO:s publikationer, men som 

avspeglar de grundläggande egenskaperna för örlogsfartyg. Regler för örlogsfartyg bygger dock på IMO:s 

publikationer, genom att Reglerna också innehåller riktlinjer för militära flottor och klassificeringssällskap avseende 

förbättringar för att täcka militära behov såsom överlevnadsförmåga eller kraftförsörjningskvalitet. 

3 Allmänt 

3.1 Kraven och förfarandena för implementering av Regler för örlogsfartyg sammanfattas i Bilaga till Regler för 

örlogsfartyg. 

3.2 Denna inledning tar upp behovet av ett regelverk för örlogsfartyg, förutsättningarna för tillämpning och vedertagna 

utvecklings- och tillämpningsmetoder. 

3.3 Regler för örlogsfartyg stöds av ett kompletterande dokument, Riktlinjer om Regler för örlogsfartyg, som innehåller 

riktlinjer om utveckling, underhåll och tillämpning av Regler för örlogsfartyg. 

4 Villkor för tillämpning 

4.1 Militära flottor inom NATO och Partnerskap för fred. Militära flottor som antar Regler för örlogsfartyg och samtliga 

parter som deltar i tillämpningen måste godta följande: 

a. Det är upp till varje enskild part att besluta om den egna implementeringen av bestämmelserna i Regler 

för örlogsfartyg; 

b. Kostnader ådragna vid utveckling av Regler för örlogsfartyg skall tillfalla medlem i Gruppen för militär 

sjösäkerhet och klassificering av örlogsfartyg och inga ersättningskrav skall ställas till NATO; 

c. Samtliga parter skall sträva efter att bidra med likvärdiga resurser till arbetet inom Gruppen för militär 

sjösäkerhet och klassificering av örlogsfartyg; 

d. De länder inom NATO och PfP som ännu inte har anslutit sig till Gruppen för militär sjösäkerhet och 

klassificering av örlogsfartyg ska ha en stående inbjudan att ansluta sig till gruppen när som helst; 

e. Ingenting i denna överenskommelse ska tolkas som en begränsning av de enskilda parternas möjligheter 

att bedriva eget arbete inom militär sjösäkerhet och klassificering av örlogsfartyg. Alla parter uppmanas 

dock att dela med sig av sitt arbete till de övriga parterna. 

4.2 Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Gruppen för militär sjösäkerhet och klassificering av örlogsfartyg och 

dess medlemmar värdesätter Internationella sjöfartsorganisationens (IMO:s) arbete som en stor inspirationskälla till 

Regler för örlogsfartyg, och: 

a. Erkänner IMO:s roll i stödjandet av handelssjöfart; 

b. Erkänner IMO:s betydande bidrag till säkerheten inom handelssjöfart och till miljöskydd; 

c. Erkänner att IMO:s sekretariat har uppmärksammat detta NATO-initiativ, samt IMO:s begäran om en 

återkommande uppdatering av NATO:s framsteg och avsikter beträffande militär sjösäkerhet. 

4.3 Klassificeringssällskap och Organisationen för klassificering av örlogsfartyg (NSCA). Anslutna och associerade 

medlemmar i Organisationen för klassificering av örlogsfartyg (NSCA) ska genom organisationen få: 

a. Stående inbjudan att när som helst ansluta sig till Gruppen för militär sjösäkerhet och klassificering av 

örlogsfartyg, och därmed spela en så stor roll som möjligt i enlighet med sin icke-statliga ställning; 

b. Stående inbjudan att närvara vid alla sammanträden inom Gruppen för militär sjösäkerhet och 

klassificering av örlogsfartyg och dess studiegrupper; 

c. Stående inbjudan att, med tillstånd av ordföranden för NATO MCG6, vara representerade vid alla 

relevanta sammanträden i MCG6:s möten. 

d. Uppmuntran att, i sin verksamhet som oberoende klassificeringssällskap, erkänna Regler för örlogsfartyg 

och arbetet inom Gruppen för militär sjösäkerhet och klassificering av örlogsfartyg. 

1 ORIGINAL 

NATO EJ HEMLIGSTÄMPLAD Ratificeringsförslag #


ANEP - 77 

Juni 2008 

4.4 Övriga militära flottor. Militära flottor utanför NATO och Partnerskap för fred får anta Regler för örlogsfartyg för 

hantering av säkerheten på sina fartyg. Följande gäller för dessa flottor: 

5 Filosofi 

a. De uppmanas att meddela Gruppen för militär sjösäkerhet och klassificering av örlogsfartyg om sina 

avsikter. 

b. De ska bidra med respons till Gruppen för militär sjösäkerhet och klassificering av örlogsfartyg. 

c. De kan, med tillstånd av NATO MCG6, bli associerade medlemmar i Gruppen för militär sjösäkerhet och 

klassificering av örlogsfartyg, bidra till utvecklingen och följa ovan nämnda villkor för militära flottor inom 

NATO och Partnerskap för fred (se 4.1). 

5.1 Regler för örlogsfartyg tillämpar ett målbaserat tillvägagångssätt. Den grundläggande principen för ett målbaserat 

tillvägagångssätt är att målen bör ha en överordnad betydelse i det ramverk mot vilket ett fartyg verifieras, både 

under konstruktions- och tillverkningsskedet och under fartygets användning. Detta tillvägagångssätt har flera 

fördelar jämfört med mer traditionella föreskrivande standarder: 

a. Regler för örlogsfartyg kan bli detaljföreskrivande där det lämpar sig för sakområdet, alternativt bibehålla 

en hög nivå i förhållande till övriga standarder och deras kontrollprocesser. 

b. Det målbaserade tillvägagångssättet ger utrymme för nyskapande genom att göra det möjligt för 

alternativa utformningar att uppfylla kraven på högre nivå. 

c. Avvikelser kan hanteras på ett mer kontrollerat sätt genom hänvisning till överordnat syfte. 

5.2 En trappstegshierarki som visas i Figur 1 har tillämpats vid utvecklingen av Regler för örlogsfartyg. Triangelns 

ökande bredd medan Regler för örlogsfartyg stiger nedför trappstegen motsvarar en högre detaljeringsnivå. 

Specialistgrupp 

Studiegrupp 

0 Syfte 

Figur 1: Målbaserat tillvägagångssätt för utvecklingen av Regler för örlogsfartyg 

5.3 Följande exempel som utgår från utrymning och livräddning visar hur metoden används: 

1 Mål 

2 Funktionsområden 

3 Prestandakrav 

4 Verifieringsmetoder 

5 Motivering 

Övergripande mål för Regler för örlogsfartyg 

Mål för varje kapitel 

Funktionsområden med respektive 

funktionsmål för att ge 

struktur åt reglerna 

Krav för respektive 

funktionsområde/mål 

Verifieringsmetod för 

uppfyllelse av 

respektive krav 

Förklaringar för 

motivering 

a. Steg 0 Syfte. Det övergripande syftet med samt filosofin och principerna bakom Regler för örlogsfartyg 

(behandlas i Regel 0, Kapitel I i Bilaga till Regler för örlogsfartyg). 

b. Steg 1 Mål. För varje område som behandlas i ett kapitel av Regler för örlogsfartyg, såsom utrymning och 

livräddning, fastställs ett mål. Målet registreras i varje kapitel som Regel 0. Till exempel målet för 

Utrymning och livräddning kan innehålla meningen: 

”Arrangemangen för utrymning och livräddning av personer ombord skall utformas, konstrueras 

och underhållas för att ....erbjuda ett säkert sätt att utrymma fartyget”. 

c. Steg 2 Funktionsområden. När målet har fastställts, definieras de funktionsområden som ger en struktur 

åt kapitlet, så att relevanta krav och acceptanskriterier kan fastställas. Det normala är att varje 

funktionsområde omfattas av en regel i kapitlet. Ett sådant funktionsområde skulle kunna vara ”Bårar”. 

Då kan funktionsmålen identifieras som mål på lägre nivå inom varje funktionsområde. Ett exempel: 

”Bårar skall göra det möjligt för personer ombord att transportera skadade personer vid 

utrymning”. 

2 ORIGINAL 



ANEP - 77 

Juni 2008 

d. Steg 3 Prestandakrav. Prestandakraven är relevanta för de funktionsområden som ska iakttas och 

verifieras vid konstruktion, tillverkning och användning, för att motsvara förut nämnda syfte, filosofi och 

mål. Prestandakraven är oberoende av tekniska eller operativa lösningar och har en kvalitativ karaktär. 

Detta ger utrymme för framtida alternativa tekniska eller operativa lösningar, som inte fanns när Regler för 

örlogsfartyg togs fram. Ett prestandakrav för bårar kan vara: 

”Bår skall ... göra det möjligt för besättningsmedlemmar att transportera ombordtagen person 

överallt på fartyget utan personens hjälp.” 

e. Steg 4 Verifieringsmetoder. Metoden varmed det ska bekräftas att arrangemangen på fartyget uppfyller 

kravet kan definieras på något av följande tre sätt: (1) ett föreskrivande krav; (2) en resultatbaserad 

lösning, eller (3) genom delegering till en erkänd organisation som bekräftar att kravet är uppfyllt. Det 

troliga för bårar är att verifieringsmetoderna blir av föreskrivande karaktär, eftersom ämnet är lättfattligt 

(vilket utesluter behovet av alternativ (2)) och eftersom det inte täcks så bra av typiska erkända 

organisationers standarder (vilket utesluter alternativ (3)). En verifieringsmetod för bårar skulle kunna 

innehålla: 

”De valda bårarna skall vara sådana att det går att lyfta den skadade rakt upp med bår antingen 

lodrätt eller vågrätt.” 

f. Steg 5 Motivering. Slutligen, förklaringar som motiverar hur prestandakraven och därtill hörande 

verifieringsmetoder uppfyller principerna, syftet och filosofin för Regler för örlogsfartyg och målet för 

området. I motsats till de övriga stegen har Steg 5 tagits fram för framtida hantering av Regler för 

örlogsfartyg. Viktiga frågor behandlas i det kompletterande dokumentet Riktlinjer om Regler för 

örlogsfartyg. 

5.4 För vissa kapitel kan det anses räcka med att endast fastställa krav för de högre stegen. Ansvaret för att fastställa 

Steg 4 och 5 tillhör i så fall de erkända organisationerna som t.ex. ett klassificeringssällskap, medan Militära 

sjösäkerhetsinspektionen fortfarande ansvarar för godkännande av de lägre stegen som stöd till stegen på högre 

nivå. 

6 Tillämpning 

6.1 Tillämpningsprinciperna beskrivs i Kapitel I Regel 1a i Bilaga, och de kompletterande riktlinjerna visas i Figur 2 

nedan. Arrangemanget inbegriper tre parter: 

a. Ägaren ansvarar för att valet av konstruktion, material och utrustning, liksom tillverkning och användning 

samt underhåll i drift genomförs. Ägaren ansvarar också för att visa att detta utförs korrekt och i enlighet 

med standard fastställd i överenskommelse med Militära sjösäkerhetsinspektionen i Deklaration av 

uppgifter om användning. I det fall verifiering av kravuppfyllelse och utfärdande av certifikat inte görs av 

Militära sjösäkerhetsinspektionen, skall Ägaren, med Militära sjösäkerhetsinspektionens tillåtelse, ge en 

erkänd organisation i uppdrag att göra detta; 

b. Militära sjösäkerhetsinspektionen ansvarar för ordnandet av ett säkerhetssystem samt för att standarder 

som är lämpliga för örlogsfartyg finns tillgängliga. Militära sjösäkerhetsinspektionen är också ansvarig för 

att säkerställa att Ägaren har tillgång till antingen Militära sjösäkerhetsinspektionen eller en auktoriserad 

erkänd organisation som ska verifiera kravuppfyllelsen och utfärda certifikat som motsvarar fartygets roll, 

användnings- och underhållsfilosofi, miljöbetingelser, överlevnadsförmåga och huvudstandarder, som 

finns angivna i Deklaration av uppgifter om användning; och 

c. Den erkända organisationen (vanligen ett klassificeringssällskap) som, med auktorisation av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen, på uppdrag av Ägaren, ska bekräfta verifieringen av kravuppfyllelse och utfärda 

certifikat. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan också begära av den erkända organisationen att den 

hjälper till i utvecklingen av säkerhetsarrangemang som kompletterar den erkända organisationens 

standarder. 

6.2 Det idealiska är att ett örlogsfartyg i alla avseenden uppfyller överenskommen standard under hela sin livstid till 

sjöss. Det är dock oundvikligt att vissa aspekter av fartygets konstruktion, material, utrustning eller uppbyggnad 

inte når upp till överenskommen standard. Då är det Militära sjösäkerhetsinspektionen (eller den erkända 

organisationen på uppdrag av Militära sjösäkerhetsinspektionen) som ansvarar för det. 

6.3 Det finns ett antal alternativ för hur dessa avvikelser hanteras: 

a. Mindre avvikelser. För dessa gäller det generellt att det antingen visar sig att de inte påverkar 

fartygssäkerheten eller att det är möjligt att finna en motsvarande lösning som erbjuder åtminstone 

samma säkerhetsnivå. I så fall kommer den certifierande organisationen att registrera avvikelserna som 

en anteckningspunkt för framtida referens. 

b. Måttliga avvikelser. Dessa är av sådant slag att fartygssäkerheten äventyras. De måste åtgärdas och 

den certifierande organisationen behöver i så fall bestämma ett överenskommet datum då arbetet med att 

åtgärda avvikelserna ska vara slutfört och då ska de berörda avvikelserna ombesiktigas eller omprövas. I 

vissa fall kan det vara nödvändigt att utfärda tillfälliga operativa restriktioner eller instruktioner för att hålla 

risknivån under kontroll. Dessa avvikelser betecknas som Villkor för certifikat. 

3 ORIGINAL 



ANEP - 77 

Juni 2008 

c. Avslag eller återkallelse av certifikat. Till sist, om avvikelsen är av väsentlig karaktär, kan den 

certifierande organisationen vägra att utfärda eller återkalla certifikatet till dess att avvikelsen har 

åtgärdats av Ägaren, till den certifierande organisationens belåtenhet. 

Kapitel 1 Reg 1a Principer Ägare SJÖI Erkänd 

organisation 

1.1 Definiering av Uppgifter om användning 

som beskriver fartygets uppgifter, 

egenskaper, fastställd 

överlevnadsförmåga, miljö och 

användnings- och underhållsfilosofi 

1.2 Lämpliga verifieringsmetoder väljs ut 

till Uppgifter om användning och 

säkerhetsmål som beskrivs i Regel 0 

Kapitel 1 

1.3 Fartyget utvärderas gentemot 

verifieringsmetoder genom vilka 

uppfyllelsen av säkerhetsmål kan 

utvärderas 

1.4 Certifikat utfärdas av SJÖI (eller Erk. 

Org.) som ett synligt bevis på 

säkerhetshantering och uppfyllelse av 

säkerhetsmål 

1,5 Återkommande besiktning för att 

säkerställa överensstämmelse med 

fastställda verifieringsmetoder och fortsatt 

uppfyllelse av säkerhetsmålen 

Fastställer förmåga, 

ansvarar för den 

preliminära 

konstruktionen, 

samarbetar med 

Militära 

sjösäkerhetsinspektion 

en för att upprätta 

Uppgifter om 

användning 

Kommer överens med 

Militära 


en och med den 

organisation som ska 

verifiera 

Lämnar uppgifter om 

konstruktion för att visa 

att konstruktionen 

stämmer överens med 

verifieringsmetoderna 

Åtgärdar bristerna för 

att säkerställa 

överensstämmelse 

med 

verifieringsmetoder 

Kontinuerligt underhåll 

för att säkerställa 

överensstämmelse 

med 


Figur 2: Tillämpning av Regler för örlogsfartyg 

Ger Ägaren råd om 

tydligheten i Uppgifter 

om användning 

Kommer överens med 

Ägaren och 

organisationen (SJÖI 

eller Erk.Org) som ska 

verifiera 

Bedömning av 

konstruktion, material, 

utrustning och fartyg i 

enlighet med 1.2 

Regler för örlogsfartyg 

utfärdas enligt 1.2 

Återkommande 

besiktning av 

konstruktion och fartyg 

och utfärdande av 

säkerhetscertifikat för 

örlogsfartyg enligt 1.2 

Ledning Auktorisation 

Uppdrag till Erk. Org.-> 

< - Verifiering och certifiering 

Ger råd till Ägaren och 

Militära 


en vid behov. 

Ger råd till Ägare och 

SJÖI om kontroll 


Bedömning av 

konstruktion, material, 

utrustning och fartyg i 

enlighet med 1.2 

Regler för örlogsfartyg 

utfärdas enligt 1.2 

Återkommande 

besiktning av 

konstruktion och fartyg 

och utfärdande av 

säkerhetscertifikat för 

örlogsfartyg enligt 1.2 

4 ORIGINAL 



BILAGA TILL REGLER FÖR ÖRLOGSFARTYG 

INNEHÅLL 

Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

Kapitel I Allmänna bestämmelser ........................................................................................................................................... I-1 

Del A Tillämpning, definitioner mm.................................................................................................................................... I-1 

Regel 0 Mål .................................................................................................................................................................... I-1 

Regel 1a Grundprinciper ................................................................................................................................................ I-1 

Regel 1b Tillämpning ..................................................................................................................................................... I-2 

Regel 2 Definitioner ........................................................................................................................................................ I-2 

Regel 3 Undantag .......................................................................................................................................................... I-6 

Regel 4 Dispens ............................................................................................................................................................. I-6 

Regel 5 Likvärdiga arrangemang ................................................................................................................................... I-7 

Del B Besiktning och certifikat ........................................................................................................................................... I-7 

Regel 6 Inspektion och besiktning .................................................................................................................................. I-7 

Regel 7 Används ej ........................................................................................................................................................ I-7 

Regel 8 Besiktning av örlogsfartyg ................................................................................................................................. I-8 

Regel 9 Används ej ........................................................................................................................................................ I-9 

Regel 10 Används ej ...................................................................................................................................................... I-9 

Regel 10a Besiktning av örlogsfartyg enligt internationella konventioner och regler ...................................................... I-9 

Regel 11 Underhåll av fartyg och utrustning efter besiktning ......................................................................................... I-9 

Regel 12 Utfärdande och påteckning av certifikat .......................................................................................................... I-9 

Regel 13 Används ej .................................................................................................................................................... I-10 

Regel 14 Certifikats giltighet ......................................................................................................................................... I-10 

Regel 15 Blanketter för certifikat och utrustningsförteckning........................................................................................ I-10 

Regel 16 Certifikats tillgänglighet ................................................................................................................................. I-10 


Regel 18 Villkor för certifikat ......................................................................................................................................... I-10 


Regel 20 Rättigheter .................................................................................................................................................... I-10 

Del C Olycksfall ............................................................................................................................................................... I-11 

Regel 21 Olycksfall och övriga tillbud ........................................................................................................................... I-11 

Kapitel I Tillägg A Deklaration av uppgifter om användning .......................................................................................... I-12 

Kapitel I Tillägg B Blankett för auktorisation av erkända organisationer........................................................................ I-18 

Kapitel I Tillägg C Certifikatblankett .............................................................................................................................. I-25 

Kapitel 2 Skrov med fasta delar ............................................................................................................................................. II-1 

Regel 0 Mål ................................................................................................................................................................... II-1 

Regel 1 Allmänt ............................................................................................................................................................. II-1 

Regel 2 Uppgifter om användning ................................................................................................................................. II-3 

Regel 3 Skrovkonstruktion ............................................................................................................................................ II-3 

Regel 4 Tillverkning ....................................................................................................................................................... II-6 

5 ORIGINAL 




Juni 2008 

Regel 5 Fartyg i drift ...................................................................................................................................................... II-7 

Regel 6 Skrotning .......................................................................................................................................................... II-8 

Regel 7 Material ............................................................................................................................................................ II-8 

Kapitel III Flytbarhet, stabilitet och manöverbarhet ............................................................................................................... III-1 

Regel 0 Mål .................................................................................................................................................................. III-1 

Regel 1 Allmänt ............................................................................................................................................................ III-1 

Regel 2 Vattentät indelning .......................................................................................................................................... III-3 

Regel 3 Reservdeplacement ........................................................................................................................................ III-5 

Regel 4 Stabilitet .......................................................................................................................................................... III-6 

Regel 5 Säkerhet för personer ombord ........................................................................................................................ III-7 

Regel 6 Skydd av liv och hälsa .................................................................................................................................... III-8 

Regel 7 Tillhandahållande av information om handhavande ........................................................................................ III-8 

Kapitel IV Maskinanläggningar ............................................................................................................................................. IV-1 

Regel 0 Mål .................................................................................................................................................................. IV-1 

Regel 1 Uppgifter om användning ................................................................................................................................ IV-1 

Regel 2 Allmänt ............................................................................................................................................................ IV-1 

Regel 3 Framdrivning ................................................................................................................................................... IV-3 

Regel 4 Övervakning av maskinsystem ....................................................................................................................... IV-3 

Regel 5 Manövrering .................................................................................................................................................... IV-5 

Regel 6 Ankring och förtöjning ..................................................................................................................................... IV-8 

Regel 7 Lyftanordningar för utrymning och livräddning ................................................................................................ IV-8 

Regel 8 Övriga väsentliga säkerhetsfunktioner ............................................................................................................ IV-8 

Regel 9 Kommunikationssystem för framdrivning och manövrering ............................................................................. IV-9 

Regel 10 Tillhandahållande av information om handhavande ...................................................................................... IV-9 

Regel 11 Tidvis obemannade maskinutrymmen ........................................................................................................ IV-10 

Regel 12 Trycksatta system ....................................................................................................................................... IV-12 

Kapitel V Elektriska anläggningar .......................................................................................................................................... V-1 

Regel 0 Mål ................................................................................................................................................................... V-1 

Regel 1 Säkerhetsfilosofi............................................................................................................................................... V-1 

Regel 2 Definitioner ....................................................................................................................................................... V-1 

Regel 3 Tillgång till elkraft ............................................................................................................................................. V-2 

Regel 4 Huvudkraftkälla för låg spänning ...................................................................................................................... V-2 

Regel 5 Anordning och kapacitet för generatorer och kraftkällor................................................................................... V-3 

Regel 6 Elkraftsdistribution ............................................................................................................................................ V-6 

Regel 7 Skydd mot överbelastning av generatorer ....................................................................................................... V-7 

Regel 8 Avbrottsfri kraft för säkerhetsviktig utrustning .................................................................................................. V-8 

Regel 9 Belysningssystem ............................................................................................................................................ V-9 

Regel 10 Fast installerade kabelsystem ...................................................................................................................... V-13 

Regel 11 Kabelsystem för skadekontroll ..................................................................................................................... V-14 

Regel 12 Högspänningssystem ................................................................................................................................... V-15 

Regel 13 Skydd av utrustning mot inträngning av föremål och vätskor ....................................................................... V-16 

6 ORIGINAL 




Juni 2008 

Regel 14 Skydd av personal och utrustning mot elektriska stötar ............................................................................... V-18 

Regel 15 Skydd av personal och utrustning mot blixtnedslag ..................................................................................... V-18 

Regel 16 Skydd mot explosion .................................................................................................................................... V-19 

Regel 17 Elektromagnetisk kompatibilitet.................................................................................................................... V-20 

Regel 18 Skydd mot okontrollerat uppträdande i manöver- och säkerhetssystem ...................................................... V-21 

Regel 19 Genomförande av tester .............................................................................................................................. V-22 

Kapitel VI Brandskydd .......................................................................................................................................................... VI-1 

Regel 0 Mål .................................................................................................................................................................. VI-1 

Regel 1 Definitioner ...................................................................................................................................................... VI-3 

Regel 2 Strukturellt brandskydd ................................................................................................................................. VI-11 

Regel 3 Sannolikhet för antändning ........................................................................................................................... VI-14 

Regel 4 Brandtillväxtpotential ..................................................................................................................................... VI-25 

Regel 5 Rökutveckling och giftiga gaser .................................................................................................................... VI-28 

Regel 6 Kontroll av rökspridning ................................................................................................................................ VI-29 

Regel 7 Detektering och larm ..................................................................................................................................... VI-33 

Regel 8 Inneslutning av brand .................................................................................................................................... VI-41 

Regel 9 Brandbekämpning ......................................................................................................................................... VI-67 

Regel 10 Bibehållen kapacitet .................................................................................................................................... VI-81 

Regel 11 Utrymning och räddning av personal .......................................................................................................... VI-84 

Regel 12 Tillhandahållande av information om handhavande .................................................................................... VI-84 

Regel 13 Särskilda krav ............................................................................................................................................. VI-89 

Regel 14 Alternativ utformning av brandskydd ......................................................................................................... VI-105 

Kapitel VII Utrymning och livräddning .................................................................................................................................. VII-1 

Regel 0 Mål ................................................................................................................................................................. VII-1 

Regel 1 Allmänt ........................................................................................................................................................... VII-1 

Regel 2 Utrymnings- och livräddningsåtgärder ........................................................................................................... VII-5 

Regel 3 Utrymningsanalys och -demonstration ........................................................................................................... VII-6 

Regel 4 Inspektion och underhåll ................................................................................................................................ VII-8 

Regel 5 Rutiner för utrymning och livräddning .......................................................................................................... VII-11 

Regel 6 Rutiner för utrymning och livräddning i nödsituation .................................................................................... VII-12 

Regel 7 Utbildning och övning ................................................................................................................................... VII-14 

Regel 8 Tillhandahållande av information om handhavande ..................................................................................... VII-16 

Regel 9 Förvaring av utrustning för utrymning och livräddning ................................................................................. VII-18 

Regel 10 Allmänt nödlarmssystem ............................................................................................................................ VII-21 

Regel 11 Orderradiosystem ...................................................................................................................................... VII-22 

Regel 12 Tvåvägskommunikation ombord ................................................................................................................ VII-23 

Regel 13 Utrustning för extern kommunikation ......................................................................................................... VII-24 

Regel 14 Elförsörjning till utrymnings- och livräddningssystem ................................................................................ VII-25 

Regel 15 Belysning vid utrymning och livräddning i nödsituation .............................................................................. VII-26 

Regel 16 Utrymningsvägar och nödutgångar ............................................................................................................ VII-27 

Regel 17 Fast inredning och utrustning i utrymningsvägar ....................................................................................... VII-30 

Regel 18 Vägvisningssystem .................................................................................................................................... VII-32 

7 ORIGINAL 




Juni 2008 

Regel 19 Mönstringsstation ....................................................................................................................................... VII-34 

Regel 20 Andningsapparater för nödutrymning ......................................................................................................... VII-35 

Regel 21 Bårar .......................................................................................................................................................... VII-36 

Regel 22 Sjösättningsanordningar ............................................................................................................................ VII-37 

Regel 23 Utrymningsanordningar .............................................................................................................................. VII-39 

Regel 24 Livräddningsfarkost .................................................................................................................................... VII-41 

Regel 25 Flytvästar ................................................................................................................................................... VII-43 

Regel 26 Termiska skyddsdräkter ............................................................................................................................. VII-44 

Regel 27 Livräddningsanordningar ........................................................................................................................... VII-45 

Kapitel VIII Radiokommunikation ........................................................................................................................................ VIII-1 

Regel 0 Mål ................................................................................................................................................................ VIII-1 

Regel 1 Allmänt .......................................................................................................................................................... VIII-1 

Kapitel IX Navigation och sjömanskap .................................................................................................................................. IX-1 

Regel 0 Mål .................................................................................................................................................................. IX-1 

Regel 1 Navigering ....................................................................................................................................................... IX-1 

Regel 2 Ankring, förtöjning och bogsering.................................................................................................................... IX-2 

Regel 3 Militärt sjömanskap ......................................................................................................................................... IX-2 

Kapitel X Farligt gods ............................................................................................................................................................. X-1 

Regel 0 Mål ................................................................................................................................................................... X-1 

Regel 1 Allmänt ............................................................................................................................................................. X-1 

8 ORIGINAL 



Kapitel I Allmänna bestämmelser Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

Regel 0 Mål 

KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 

DEL A TILLÄMPNING, DEFINITIONER MM 

Not: Det fastställda målet för Kapitel 1 i Regler gäller för samtliga efterföljande kapitel. 

1 Genom att effektivt se till att väsentliga säkerhetsfunktioner finns tillgängliga, erbjuder Reglerna för örlogsfartyg ett 

ramverk för konstruktion, byggande och underhåll av örlogsfartyg, i följande syften: 

1.1 Att skydda liv under alla förutsebara driftförhållanden under fartygets hela livstid; 

1.2 Att erbjuda en säkerhetsnivå för personer ombord, som inte är lägre än säkerhetsnivån för personer ombord på 

handelsfartyg. 

2 När det gäller faror under extremt hotfulla förhållanden, lämnar reglerna utrymme för en lämplig säkerhetsnivå som 

fastställs av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Regel 1a Grundprinciper 

1 Syftet med dessa Regler är att erbjuda en säkerhetsram för militära övervattensfartyg, med hänsyn till fartygens 

operativa användning och de militära flottornas behov. Filosofin bakom reglerna bygger på riskhantering genom: 

1.1 definition av Uppgifter om användning som beskriver fartygets uppgifter, egenskaper, fastställda 

överlevnadsförmåga, miljö, samt användnings- och underhållsfilosofi; 

1.2 val av lämpliga verifieringsmetoder till Uppgifter om användning och till säkerhetsmålen som beskrivs i Regel 0 

ovan; 

1.3 utvärdering av fartyget gentemot verifieringsmetoder genom vilka uppfyllelsen av säkerhetsmål kan bedömas; 

1.4 utfärdande av certifikat av Militära sjösäkerhetsinspektionen (eller dess erkända organisation) som ett synligt 

bevis på säkerhetssystem och uppfyllelse av säkerhetsmål; samt 

1.5 mellanbesiktning för att säkerställa överensstämmelse med fastställda verifieringsmetoder och fortsatt uppfyllelse 

av säkerhetsmålen 

2 Reglerna skall tillämpas i sin helhet. Reglerna innehåller krav på konstruktion, byggnad och underhåll av 

örlogsfartyg och fastställer säkerhetsnivåer som är ekvivalenta med dem för handelsfartyg. 

3 Reglernas övervakande funktion ställer följande minimikrav på fartyget: 

3.1 en säkerhetsnivå som är ekvivalent med antingen den som fastställs av internationella konventioner eller av 

föreskrifter som tillämpas inom handelssjöfart, 

3.2 en extra säkerhetsnivå för normalt förekommande faror som är utmärkande för förutsebara uppgifter under 

fartygets aktuella eller möjliga användning; 

3.3 en lämplig säkerhetsnivå för extremt hotfulla förhållanden, i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens 

bestämmelser. 

4 Reglerna förutsätter att flertalet personer som normalt finns ombord på örlogsfartyg är arbetsföra, har hyfsad 

kunskap om fartygets utformning och att de har fått viss utbildning i säkerhetsförfaranden och hantering av fartygets 

säkerhetsutrustning. 

5 Utöver de krav som återfinns på andra ställen i reglerna, skall örlogsfartyg konstrueras, byggas och underhållas i 

enlighet med krav på skrovstyrka, maskineri och elektriska anläggningar som bestäms av ett klassificeringssällskap 

som är erkänt av Militära sjösäkerhetsinspektionen i enlighet med kraven i Regel 6 Inspektion och besiktning, eller i 


I-1 

ORIGINAL



Juni 2008 

enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens tillämpliga nationella standarder som erbjuder en ekvivalent 

säkerhetsnivå. 

Regel 1b Tillämpning 

1 De aktuella reglerna gäller, såvida inget annat uttryckligen stadgas, endast militära övervattensfartyg som inte är 

kärnkraftsdrivna. 

2 Ingenting i dessa Regler inskränker de enskilda regeringarnas och staternas ansvar för reglering av sjöfarten i 

enlighet med IMO:s konventioner och övriga internationella och nationella fördrag, konventioner och regler. 

3 Efterlevnad av dessa Regler innebär inte någon inskränkning av ansvaret för iakttagelse av tillämpliga IMOkonventioner 

och övriga internationella och nationella fördrag, konventioner och regler. 

4 I den mån det behövs, ges en utförligare definition av fartygen som omfattas av respektive kapitel, och 

tillämpningens omfattning beskrivs i varje kapitel. 

Regel 2 Definitioner 

1 Följande gäller för dessa Regler om inget annat uttryckligen anges: 

1.1 Med Regler/Reglerna avses reglerna i detta dokument. 

1.2 Organisationer: 

1.2.1 Militära sjösäkerhetsinspektionen är den statliga myndighet som ansvarar för att ta fram säkerhetsregler för 

örlogsfartyg. Militära sjösäkerhetsinspektionen får ta emot hjälp eller stöd av övriga myndigheter som genom 

ömsesidigt avtal med Militära sjösäkerhetsinspektionen har gått med på att tillämpa Reglerna på bestämda 

fartyg tillhörande myndigheten i fråga. 

1.2.2 Med flaggstatens administration avses administration som definieras i IMO SOLAS konvention. 

1.2.3 Med Ägare, eller Uppdragsinnehavare avses den organisation som fått i uppdrag att agera som myndighet med 

ansvar för materiell säkerhet. I normalfallet är det den aktuella statliga myndigheten eller en utsedd 

industrileverantör. Det bör noteras att detta ansvar kan delegeras till flera organisationer och i så fall skall en 

utsedd ledning anges. 

1.2.4 Erkänd organisation är en organisation som är auktoriserad för att utföra vissa uppgifter på uppdrag av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. 

1.3 Med godkänd/godkännande avses godkänd/godkännande av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

1.4 Med internationell resa avses en färd från ett land till hamn utanför landet eller omvänt. Här ingår också alla 

sjöresor in på internationellt vatten. 

1.5 Personer delas in i sju kategorier: 

1.5.1 Besättningsmedlemmar. Personer som finns ombord och som sköter fartygets navigering och underhåll, 

användning och underhåll av fartygets maskiner och system (inklusive vapen- och 

radiokommunikationssystem), samt arrangemang som är viktiga för framdrivning och säker navigation eller 

personer som tar hand om tjänster åt övriga personer ombord. Besättningsmedlemmar förutsätts vara väl 

disciplinerade och arbetsföra, samt ha utmärkta kunskaper om fartygets utformning och dess 

säkerhetsutrustning; 

1.5.2 Icke besättning. Här ingår embarkerade styrkor, särskild personal, skadade och passagerare för vilka det finns 

permanent inkvartering ombord. 

1.5.3 Embarkerade styrkor. Personer som inte ingår i besättningen men som är ombord i samband med fartygets 

speciella användning. Embarkerade styrkor förutsätts vara mycket dugliga, väl disciplinerade och arbetsföra; 

1.5.4 Särskild personal. Personer som inte ingår i besättningen men som är ombord i samband med fartygets 

speciella användning eller för speciella uppgifter som utförs ombord på fartyget. Särskild personal (där även 

luftfartygspiloter och -besättning, vetenskaplig personal, provningspersonal och utrustningsingenjörer, 


I-2 

ORIGINAL



Juni 2008 

1.5.5 Skadade. 

besiktningsförrättare eller personer under utbildning kan ingå) förutsätts vara disciplinerad och arbetsför, samt 

ha hyfsad kunskap om fartygets utformning och säkerhetsutrustning. 

Not: Reglerna innehåller inga speciella bestämmelser om skadade för vilka det inte finns någon färdig planering. Militära sjösäkerhetsinspektionen ansvarar för 

att avgöra behovet av sådana bestämmelser samt vad som krävs för att arrangemangen ska anses lämpliga. 

1.5.6 Passagerare och övriga personer ombord. Personer ombord som inte är anställda eller sysselsatta med någon 

uppgift ombord på fartyget och som inte ingår i någon av de övriga kategorierna. Passagerare och övriga 

personer ombord kan inkludera besökande dignitärer och familjer. 

Not: Reglerna innehåller, om inget särskilt anges, inga speciella bestämmelser om passagerare och övriga personer ombord. Militära sjösäkerhetsinspektionen 

ansvarar för att avgöra behovet av sådana bestämmelser samt vad som krävs för att arrangemangen ska anses lämpliga. 

1.5.7 Personer som tas ombord i nödsituation. Vid räddning av personer undan hot mot deras säkerhet kan Militära 

sjösäkerhetsinspektionen tillåta ett större antal personer ombord, än vad som skulle ha varit tillåtet annars. 

1.6 Fartyg är ett samlingsbegrepp som omfattar "skepp", "fartyg", "farkost", "skeppsbåt" och "båt". 

1.7 Örlogsfartyg är ett fartyg som, enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens föreskrifter, skall uppfylla följande krav. 

Örlogsfartyg är generellt fartyg som: 

1.7.1 tillhör eller används av försvarsmakten, kustbevakningen eller övriga statliga försvars- och 

säkerhetsmyndigheter, och som 

1.7.2 inte används i kommersiellt syfte. 

1.8 Stridsfartyg är: 

1.8.1 Krigsfartyg enligt definitionen i artikel 29 i FN:s konvention om havsrätt - Del II *, och 

1.8.2 Fartyg med betydande offensiv förmåga. 

*… Fartyg som: tillhör ett lands försvarsmakt; är försett med yttre märkning som anger fartygets nationalitet; står under befäl av befälhavare som vederbörligen 

utsetts av landets regering och vars namn förekommer i aktuell tjänstgöringslista eller motsvarande; samt som bemannas av en besättning som lyder under 

den reguljära försvarsmakten. 

1.9 Underhålls- och stödfartyg, som antingen är eller inte är krigsfartyg enligt Artikel 29 i FN: s konvention om 

havsrätt - del II: 

1.9.1 Är inte stridsfartyg, och 

1.9.2 Används i icke kommersiellt syfte av marinen, kustbevakningen eller övriga statliga försvars- och 

säkerhetsmyndigheter. 

1.10 Höghastighetsfartyg är en farkost med förmåga till högsta fart som i meter per sekund (m/s) är lika med eller 

högre än (3,7 x Deplacement^ 0,1667 ), där deplacementet i kubikmeter motsvarar konstruktionsvattenlinjen. 

1.11 Fartyg med dubbelt användningsområde är fartyg som inte är stridsfartyg och som används både som statsfartyg 

i icke kommersiellt syfte och som fartyg i kommersiellt syfte. 

1.12 Med nytt fartyg avses fartyg som kölsträckts eller befinner sig i motsvarande byggnadsskede tidigast det datum 

som angetts av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

1.13 Med existerande fartyg avses fartyg som inte är nytt fartyg. 

1.14 Med årsdag avses den dag på året som motsvarar det relevanta certifikatets sista giltighetsdatum. 

1.15 Med inspektion avses undersökning av ett fartyg, dess utrustning eller system i syfte att fastställa kravuppfyllelse 

eller dylikt gentemot en bestämd specifikation, standard eller ritning. 

1.16 Med besiktning avses undersökning av ett fartygs konstruktion och/eller materiell status, utrustning eller system i 

syfte att fastställa kravuppfyllelse eller dylikt gentemot: 

1.16.1 angivet syfte i specifikation, standard eller ritning, eller 


I-3 

ORIGINAL



Juni 2008 

1.16.2 fartygets, systemens och utrustningens avsedda funktioner. 

Not: Besiktning anses vara avslutad när bristerna eller övriga avvikelser har åtgärdats eller motiverats som godtagbara. 

1.17 Förutsebara driftförhållanden är förhållanden i vilka fartyget förväntas kunna fungera i oskadat, försämrat, åldrat 

och/eller skadat skick i enlighet med Regel 1a, punkterna 3.1 och 3.2. Beroende på Militära 

sjösäkerhetsinspektionens godkännande, begränsas de förutsebara driftförhållandena generellt också av ställda 

miljöbetingade eller övriga operativa restriktioner (t.ex. restriktioner gällande sjötillstånd/fart, restriktioner gällande 

navigering genom havsis, begränsning av antal personer som får tas ombord, specifikation av fartygets livstid, 

nödlägen och haveriövningar m.m.). 

1.18 Extremt hotfulla förhållanden är onormala driftförhållanden till följd av att örlogsfartyget avsiktligt utsätts för 

extrema naturfenomen eller extrema fientliga handlingar som uppsåtligen utförs av andra. 

1.19 Skada är ett onormalt tillstånd som leder till fysisk skada på fartyget eller dess system. Med hänsyn till Regel 1a 

punkt 3, samt punkterna 1.17 och 1.18 ovan och i den mening som avses i Reglerna gäller följande: 

1.19.1 Förutsebar skada är skada som kan förutses för aktuell typ av fartyg; 

Not: Förutsebar skada innefattar skada som kan förorsakas av fartygets egen last eller egna vapen, navigeringsrisk (kollision, grundstötning), marin övning 

(vissa typer av navigationsövningar, bunkring till sjöss, lanstigning, operationer, m.m.) systembortfall, driftstörning och vissa typer av terroristattacker. 

1.19.2 Skada till följd av extremt hot är skada som kan uppstå i samband med extremt hotfulla förhållanden. 

Not: Skada till följd av extremt hot innefattar skada som kan förorsakas av monstervågor eller tyfoner, väpnade angrepp och extrema aggressionshandlingar. 

1.20 Väsentliga säkerhetsfunktioner omfattar framdrivning, övervakning av maskinsystem, manövrering (styrinrättning, 

etc.), elektriska anläggningar, ankring (inklusive förtöjning och utrymningsanordningar), brandförebyggande 

system, detekterings- och brandsläckningssystem, utrymning, evakuering, livräddning, radiokommunikation, 

navigering, frakt och beredning av farligt gods, vattentäta och vädertäta stängningsanordningar (inklusive dörrar, 

luckor, ventilationsöppningar, portar, sjökistor och tillhörande manövreringssystem), utrymnings- och 

livräddningsrelaterade lyftanordningar, och övriga tjänster som behövs för att säkerställa funktioner som skyddar 

liv vid såväl förutsebara driftförhållanden som extremt hotfulla förhållanden. 

1.21 En skyddad plats är ett naturligt eller artificiellt skyddat område som kan användas som skydd av ett fartyg under 

förhållanden som sannolikt äventyrar dess säkerhet. 

1.22 En vattentät huvudavdelning är en av de slutna avdelningarna som skrovet indelats i för att möjliggöra bibehållen 

maximal flytbarhet efter skada, i enlighet med vad som är lämpligt för fartygets funktion. Vattentäta 

huvudavdelningar är: 

1.22.1 Vädertäta; 

1.22.2 Vattentäta till den punkt bortom vilken fartyget kommer att förlisa enligt definition i stabilitetsstandarden; 

1.22.3 I stånd att erbjuda strukturellt brandskydd; 

1.22.4 Röktäta; 

1.22.5 Gastäta, i fall det är bestämt av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

1.23 En zon utgörs av en eller flera vattentäta huvudavdelningar ordnade i skadekontrollssyfte i enlighet med av 

Militära sjösäkerhetsinspektionen bestämd definition. 

1.24 En avdelning är ett avdelat utrymme i en vattentät huvudavdelning i syfte att underlätta fartygets normala 

funktion. Stora avdelningar kan i sig vara vattentäta huvudavdelningar (t.ex. ett huvudmaskinrum). Avdelningar 

kan behöva utrustas med branddetekterings- och brandsläckningsanordningar och kan, beroende på hur de och 

angränsande avdelningar används, erbjuda en viss grad av strukturellt brandskydd mellan angränsande 

avdelningar. 

1.25 Ett utrymme är en annan del av fartyget som inte är en vattentät huvudavdelning eller en avdelning. 

1.26 Fartyg beläggs med Villkor för certifikat i fall: 

1.26.1 det finns en avvikelse från regler, standard, kriterier eller konvention, samt 


I-4 

ORIGINAL



Juni 2008 

1.26.2 avvikelsen är av sådant slag att den inte har åtgärdats, inte behöver åtgärdas eller inte kan åtgärdas 

omedelbart (t.ex. för att resurser saknas). 

Not: Ett förfallodatum skall alltid kopplas till Villkor för certifikat. Underlåtenhet att slutföra permanent korrigering av villkor för certifikat senast angivet 

förfallodatum leder till att certifikatet blir ogiltigt. 

1.27 Anteckningspunkt införs i fartygets besiktningsprotokoll i fall: 

1.27.1 det finns en avvikelse, men arrangemanget har bedömts som helt ekvivalent med syftet med standarden i 

enlighet med Regel 5; 

1.27.2 det finns en ovanlig egenskap som bör registreras för framtida referens. 

1.28 Standard eller standarder omfattar regler, standarder, specifikationer, ritningar, kriterier och konventioner mot 

vilka konstruktion, byggande, underhåll och förfaranden utvärderas. 

1.29 Förfallodatum. Se Villkor för certifikat. 

1.30 Längd överallt. Avståndet parallellt med vattenlinjen vid deplacement med full last från förstävens förkant till 

akterstävens akterkant eller akterspegel. 

1.31 Längd mellan perpendiklar. Längd mellan perpendiklarna genom ändpunkterna för deplacement vid full last. För 

höghastighetsfartyg, är det den totala längden av den vattentäta delen av det fasta skrovet under vattenlinjen, 

utom bihang, vid eller under konstruktionsvattenlinjen i deplacerande läge utan aktiva lyft- eller 

framdrivningsmaskiner. 

1.32 Deplacement vid full last. Fartygets deplacement när fartyget i alla avseenden är komplett, och fullastat med 

besättning, förråd, bränsle, vatten och nyttolast. 

1.33 Djupgående vid full last. Djupgåendet midskepps vid det deplacement som motsvarar full last. 

1.34 Konstruktionsdjupgående. Konstruktionsdjupgåendet är djupgåendet vid full last med någon extra marginal, t.ex. 

för utökning under användningstid. 

1.35 Lättvikt. Fartygets deplacement utan besättning, förråd, bränsle, vatten eller nyttolast. 

1.36 Dödvikt. För fartyg som omfattas av lastlinjekonventionen, är dödvikt är skillnaden i ton mellan ett fartygs 

deplacement i vatten med en specifik vikt (densitet) av 1,025 vid den lastvattenlinje som motsvarar 

sommarfribord och fartygets lättvikt. För fartyg som inte omfattas av lastlinjekonventionen, ska dödvikt beräknas 

som skillnaden mellan deplacement vid full last och lättvikt. 

1.37 Bredd. Den största bredden på ytterkant av spant, vid eller under djupgåendet vid full last. För 

höghastighetsfartyg, är det bredden av den bredaste delen av det mallade fasta skrovets vattentäta inneslutning, 

bortsett från bihang, vid eller under konstruktionsvattenlinjen i deplacerande läge utan aktiva lyft- eller 

framdriftsmaskiner. 

1.38 Fartygstyperna (där bokstaven anger tillverkning och arrangemang som generellt omfattas av IMO SOLAS och 

det kompletterande H-et anger att det rör sig om fartyg/farkost som generellt omfattas av IMO:s regler för 

säkerheten på höghastighetsfartyg) är: 

1.38.1 Fartyg av typ A omfattar fartyg som inte har någon begränsning gällande antalet icke besättning, som är 

konstruerade för världsomspännande användning och som i allmänhet har en längd över 140 meter eller ett 

deplacement större än 10 000 ton. Om icke besättningen uppgår till högst 50 personer, kan fartyget betraktas 

som Typ B. 

Not: Det normala är att dessa fartyg används för utplacering av luftfartyg eller utrustning som kan användas som ledningscentraler eller i underhåll och 

försörjning, inklusive hangarfartyg, helikopter- och amfibiestödfartyg, stormfartyg och stödjande underhållsfartyg. 

1.38.2 Fartyg av typ B eller B(H) omfattar fartyg som inte kan ha mer än 200 personer i icke besättning, som är 

konstruerade för världsomspännande användning, och som i allmänhet har en längd på 70-140 meter med 

deplacement mellan 1 300 ton och 20 000 ton. Om icke besättningen avses uppgå till mer än 200 personer 

skall fartyget ingå i Typ A. 

Not: Det normala är att fartyg av Typ B kan ingå i en operationsstyrka eller fungera som självständiga enheter samt ha enskilda eller multipla uppgifter av olika 

slag, som t.ex. luftförsvar, ubåtsbekämpning, sjöförsvar och landunderstöd. Dessa kan omfatta fregatter, kryssare, jagare, korvetter och hjälpunderhållsfartyg. 


I-5 

ORIGINAL



Juni 2008 

1.38.3 Fartyg av typ C eller C(H) omfattar fartyg som inte kan ha mer än 50 personer i icke besättning, som har 

obegränsat användningsområde och som i allmänhet har ett deplacement på under 1 500 ton. Om icke 

besättningen avses uppgå till mer än 50 personer skall fartyget ingå i Typ B. 

Not: Det normala är att fartyg av Typ C har militära uppgifter men att de inte omfattas av beskrivningarna för Typ A, B eller D. De kan användas självständigt 

eller som en del av en operationsstyrka för speciella uppgifter, inklusive minsvepning, attack och patrulleringsuppgifter. 

1.38.4 Fartyg av typ D eller D(H) omfattar fartyg som inte kan ha mer än 50 personer som icke besättning, som har ett 

begränsat uppgiftsområde och som i allmänhet har ett deplacement mindre än 1 500 ton. 

Not: Det normala är att dessa fartyg/farkoster har militära uppgifter men att de inte omfattas av beskrivningarna för Typ A, B eller C. Deras uppgifter kan bestå 

av minsvepning, landstigning, kustförsvar, attack och patrullering. 

1.39 Fyllnadsgräns. Av Militära sjösäkerhetsinspektionen godkänd gräns, i enlighet med överenskommen 

stabilitetsstandard, upp till vilken huvudavdelningens gränslinjer skall vara vattentäta och som bestämmer var 

utrustning och system för väsentliga säkerhetsfunktioner kan placeras. 

Not: Denna kan betecknas som marginallinje eller V-linje och kan leda till att man utpekar ett skottdäck (det översta däck till vilket de tvärgående vattentäta 

skotten är uppdragna) eller ett skadekontrolldäck (det däck eller kombination av sammanhängande däck, där samordning av skadekontroll sker). 

1.40 Maskineriutrymmen av kategori A. De utrymmen och trunkar till sådana utrymmen som innehåller: 

1.40.1 förbränningsmaskineri som används för huvudframdrivning, eller 

1.40.2 förbränningsmaskineri som används för andra ändamål än för huvudframdrivning, om maskinerna har en 

sammanlagd effekt på minst 375 kW, eller 

1.40.3 oljeeldad ångpanna eller brännoljeaggregat, eller annan oljeledad utrustning än ångpanna, som t.ex. 

intertgasgeneratorer, förbränningsugnar, eller 

1.40.4 gasturbiner 

1.41 Maskineriutrymmen. Maskineriutrymmen av kategori A och andra utrymmen som innehåller 

framdrivningsmaskineri, ångpannor, brännoljeaggregat, ångmaskiner och förbränningsmotorer, generatorer och 

större elektrisk maskineri, bunkringsstationer, oljeöverförings- och oljehanteringsutrustning, utrustning för kylning, 

stabilisering, ventilation och luftkonditionering, samt liknande utrymmen och trunkar till sådana utrymmen. Här 

ingår också styrmaskinrum och övriga utrymmen som innehåller hydraulisk utrustning med effekt som är större 

än 110 kW och som använder brännbara hydrauliska vätskor. 

Regel 3 Undantag 

1 Om inget annat uttryckligen anges, gäller Reglerna inte för: 

1.1 Fartyg som inte är undantagna från SOLAS av flaggstatens administration. 

1.2 Fartyg som inte används av eller på uppdrag av marin, kustbevakning eller annan statlig försvars- och 

säkerhetsmyndighet. 

1.3 Fartyg som används både i kommersiella och militära syften medan de används i näringsverksamhet. 

1.4 Fartyg för vilka Militära sjösäkerhetsinspektionen har godkänt en alternativ regelordning som erbjuder en 

ekvivalent säkerhetsnivå. 

Regel 4 Dispens 

1 Ett fartyg som normalt inte används för internationella sjöresor men som vid enstaka tillfällen behöver företa en 

internationell resa, kan av Militära sjösäkerhetsinspektionen få dispens från respektive krav i Reglerna, under 

förutsättning att fartyget uppfyller de säkerhetskrav som enligt Militära sjösäkerhetsinspektionen är tillräckliga för den 

resa som skall företas av fartyget. 

2 Fartyg med nya egenskaper kan av Militära sjösäkerhetsinspektionen få dispens från kraven i Reglerna om kravens 

tillämpning på fartyget kan utgöra ett allvarligt hinder för forskning och utveckling av sådana egenskaper samt för 

deras införlivande i fartyg som används för internationella sjöresor. Sådant fartyg skall dock uppfylla de 

säkerhetskrav som, enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens uppfattning, är tillräckliga för den avsedda funktionen, 

är sådana att de säkerställer den övergripande fartygssäkerheten, och är godtagbara för regeringarna i de länder 


I-6 

ORIGINAL



Juni 2008 

som fartyget kommer att besöka. I det fall Militära sjösäkerhetsinspektionen beviljar sådan dispens, uppmuntras den 

att dela med sig av uppgifter och underlag till NATO:s medlemsländer och deras samarbetspartners för kännedom. 

3 När ett fartyg används i kustnära resa eller annat begränsat användningsområde, kan Militära 

sjösäkerhetsinspektionen ge fartyget dispens från efterlevnad av kraven i Reglerna under förutsättning att fartyget 

uppfyller de säkerhetsarrangemang som är lämpliga för användningsområdet. 

Regel 5 Ekvivalenter 

1 Om Reglerna kräver att viss konstruktion, anordning, visst material, viss utrustning eller apparat eller typ av dito 

monteras eller finns på ett fartyg, eller att en särskild åtgärd vidtas, kan Militära sjösäkerhetsinspektionen tillåta att 

annan konstruktion, anordning, annat material, viss utrustning eller apparat eller typ av dito monteras eller finns, eller 

att annan särskild åtgärd vidtas på fartyget, om det vid provning har visat sig att kraven uppfylls eller eljest om 

konstruktionen, anordningen, materialet, utrustningen eller apparaten i fråga eller typ av dito, eller åtgärden, är minst 

lika effektiva som det som Reglerna kräver. 

2 I det fall Militära sjösäkerhetsinspektionen tillåter att en konstruktion, anordning, visst material, viss utrustning eller 

apparat eller typ av dito, eller åtgärd, används i stället, uppmuntras den att dela med sig av uppgifter och underlag till 

övriga militära flottor i vilka Reglerna tillämpas. 

3 Militära sjösäkerhetsinspektionen förbinder sig att förse de övriga militära flottorna, i vilka Reglerna tillämpas, med 

sin nationella tolkning av dessa Regler. 

Regel 6 Inspektion och besiktning 

Not: Se definitionerna av inspektion och besiktning i Regel 2. 

DEL B BESIKTNING OCH CERTIFIKAT 

1 Inspektion och besiktning av fartyg ska, i den mån det rör sig om tillämpning av Reglernas krav och utfärdande av 

dispens från dessa, utföras av Militära sjösäkerhetsinspektionens tjänstemän. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan 

dock delegera inspektioner och besiktning antingen till i detta syfte utsedda besiktningsförrättare eller till av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen erkända organisationer. 

2 I det fall Militära sjösäkerhetsinspektionen utser besiktningsförrättare eller godkänner erkända organisationer till att 

utföra inspektion och besiktning i enlighet med punkt 1 skall Militära sjösäkerhetsinspektionen befullmäktiga den 

utsedda besiktningsförrättaren eller erkända organisationen till den omfattning som anses lämplig. Militära 

sjösäkerhetsinspektionen uppmuntras att, till NATO:s medlemmar och deras samarbetspartners, dela med sig av 

uppgifter beträffande det specifika ansvaret och de specifika villkoren för det bemyndigande som delegerats till 

utsedd besiktningsförrättare och erkända organisationer. 

3 Vid auktorisation av organisationer som är erkända av Militära sjösäkerhetsinspektionen – Erkända organisationer – 

skall den blankett som rekommenderas i Tillägg B till Reglerna användas. Organisationen skall endast auktoriseras 

som erkänd organisation efter prövning av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

4 Organisationer som utför inspektioner och besiktningar i enlighet med punkt 1 skall formellt anlitas som erkända 

organisationer. Ansvaret för anlitande av organisation vilar generellt på Ägaren. 

5 När en utsedd besiktningsförrättare eller erkänd organisation fastställer att det tillstånd, som fartyget eller dess 

utrustning befinner sig i, väsentligen inte motsvarar uppgifterna i certifikat eller att tillståndet är sådant att fartyget inte 

lämpar sig för gå till sjöss utan fara för fartyget eller personer ombord, skall besiktningsförrättaren eller 

organisationen omedelbart meddela Militära sjösäkerhetsinspektionen som då skall kräva att korrigerande åtgärder 

vidtas omedelbart. Om fartyget ligger i hamn i ett värdland, skall besiktningsförrättaren eller organisationen 

rekommendera att Militära sjösäkerhetsinspektionen meddelar värdlandets militära sjösäkerhetsinspektion samt i 

förekommande fall de vederbörande myndigheterna i värdlandet. När Militära sjösäkerhetsinspektionens 

tjänsteman, eller en utsedd besiktningsförrättare eller erkänd organisation har meddelat värdlandets militära 

sjösäkerhetsinspektion, skall värdlandets militära sjösäkerhetsinspektion ge tjänstemannen, besiktningsförrättaren 

eller organisationen den hjälp som behövs för att de skall utföra sina åtaganden i enlighet med denna regel. 

6 I vilket fall som helst skall Militära sjösäkerhetsinspektionen till fullo garantera inspektionens och besiktningens 

fullständighet och effektivitet, samt åta sig att säkerställa de nödvändiga arrangemangen för att uppfylla denna 

skyldighet. 


I-7 

ORIGINAL



Juni 2008 

Regel 7 Används ej 

Regel 8 Besiktning av örlogsfartyg 

1 Syftet med en besiktning är att säkerställa att fartyget i alla avseenden uppfyller Reglernas krav och att 

kravuppfyllelsen bibehålls under fartygets hela livstid. 

2 Besiktning ska, om Militära sjösäkerhetsinspektionen inte bestämmer annorledes, genomföras med en periodicitet 

som är lämplig för fartygets konstruktion, byggnad, materiell status och användning, i tidsintervall som 

överensstämmer med dem som krävs för handelssjöfart enligt regler i internationell konvention. Om Militära 

sjösäkerhetsinspektionen godtar alternativa arrangemang beträffande periodiciteten för ett bestämt fartyg, uppmanas 

Militära sjösäkerhetsinspektionen att dela med sig av uppgifter och underlag till NATO:s medlemmar och deras 

samarbetspartners för kännedom. 

3 Periodiciteten för besiktning enligt internationell konvention följer generellt följande mönster: 

3.1 en första besiktning innan fartyget sätts i drift; 

3.2 en förnyelsebesiktning med tidsintervall specificerade av Militära sjösäkerhetsinspektionen, dock högst 5 år; 

3.3 en mellanbesiktning vid andra eller tredje årsdagen; 

3.4 årlig besiktning. 

4 Alla besiktningar skall normalt ske tidigast tre månader före och senast tre månader efter årsdagen. 

5 En ytterligare, fullständig eller partiell, besiktning skall beroende på omständigheterna genomföras efter reparation till 

följd av utredning i enlighet med Regel 11 i detta kapitel, eller vid varje genomförd betydande reparation eller 

renovering. Besiktningen skall vara sådan att den tillförsäkrar att nödvändiga reparationer eller renoveringar har 

genomförts på ett effektivt sätt, att material och yrkesskicklighet som använts i samband med dessa reparationer 

eller renoveringar i alla avseenden är tillfredsställande, samt att fartyget i alla avseenden uppfyller Reglernas krav. 

6 Besiktning enligt punkt 3 skall genomföras enligt följande: 

6.1 den första besiktningen skall omfatta en bedömning: 

6.1.1 av användningssyfte(n) och användningssätt med tanke på: 

6.1.1.1 lämplig användning för aktuell typ av fartyg; 

6.1.1.2 användning i enlighet med närmare beskrivning i Deklaration av uppgifter om användning 

6.1.2 av förutsättningar i konstruktionen; 

6.1.3 av materiell status vid tillverkningens slutförande; 

6.1.4 av eventuella begränsningar, som föreslagits i förhållande till belastning, miljö, fart och manöverbarhet, som 

krävs för att minska riskerna i samband med fartygets användningssyfte(n) och användningssätt; 

6.1.5 av rekommenderad besiktnings- och underhållsfilosofi och dito plan. 

6.2 den första besiktningen skall omfatta en fullständig inspektion av skrov med fasta delar, av yttre och inre 

utrustning och stängningsanordningar av betydelse för den vattentäta indelningen, av spant, material, huvud- och 

hjälpmaskineri (inklusive fartygets yttre botten), ångpannor och andra tryckkärl, hissar, ramper, portar och 

lyftanordningar, styrinrättningar och tillhörande övervakningssystem, elektriska anläggningar och system, förråd 

och övriga lagrings- och hanteringsarrangemang för sprängämnen, brandskyddssystem och -utrustning, 

utrustning och anordningar för utrymning och livräddning, radioanläggningar (inklusive de som används i 

livräddningsutrustningar), skeppsburen navigationsutrustning, embarkeringsmedel för lotsar, övriga system och 

utrustningar som krävs enligt Regel 1a punkt 3 i detta kapitel och annan utrustning som omfattas av Reglerna, i 

syfte att säkerställa att de uppfyller kraven, befinner sig i tillfredsställande skick och är lämpade för den uppgift 

som fartyget är avsett för; 


I-8 

ORIGINAL



Juni 2008 

6.3 den första besiktningen skall omfatta en bedömning av operativa riktlinjer och begränsningar som är relevanta för 

fartyget och dess utrustning, i enlighet med punkterna 6.1 och 6.2, för att fastställa efterlevnad av Reglerna; 

6.4 förnyelsebesiktningarna skall omfatta en inspektion av fartyget, dess utrustning samt operativa riktlinjer och 

begränsningar i enlighet med vad som avses i punkterna 6.1, 6.2,och 6.3 för att säkerställa uppfyllelse av 

relevanta krav i relevanta bestämmelser i Reglerna samt för att säkerställa att fartyget är i tillfredsställande skick 

och är lämpat för den användning som det är avsett för; 

6.5 mellanbesiktningarna skall omfatta inspektion av fartyget och dess utrustning i enlighet med vad som avses i 

punkt 6.2 för tillförsäkra att fartyget och dess utrustning uppfyller relevanta krav i relevanta bestämmelser, att de 

är i tillfredsställande skick och lämpade för den användning som fartyget är avsett för. Där ändringar har gjorts, 

skall den mellanbesiktningen omfatta en kontroll av de moment som avses i 6.1 och 6.3; 

6.6 de årliga besiktningarna skall omfatta en allmän inspektion av fartyget och dess utrustning i enlighet med vad 

som avses i punkt 6.2.2 för att säkerställa att fartyget och dess utrustning uppfyller relevanta krav i relevanta 

bestämmelser, att de är i tillfredsställande skick och lämpade för den användning som fartyget är avsett för. Där 

ändringar har gjorts, skall den årliga besiktningen omfatta en kontrollav de moment som avses i 6.1 och 6.3; 

6.7 i samtliga fall skall förnyelsebesiktning, mellanbesiktning och årlig besiktning ske i enlighet med, dock utan att 

nödvändigtvis begränsas till, de besiktnings- och underhållsplaner som avses i punkt 6.1.5. 

6.8 Ett registreringssystem skall implementeras, för att tillgängliggöra certifikat och påteckningar av certifikat i syfte 

att kunna producera underlag som styrker att fartyget alltid uppfyller Reglernas krav. 



Regel 10a Besiktning av örlogsfartyg enligt internationella konventioner och regler 

1 I det fall internationella konventioner måste antas och fartyget är ett statsfartyg som används i icke kommersiella 

syften, skall Militära sjösäkerhetsinspektionen komma överens med flaggstatens administration om hur man ska 

hantera bristande överensstämmelser mellan Reglerna och den internationella konventionens krav och 

bestämmelser. 

Regel 11 Underhåll av fartyg och utrustning efter besiktning 

1 Fartyget och dess utrustning skall underhållas för att tillförsäkra att fartyget i alla avseenden skall fortsätta vara 

lämpat att gå till sjöss utan fara för fartyget eller personer ombord. 

2 Efter varje avslutad besiktning av fartyget, får inga ändringar göras i strukturella arrangemang, maskineri, utrustning 

och övriga delar som omfattas av besiktningen, utan Militära sjösäkerhetsinspektionens godkännande. 

3 Närhelst en olycka inträffar eller fel upptäcks på fartyget, i båda fallen av ett slag som påverkar fartygets säkerhet 

eller dess livräddningsutrustnings eller övriga utrustnings effektivitet och fullständighet, skall fartygets befälhavare, 

Ägare eller operatör, snarast möjligt meddela Militära sjösäkerhetsinspektionen, utsedd besiktningsförrättare eller 

erkänd organisation som ansvarar för utfärdande av relevant certifikat, som ska inleda en utredning för att fastställa 

huruvida besiktning behövs. 

Regel 12 Utfärdande och påteckning av certifikat 

1 Certifikat (ett eller flera) för örlogsfartyg utfärdas efter första besiktning eller förnyelsebesiktning som utförs i enlighet 

med relevanta krav i Reglerna. Varje certifikats omfattning skall motsvara de krav som fastställts av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen, dock minst motsvara den omfattning som definieras i Regel 8. Militära 

sjösäkerhetsinspektionen uppmuntras att dela med sig av uppgifter och underlag rörande certifieringsarrangemang 

med övriga NATO-medlemmar och deras samarbetspartners för kännedom. 

2 I relevanta fall skall certifikatet/certifikaten kompletteras med Förteckning över utrustning. 


I-9 

ORIGINAL



Juni 2008 

3 Efter besiktningar mellan förnyelsebesiktningar, med intervall som krävs enligt Regel 8, skall certifikat påtecknas av 

Militära sjösäkerhetsinspektionen. I det fall påteckning görs av erkänd organisation, skall den erkända 

organisationen i fråga vara den organisation som utfärdat det första certifikatet eller förnyelse av certifikat. 

4 När dispens beviljas för ett fartyg som normalt måste inneha certifikat i enlighet med kraven i aktuella bestämmelser, 

och när ett alternativt system för säkerhetshantering har godkänts som ekvivalent av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen, skall ett certifikat med beteckningen Dispenscertifikat utfärdas. 

5 De certifikat som avses i denna bestämmelse skall utfärdas eller påtecknas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Militära sjösäkerhetsinspektionen har i vilket fall som helst fullt ansvar för certifikaten. 


Regel 14 Certifikats giltighet 

1 Certifikat skall utfärdas för en tid som bestäms av Militära sjösäkerhetsinspektionen i enlighet med Regel 8 i detta 

kapitel. Dispenscertifikat skall inte gälla för en längre tid än den tid som det certifikat det ersätter skulle ha gällt, om 

inte ett alternativt system för säkerhetshantering, godkänd av Militära sjösäkerhetsinspektionen, har satts in. 

2 Militära sjösäkerhetsinspektionen får förlänga certifikatets giltighetstid men förlängningen skall endast beviljas i syfte 

att låta fartyget slutföra sitt närmaste program, och då endast i fall där detta förefaller lämpligt och rimligt. I sådana 

fall skall normalt en "snabb" besiktning med inriktning på frågor av betydelse för fartyget ske. 

Regel 15 Blanketter för certifikat och utrustningsförteckningar 

1 De certifikat och utrustningsförteckningar som utfärdas i enlighet med dessa bestämmelser skall upprättas på 

blanketter som motsvarar modellerna i Tillägg C till dessa bestämmelser. Alternativa blanketter kan bestämmas av 

Militära sjösäkerhetsinspektionen. Militära sjösäkerhetsinspektionen uppmuntras att dela med sig av uppgifterna till 

NATO:s medlemmar och deras samarbetspartners för kännedom. 

2 Om det språk som används inte är ett språk som används av NATO, skall texten innehålla en översättning till ett av 

dessa språk. 

Regel 16 Certifikats tillgänglighet 

1 Certifikaten eller bestyrkta kopior av certifikaten skall vara lätt tillgängliga ombord för granskning vid alla tillfällen. 


Regel 18 Ändringar till certifikat 

1 Om ett fartyg under en bestämd resa har ombord ett mindre antal personer än det totala antalet som anges i 

Sjövärdighetsbevis för örlogsfartyg och om det följaktligen, i enlighet med de aktuella reglernas krav, får medföra ett 

mindre antal livräddningsutrustningar än vad som angetts i certifikatet, kan Militära sjösäkerhetsinspektionen utfärda 

en bilaga till certifikatet i enlighet med vad som avses i Regel 12 i detta kapitel. 

2 I denna bilaga skall det anges att det under omständigheterna inte föreligger någon överträdelse av kraven i de 

aktuella bestämmelserna. Bilagan skall bifogas till certifikatet och ersätta det beträffande livräddningsutrustningen. 

Bilagan skall gälla endast för den bestämda resan för vilken den är utfärdad. 


Regel 20 Rättigheter 


I-10 

ORIGINAL



Juni 2008 

1 De rättigheter som följer med Reglerna skall inte åberopas till förmån för ett fartyg om fartyget inte innehar lämpliga 

giltiga certifikat. 

Regel 21 Olycksfall och övriga tillbud 

DEL C OLYCKSFALL 

1 Militära sjösäkerhetsinspektionen åtar sig att utreda eventuella olycksfall som drabbar de av dess fartyg som 

omfattas av kraven i Reglerna i fall Militära sjösäkerhetsinspektionen bedömer att utredningen kan bidra till att 

bestämma vilka ändringar som kan behövas i gällande regler. 

2 Militära sjösäkerhetsinspektionen åtar sig att förse NATO:s medlemmar och partners med relevant information 

beträffande sådana utredningars slutsatser. Inga rapporter eller rekommendationer från NATO som grundar sig på 

sådan information skall avslöja de berörda fartygens identitet eller nationalitet eller på något sätt medföra ansvar för 

något fartyg eller person. 


I-11 

ORIGINAL

NATO EJ HEMLIGSSTÄMPLAD 

Tillägg A till Kapitel I Allmänna bestämmelser Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

KAPITEL I TILLÄGG A DEKLARATION AV UPPGIFTER OM ANVÄNDNING 

 

Uppgifter om fartyget 

Fartygets beteckning 

Fartygsklass 

Senast uppdaterad 

DEKLARATION AV UPPGIFTER OM 

ANVÄNDNING 


I-12 

ORIGINAL 

 

(igenkänningsmärke och namn) 

(namn) 

(datum) 

Ägaren 

anger fartygets uppgifter, användning och överlevnadsförmåga under extrema hot och godkänner typ av fartyg, förutsebar 

överlevnadsförmåga vid skada, underhållsfilosofi, huvudstandard och miljöbetingelser. 

Namnteckning 

Namn 

Ställning 

Adress 

Datum för 

undertecknande 

Officiell stämpel 

Militära sjösäkerhetsinspektionen 

godkänner fartygets uppgifter, användning och överlevnadsförmåga under extrema hot och anger typ av fartyg, förutsebar 

överlevnadsförmåga vid skada, underhållsfilosofi, huvudstandard och miljöbetingelser. 

Namnteckning 

Namn 

Ställning 

Adress 

Datum för 


Officiell stämpel



Juni 2008 

Primär och sekundär användning 

Primär användning 

Sekundär användning 

Uppgifter om fartyget 

Fartygets livstid 

Längd överallt 

Största bredd 

Deplacement (lättvikt) 

Deplacement (fullt 

lastat/rustat) 

Fart (högsta) 

Marschfart 

Aktionsdistans 

Operationstid 

Last / Nyttolast 

Last vid nödsituation 

(översiktlig beskrivning av huvuduppgift, tillräckligt detaljerad för att fastställa regelverk och slutgiltigt 

bestämd utformning) 

(översiktlig beskrivning av huvuduppgift, tillräckligt detaljerad för att fastställa regelverk och slutgiltigt 

bestämd utformning) 


I-13 

ORIGINAL 

(år) 

(m) 

(m) 

(ton) 

(ton) 

(knop) 

(knop) 

(nautiska mil) 

(uppdragslängd i dagar) 

(vikter, volymer och placering) 

(vikter, volymer och placering)



Juni 2008 

Antal personer ombord 

Förläggningskapacitet 

Besättning: 

Embarkerade trupper (passagerare): 

Övriga ombordanställda och specialister: 

Skadade/olycksfall (passagerare): 

Övriga passagerare: 

Överlevnadsförmåga/Verkanstålighet 

Referensnu Skadans Skadans Sårbarhet 

mmer för 

scenario 

omfattning belägenhet 

1 

2 

3 

4 

5 

.. 

n 

DCA 

Begränsad 

DCB Lindrig 

DCC Svår 

Antal personer som kan tas ombord i nödsituation: 

DLI Invändig 

DLSI Specifik invändig 

DLE Utvändig 

DLS Sida 

DLOB Yttre botten 

(antal per kategori, antal personer som kan tas ombord vid en nödsituation är en uppskattad praktisk 

begränsning) 

VB Elementär 

VM Lindrig 

VN Stridsfartyg 

Kapacitet efter 

skada 

PC1 Säkert övergivande 

PC2 Flyta och flyttas 

PC3 Användbart 

Återställningsf 

ilosofi 

RPB Elementär 

RPI Mellan 

RPA Avancerad 


(utrymme, tillgänglighet, faciliteter) 

I-14 

ORIGINAL 

Kompletterande 

anteckningar 

Tilläggsinformation för förtydligande



Juni 2008 

Ytterligare anteckningar 


(CBRN krav, planer för skyddstjänsten) 

Miljö 

A - Meteorologi och klimatologi (ovanför ytan) 

Vind 

(maximal Beaufortstyrka eller vindhastighet för operativt nyttjande och för överlevnad) 

Nederbörd 

(vid behov, t.ex. tropiskt oväder) 

Lufttemperatur – hög 

(specificera t.ex. högsta dygnsmedeltemperatur) 

Lufttemperatur – låg 

(specificera t.ex. minsta dygnsmedeltemperatur) 

Luftfuktighet 

(om inte 100% relativ fuktighet vid alla lufttemperaturer) 

Sikt 

(om så krävs specifikt, t. ex. nattliga operationer) 

Lufttryck 

(vid behov) 

Solstrålning 

(om det krävs specifikt, t.ex. vid ekvatorn) 

Elektromagnetisk puls 

(vid behov) 

Luftkvalitet 

(vid behov, t.ex. operationer i kustvatten nära öknar) 

Växtlighet och djurliv 

(vid behov, t.ex. i vatten med känd hög aktivitet) 

B - Havsyta (gränsyta) 

Vågor 

(sjötillstånd, signifikant våghöjd, maximal våghöjd) 

Vågor - övriga situationer 

(vid behov, t.ex. operationer i baksjö, hög tidvattensvåg) 

Tidvatten 

(omfång (höjd) och högsta fart (relevant vid förtöjning)) 

Grön sjö och skum 

(drabbat område, förekomst) 

Drift under isförhållanden 

(vid behov, t.ex. isbrytning) 

Förhållanden på havsytan (flytande 

objekt, utsläpp) 

(vid behov, t.ex. operationer i flodmynningar och havsfjordar) 

Fartygsrörelser Maximalt från jämviktsläge Period 

Rullning grader sekunder 

Stampning grader sekunder 

Girning grader sekunder 

Hävning meter sekunder 

Surf meter sekunder 

Avdrift meter sekunder 

Vibrationer 

C - Batymetri och oceanografi (under ytan) 

Tryck (djup) 

Havsströmmar 

Vattenkvalitet 

(konstruktionsvärden för avvikelser från viloläge) 

I-15 

ORIGINAL 

(förorsakad av rörelse och vågor) 

(för specifika egenskaper i översta vattenskiktet) 

(vid behov, t.ex. avdrift) 

(vid behov, t.ex. operationer i flodmynningar och havsfjordar)



Juni 2008 

Havstemperatur 

Växtlighet och djurliv 

D – Geotekniska förhållanden 

Botten-/markförhållanden 

Strandbankar (inklusive kanaler) 

E – Människoskapad miljö 

Förtöjning 

Strandning 

Dockning 

Bogsering och bärgning 

Akustiska fält 

Elektromagnetiska fält 

Sjösättning 

Buller och vibrationer 

Användningsfilosofi 

Militär eller civil bemanning 

Restriktioner och begränsningar 

Hantering av skrovets styrka 

Flytbarhet och stabilitet 

Maskineri 

Elförsörjning 


(vid behov, t.ex. i vatten med känd hög aktivitet) 

I-16 

ORIGINAL 

(vid behov) 

(storlek, bottenförhållanden vid behov) 

(högsta fart för kontakt) 

(bottenförhållanden vid behov, t.ex. landstigningsfarkost) 

(dockningsarrangemang för 

planerad dockning och dockning i nödsituation) 

(vid behov) 

(vid behov) 

(förutsättningar för sjösättning) 

(eventuellt utöver författningsenliga begränsningar för boende och arbetsutrymmen) 

(personalkategorier och kompetensnivå, t.ex. övningsfarkost) 

(inklusive alla restriktioner och begränsningar som är godtagbara med tanke på fartygets 

användning) 

(metod för skrovövervakning, t.ex. installation av loadmaster) 

(metod för stabilitetsövervakning, t.ex. installation av loadmaster) 

(vakthållning, driftenvelopp, profiler) 

(metod för generering och distribution)



Juni 2008 

Brandskydd 

Utrymning och livräddning 

Radiokommunikation 

Frakt av farligt gods 

Typ av fartyg, huvudstandarder och myndigheter 

Fartyg typ 

Kapitel i NSC 

Kapitel 2 Skrov med 

fasta delar 

Kapitel III Flytbarhet och 

manöverbarhet 

Kapitel IV 

Maskinanläggningar 

Kapitel V Elektriska 

anläggningar 

Kapitel VI Brandskydd 

Kapitel VII Utrymning 

och livräddning 

Kapitel VIII 


Kapitel IX Navigering 

och sjömanskap 

Kapitel X Farligt gods 

Väsentliga regelverk 

(och ändringar vid behov) 

(inklusive antal brandskyddszoner, antal bränder som kan tänkas bekämpas samtidigt, 

användning av kylning av brandbegränsningar, återinträde i utrymmen och röksanering) 

(tillämpliga förhållanden inklusive tilldelning av personlig utrustning, kommunikation, 

mönstringsstationer) 


(krav utöver föreskrivna krav, t.ex. säker kommunikation) 

A, B, B(H), C, C(H), D, D(H) 

(krav utöver författningsenliga krav 

t.ex.. lastning till sjöss, förflyttning ombord, läckage) 

(ta bort/stryk över det som inte gäller i enlighet med Kapitel I Regel 2) 

Militära 

sjösäkerhetsinsp 

ektionen 

Erkänd 

organisation 

Delegering till erkänd organisation 

(Fullständig, Partiell, Begränsad) 

I-17 

ORIGINAL



Juni 2008 

Besiktnings-, materielunderhålls- och avvecklingsfilosofier 

Besiktningsfilosofi 

Besiktningsplan 

Materielunderhåll sfilosofi 

Materielunderhåll splan 

Princip för avveckling 


(översikt av besiktnings- och inspektionsfilosofi) 

(besiktningscykel och -omfattning 

om de skiljer sig från det som fastställs 

i de aktuella Reglerna för örlogsfartyg) 

(översikt av besiktnings- och inspektionsfilosofi) 

(materielunderhåll sintervall och omfattning av planerat materielunderhåll) 

(översikt av principer för avveckling) 

I-18 

ORIGINAL


Tillägg B till Kapitel I Allmänna bestämmelser Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

KAPITEL I TILLÄGG B BLANKETT FÖR AUKTORISATION AV ERKÄNDA 

ORGANISATIONER 

1 Detta tillägg innehåller en modell till blankett för auktorisation av erkänd organisation av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen i enlighet med bestämmelserna i Regel 6. 

2 Auktorisation och nivå av auktorisation ska endast utfärdas till organisation efter av Militära sjösäkerhetsinspektionen 

gjord utvärdering som påvisbart styrker att den erkända organisationens: 

2.1 kompetens, expertis, förfaranden och infrastruktur, 

2.2 tillgänglighet, val och kompetenta användning av tekniska standarder, samt 

2.3 verksamhetsprocesser och bolagsintegritet 

är lämpliga för de typer av fartyg och tjänster för vilka auktorisationen utfärdas. 

3 Det medges att Militära sjösäkerhetsinspektionens rättsliga och administrativa system kan kräva att formuleringarna 

anpassas. 


I-19 

ORIGINAL



Juni 2008 

 

Bilaga till referensbrev 

Daterat 

Giltigt till 


Namnteckning 

Namn 

Behörighet 

Ställning 

Adress 

Datum för 


Erkänd organisation 

Namnteckning 

Namn 

Behörighet 

Ställning 

Adress 

Datum för 


Underlag för delegering 

MILITÄRA SJÖSÄKERHETSINSPEKTIONEN 

AUKTORISATIONSPLAN 

< Referens till utvärderingsrapport(er) i vilka utvärdering av den 

erkända organisationen har gjorts > 


I-20 

ORIGINAL 



< Datum >



Juni 2008 

Omfattning av delegering 

1 Att för Militära sjösäkerhetsinspektionen utföra specificerade uppgifter i enlighet med bestämmelserna i Regler för 

örlogsfartyg enligt och 

samtliga tillämpliga ändringar och tillägg, liksom all övrig relevant dokumentation som utfärdats av eller på uppdrag 

av Militära sjösäkerhetsinspektionen avseende fartyg. 

2 Begränsningar och undantag: 

2.1 ubåtar; 

2.2 skepp eller fartyg som drivs eller används för frakt av klyvbart material eller material som avger joniserande 

strålning av typ och kvantitet som kan innebära risk utan speciella försiktighetsåtgärder vid hantering; 

2.3 skepp eller fartyg som kan ha direkt betydelse för säkerheten på skepp eller fartyg som anges i punkt 1.2 ovan; 

2.4 skepp eller fartyg för vilket Ägaren formellt inte har anlitat den erkända organisationen; 

2.5 skepp eller fartyg som inte finns upptaget i bilaga eller bilagor till denna plan; 

2.6 eventuella specifika begränsningar för skepp eller fartyg som finns upptagna i bilaga eller bilagor till denna plan; 

2.7 skepp eller fartyg för vilket delegeringen sedermera återkallats. 

3 Auktorisationer (specificerade i bilaga eller bilagor till denna plan) 

3.1 Begränsad auktorisation Den erkända organisationen har behörighet att företa bestämda aktiviteter för ett 

bestämt skepp eller fartyg på grundval av auktorisation från fall till fall (t.ex. beroende på tidsbegränsningar eller 

geografiska begränsningar). Dessa aktiviteter ska generellt begränsas till bedömning av efterlevnad av angivna 

standarder för skeppet eller fartyget. 

3.2 Partiell auktorisation. 

3.2.1 Den erkända organisationen har behörighet: 

3.2.1.1 att företa aktiviteter för att bedöma efterlevnad av angivna standarder för skepp eller fartyg enligt Militära 

sjösäkerhetsinspektionens bemyndigande; 

3.2.1.2 att, i det fall avvikelse förekommer, bedöma och föreslå ekvivalens i enlighet med syftet med förutnämnda 

standarder. 

3.2.2 Den erkända organisationen har ej behörighet: 

3.2.2.1 att bestämma (dvs. den kan rekommendera, men inte godkänna/godta) ekvivalens avseende Militära 

sjösäkerhetsinspektionens certifiering; 

3.2.2.2 att utfärda certifikat å Militära sjösäkerhetsinspektionens vägnar. 

3.2.3 De rapporter som genereras av den erkända organisationen skall överlämnas till Militära 

sjösäkerhetsinspektionen som ska använda uppgifterna i dessa rapporter för att avgöra huruvida skeppet eller 

fartyget ska förses med Militära sjösäkerhetsinspektionens certifikat. 

3.3 Fullständig auktorisation 

3.3.1 Den erkända organisationen har behörighet: 

3.3.1.1 att företa aktiviteter för att bedöma efterlevnad av angivna standarder för skepp eller fartyg enligt Militära 

sjösäkerhetsinspektionens bemyndigande; 

3.3.1.2 att, i det fall avvikelse förekommer, bedöma, föreslå och bestämma ekvivalens i enlighet med syftet med 

förutnämnda standarder; 


I-21 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.3.1.3 att utfärda certifikat å Militära sjösäkerhetsinspektionens vägnar. 

3.3.2 Ekvivalens - och motivering av ekvivalens - skall dokumenteras och en minnesanteckning skall göras till 

certifikatet. Den erkända organisationen skall till Militära sjösäkerhetsinspektionen rapportera alla fall där man 

har bestämt ekvivalenser. 

3.3.3 Avvikelse som inte kan motiveras som ekvivalent skall tas upp som Villkor för certifikat. Den erkända 

organisationen skall till Militära sjösäkerhetsinspektionen rapportera samtliga fall av avvikelse. Villkor för 

certifikat ska normalt inte tas upp när fartyget ligger i hamn och det finns möjlighet till adekvat rättelse eller 

reparation. 

3.3.4 Om en avvikelse som täcks av ett Villkor för certifikat senare motiveras som ekvivalent, skall det aktuella 

villkoret för certifikat reduceras till en anteckningspunkt. 

3.3.5 Om avvikelsen är av allvarlig karaktär eller riskerar att bli allvarlig under certifikatets giltighetstid, skall certifikat 

ej utfärdas eller certifikatet återkallas. Den erkända organisationen skall till Militära sjösäkerhetsinspektionen 

rapportera samtliga fall av avslag eller återkallelse av certifikat. 

3.3.6 Vid fullständig auktorisation är "certifiering" detsamma som utförande av samtliga typer av uppdrag i enlighet 

med bemyndigande av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Termen "certifiering" eller "certifikat" omfattar 

utfärdande av Certifikat, bilaga till Certifikat och, vid behov, Kompletterande utlåtande till Certifikat. 

Villkor 

4 Auktorisation och nivå av auktorisation baseras på en bedömning av den erkända organisationens (a) kompetens, 

expertis, förfaranden och infrastruktur, (b) tillgänglighet, val och kompetenta användning av tekniska standarder, 

samt (c) verksamhetsprocesser och bolagsintegritet, för att säkerställa att de är lämpliga för de typer av fartyg och 

tjänster för vilka auktorisationen utfärdas. 

5 Auktorisationen villkoras av skriftligt godkännande av samtliga krav som beskrivs i denna plan. Begäran om ändring 

och/eller undantag i omfattning och/eller villkor, kräver godkännande av Militära sjösäkerhetsinspektionen och den 

erkända organisationen, varefter ändringar och tillägg kan göras i planen. 

6 Militära sjösäkerhetsinspektionen skall ha rätt att när som helst inspektera och granska den erkända organisationens 

arbete, dokumentation, förfaranden och metoder. 

7 Militära sjösäkerhetsinspektionen förbehåller sig den unilaterala rätten att när som helst och med omedelbar verkan 

kunna åsidosätta den erkända organisationen samt återkalla eller göra ändringar och tillägg i certifikat som utfärdats 

av den erkända organisationen. I ett sådant fall, där den erkända organisationen inte stödjer Militära 

sjösäkerhetsinspektionens beslut, kan den erkända organisationen registrera Militära sjösäkerhetsinspektionens krav 

som en anteckningspunkt enligt följande: "I sin skrivelse har Militära sjösäkerhetsinspektionen 

beslutat att . Alla förfrågningar i detta ärende skall skickas till Militära 

sjösäkerhetsinspektionen med kopia till den erkända organisationen." 

8 Modifiering eller hävning. 

8.1 I undantagsfall kan Militära sjösäkerhetsinspektionen när som helst modifiera eller häva den erkända 

organisationens delegering med omedelbar verkan. För övrigt kan delegeringen modifieras eller hävas av 

endera parten efter meddelande om hävning i vederbörlig ordning. Sex kalendermånader skall anses utgöra 

minsta tidsperiod för meddelande om hävning i vederbörlig ordning; 

8.2 Om delegeringen modifieras eller hävs, skall den erkända organisationen bevara all dokumentation, antingen i 

pappersform eller mjukvaruform, för att kunna användas av Militära sjösäkerhetsinspektionen eller skickas till 

annan erkänd organisation som är auktoriserad av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Handlingarna skall bevaras 

under tio år efter det datum då modifieringen eller hävningen trätt i kraft. 

9 Dokumentation och korrespondens. Den erkända organisation skall: 

9.1 bevara all dokumentation och korrespondens avseende sina arbetsuppgifter under en period av minst tio år från 

utfärdandet av certifikat; 

9.2 utan kostnad ge Militära sjösäkerhetsinspektionen, eller annan myndighet som är behörig att ta emot 

handlingarna, direkt tillträde till all dokumentation, alla planer, handlingar och besiktningsrapporter, antingen på 

papper eller i elektronisk form. "Utan kostnad" gäller för rimliga krav på avgiftsfri leverans av kopior, antingen på 

papper eller i elektronisk for, men inte för tillhandahållande av hårdvara eller telekommunikationskostnader. 


I-22 

ORIGINAL



Juni 2008 

10 Dokumentation och korrespondens. Utöver bestämmelserna i föregående punkt, där den erkända organisationen 

har fullständig auktorisation, skall organisationen: 

10.1 förse Militära sjösäkerhetsinspektionen, eller annan myndighet som är behörig att ta emot handlingarna, med 

kvartalsrapport över certifieringsstatus för samtliga fartyg som ingår i den erkända organisationens 

ansvarsområde. 

10.2 på Militära sjösäkerhetsinspektionens uppmaning, överföra all dokumentation till Militära 

sjösäkerhetsinspektionen eller annan myndighet som är behörig att ta emot handlingarna, mot en kostnad som 

motsvarar arbetet för denna tjänst. Överföringen skall ske omgående på Militära sjösäkerhetsinspektionens 

uppmaning, även om det vid tidpunkten inte finns någon överenskommelse om kostnad. 

11 Information och samverkan. Genom att erkänna vikten av teknisk samverkan, skall den erkända organisationen och 

Militära sjösäkerhetsinspektionen utan kostnad förse varandra med samtliga sina relevanta tekniska rapporter, 

instruktioner, standarder och förfaranden, i rimliga kvantiteter som är tillräckliga för att den andra organisationen ska 

kunna utföra sitt arbete på ett effektivt sätt. Riktlinjer om vad som skall göras tillgängligt anges i tabellen nedan. 

12 I den mån det är möjligt med hänsyn till uppdragsvillkoren i punkt 2.4, skall den erkända organisationer sträva efter 

att erbjuda kontinuerlig service mellan mellanbesiktningar och under alla kontakter mellan besiktningar som görs för 

Militära sjösäkerhetsinspektionens certifikat. 

13 Besiktningsförrättare. Allt arbete inom ramen för detta avtal (inklusive konstruktionsbedömningar och –besiktningar) 

skall utföras av den erkända organisationens fast anställda besiktningsförrättare. En fast anställd 

besiktningsförrättare är en besiktningsförrättare som endast är anställd hos och arbetar för den erkända 

organisationen. 

14 Om den erkända organisationen vill använda inhyrda besiktningsförrättare skall Militära sjösäkerhetsinspektionen 

från fall till fall kunna bevilja undantag från kravet att använda fast anställda besiktningsförrättare. Avtalet ska utgå 

från kompetens och säkerställande av gemensam hög standard för utbildning och kvalifikation, och träffas skriftligen 

innan inhyrda besiktningsförrättare anlitas. 

15 Ersättning för tjänster som levereras till Ägare för bestämda fartyg eller typer av fartyg skall inte utgå från Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan godta övriga kostnader, endast efter skriftlig 

överenskommelse som träffas innan kostnaderna uppstår. 

16 Den erkända organisationen skall undvika att företa aktiviteter som kan leda till intressekonflikt. Intressekonflikter 

eller tänkbara intressekonflikter skall rapporteras till Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

17 Sekretess Militära sjösäkerhetsinspektionen och den erkända organisationen skall iaktta de normala nationella 

säkerhetsförfarandena som gäller för skydd av hemlig eller sekretessbelagd information. 

Information (som möjligen kan förekomma) Tillgänglig för SJÖI Tillgänglig för erkänd 

organisation * 

Den erkända organisationens handlingar 

Standarder, regler och riktlinjer (F) 1 - 

Instruktioner till besiktningsförrättare och riktlinjer för besiktning (F, 

P) 

1 - 

Förfaranden (F, P) 

Militära sjösäkerhetsinspektionens handlingar 

1 - 

Standarder (konstruktion, tillverkning, besiktning och underhåll) (F, 

P, L) 

- 1 

Regler (F, P, L) - 7 

Förfaranden (F, P, L) - 1 

Meddelanden (F, P, L) 

Fartygsrelaterad information 

- 7 

Godkända ritningar (F) 1 1 (om det finns) 

Rapport från första besiktningen/konstruktionshandlingar (F) 1 1 

Besiktningsrapporter (F, P, L) F = 1. P, L = 7 1 

Rapporter och information rörande fartygets certifieringsstatus (F) 7 1 

Kopior på certifikat (F) 7 1 


I-23 

ORIGINAL



Juni 2008 

Övrig information 

Årsrapporter (F, P) 1 1 

Not: 

F = Fullständig auktorisation, P = partiell auktorisation, L = begränsad auktorisation. 

* Kan i undantagsfall hållas inne (t.ex. av säkerhetsskäl eller om det innebär röjande av uppgifter om begränsningar till följd av 

kommersiella restriktioner). 

1. På begäran. 

7. Automatiskt tillgänglig. 

Skadeståndsansvar 

18 Om efter slutgiltigt avgörande beläggs med ansvar för förlust eller skada som 

bevisligen, och vid tillämpningen av detta avtal, har åsamkats genom uppsåtlig underlåtenhet eller handling av den 

erkända organisationen, dess organ, tjänstemän, anställda eller övriga som handlat på uppdrag av den erkända 

organisationen, har rätt till full ersättning från den erkända organisationen. 

19 Om efter slutgiltigt avgörande beläggs med ansvar för förlust eller skada som 

bevisligen, och vid tillämpning av detta avtal, har åsamkats genom oaktsam handling eller underlåtenhet genom 

oaktsamhet av den erkända organisationen, dess organ, tjänstemän, anställda eller övriga som handlat på uppdrag 

av den erkända organisationen, har rätt till ersättning motsvarande högst det 

belopp för finansiellt ansvar som har angetts i standardvillkoren för den erkända organisationen, eller till ersättning 

motsvarande högst < ange belopp >. Av dessa två belopp skall det högsta väljas för ersättning till följd av sådan 

skyldighet. 

20 Den erkända organisationen har rätt att, i samband med uppdrag enligt detta avtal, upprätta kontrakt direkt med sina 

klienter och dessa kontrakt får innehålla den erkända organisationens normala avtalsvillkor för begränsning av den 

erkända organisationens rättsliga ansvar gentemot Ägaren. 

21 Om rättsliga åtgärder vidtas eller förväntas vidtas mot någon av parterna i fråga om sådant ansvar som nämns ovan 

under denna punkt, skall parten meddela den andra parten om detta utan oskäligt dröjsmål. Part skall i så fall sända 

yrkanden, handlingar och övrigt relevant material till den andra parten för kännedom. 

22 Den erkända organisationen skall under inga omständigheter bära ansvar för följdförluster eller följdskador som 

omfattar men inte begränsas till förlust av vinst, förlust av kontrakt, förlorad användning, som åsamkats till följd av fel i samband med den erkända organisationens fullgörande av sina åtaganden 

enligt detta avtal. 

23 skall inte ingå överenskommelser som innebär övertagande av sådant ansvar 

som nämns i det första och andra stycket i denna punkt, utan den erkända organisationens samtycke, som inte skall 

vägras obefogat. 

24 Den erkända organisationen skall, avseende förutnämnda ansvar, teckna lämpliga försäkringar som ska gälla under 

avtalstiden. På begäran skall den erkända organisationen uppvisa tillräckliga 

bevis som styrker sådana försäkringars giltighet. 

25 Om det fastslås att inte är den juridiska person som har ansvaret för utförande 

av Militära sjösäkerhetsinspektionens uppgifter skall beteckningen i föregående 

stycken ersättas av beteckningen för vederbörande myndighet, organ eller organisation som anges av och bekräftas av vederbörande myndighet, organ eller organisation. 


I-24 

ORIGINAL



Juni 2008 

Tillämpningsområde 

Auktorisationens specifikationer är följande: - 

Tillämpningsområde 

Skrov med fasta delar 

Flytbarhet och 

stabilitet 

Maskinanläggningar 

Elektriska 

anläggningar 

Brandskydd 

Utrymning och 

livräddning 


Navigeringssäkerhet 

Transport av farligt 

gods 

Fartygets 

beteckning, klass 

eller typ 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Typ av auktorisation Standarder 

< Auktorisationens omfattning > 










< Klassificeringssällskap, försvarsmakt 

etc. > 


etc. > 


etc. > 


etc. > 


etc. > 


etc. > 


etc. > 


etc. > 


etc. > 

I-25 

ORIGINAL


Tillägg C till Kapitel I Allmänna bestämmelser Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

 

UPPGIFTER OM FARTYGET 

Fartygets namn 

Igenkänningsmärke 

KAPITEL I TILLÄGG C CERTIFIKATBLANKETT 

SJÖVÄRDIGHETSBEVIS FÖR 

ÖRLOGSFARTYG 

Örlogsflagg [Marin/Kustbevakning/Etc. ] 

Typ av fartyg [Stridande/Understöd/Höghastighets] 

Längd överallt (m) 

Deplacement vid full last/rustad (ton) 

Djupgående vid full last (m) 

Byggnadsvarv och leveranssdatum 

IMO-nummer [ Om tillämpligt ] 

Certifikattyp [ Fullständigt/Interimistiskt ] 

Certifikatnummer 

Detta certifikat är giltigt till * 

[ Datum ] 

 

* Under förutsättning att mellanbesiktningar och inspektioner genomförs i enlighet med kraven i Regel 8, Kapitel I i NATO:s Regler för 

örlogsfartyg 

HÄRMED INTYGAS 

Att fartyget har besiktigats i enlighet med kraven i Regel 8, Kapitel I i Regler för örlogsfartyg (NSC) som tillämpas av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen och i den omfattning som fastställs i Bilaga till detta Certifikat. 

Att besiktningen har visat att konditionen hos [ fartyget i fråga ] såsom angetts i Bilagan till detta Certifikat är tillfredsställande och att 

fartyget uppfyller Militära sjösäkerhetsinspektionens krav. 

Att fartyget är certifierat för att användas i miljöbetingelser som anges i Bilagan till detta Certifikat. [ Stryk om det inte är tillämpligt på 

omfattningen av detta certifikat] 

Att livräddningsutrustningen är tillräcklig för totalt antal personer enligt specifikation i Bilagan till detta Certifikat. [ Stryk om det inte är 

tillämpligt på omfattningen av detta certifikat] 

CERTIFIERANDE MYNDIGHET 

Utfärdas enligt bestämmelserna i Regler för örlogsfartyg (NSC) i enlighet med bemyndigande av Militära sjösäkerhetsinspektionen: 

Nationens namn 

Utfärdas av: 

Namn och adress till Militära 

sjösäkerhetsinspektionen eller erkänd 

organisation 

Behörig underskrift 

Datum för utfärdande (dag/månad/år) Officiell stämpel 

I-26 ORIGINAL 




Juni 2008 

VILLKOR FÖR CERTIFIKAT 

1. Fartyget är certifierat som överensstämmande med huvudstandarder av betydelse för certifikatets omfattning under förutsättning att: 

a. fartyget används i enlighet med föreskrifterna för gott sjömanskap och de relevanta användningsinstruktionerna som är lämpliga 

på fartyget samt för den miljö och de uppgifter vilka det används för; 

b fartyget är underhållet i enlighet med underhållskraven för fartyget. 

2. Detta sjövärdighetsbevis för örlogsfartyg blir ogiltigt om: 

a. Regler för besiktning och underhåll följs ej, 

b. Ingen besiktning genomförs inom tre månader efter förfallodatum; 

c. Någon otillåten ändring av användning eller modifiering görs på fartyget; 

d. Någon onormal ändring inte rapporteras omedelbart till Militära sjösäkerhetsinspektionen; 

e. Eventuella certifieringsvillkor eller andra brister inte meddelats och/eller reparationer inte genomförts på förfallodagen; 

f. Fartyget inte bibehålls i klass. 

3. En kopia av detta Sjövärdighetsbevis för örlogsfartyg, dess Bilaga och Kompletterande utlåtande (om ett sådant utfärdats) skall hela 

tiden finnas ombord. 

PÅTECKNING 

Härmed intygas att besiktning enligt Regel 12 Kapitel I i Regler för örlogsfartyg visar att fartyget uppfyller relevanta krav. 

Typ av 

besiktning: 

Undertecknad: 

Typ av 

besiktning: 

Undertecknad: 

Typ av 

besiktning: 

Undertecknad: 

Typ av 

besiktning: 

Undertecknad: 

Typ av 

besiktning: 

Undertecknad: 

[årlig/mellan/förnyelse] Ort: Myndighetens stämpel 

Datum: 


Datum: 


Datum: 


Datum: 


Datum: 

I-27 ORIGINAL 




Juni 2008 

 

BILAGA TILL SJÖVÄRDIGHETSBEVIS 

FÖR ÖRLOGSFARTYG 

 

Fartygets namn: < Fartygets namn > Certifikatnummer: < Certifikat Nr > 

CERTIFIKATETS OMFATTNING: Regler för örlogsfartyg 

Utfärdandenummer för denna Bilaga: < Utf. nummer > < Datum > 

Relevanta regler Datum 

(dag/månad/år) 

Kapitel II Skrov med fasta delar 

Kapitel III Flytbarhet och manöverbarhet 

Kapitel IV Maskinanläggningar 

Kapitel V Elektriska anläggningar 

Kapitel VI Brandskydd 

Kapitel VII Utrymning och livräddning 

Kapitel VIII Radiokommunikation 

Kapitel IX Navigering och sjömanskap 

Kapitel X Farligt gods 

CERTIFIKATETS OMFATTNING: Militära sjösäkerhetsinspektionens krav 

Relevant dokumentation Datum 


[ Ange hänvisning till Militära sjösäkerhetsinspektionens krav ] 

GRUNDLÄGGANDE KRAV OCH NORMER 

Normens titel Hänvisning Datum 


1. Operativa krav [ Hänvisning till dokument som behandlar frågorna i NSC Kapitel I 

Regel 8 punkt 6.1.1 ] 

2. Konstruktiva krav [ Hänvisning till dokument som behandlar frågorna i NSC Kapitel I 

Regel 8 punkt 6.1.2 ] Områden för ekvivalens, godkända i enlighet 

med Kapitel I Regel 5, skall dokumenteras. ] 

3. Materialstatus [ Hänvisning till dokument som behandlar frågorna i NSC Kapitel I 

Regel 8 punkt 6.1.3] Områden för ekvivalens, godkända i enlighet 

med Kapitel I Regel 5, skall dokumenteras. ] 

4. Operativa och miljöbetingade 

begränsningar 

[ Hänvisning till dokument som behandlar frågorna i NSC Kapitel I 

Regel 8 punkt 6.1.4] 

5. Besiktnings-/underhållssystem [ Hänvisning till dokument som behandlar frågorna i NSC Kapitel I 

Regel 8 punkt 6.1.5. Områden för ekvivalens, godkända i enlighet 

med Kapitel I Regel 5, skall dokumenteras.] 

6. Kompletterande utlåtande [I Kompletterande utlåtande kan Militära sjösäkerhetsinspektionen 

anteckna eventuell viktig information på ett språk och i ett format som 

lätt kan förstås och som är av direkt betydelse för befälhavaren eller 

hans maskinchef. Detta är valfritt. ] 

I-28 ORIGINAL 




Juni 2008 

KLASSNING [ om tillämpligt ] 

Klassificeringssällskap Grundläggande kännetecken och klassbeteckningar 

[ Lämna en förklaring till kännetecknen och beteckningarna i det Kompletterande utlåtandet ] 

OPERATIVA OCH MILJÖBETINGADE BEGRÄNSNINGAR [om tillämpligt] 

Sjötillstånd: 

Havsyta/Fartygets avstånd till 

skyddad plats: 

Om det är ett höghastighetsfartyg, hänvisa till sjötillstånds-/fartdiagram 

Lufttemperatur: 

Is: Isklass: 

Övrigt 

Hög: Låg: 

LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING [om tillämpligt] 

Livräddningsutrustningen är tillräcklig för embarkering av totalt xxx personer. 

Not: Detta är det totala antalet personer som får embarkeras i enlighet med Reglerna. Mängden livräddningsutrustning som medförs överstiger i allmänhet detta antal. 

LASTNINGSBEGRÄNSNINGAR [om tillämpligt] 

Fartyget, dess utrustning och installationer skall belastas inom säkerhetsmarginalerna som anges i följande dokument: 

Relevant dokumentation Datum 


[ Uppge hänvisning till relevant dokumentation som anger total last, lokal last, maskinbelastningar (t.ex. 

gränsvärden för vridmoment), elektrisk last (t.ex. kontinuerligt kraftuttag), osv. ] 

[ Etc. ] 

LYFTDON [om tillämpligt] 

Lyftdon och dithörande delar av skrovet, utrustning och inredning skall lastas med säkra gränser i enlighet med vad som anges i följande 

dokument: 

Relevanta handlingar Datum 


Lyftanordningar integrerade med skrovet (t.ex. hissar, ramper, portar, etc.) 

[ Uppge hänvisning till relevant dokumentation om lyftanordningar. ] 

Lyftanordningar ej integrerade med skrovet (t.ex. lyftkranar, RAS-redskap, vinschar, etc.) 

[ Uppge hänvisning till relevant dokumentation om lyftanordningar (t.ex. förteckning över lyftanordningar). ] 

UTRUSTNINGSFÖRTECKNING [om tillämpligt] 

Den Utrustningsförteckning som det refereras till nedan utgör en del av det Sjövärdighetsbevis för örlogsfartyg för vilket det gäller. 

Dokumentets titel Hänvisning Datum 


[ Livräddningsutrustning (t.ex. antal 

flytvästar) ] 

[ Etc. ] 

I-29 ORIGINAL 




Juni 2008 

 

KOMPLETTERANDE UTLÅTANDE TILL 

SJÖVÄRDIGHETSBEVIS FÖR 

ÖRLOGSFARTYG 

 

Fartygets namn: < Fartygets namn > Certifikatnummer: < Certifikat Nr > 

Utfärdandenummer för denna Bilaga: < Nummer > < Datum > 

Här kan Militära sjösäkerhetsinspektionen lämna ytterligare upplysningar för komplettering av Sjövärdighetsbeviset och 

dess Bilaga. Användningen av ett Kompletterande utlåtande är valfri. 

Eventuellt kompletterande utlåtande ska: 

Utgöra en del av det certifikat som det hänvisar till; 

Endast uppmärksamma sådant som befälhavaren eller hans avdelningschefer kan styra; 

Upprättas i en form som har betydelse för befälen ombord. 

Det kompletterande utlåtandet: 

Bör inte betraktas som ett substitut för korrekt publicerade handböcker om användning och underhåll, 

referensböcker, etc.; 

Bör ta upp: 

Grundläggande operativa begränsningar som är livsviktiga för en säker användning av fartyget; 

Frågor som ännu inte har tagits med i fartygets handböcker, referensböcker, etc.; 

Militära sjösäkerhetsinspektionens kontaktuppgifter (adresser, etc.). 

Det rekommenderas att Kompletterande utlåtande följer formatet för Bilaga till Sjövärdighetsbevis. Handlingen bör innehålla 

information som är mer djupgående än vad som är lämpligt för Bilagan, till exempel: 

Certifikatets omfattning: en kort beskrivning av tekniska frågor som omfattas och inte omfattas; 

Huvudstandarder: efter behov; 

Klassificering: en beskrivning av klassbeteckningens tecken och angivelser av betydelse för Sjövärdighetsbeviset; 

Operativa och miljöbetingade begränsningar: Kan omfatta diagram för våghöjd/fart etc.; 

Livräddningsutrustning: uppgifter om livräddningsutrustning, om dessa inte finns upptagna i en separat, refererad 

Utrustningsförteckning; 

Lastgränser: 

Skrov: Lastgränser för flygplansdäck och fordonsdäck, däcklastgränser vid nödsituation, begränsningar 

för böjmoment i lugnt vatten, lastlinje, etc,; 

Mekanik: Gränser för vridmoment, driftcykelinformation, etc. 

El: [ efter behov ]; 

Lyftanordningar: efter behov. 

I-30 ORIGINAL 



Kapitel II Skrov med fasta delar Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

Regel 0 Mål 

KAPITEL II SKROV MED FASTA DELAR 

1 Skrovet skall konstrueras, byggas och underhållas för att: 

1.1 Erbjuda vädertät och vattentät integritet; 

1.2 Klara alla förutsebara typer av belastningar; 

1.3 Göra det möjligt för personer ombord att utföra sina uppgifter på ett säkert sätt; 

1.4 Skydda personer ombord och väsentliga säkerhetsfunktioner i händelse av förutsebara nödsituationer och 

olyckor, åtminstone till dess att personerna har kommit till en säker plats eller att faran är över. 

Regel 1 Allmänt 

Funktionsmål 

1 Syftet med denna regel är att sammanfatta grundprinciperna och ramen för Kapitel II Skrov med fasta delar. 

Definitioner 

2 Olycka: En olycka definieras som en identifierbar händelse eller serie av händelser som kan förutses men som är 

oväntad. 

3 Överenskommen standard: Den standard som valts ut av Ägaren och godkänts av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen, och vars efterlevnad ska anses uppfylla kraven i dessa Regler. 

4 Rimlig grad av sannolikhet: En kvantifierad eller erfarenhetsbaserad grad av sannolikhet, fastställd av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens tolkning av samhällets krav. 

5 Kapacitet: Skrovets förmåga att uppfylla kravet. 

6 Karakteristiskt värde: Ett kvantifierat mått på ett krav eller en kapacitet med en känd sannolikhet för inträffande. 

7 Klassificering: Kravuppfyllelse i enlighet med klassificeringssällskapets regler under fartygets hela livstid. 

8 Klassificeringssällskap: En organisation som upprättar och tillämpar tekniska standarder i fråga om konstruktion, 

tillverkning och besiktning av fartyg, under fartygets hela livstid, i syfte att förbättra säkerheten. 

9 Cykliskt krav: Repetitivt krav som kräver utvärdering med hjälp av utformningar eller metoder som tar hänsyn till 

kravets eller gensvarets repetitiva karaktär. 

10 Skadetolerant konstruktion: Se felsäker eller skadetolerant konstruktion. 

11 Krav: Ett krav som skrovet ska uppfylla, vanligen en belastning men det kan också vara en påtvingad utböjning, 

termisk effekt, undvikande av viss miljöpåverkan, eller ett säkerhetskrav (t.ex. att undvika skarpa kanter). 

12 Dynamiskt krav: Ett krav som erfordrar utvärdering med hjälp av utformningar eller metoder som tar hänsyn till 

kravets eller gensvarets dynamiska karaktär. Omfattar tröghetsberoende krav. 

13 Felsäker eller skadetolerant konstruktion. Skador som kan tolereras om de inte leder till katastrofalt avbrott före 

nästa planerade besiktningsperiod vid vilken alla skador kan upptäckas. Till exempel skrovkorrosion som blir 

skadetolerant genom att ta med en korrosionsmarginal. 

14 Tröghetsberoende krav: Se Dynamiskt krav. 

15 ”Limit state”: En nivå på belastningar där ett skrov eller en skrovdel inte klarar av att uppfylla förväntad funktion. 

II-1 ORIGINAL 




Juni 2008 

16 ”Limit state” dimensionering: konceptuell utformning. Konstruktionen är utformad så att ”limit state” undviks med en 

rimlig grad av sannolikhet. 

17 Kvasistatiskt krav: ett dynamiskt eller tröghetsberoende krav som kan behandlas som statiskt genom att använda en 

ökningskoefficient för belastning så att den även innefattar tröghetsberoende eller dynamiska krafter. 

18 Regler: Standarder. 

19 Livstidssäker konstruktion: Det finns en hög grad av sannolikhet att ingen skada kommer att inträffa under den 

angivna konstruktionslivslängden. Ett exempel kan vara en utmattningsanalys av skrovet mot konstruktionslivslängd. 

20 Service ”limit state” (SLS): Den nivå på belastningar där försämring kan leda till att fartyget blir oanvändbart eller som 

föranleder farhåga härom, varför åtgärdande krävs (t.ex. vid omfattande eller permanent böjning). 

21 Fartyg i drift (SiO): Omfattar alla delar och aspekter av fartyget som måste beaktas när fartyget är till sjöss eller 

tillgängligt för tjänst till sjöss. 

22 Statiskt krav: Ett krav som kan betraktas som permanent. 

23 Maximal ”limit state” (ULS): Den nivå på belastningar där försämring kan leda till jämviktsförlust eller till fel på del av 

eller hela skrovet (t.ex. sammanbrott, sprickbildning). 

Prestandakrav 

Allmänt 

24 Kapitel II Skrov med fasta delar är skrivet som "standard för val av standarder" snarare än en standard för direkt 

tillämpning på ett konstruktionskontor eller en tillverknings-/reparationsanläggning. Den målgrupp som detta kapitel 

riktar sig till består således av Militära sjösäkerhetsinspektionen eller dess erkända organisationer. TM 

25 Utöver de krav som återfinns på andra ställen i dessa Regler, skall fartygs skrov med fasta delar konstrueras, 

byggas och underhållas i enlighet med strukturella krav som har bestämts av ett klassificeringssällskap vars regler 

och förfaranden är godkända av Militära sjösäkerhetsinspektionen som uppfyllande målet i detta kapitel eller som 

uppfyllande Militära sjösäkerhetsinspektionens tillämpliga nationella standarder som har påvisats erbjuda en 

ekvivalent säkerhetsnivå. 

26 Kraven för fartygens skrov med fasta delar definieras i detta kapitel. Kapitlet inskränks inte till: 

26.1 Endast skrovkonstruktion. Kapitlet gäller för all struktur som behövs för att uppfylla målet i detta kapitel. 

26.2 Endast flytande fartygs skrov med fasta delar. Kapitlet gäller lika mycket för fartyg som ligger i torrdocka eller för 

fartyg som avsiktligt strandade eller satta på grund. 

26.3 Endast styrkerelaterade frågor i vilka ”styrka” är synonymt med oförmåga att belastas. Skrovet får inte i sig själv 

utgöra en risk (t.ex. inga skarpa kanter), och får begränsas av kriterier såsom utböjning (t.ex. felaktig uppriktning, 

som leder till för tidig buckling, mastdeformation, etc.) 

Tillämpning 

27 Kraven i detta kapitel gäller för fartyg som kölsträckts eller befinner sig i motsvarande byggnadsstadium tidigast det 

datum då detta kapitel eller eventuella ändringar och tillägg till kapitlet träder i kraft. Militära 

sjösäkerhetsinspektionen kan besluta om retroaktiv tillämpning. 

Verifieringsmetoder 

28 Verifiering av att fartyget uppfyller kraven i detta kapitel skall göras av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Verifieringsansvaret vilar på Militära sjösäkerhetsinspektionen. Varje beslut som påverkar uppfyllelse av kraven i 

detta kapitel skall protokollföras i alla skeden från förkonstruktion till skrotning och de protokollförda anteckningarna 

skall bevaras under fartygets hela livstid. 

II-2 ORIGINAL 




Juni 2008 

Regel 2 Uppgifter om användning 

Funktionsmål 

1 Ägarens syn på hur fartygets skrov med fasta delar skall användas och underhållas under fartygets hela livstid ska 

delges till Militära sjösäkerhetsinspektionen samt eventuellt utsedd erkänd organisation. 

Prestandakrav 

2 De överenskomna uppgifternas omfattning skall anges i Deklaration av uppgifter om användning. Vid tillämpning av 

detta kapitel ska särskild hänsyn tas till definiering av följande faktorer eftersom de berör skrovet: 

2.1 Miljöbetingade risker, 

2.2 Risker som framkallas av miljö som är skapad av människan (verksamhet, olyckor och skadegörelse). 

2.3 Miljörisker inuti fartyget. Omfattar (a) risker som framkallas av nyttolast (last, vapen, system och utrustning 

(inklusive vibration och frätande gaser och vätskor)), (b) risker som förs in utifrån fartyget (t.ex. vattenfyllning), (c) 

risker som framkallas av själva skrovet och dess delar, (d) brand, och (e) risker som framkallas av människor 

(olyckor och skadegörelse). 

2.4 Besiktnings- och underhållsfilosofi. 

2.5 Begränsningar i den tekniska utvecklingen. 

3 Ägaren ansvarar för definiering och dokumentering av uppgifter om användning. 

4 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan ställa ytterligare krav om Militära sjösäkerhetsinspektionen anser att 

uppgifterna om användning är för restriktiva eller inte förenliga med fartyg av liknande typ som regleras av SOLAS. 

5 Den handling där uppgifter om användning anges – deklaration av uppgifter om användning – samt fastställda 

standarder, förfaranden och modifieringar till dessa, skall bevaras under fartygets hela livstid. 


6 Deklaration av uppgifter om användning skall godkännas. 

Regel 3 Skrovkonstruktion 

Funktionsmål 

1 Skrovkonstruktionen lämpar sig för uppfyllelse av kraven i detta kapitel med tanke på följande: 

1.1 Fartygets grundläggande karaktär/fartygstyp; 

1.2 Ägarens deklaration av uppgifter om användning. 

Prestandakrav 

2 Strukturella krav och kapacitetsmodeller. Kraven i detta kapitel uttrycks i termer av en rationell filosofi – ”limit state” 

filosofi – för skrovkonstruktion och utvärdering. ”Limit state” metoderna är dock inte föreskrivna och efterlevnaden av 

detta kapitel bygger på val och implementering av lämplig standard eller enhetliga standarder för att verifiera att 

målen uppfylls. 

3 Skrovet, med fasta delar, skall bibehållas i dugligt skick så att det uppfyller kraven i detta kapitel under fartygets hela 

livstid. 

4 För säker användning, med hänsyn till Deklaration av uppgifter om användning, gäller följande: 

II-3 ORIGINAL 




Juni 2008 

Strukturell kapacitet ≥ Strukturellt krav 

där: Strukturell kapacitet = (definierad ”limit state”) x (säkerhetsmarginal) 

och Strukturellt krav = (karakteristiskt värde för kravet) x (säkerhetsmarginal) 

5 Säkerhetskoefficienten kan enkelt uttryckas som en partialkoefficient för säkerhet (eller gamma faktor) som står för 

sannolikheten för avvikelse från det karakteristiska värdet eller konsekvensernas allvar. 

6 För analys av skadade fartyg, är det viktigt (men inte obligatoriskt) att säkerhetsmarginalerna identifieras separat 

med både kapacitet och krav så att lämpliga råd kan balanseras mot icke-strukturella hot. 

7 Metoderna för ”limit state” dimensionering är inte obligatoriska; bindande metoder för "tillåten belastning" gäller helt 

och hållet och bör betraktas som ett specialfall av ”limit state” dimensioneringsmetoder i vilka partialkoefficienterna 

för säkerhet har slagits ihop till en felmarginal. Oberoende av format, måste det vara möjligt att motivera att de 

övergripande kraven i dessa Regler är uppfyllda i fråga om fartygets styrka. 

8 Detta kapitel kräver att tillbörlig hänsyn tas till konstruktion av skadetoleranta skrov med fasta delar. Lämplig 

strukturell kapacitet som fås fram antingen genom att skydda skrovet och dess fasta delar eller genom att erbjuda 

alternativa belastningsvägar. 

8.1 För samtliga krav, utom de obeaktade kraven som anges nedan, skall Regel 0 delmål 1.4 i detta kapitel alltid 

uppfyllas helt. 

8.2 Övriga delmål 1.1, 1.2 och 1.3 i Regel 0 ska uppfyllas med rimlig sannolikhet för icke-överskridande, i enlighet 

med vad som bestäms antingen genom ”limit state” analys eller genom erfarenhetsbaserade regler som är 

lämpliga för fartyget i enlighet med uppgifterna i Deklaration av uppgifter om användning. 

Konstruktion för tillverkning och reparation 

9 Företag som sysslar med tillverkning och reparation skall konsulteras under konstruktionsfasen, för att säkerställa att 

fartyget kan byggas och repareras med liten risk för att konstruktionen äventyras. 

10 Hänsyn skall tas till varvens, deras leverantörers och underleverantörers arbetsmetoder och arbetsprocesser. 

Konstruktionsanalys - Allmänt 

11 Utöver de normala kraven som kan ställas på ett fartyg av den typ som övervägs, måste alla krav som anges i 

Deklaration av uppgifter om användning utvärderas, om detta är av betydelse för fartygets strukturella kapacitet. 

12 När man bestämmer hur omfattande och djupt ett krav ska behandlas, bör hänsyn tas till sannolikheten för dess 

inträffande och följderna av ett sådant inträffande. Dessutom ska hänsyn tas till sammansatta belastningar som kan 

uppstå. 

13 Prestandakraven enligt denna regel, delas nu i: normal drift och skadescenarier. 

Konstruktionsanalys – normal drift – yttre miljö 

14 Ett obligatoriskt minimikrav är att bedöma samtliga fartygs strukturella kapacitet utifrån följande krav: 

14.1 Ovanför vattenytan: Vind, lufttemperaturer (hög och låg), nedisning, solstrålning. 

14.2 Havsyta: Vågor, överbrytande sjö, isnavigering, fartygsrörelser (inklusive slamming). 

14.3 Under vattenytan: inget. 

14.4 Havsbotten: inget. 

15 Strukturell kapacitet. Fartyget skall inte drabbas av några strukturella skador. Delmålen 1.1 - 1.4, Regel 0 i detta 

kapitel skall vara helt uppfyllda. 

Konstruktionsanalys – normal drift – av människan skapad miljö 

II-4 ORIGINAL 




Juni 2008 


16.1 Ankring, förtöjning och bogsering (se Kapitel IX Navigation och sjömanskap), torrdockning, strandning och 

grundstötning (om detta är vanligt förekommande under fartygets användning). 

16.2 Mänskligt ingrepp: 

16.2.1 Permanent belastning: fasta vikter, fast barlast, 

16.2.2 Variabla funktionella belastningar från last, bränsle och barlast, förråd och utrustning. 



Konstruktionsanalys – normal drift – kapacitetsbegränsade krav 

18 Om kravet avgörs av kapaciteten, kan kravet fordra en begränsning. Eventuella begränsningar som tillämpas på 

skrovet med fasta delar måste vara förenliga med Ägarens förväntningar enligt uppgifterna i Deklaration av uppgifter 

om användning. Operatörsinstruktioner om begränsningar måste tas fram i en form som är lättfattlig för fartygets 

operatör. 



Konstruktionsanalys - normal drift – okvantifierbara krav 

20 Strukturella krav som inte är praktiskt kvantifierbara skall åtgärdas genom adekvat strukturell kapacitet utifrån 

etablerade dokumenterade uppgifter om tillfredsställande prestanda hos fartyg av liknande typ under liknande 

driftförhållanden. 

21 Ett obligatoriskt minimikrav är att förse samtliga fartyg med adekvat strukturell kapacitet utifrån följande krav som inte 

behandlas någon annanstans: 

21.1 Motståndskraft. 

22 Strukturell kapacitet. Fartyget kan drabbas av mindre strukturella skador. Delmålen 1.1 - 1.4, Regel 0 i detta kapitel 

skall vara helt uppfyllda. 

Konstruktionsanalys - normal drift - tillgång, planering och arrangemang 

23 Skrovet med fasta delar skall konstrueras så att personer ombord kan utföra sina normala uppgifter i säkerhet, samt 

så att personer ombord kan utföra sina uppgifter så säkert som möjligt, under alla förutsebara driftförhållanden. 

23.1 Behovet av speciella arrangemang (t.ex. ställningar, begränsat tillgång till utrymmen) som gör det möjligt för alla 

personer (inklusive landbaserade besiktningsförrättare och underhållspersonal) att utföra sina uppgifter i säkerhet 

ska minimeras. 

23.2 Alla fasta anordningar som krävs för besiktning av skrov med fasta delar som utförs av personal ombord ska 

utvärderas. 

23.3 Alla fasta anordningar som anses kräva särskild uppmärksamhet för att uppfylla målen i övriga delar av dessa 

regler ska utvärderas. 

24 Den strukturella kapaciteten ska utvärderas. Delmålen 1.1 - 1.4, Regel 0 i detta kapitel skall vara helt uppfyllda. 

Konstruktionsanalys - normal drift - obeaktade krav och obeaktad kapacitet 

25 Obeaktad strukturell kapacitet. Fartyget kan påverkas av krav som har så liten omfattning och/eller effekt att den 

strukturella kapaciteten kan antas utan motivering (t.ex. maskinvibration i ett kraftigt byggt låghastighetsfartyg, 

förflyttning av personer på fartyget). 

26 Strukturell kapacitet. Det finns inget krav på att redovisa den strukturella kapaciteten när det gäller obeaktade krav. 

II-5 ORIGINAL 




Juni 2008 

Konstruktionsanalys - skadescenarier - förutsebara skador 


27.1 Förutsebara skador. Händelser som bör undvikas, men vars sannolikhet för inträffande inte kan ignoreras vid 

fartygets konstruktion: 

27.1.1 Navigationsfel: Grundstötning, vattenfyllning, kollision 

27.1.2 Brand och explosion 

27.1.3 Driftstörning. 

28 Strukturell kapacitet. Fartyget kan drabbas av mindre strukturella skador till följd av denna händelse som kräver icke 

planerat åtgärdande. Eftergift kan göras för delmålen 1.1 - 1.3, Regel 0 i detta kapitel, men delmål 1.4 skall uppfyllas 

helt. 

Konstruktionsanalys – Skadescenarier – Skador till följd av extremt hot 


29.1 På Ägarens begäran efter samråd med Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

30 Strukturell kapacitet. Fartyget kan drabbas av mindre strukturella skador till följd av denna händelse som kräver icke 

planerat åtgärdande. Eftergift kan göras för delmålen 1.1 - 1.3, Regel 0 i detta kapitel, men delmål 1.4 skall uppfyllas 

helt. 

Konstruktionsanalys – samtliga skadescenarier – tillträde, utformning och arrangemang 

31 Skrovet ska konstrueras så att personer ombord kan reagera lämpligt i händelse av skada, så säkert som möjligt. 

32 Alla fasta anordningar som anses kräva särskild uppmärksamhet för att uppfylla målen i övriga delar av dessa regler 

ska utvärderas. 

33 Den strukturella kapaciteten ska utvärderas. Eftergift kan göras för delmålen 1.1 - 1.3 i detta kapitel, men delmål 1.4 

skall uppfyllas helt. 

Konstruktionsanalys – samtliga skadescenarier – obeaktade krav och obeaktad kapacitet 

34 Obeaktat krav. Fartyget kan drabbas av mycket allvarlig skada, men sannolikheten för en sådan händelse är så liten 

att säkerhetsrisken för personer ombord fortfarande är godtagbar även om kravet inte beaktas. I sådana fall finns 

det inget krav på att kvantifiera kravet (även om det kan finnas krav på att visa att kravets sannolikhet för inträffande 

är så liten att det är tillåtet att lämna det obeaktat). 

35 Strukturell kapacitet. Det finns inget krav på att redovisa den strukturella kapaciteten när det gäller obeaktade krav. 


36 De standarder, kriterier och/eller förfaranden för konstruktion, tillverkning, test, drift, underhåll och reparation mot 

vilka uppfyllelsen av ovan nämnda prestandakrav kan påvisas ska bestämmas i överenskommelse med Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Fartygssystemen, utrustningen och material ska godkännas i enlighet med 

överenskomna standarder, kriterier och/eller förfaranden. 

Regel 4 Tillverkning 

Funktionsmål 

1 Konstruktionens kvalitet är förenlig med de skrovkonstruktionskrav som behövs för att uppfylla målet i detta kapitel. 

Prestandakrav 

Kvalitet på material och yrkesskicklighet 

II-6 ORIGINAL 




Juni 2008 

2 Konstruktionsstandarden ska utgå ifrån eller ställa krav på viss kvalitet vid tillverkning, modifiering och reparation. 

Fartygets skrov med fasta delar ska: 

2.1 Tillverkas och repareras i enlighet med vald standard, och 

2.2 Verifieras som tillverkat och/eller reparerat i enlighet därmed. 

3 Tillverkarna måste vara kapabla att bygga – och visa att de är kapabla att bygga – i enlighet med minst: 

3.1 Normal skeppsbyggnadsstandard i enlighet med definitioner i industrins väletablerade kvalitetsstandarder, och 

3.2 I svårare fall, standard som är förenlig med konstruktionslösningen. 

4 Arbetet och arbetsprocesserna ska ha en kvalitet som är till Militära sjösäkerhetsinspektionens belåtenhet och 

utföras i anläggningar som är tillbörligen ackrediterade, samt av personer med adekvat erfarenhet. 






Regel 5 Fartyg i drift 

Funktionsmål 

1 Fartyget används på det sätt som krävs för att uppfylla målet i detta kapitel, och som är förenligt med de 

konstruktions- och materialrelaterade lösningarna, och fartygets materialstatus fortsätter att uppfylla målet i detta 

kapitel. 

Prestandakrav 

2 Den besiktnings-, underhålls, och reparationsfilosofi som ska antas, ska beaktas i alla skeden och vid alla 

restriktioner som kan ställas på konstruktionen på grund av den identifierade reparationsfilosofin (t.ex. reparationer 

på operationsområdet kan tas med i beräkningen). 

3 Om inget annat uttryckligen avtalats med Militära sjösäkerhetsinspektionen skall fartyget anses vara i drift när det är 

flytande, står på grund (landstigningsfartyg, farkost som kan fraktas via land- eller lufttransport) eller ligger i torrdocka 

när samtliga kriterier nedan har uppfyllts: 

3.1 Fartyget är under kaptens befäl, 

3.2 Besättningsmedlemmarna är ombord, 

3.3 Fartyget är tillgängligt för tjänstgöring till sjöss med mindre än 72 timmars varsel, 

3.4 Fartyget genomgår inte några strukturella reparationer som t.ex. skulle kunna hindra det från att gå till sjöss. 

4 Användning: Fartyget ska förses med information om handhavande som stämmer överens med 

konstruktionslösningen och som lätt kan förstås av personer ombord. Informationen ska om möjligt utformas så att 

operatören kan förstå den ökade risken och den yttersta konsekvensen i fall av överskridande av normala operativa 

gränsvärden. Dessa normala operativa gränsvärden ska definieras av konstruktören och godkännas av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen eller erkänd organisation.. 

5 Besiktning: Fartyget ska genomgå besiktning i enlighet med Kapitel I och samtliga reparationer eller modifieringar 

ska göras till Militära sjösäkerhetsinspektionens belåtenhet. Besiktning görs främst av två anledningar: 

5.1 Att försäkra sig om att eventuella strukturella försämringar som är normala för den aktuella fartygstypen och dess 

byggmaterial upptäcks innan de når till ett stadium där fartygets strukturella kapacitet äventyras (t.ex. korrosion), 

II-7 ORIGINAL 




Juni 2008 

5.2 Att upptäcka skador som har uppkommit till följd av specifika händelser (t.ex förtöjningsskador) som inte har 

upptäckts eller rapporterats innan av personalen ombord. 

6 Modifieringar och reparationer: Militära sjösäkerhetsinspektionen ska generellt tillämpa samma kontrollstandard för 

arbete som utförs under SiO-fasen som den som skulle ha tillämpats för nybyggda fartyg. Om felaktigheter uppstår 

på grund av brister i konstruktion eller tillverkning, ska Ägaren vidta åtgärd för att förbättra den strukturella 

kapaciteten. 

7 Militära sjösäkerhetsinspektionen ska försäkra sig om att materialstatusfilosofin och operatörsinstruktionerna är 

förenliga med konstruktörens intentioner. Om Deklaration av uppgifter om användning har ändrats, ska fartyget inte 

vara behörigt för mer krävande användning förrän en omprövning av certifikat har genomförts och godkänts av 

Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

8 Militära sjösäkerhetsinspektionen ska generellt tillämpa samma eller påvisbart ekvivalent kontrollstandard för arbete 

som utförs under SiO-fasen som den som skulle ha tillämpats för nybyggda fartyg. 






Regel 6 Skrotning 

Funktionsmål 

1 [ Tas upp vid en senare tidpunkt ] 

Prestandakrav 

2 [ I brist på särskilda riktlinjer kan kraven i IMO Res A.962(23), 5 december 2003 beaktas ] 


3 [ Tas upp vid en senare tidpunkt ] 

Regel 7 Material 

Funktionsmål 

1 Materialet har i installerat skick kännetecknats av en vidd och ett djup som är tillräckliga för att man ska kunna förlita 

sig på att materialets prestanda kommer att vara förenlig med de konstruktions- och materialrelaterade lösningarna i 

den miljö där det används. 

Prestandakrav 

2 Dessa Regler behandlar i första hand fartyg som är byggda av stål, aluminium och fiberarmerade värmehärdbara 

polymerer. Om avsikten är att bygga fartyg av andra material, kan dessa fordra särskilda överväganden. 

3 Skrovet med fasta delar skall inte tillverkas av material eller materialkombinationer som, under aktuell form av 

konstruktion och förutsebara drift- och olycksförhållanden, utsätter personer ombord för fara eller hindrar en säker 

utrymning av fartyget. Som exempel kan nämnas förlust av mekaniska egenskaper (styrka, elasticitet, krypning), 

omfattande deformering (värmeutvidgning), rökbildning, avdunstning av giftiga ångor vid uppvärmning från 

solstrålning, höga maskintemperaturer eller brand. 

4 Särskild noggrannhet måste iakttas vid användning av material vars egenskaper försämras vid höga temperaturer 

under alla förutsebara driftförhållanden (t.ex. aluminium vid brand), samt brännbart material, fiberarmerad plast med 

eller utan strukturellt mellanskikt, brännbar isolering för skrov, ventilationskanaler och rörledningar, 

beklädnadsmaterial, samt färg. Skydd av konstruktionsmaterial som uppvisar sådana tendenser kan, beroende på 

erforderliga godkännanden, godtas som lösning. 

II-8 ORIGINAL 




Juni 2008 

5 Militära sjösäkerhetsinspektionen ska försäkra sig om att tillverkningsprocesserna och -förfarandena är förenliga med 

de antaganden som gjorts under konstruktionsbedömningen. När man försäkrar sig om detta ska en betydande 

teknisk produktgranskning genomföras; det räcker inte med att endast granska ledningsprocesserna. 


6 De standarder, kriterier och/eller förfaranden för konstruktion, tillverkning, provning, drift, underhåll och reparation 

mot vilka uppfyllelsen av ovan nämnda prestandakrav kan påvisas ska bestämmas i överenskommelse med Militära 



II-9 ORIGINAL 



Kapitel III Flytbarhet, stabilitet och manöverbarhet Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

KAPITEL III FLYTBARHET, STABILITET OCH MANÖVERBARHET 

Regel 0 Mål 

1 Fartygets flytbarhet, fribord, vattentäta indelning och stabilitetsegenskaper skall konstrueras, byggas och underhållas 

för att: 

1.1 Erbjuda tillräckligt reservdeplacement i alla förutsebara förhållanden, i oskadat och skadat skick, i den miljö som 

fartyget är avsett för; 

1.2 Erbjuda tillräcklig stabilitet för att undvika kapsejsning i alla förutsebara förhållanden i oskadat och skadat skick, 

under de miljöbetingelser som fartyget är avsett att användas i med iakttagelse av gott sjömanskap; 

1.3 Göra det möjligt för personer ombord att utföra sina uppgifter i rimligaste säkerhet; 

1.4 Skydda personer ombord och väsentliga säkerhetsfunktioner i händelse av förutsebara olyckor och 

nödsituationer, åtminstone till dess att personerna har kommit till en säker plats eller att faran är över, samt 

förebygga funktionsstörningar i livräddningssystem och -utrustning. 


Funktionsmål 

1 Flytbarheten och stabiliteten skall vara tillräckliga för att skydda liv och egendom till sjöss med bibehållen 

manövreringsfrihet. 

2 Vid fastställande av förutsebar skada skall, utöver riskerna som förekommer i handelssjöfart, även risken för kollision 

vid operation i övrig sjöfarts omedelbara närhet, i synnerhet i samband med bunkring till sjöss, blockad, förbud eller 

multiplattformsoperationer beaktas. 

3 Förmågan att sättas in i alla områden av intresse för marinen, enligt definitionen i Deklaration av Uppgifter om 

användning, skall bibehållas. 

Not: Här kan även polisiära uppgifter, konfliktområden eller bistånd i humanitära krislägen ingå. 

Prestandakrav 

4 Fartyget skall: 

4.1 Vara i stånd att användas i den miljö som anges i Deklaration av Uppgifter om användning; 

4.2 Äga en viss grad av inneboende sjövärdighet som omfattar rörelser som kan uthärdas av utrustning och personer 

ombord, manöverbarhet och förmågan att förbli flytande och ej kantra; 

4.3 Vara konstruerat för att minimera faran för risker som förekommer i militär sjöfart och som omfattar men inte 

begränsas till miljöpåverkan som leder till dynamisk kantring, broach eller skada på besättning och utrustning, 

förlust av vattentät integritet till följd av kollision, grundstötning eller fientliga handlingar, statisk kantring till följd av 

lastförskjutning och fel i fartygets hantering; 

4.4 Vara försett med operatörsinstruktioner, i enlighet med kraven i Regel 7 Tillhandahållande av information om 

handhavande, för att underlätta en säker hantering av fartyget. 

Not: Förutsättningarna om gott sjömanskap ingår i praktiskt taget alla stabilitetsmetoder som kan tillämpas för att verifiera prestandakraven i detta kapitel. 

Not: Riktlinjer för identifiering av risker och bestämning av förutsebara driftförhållanden för flytbarhet och stabilitet finns i ”Riktlinjer om Regler för örlogsfartyg”. 

5 Eventuella ändringar på fartyget i samband med konstruktion och tillverkning eller under dess livstid, som kan 

påverka efterlevnaden av detta kapitel skall godkännas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 


III-1 

ORIGINAL



Juni 2008 


6 Verifieringsansvaret vilar på Militära sjösäkerhetsinspektionen. Varje beslut som påverkar uppfyllelse av kraven i 

detta kapitel skall protokollföras i alla skeden från ritning till skrotning och de protokollförda anteckningarna skall 

bevaras under fartygets hela livstid. 

Definitioner 

7 Flytande – så att vattenlinjen inte överskrider fyllnadsgränsen. 

8 Godkänd typ – En anordning som är godkänd av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

9 Kantring – rullning, krängning eller slagsida till den vinkel där stabiliteten upphör 

10 Katastrofal händelse – en extrem händelse där fartyget snabbt går under 

11 Tillslutning – En anordning varmed man ser till att en öppning i en vattentät konstruktion kan tillslutas på ett vattentätt 

eller vädertätt sätt. 

12 Störning Varje händelse (i eller utanför fartyget) med potential att förändra fartygets jämviktstillstånd, och som 

omfattar men inte begränsas till miljö (vind, vågor, nedisning, navigeringshinder), gods, bogsering, lyft, trängsel, 

girning, förhållanden med ingen eller minskad last (lätt fartyg, lätta lastkonditioner), vatteninträngning, förlust av 

vattentät integritet och kollision som inte leder till förlust av vattentät integritet (såsom grundstötning eller användning 

av bogserbåtar och torrdockning) 

13 Flödningspunkt - En stor öppning ovanför fyllnadsgränsen som när den kommer under vatten leder till obegränsad 

vattenfyllning och kan leda till förlisning. 

14 Extrem händelse en händelse som ligger utanför förutsebara driftförhållanden 

15 Förlisning när fartyget sjunker under fyllnadsgränsen (eller när fartyget står på havsbotten men skulle sjunka under 

fyllnadsgränsen om vattendjupet ökade). 

16 Fribord det vertikala avståndet, mätt midskepps, mellan överkanten av däckslinjen och vattenlinjen. 

17 Överbrytande sjö – sköljningar och vågor som bryter över väderdäck och utsatta delar av fartyget. 

18 Bemannade utrymmen – utrymmen i fartyget där personer ofta befinner sig. 

19 Rörelseinducerat avbrott (Motion Induced Interruption - MII) - definieras som en situation där en besättningsmedlem 

tvingas sluta arbeta med en uppgift för att hålla sig fast, för att inte tappa balansen. 

20 Sjösjukeindex (Motion Sickness Incidence - MSI) – definieras som den procentandel av personerna ombord som 

kräks inom två timmars exponering för en bestämd sjögång. 

21 Stampning - den händelse där fartygets främre del gång på gång sjunker under vattenlinjen under en kort tid. 

22 Upprätt för oskadat fartyg, närmast lodrätt, för skadat fartyg, slagsidevinkel som är godtagbar enligt Militära 


23 Vattentät förhindrar att vatten med en vattentryckhöjd som motsvarar fyllnadsgränsen tränger igenom i någon 

riktning under alla förutsebara driftförhållanden. 

24 Vädertät – förhindrar att vatten tränger in i fartyget under alla förutsebara driftförhållanden. 

25 Väderdäck - det lägsta däcket som är utsatt för yttre miljö. 

Not: I Kapitel VII definieras väderdäck som: "Ett däck som är fullständigt utsatt för väder och vind ovanifrån och från minst två sidor". 

26 Arbetsstation – en plats där en person ombord måste stå eller sitta under normal fartygets normala användning. 


III-2 

ORIGINAL



Juni 2008 

Regel 2 Vattentät indelning 

Funktionsmål 

1 Fartyget skall ha vattentäta och vädertäta gränser som förhindrar ansamling av vatten i alla oskadade vattentäta 

avdelningar, under alla förutsebara driftförhållanden. 

Prestandakrav 

Vattentäta och vädertäta gränser 

2 Vattentäta avdelningar skall vara konstruerade så att de tillförsäkrar att de vattentäta eller vädertäta gränserna 

uppfyller funktionsmålen i detta kapitel, under alla förutsebara driftförhållanden. 

3 Fartygets yttre skrov och delar skall vara vädertäta över den fyllnadsgräns som definieras i Kapitel I Regel 2, under 

alla förutsebara driftförhållanden. 

Not: Militära sjösäkerhetsinspektionen kräver att alla rimliga och genomförbara åtgärder skall vidtas för att begränsa vatteninträngning och -spridning over 

fyllnadsgränsen. 

4 De vattentäta avdelningarnas gränser skall vara vattentäta under fyllnadsgränsen under alla förutsebara 


5 Bemannade utrymmen i fartyget skall skyddas mot inträngning av vatten i händelse av skada på fartygets botten. 

6 Ett vattentätt däck skall finnas på en position ovanför fyllnadsgränsen för att alltid möjliggöra säkert tillträde utmed 

fartygets längd, kommunikation och återställningsaktiviteter (såsom snabb stängning av öppningar och genomgångar 

i vattentäta gränser). 

Not: Detta kan betecknas som skottdäck, skadekontrolldäck eller kommunikationsdäck. 

7 Maskinrumsgränserna skall konstrueras och underhållas så att de är vattentäta. 

Not: Övriga utrymmen som anses väsentliga för besättningens säkerhet bör övervägas att förses med vattentäta gränser. 

8 De förliga och aktra delarna av fartyget skall skydda fartygets övriga delar från följderna av en kollision. 

9 Tillträdestrunkar, tunnlar eller fönsterventiler skall ha vattentäta gränser. 

10 Skada på eller förlust av bihang som är monterat på fartyget skall inte orsaka förlust av någon vattentät avdelnings 

vattentäthet. 

11 Fartyget skall skyddas mot inträngning av vatten i händelse av skada på propellerhylsorna. 

Öppningar 

12 Där flödningspunkter (såsom luftintag och avgasutsläpp) krävs, skall de begränsa inträngning av vatten från väder 

och vågor i alla förutsebara driftförhållanden. 

13 Öppningarna i alla vattentäta avdelningars gränser skall reduceras till ett minimum som är förenligt med fartygets 

konstruktion och riktiga funktion. 

14 Öppningar i vattentäta gränser skall: 

14.1 vara försedda med tillslutningar av godkänd typ; 

14.2 inte monteras i skott under det första vattentäta däcket ovanför fyllnadsgränsen utan Militära 

sjösäkerhetsinspektionens godkännande; och 

14.3 inte monteras i det förligaste vattentäta skottet utan Militära sjösäkerhetsinspektionens godkännande. 


III-3 

ORIGINAL



Juni 2008 

15 Öppningar ovanför fyllnadsgränsen, utöver de godkända flödningspunkterna skall vara försedda med vädertäta 

tillslutningsanordningar av en godkänd typ som skall: 

15.1 ha luckkarmar med höjd och styrka som är tillräckliga för att möjliggöra åtkomst och skydd mot översvämning 

under alla förutsebara driftförhållanden; 

15.2 vara tillräckligt robust tillverkade för att klara av mindre skador; samt 

15.3 vara försedda med tillslutningsanordningar som på ett säkert sätt kan stängas snabbt. 

16 Öppningar i luftrör, ventilatorer och liknande system skall sluta vid en position ovanför fyllnadsgränsen. 

17 Avlopp under fyllnadsgränsen skall vara av godkänd typ och försedda med effektiva och tillgängliga medel som 

förhindrar att vatten tränger in i fartyget. 

Tillslutningar 

18 Tillslutningar till öppningar i vattentäta gränser skall: 

18.1 göra det möjligt för personer ombord att utföra sina uppgifter i säkerhet; 

18.2 vara sådana att de kan användas av personer ombord; 

18.3 snabbt kunna stängas under alla förutsebara driftförhållanden; 

18.4 erbjuda samma nivå av vattentät integritet som det omgivande skrovet när de är stängda; 

18.5 göra det möjligt att komma in i en vattentät avdelning efter vattenfyllning av angränsande avdelning; 

18.6 vara minimerade till antal i hela fartyget; 

18.7 vara belägna långt från områden med förutsebara skador; 

18.8 visa till en huvudkontrollstation och övriga kontrollstationer i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens 

krav, om de är öppna; 

18.9 endast öppnas då fartyget flyter vid tidpunkter som är godkända av Militära sjösäkerhetsinspektionen, samt vara 

märkta på tillbörligt sätt som beskriver hur man öppnar dem till sjöss; 

18.10 särskilt bedömas av Militära sjösäkerhetsinspektionen för godkännande om de är kraftmanövrerade; samt 

18.11 inte gå att öppna via fjärstyrning om de är kraftstyrda. 

19 Löstagbara plåtar skall inte tillåtas utom när Militära sjösäkerhetsinspektionen godkänner det. 

Genomföringar 

20 Genomföringar (för alla rörledningar, kablar, ventilationskanaler eller andra ändamål) skall: 

20.1 erbjuda samma nivå av vattentät och vädertät integritet som den omgivande strukturen; 

20.2 förhindra vattenflöde genom vattentäta gränser, om det inte har godkänts av Militära sjösäkerhetsinspektionen; 

20.3 snabbt kunna stängas under alla förutsebara driftförhållanden; 

20.4 vara minimerade i det förligaste vattentäta skottet; 

20.5 inte vara tillverkade av material som skulle kunna försämra den vattentäta integriteten i händelse av brand; samt 

20.6 vara av godkänd typ. 


III-4 

ORIGINAL



Juni 2008 

Dränering 

21 Ett system som kan avlägsna vätska från oskadade vattentäta avdelningars slag under alla förutsebara 

driftförhållanden skall: 

21.1 vara anpassat till fartyget, 

21.2 vara av godkänd typ; 

21.3 minst ha kapacitet att avlägsna vatten i den takt det kan ansamlas till följd av samtidig inträngning från 

genomgångar, flödningspunkter och eventuella oskadade system ombord (såsom brandsläckningssystem eller 

begränsad utströmning från andra system i inredningen); samt 

21.4 ha ett system för detektering av vätskeläckage i utrymmen där vattenfyllning kan leda till stor fara för fartyget. 

22 Lämpliga åtgärder skall vidtas för dränering av slutna utrymmen, så att de kan användas under alla förutsebara 

förhållanden. 

23 Alla väderutsatta däck skall vara självdränerande. 

24 Vattenfyllning av vattentäta avdelningar skall indikeras i en huvudkontrollstation och övriga kontrollstationer enligt 

Militära sjösäkerhetsinspektionens krav. 




sjösäkerhetsinspektionen. Fartygets system, utrustning och material ska godkännas i enlighet med överenskomna 

standarder, kriterier och/eller förfaranden. 

Regel 3 Reservdeplacement 

Funktionsmål 

1 Fartygets fribord och flytbarhet samt utrustning för att förhindra stora mängder överbrytande sjö skall vara tillräckliga 

under alla förutsebara driftförhållanden. 

Prestandakrav 

2 Fartyget skall under alla förutsebara driftsförhållanden: 

2.1 ha tillräckligt fribord; 

2.2 ha tillräckligt fribord förut för att minimera överbrytande sjö; 

2.3 förbli flytande; 

2.4 ha tillräckligt reservdeplacement för att efterleva Regel 6 Skydd av liv och hälsa. 

Konstruktion 

3 Flytbarheten i skadat skick skall åstadkommas genom vattentät indelning eller en ekvivalent metod i 

överenskommelse med Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

4 Den maximala fyllnadsgränsen skall bestämmas genom beräkningar av fartygets stabilitet i skadat skick. 

5 Fartyget skall ha ett minsta fribord och indelning eller någon annan mekanism för att säkerställa tillräckligt 

reservdeplacement. 

Manöverbarhet 

6 Fartyget skall ha ett system som gör det möjligt att ändra dess fart (hastighet och riktning) för att undvika kollision. 


III-5 

ORIGINAL



Juni 2008 

7 Prognoser för crash stop, gircirkel och initialgir samt manövreringsprov skall genomföras för att styrka fartygets 

förmåga att undvika kollision. 

Fartygets skick: 

8 Märkning av djupgåendet för att kunna bestämma fartygets deplacement och trim skall göras på skrovet. 

9 Fartygets deplacement och flytläge skall bestämmas noggrant genom användning av vikt- och momentkontroll under 

fartygets konstruktion och tillverkning. 

10 Militära sjösäkerhetsinspektionen ska under fartygets tillverkning genomföra en granskning för att bekräfta 

konstruktionens utformning, samt under fartygets livstid och med intervall som är godtagbara för Militära 

sjösäkerhetsinspektionen genomföra granskningar för att säkerställa att den överenskomna prestandanivån 

bibehålls. Deplacementskontroller skall bevittnas och godkännas av Militära sjösäkerhetsinspektionen under 

fartygets livstid och med intervall som är godtagbara för Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

11 Vikt- och tyngdpunktsuppföljning av fartyget i drift skall användas för att vidmakthålla korrekta uppgifter på fartygets 

deplacement och tyngdpunkt mellan deplacementskontroller eller krängningsprov. 

Tillhandahållande av information om handhavande 

12 Fartyget skall förses med ett minsta fribord som kan godtas av Militära sjösäkerhetsinspektionen (se Regel 7). 






Regel 4 Stabilitet 

Funktionsmål 

1 Fartyget skall ha tillräckligt stort rätande moment för att förhindra kantring när det utsätts för ett krängande moment 

och tillräckligt med rätande energi för att återgå till upprätt läge när det krängande momentet är borta, under alla 

förutsebara driftförhållanden. 

Prestandakrav 

2 Fartyget skall under alla förutsebara driftsförhållanden: 

2.1 på lämpligt sätt stå emot rullning, krängning eller slagsida till följd av störning, i en utsträckning som gör det 

möjligt för personer ombord att utföra sina uppgifter i rimlig säkerhet; 

2.2 återgå till upprätt läge från rullning, krängning eller slagsida till följd av störning, när störningen är borta; 

2.3 vara kursstabilt. 

Not: Efterlevnaden av denna regel bygger på att all användning görs enligt standarder för gott sjömanskap. 

3 Kraven i denna Regel skall visas vara uppfyllda genom en stabilitetsanalys som bygger på resultatet från det första 

krängningsprovet och innan fartyget går till sjöss. 

Not: Det här är skilt från eventuella operatörsinstruktioner som ges i Regel 7 Tillhandahållande av information om handhavande 

4 Eventuella standarder, modeller (numeriska eller fysikaliska), beräkningar, tester, försök eller förfaranden som 

används för att bestämma fartygets tyngdpunkt och rätande energi samt förutsebara rubbningars storlek, skall göras 

tillgängliga för godkännande. 

5 Eventuella operatörsinstruktioner enligt definitionen i Regel 7 Tillhandahållande av information om handhavande, 

skall göras tillgängliga för godkännande. Det kan omfatta men inte begränsas till trim och stabilitetshandbok, 

skadekontrollbok (när det behövs för stabiliteten), rådgivning beträffande vädernavigering, operativa restriktioner, 


III-6 

ORIGINAL



Juni 2008 

lastningsanvisningar, anslag eller skyltar, simulatorer eller elektronisk visning som besättningen behöver för att 

kunna använda fartyget på ett säkert sätt. 

6 Ett krängningsprov, bevittnat och godkänt av Militära sjösäkerhetsinspektionen, skall genomföras vid tillverkningens 

slutförande för att utvärdera konstruktionen, samt under fartygets livstid, med intervall som är godtagbara för Militära 

sjösäkerhetsinspektionen, för att säkerställa att den överenskomna prestandanivån bibehålls. 

7 Manöverbarhetsprognos; sicksack- och spiralmanöverprov skall genomföras för att styrka fartygets förmåga att hålla 

kursen och upptäcka eventuella brister i manövreringsförmågan. 






Regel 5 Säkerhet för personer ombord 

Funktionsmål 

1 Fartyget skall uppträda på ett sätt som gör det möjligt för personer ombord att utföra sina uppgifter i rimligaste 

säkerhet, under alla förutsebara driftförhållanden. 

Prestandakrav 

2 Fartygets uppträdande vid sjögång skall: 

2.1 optimeras med beaktande av stabilitetskraven och säkerheten för personer ombord i hårt väder; 

2.2 utvärderas för att fastställa eventuella begränsningar för säker användning, under alla förutsebara 

driftförhållanden; 

2.3 inte hindra att de väsentliga säkerhetsfunktionerna förblir funktionsdugliga. 

Skydd för personal 

3 Om personer ombord kan ha tillträde till ett väderutsatt däck, skall detta däck vara försett med skyddsanordningar 

som förhindrar att en person faller från det däcket (vare sig överbord eller till ett annat däck). 

Not: Här ingår också tillfälliga öppningar i däck för underhåll eller andra ändamål. 

4 Både interna och externa tillträdesvägar till alla arbetsutrymmen och nödstationer skall vara försedda med 

anordningar (såsom handtag) som underlättar försiktig förflyttning på fartyget under ogynnsamma väderförhållanden. 

Not: Detta inkluderar tillträde till alla arbetsutrymmen och nödstationer såsom nödbogseringsplats, mönstringsstationer och eventuella åtkomstställen för 

inspektion av vattentäta avdelningar efter skada av den vattentäta integriteten. 

5 Alla arbetsutrymmen skall vara försedda med anordningar (såsom handtag, säkerhetsbälten och selar) som 

underlättar för personer ombord att stanna kvar på plats och utföra normala uppgifter under ogynnsamma 

väderförhållanden. 

6 Militära sjösäkerhetsinspektionen ska under fartygets byggnad genomföra en besiktning för att bedöma 

konstruktionen, samt under fartygets livstid med godtagbara intervall för att säkerställa att den överenskomna 

prestandanivån bibehålls. 

7 Okulärbesiktning av räcken, ledstänger och säkerhetspunkter skall göras rutinmässigt med intervall som är 

godtagbara för Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

8 Provbelastning av räcken, ledstänger och säkerhetspunkter skall genomföras under tillverkningen för att bedöma 

konstruktionen och under fartygets livstid med intervall som är godtagbara för Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

9 En logg skall föras över okulärbesiktningar och provbelastningar. 


III-7 

ORIGINAL



Juni 2008 

Fartygsrörelser 

10 Fartygets rörelseinducerade avbrott (MII), sjösjukeindex (MSI), mängden vatten på däck och övriga åtgärder ska 

vara godtagbara för att göra det möjligt för personer ombord att utföra sina uppgifter i säkerhet. Lämpliga metoder 

skall användas för att bestämma begränsningarna för säker användning och rörelsernas inverkan på väsentliga 

säkerhetsfunktioner. 

Not: Detta kräver normalt en kombination av minst två metoder såsom numeriska beräkningar, simulering, modellprov och fullskaliga försök. 






Regel 6 Skydd av liv och hälsa 

Funktionsmål 

1 Fartyget skall erbjuda säker tillflykt efter en extrem händelse, under minst den tid som behövs för att evakuera alla 

personer ombord med hjälp av fartygets egna utrymnings- och livräddningssystem. 

Prestandakrav 

2 Efter en extrem händelse, skall fartyget ej inta ett flytläge som hindrar: 

2.1 att personer ombord förflyttar sig på fartyget för att komma till en säker tillflykt; 

2.2 att tillräckligt med utrymnings- och livräddningsanordningar används vid utrymning av fartyget i enlighet med 

Kapitel VII Regler för örlogsfartyg. 

3 Fartyget skall ha en marginal för reservdeplacement och stabilitet, utöver för förutsebara driftförhållanden, för att 

göra det möjligt för personer ombord att utrymma fartyget med hjälp av befintliga utrymnings- och 

livräddningsanordningar i enlighet med Kapitel VII Regler för örlogsfartyg. 

4 Denna regel skall inte tillämpas efter en katastrofal händelse. 

5 Modellprov, numerisk analys, beräkningar, simulering eller andra metoder ska användas för att bestämma 

marginalen för flytbarhet, stabilitet, fartygets flytläge och möjligheten för personer ombord att genomföra utrymning 

till följd av extremt hotfull skada eller extrem vattenfyllning. 

6 Fartygets flytläge och marginalen för flytbarhet och stabilitet till följd av extremt hotfull skada eller extrem 

vattenfyllning, inklusive övergående effekter, skall göra det möjligt för personer ombord att vidta alla nödvändiga 

åtgärder efter en extrem händelse. 






Regel 7 Tillhandahållande av information om handhavande 

Funktionsmål 

1 Den information som fartygets besättning behöver, gällande fartygets flytbarhet och stabilitet, skall tillhandahållas 

och vidmakthållas med fartyget för att underlätta en säker användning av fartyget under alla förutsebara 

driftförhållanden samt vid utrymning och livräddning. 

Prestandakrav 


III-8 

ORIGINAL



Juni 2008 

Vattentäta och vädertäta gränser 

2 Befälhavaren skall förses med information om bibehållande av fartygets vattentäta och vädertäta integritet. 

Innehållet i denna information skall minst omfatta: 

2.1 vattentäta och vädertäta gränsers omfattning, belägenhet och kapacitet, inklusive det som gäller för 

tillträdestrunkar, tunnlar och fönsterventiler; 

2.2 vattentäta och vädertäta tillslutningsanordningars belägenhet, inklusive löstagbara plåtar, för personal- och last- 

/nyttolaståtkomst; 

2.3 placering av genomgångars stängningsanordningar, inklusive platserna för fjärrstängning; 

2.4 flödningspunkternas belägenhet; 

2.5 manöversystem och märkning av öppningar som skall kunna stängas till sjöss; 

2.6 dräneringsanordningar i slutna utrymmen; samt 

2.7 vätskeavlägsnande anordningars belägenhet och kapacitet. 

Stabilitet och flytbarhet 

3 Befälhavaren eller Kapten skall förses med information om bibehållande av tillräcklig flytbarhet och stabilitet för 

fartyget. Innehållet i informationen gällande flytbarhet och stabilitet skall omfatta minst: 

3.1 Användningsanvisningar inklusive: 

3.1.1 Stabilitetsstandard eller krav; 

3.1.2 Allmänna försiktighetsåtgärder mot kantring; 

3.1.3 Lastnings- och användningsrestriktioner; 

3.1.4 Motfyllningsarrangemang [om det finns]; 

3.1.5 Verifiering av efterlevnad av stabilitetsstandard; 

3.1.6 Begränsningar för trim och djupgående; 

3.1.7 Inverkan av fria vätskeytor; 

3.1.8 Krängningseffekter på grund av nyttolast; 

3.1.9 Försiktighetsåtgärder vid lastning och lossning; 

3.1.10 Lastsäkringsanordningar; 

3.1.11 Kontroll av öppningar; 

3.1.12 Loll; 

3.1.13 Skrovstyrka; 

3.1.14 Stabilitets- eller lastdator [om det finns]; 

3.1.15 Icke sjögående lastkonditioner [om tillämpligt], samt 

3.2 Uppgifter om fartyget; 

3.3 Uppgifter om fartygets lättvikt och vad som ingår i lättvikten; 


III-9 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.4 Hydrostatiska data och KN eller MS data; 

3.5 Kapacitet och tyngdpunktscentrum för tankar, förråds- och lastutrymmen samt övriga nyttolastsdata; 

3.6 Exempel på stabilitetsberäkningar; 

3.7 Exempel på lastkonditioner som uppfyller stabilitetskraven; 

3.8 Skadestabilitetsinformation som visar fartygets överlevnadsförmåga efter förutsebar, extrem och katastrofal 

skada; samt 

3.9 Metoder för återställning av marginaler för flytbarhet och stabilitet. 

Not: De dokumenterade metoderna bör hjälpa operatören genom att ge utlösningspunkter för när utrymning ska påbörjas. 

4 Om fartyget är utrustat med en stabilitets- eller lastdator, ska den noga återge innehållet i punkt 3. Om det är den 

enda källan varmed uppfyllelsen av stabilitets- och flytbarhetskraven verifieras, ska en 

säkerhetskopieringsanläggning finnas ombord. 

Undvikande av kollision 

5 Befälhavaren eller Kapten skall förses med information gällande fartygets manöveregenskaper som hjälp vid 

undvikande av kollisioner och grundstötningar. Innehållet i denna information skall minst omfatta: 

5.1 giregenskaperna inklusive initialgir; 

5.2 stopp- och accelerationsegenskaper; 

5.3 squat- och manövreringseffekter i grunt vatten; 

5.4 vindens inverkan på manövrering; samt 

5.5 lägsta fart för manövrering. 

Dynamiska rörelser 

6 Befälhavaren eller Kapten skall förses med information gällande fartygets användning (t.ex. i hårt väder) eller 

manövrer för att minimera risken/minska farorna för besättning och utrustning. Innehållet i denna information skall 

minst omfatta information om: 

6.1 risken för broach; 

6.2 överbrytande sjö; 

6.3 slamming; 

6.4 krängning vid gir; 

6.5 rörelsernas inverkan på besättningens och väsentliga säkerhetsfunktioners säkerhet; samt 

6.6 praxis eller metoder som är specifika för fartyget för att minska rörelsernas effekter på besättningens och 

utrustningens säkerhet. 

Torrdockning 

7 Befälhavaren skall förses med information gällande torrdockning av fartyget. Innehållet i denna information skall 

överensstämma med Kapitel II Skrov med fasta delar och minst omfatta: 


III-10 

ORIGINAL



Juni 2008 

7.1 placering av kölblock och lätt viktfördelning; 

7.2 avloppens, landanslutningarnas och bihangens belägenhet; samt 

7.3 information om bibehållande av stabilitet under torrdockningsförfarandet. 


8 Informationen om handhavande skall godkännas som förenlig med prestandakraven ovan. 


III-11 

ORIGINAL


Kapitel IV Maskinanläggningar Bilaga till ANEP - 77 

jun-08 

Regel 0 Mål 

KAPITEL IV MASKINANLÄGGNINGAR 

Not: I den mån de elektriska systemen omfattar några eller samtliga funktioner som tas upp i detta kapitel, är målen lika tillämpliga på Kapitel 5 Elektriska 

anläggningar. 

Not: Detta kapitel tar för närvarande ingen hänsyn till höghastighetsfartyg med typbeteckning H. 

1 Maskinutrustning och tillhörande övervakningssystem, hjälpsystem och stödsystem skall konstrueras, byggas och 

underhållas för att: 

1.1 Minimera faran för personer ombord under alla förutsebara driftförhållanden; 

1.2 Erbjuda hög tillgänglighet och minimera risken för driftstörningar under alla förutsebara driftförhållanden; 

1.3 Säkerställa skrovets vattentäta och vädertäta integritet och uppfylla kraven i Kapitel 3 (flytbarhet och stabilitet); 

1.4 Möjliggöra återstart av avstängda system och avstängd utrustning som behövs för att erbjuda väsentliga 

säkerhetsfunktioner (start av ”dött skepp”) utan hjälp utifrån; 

1.5 Erbjuda stöd åt personer ombord och erbjuda väsentliga säkerhetsfunktioner i händelse av alla förutsebara 

skador åtminstone till dess att personerna har kommit till en säker plats eller att faran är över; 

1.6 Underlätta användning, underhåll och reparation som utförs av personer ombord under alla förutsebara 


Regel 1 Uppgifter om användning 

Funktionsmål 

1 Ägarens syn på hur fartygets maskineri skall användas och underhållas under fartygets hela livstid skall delas av 

Militära sjösäkerhetsinspektionen samt eventuellt utsedd erkänd organisation. 

Prestandakrav 

2 Omfattningen av den information som skall tillhandahållas definieras i Tillägg A till Kapitel I i Reglerna. Vid 

tillämpning av detta kapitel, skall särskild hänsyn tas till: 

2.1 Rörlighet - inom det operativa kravet, ett fartygs förmåga att manövrera, om och när det krävs av befäl, dock 

fortfarande inom de konstruerade eller påtvingade begränsningarna; 

2.2 Drift- och underhållsförfaranden - dokumentation avseende utrustning och system, drift- och 

underhållsförfaranden och -krav, inklusive nödlägen och haveriövningar; 

2.3 Personal - inklusive alla individer som förväntas ingripa för att bibehålla säkerheten. 


3 Deklaration av uppgifter om användning skall godkännas. 


Funktionsmål 

1 Maskineriet och tillhörande kontroll, hjälpsystem och stödsystem skall konstrueras, byggas och underhållas så att 

risken för alla personer ombord minimeras under alla förutsebara driftförhållanden. 

IV-1 ORIGINAL 




jun-08 

2 Maskineriet och tillhörande övervakningssystem, hjälpsystem och stödsystem skall konstrueras, byggas och 

underhållas på ett sådant sätt att väsentliga säkerhetsfunktioner ständigt är tillgängliga efter ett enstaka driftfel och 

eller system-/utrustningsfel. 

Definitioner 

3 Brygga: Ett område eller utrymme där fartygets navigationsutrustning och övriga utrustning som hör ihop med 

fartygets drift finns och används. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan bestämma alternativa ställen för navigation. 

"Brygga" i detta kapitel avser sådana ställen. 

4 Manöverplats i maskinrum: Ett eller flera områden i maskinutrymmen från vilka framdrivnings- och 

manövreringsmaskineriet direkt kan övervakas och styras. 

5 Maskinkontrollrum: Ett område eller rum, dock ej bryggan, varifrån framdrivnings- och manövreringsmaskineri kan 

fjärrövervakas och fjärrmanövreras. 

6 Periodvis obemannad: Maskineriet är inte under ständig lokal övervakning, och det kan hända att maskinist går vakt. 

Detta kan innebära att maskineriet övervakas antingen från enbart bryggan, eller från bryggan och 

maskinkontrollrummet. 

7 Ångpanna: Ett eldat eller icke eldat ånggenererande aggregat som kan arbeta över atmosfärtryck. 

8 Maximal: Om en parameter betecknas som "maximal", innebär detta det högsta värde som fartyget eller systemet 

kan uppnå. 

Prestandakrav 

9 Maskineriet skall konstrueras och byggas för att fungera i de förutsebara driftförhållandena som anges i fartygets 

uppgifter om användning. 

10 Tillgängligheten på maskineri som är kopplat till väsentliga säkerhetsfunktioner skall bibehållas eller återställas med 

hjälp av: 

10.1 Tillförlitlighet, i synnerhet när det gäller driftstörningar, med hänsyn till t.ex. erosion, utmattning, korrosion och 

mekaniska skador till följd av vibrationer, och/eller 

10.2 Redundans för att minimera risken för driftstopp. 

Not: Militära sjösäkerhetsinspektionen kan, utifrån övergripande säkerhetsöverväganden, acceptera en partiell minskning av förmågan från normal drift under 

förutsättning att väsentliga säkerhetsfunktioner bibehålls. 

11 Maskinutrymmen av kategori A skall vara tillräckligt ventilerade för att säkerställa kontinuerlig lufttillförsel till 

utrymmena, som är tillräcklig för personalens säkerhet och välbefinnande samt maskineriets drift, när maskinerna 

och deras ångpannor arbetar med full kraft under alla väderförhållanden inklusive hårt väder. Alla övriga 

maskineriutrymmen skall ha lämplig ventilation, tillräcklig för det aktuella maskinutrymmets användningssyfte. 

12 Åtgärder skall vidtas för att reducera maskinbullret i maskineriutrymmen till nivåer som är acceptabla enligt Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Om bullret inte kan reduceras tillräckligt, skall källan till det överskridande bullret isoleras 

på ett lämpligt sätt, eller en plats som är skyddad från buller ordnas i det utrymme som måste vara bemannat. 

Hörselskydd skall vid behov tillhandahållas för personal som måste gå in i sådana utrymmen. 

13 Maskinutrustning och -anläggningar skall skyddas för att minimera varje fara för personer ombord, med vederbörligt 

hänsynstagande till rörliga delar, heta ytor och övriga risker. 

14 Nödkraftkällor, brandpumpar, länspumpar förutom de som specifikt används för utrymmen för om kollisionsskottet, 

fasta brandsläckningssystem som krävs enligt Kapitel VI samt övriga nödanordningar som är väsentliga för fartygets 

säkerhet, utom ankarspel, skall inte installeras för om kollisionsskottet. 

15 Anordningar skall finnas tillgängliga för att säkerställa att maskineriet kan tas i drift från dött fartyg utan hjälp utifrån. 

16 Åtgärder skall vidtas för att underlätta underhåll och inspektion av maskineri som hör ihop med väsentliga 


17 I de fall det föreligger risk för övervarvning av ett maskineri skall åtgärder för att förhindra detta vidtas. 

IV-2 ORIGINAL 




jun-08 

18 I det fall huvud- eller hjälpmaskineri inklusive tryckkärl eller andra maskineridelar utsätts för inre tryck och kan 

utsättas för farligt övertryck, skall det, om det är genomförbart, installeras skydd mot sådant övertryck. 

19 Utöver de krav som återfinns på andra ställen i dessa regler, skall fartygen konstrueras, byggas och underhållas i 

enlighet med de krav på skrovstyrka, maskineri och elektriska anläggningar som bestäms av ett 

klassificeringssällskap som är erkänt av Militära sjösäkerhetsinspektionen, eller i enlighet med Militära 

sjösäkerhetsinspektionens tillämpliga nationella standarder som erbjuder en ekvivalent säkerhetsnivå. 



mot vilka uppfyllelsen av ovan nämnda prestandakrav kan påvisas skall bestämmas i överenskommelse med Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Fartygets system, utrustning och material skall godkännas i enlighet med överenskomna 


Regel 3 Framdrivning 

Funktionsmål 

1 Framdrivningsutrustningen och framdrivningssystemen skall konstrueras, byggas och underhållas för att minimera 

riskerna för personer ombord under alla förutsebara driftförhållanden. 

2 Framdrivningsutrustningen och framdrivningssystemen skall konstrueras, byggas och underhållas på ett sådant sätt 

att väsentliga säkerhetsfunktioner kan vara kontinuerligt tillgängliga efter enstaka driftstopp och/eller system- 

/utrustningsfel. 

3 Framdrivningsutrustningen skall stödja fartygets förmåga att manövrera, om och när det krävs av befäl, dock 

fortfarande inom de konstruerade eller påtvingade begränsningarna. 

Prestandakrav 

4 Kraven i Kapitel III Regel 3, punkterna 6 och 7 samt Regel 4 punkt 7 gäller utöver dessa krav. 

5 Förbränningsmotorer med en cylinderdiameter på 200 mm eller vevhusvolym på 0,6 m 3 eller mer skall vara försedda 

med vevhusexplosionslucka av lämplig typ och med tillräckligt öppningsarea. Explosionsluckorna skall arrangeras 

eller förses med möjligheter för att säkerställa att utsläpp från dessa är riktade på ett sådant sätt att risken för 

personalskador minimeras. 






Regel 4 Övervakning av maskinsystem 

Funktionsmål 

1 Huvud- och hjälpmaskiner som erbjuder väsentliga säkerhetsfunktioner skall förses med effektiva möjligheter för 

användning och kontroll. 

Prestandakrav 

2 I de fall det är möjligt att fjärrmanövrera framdrivningsmaskiner från brygga, skall följande gälla: 

2.1 Samtliga övervakningssystem för huvud- och hjälpmaskineri som erbjuder väsentliga säkerhetsfunktioner skall 

vara oberoende av varandra eller konstrueras så att driftstörning i ett system inte leder till försämring av ett annat 

systems prestanda; 

IV-3 ORIGINAL 




jun-08 

2.2 Kontrollen skall utföras genom en kontrollanordning för varje oberoende propeller, med automatisk funktion för 

alla tillhörande tjänster, inklusive möjlighet att förhindra överlast av framdrivningsmaskineri. I de fall flera 

propellrar är konstruerade för att arbeta samtidigt får de kontrolleras av en övervakningsanordning; 

2.3 Framdrivningsmaskineriet skall vara försett med en nödstoppanordning på bryggan, som skall vara oberoende av 

bryggans övervakningssystem; 

2.4 Framdrivningsmaskinorder från bryggan skall visas i maskinkontrollrummet och på manöverplatsen i 

maskinrummet; 

2.5 Fjärrkontroll av framdrivningsmaskineriet skall vara möjlig endast från en plats åt gången; på sådana platser är 

sammankopplade manöverplatser tillåtna. På varje plats skall det finnas en indikator som visar vilken plats som 

framdrivningsmaskineriet kontrolleras från. Överföringen av kontroll mellan bryggan och maskinutrymmena skall 

vara möjlig endast i huvudmaskinrummet eller maskinkontrollrummet. Detta system skall innefatta anordningar 

som förhindrar att framdrivningskraften förändras väsentligt när kontrollen överförs; 

2.6 Det skall vara möjligt att kontrollera framdrivningsmaskineriet lokalt, även i händelse av driftstörning i någon del 

av fjärrkontrollsystemet. Det skall också vara möjligt att kontrollera hjälpmaskineriet genom att tillhandahålla 

väsentliga säkerhetsfunktioner på eller nära de aktuella maskinerna; 

2.7 Fjärrkontrollsystemet skall vara konstruerat så att ett larm utlöses i händelse av driftstörning i fjärrkontrollen. Om 

inte Militära sjösäkerhetsinspektionen anser att det är ogenomförbart, skall propellrarnas förinställda fart och 

rotationsriktning bibehållas till dess att den lokala kontrollen är i drift; 

2.8 Indikatorer skall finnas på bryggan, maskinkontrollrummet och manöverplatsen i maskinrummet, för: 

2.8.1 Propellervarvtal och rotationsriktning om propellrarna har fasta blad; 

2.8.2 Propellervarvtal och stigningsinställning om propellrarna har ställbara blad. 

2.9 Ett larm skall finnas på bryggan och i maskinutrymmet för att indikera lågt startlufttryck, som skall ställas in på en 

låg nivå så att huvudmaskineriet kan startas flera gånger. Om framdrivningsmaskineriets fjärrkontroll är 

konstruerad för automatisk start, skall antalet automatiska, på varandra följande försök som inte leder till start 

begränsas för att tillförsäkra tillräckligt med startlufttryck för lokal start; 

2.10 Automatiseringssystemen skall konstrueras på ett sätt som säkerställer att tröskelvarningar om överhängande 

eller nära förestående driftstopp i framdrivningssystemet ges i tid till vakthavande navigationsofficer, så att 

navigeringsförhållandena kan utvärderas i en nödsituation. Systemen skall i synnerhet styra, övervaka, 

rapportera, varna och vidta säkerhetsåtgärder för att minska eller stoppa framdrivningen samtidigt som 

vakthavande navigationsofficer ges möjlighet att ingripa manuellt, utom i de fall då manuellt ingripande snabbt 

kan leda till totalt driftstopp i maskin och/eller framdrivningsutrustning, till exempel vid övervarv. 

3 Om framdrivningsmaskineriet och tillhörande maskiner, inklusive huvudkraftkällor är försedda med automatisk 

kontroll eller fjärrkontroll i varierande omfattning, och är under kontinuerlig manuell övervakning från ett kontrollrum 

skall arrangemangen och kontrollerna vara konstruerade, utrustade och installerade så att maskinernas användning 

är lika säker och effektiv som om de var under direkt övervakning; för detta skall Regel 11 användas på lämpligt sätt. 

Särskild hänsyn skall tas till skydd av sådana utrymmen mot brand och vattenfyllning. 

4 I allmänhet skall automatiska start, drift- och övervakningssystem ha möjlighet för manuell överbryggning av de 

automatiska kontrollerna. Driftstörning på någon del av sådana system skall inte hindra användningen av manuell 

överbryggning. 

5 Ett larm skall finnas som på ett lämpligt sätt kan aktiveras från maskinkontrollrummet eller från manöverplatsen i 

maskinrummet, och som är i stånd att snabbt mobilisera behörig personal. 

6 Turbinframdrivningsmaskiner, och i förekommande fall, förbränningsmotorer för framdrift samt hjälpmaskineri skall 

vara försedda med anordningar för automatisk stopp i fall av driftstörningar, såsom i smöroljetillförsel som snabbt 

kan leda till fullständigt haveri, allvarlig skada eller explosion. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta 

möjligheter för överbryggning av automatiska stoppanordningar. 




IV-4 ORIGINAL 




jun-08 



Regel 5 Manövrering 

Funktionsmål 

1 Manöverutrustningen skall stödja fartygets manövreringsförmåga, om och när det krävs av befälet, dock fortfarande 

inom de konstruerade eller påtvingade begränsningarna. 

2 Det skall finnas tillräckligt med kraft för manövrering för att säkra en riktig kontroll av fartyget, under alla förutsebara 


Prestandakrav 

3 Manövreringsmaskineri och -system skall uppfylla kraven i Kapitel III Reglerna 3 och 4. 

4 Om inget annat uttryckligen föreskrivs, skall varje fartyg vara försett med en huvudstyrinrättning och en 

reservstyrinrättning till Militära sjösäkerhetsinspektionens godkännande. Huvudstyrinrättningen och 

reservstyrinrättningen skall anordnas på så vis att driftstörning på en av dem inte leder till att den andra blir icke 

funktionsduglig. 

5 Huvudstyrinrättning och hjärtstock skall vara: 

5.1 tillräckligt starka och medge styrning av fartyget vid maximal driftfart framåt som skall demonstreras; 

5.2 i stånd att lägga om rodret från 35° grader på ena sidan till 35° på andra sidan med fartyget på största 

djupgående och vid maximal driftfart framåt samt, under samma förutsättningar, från 35° på vilkendera sida till 

30° på andra sidan på högst 28 sekunder; 

5.3 maskindriven när så erfordras för att uppfylla kraven i punkt Fel! Hittar inte referenskälla. och i varje fall när 

Militära sjösäkerhetsinspektionen kräver en hjärtstock med över 120 mm diameter vid rorkulten, med undantag 

för isförstärkning; och 

5.4 konstruerade så att de inte skadas vid maximal backfart; detta konstruktionskrav behöver dock inte styrkas med 

provning vid maximal backfart och maximal rodervinkel. 

6 Reservstyrinrättningen skall vara: 

6.1 tillräckligt stark och medge styrning av fartyget vid styrfart och snabbt kunna sättas i funktion i en nödsituation. 

6.2 i stånd att lägga om rodret från 15° grader på ena sidan till 15° på andra sidan på högst 60 sekunder med 

fartyget på största djupgående och vid halv driftfart framåt, dock minst 7 knop; 

6.3 maskindriven när så erfordras för att uppfylla kraven i punkt 6.2 och i varje fall när Militära 

sjösäkerhetsinspektionen kräver en hjärtstock med över 230 mm i diameter vid rorkulten, med undantag för 

isförstärkning. 

7 Kraftenheterna för huvud- och reservstyrinrättning skall vara: 

7.1 anordnade så att de startar automatiskt när strömmen kommer tillbaka efter ett kraftbortfall; 

7.2 sådana att de kan sättas i drift från en plats på bryggan. I händelse av fel på strömtillförseln till någon av 

kraftenheterna skall ett akustiskt och visuellt larm ges på bryggan. 

8 Där huvudstyrinrättningen har två eller flera identiska kraftenheter behöver inte reservstyrinrättning finnas, under 

förutsättning att: 

8.1 huvudstyrinrättningen är i stånd att lägga rodret enligt kraven i punkt Fel! Hittar inte referenskälla. även när en 

av kraftenheterna är ur funktion; 

IV-5 ORIGINAL 




jun-08 

8.2 huvudstyrinrättningen är anordnad så att ett enstaka fel på dess rörledningssystem eller på en av kraftenheterna 

kan isoleras så att styrförmågan kan upprätthållas eller snabbt återfås. 

9 Manöveranordning för styrinrättning skall finnas: 

9.1 för huvudstyrinrättningen, både på bryggan och i styrmaskinrummet; 

9.2 när huvudstyrinrättningen är anordnad i enlighet med punkt Fel! Hittar inte referenskälla., genom två 

oberoende manöversystem som båda kan manövreras från bryggan. Detta kräver inte dubblering av ratten eller 

styrspaken. Om manöversystemet består av en hydraulisk telemotor behöver inte ett andra oberoende system 

anbringas, utom i fartyg av typ A eller B, eller fartyg som utför högriskoperationer såsom transport av helikoptrar 

eller bunkring till sjöss; 

9.3 för reservstyrinrättning, i styrmaskinrummet samt, om den är motordriven, så att den kan användas från bryggan 

och är oberoende av huvudstyrinrättningens manöversystem. 

10 Varje manöversystem för huvud- och reservstyrinrättning som kan användas från bryggan skall uppfylla följande 

krav: 

10.1 om det är elektriskt, skall det betjänas av en egen separat krets som matas från en strömkrets för styrinrättningen 

från en punkt i styrmaskinrummet eller direkt från samlingsskenor i instrumenttavlan som försörjer 

styrinrättningens strömkrets på en punkt på instrumenttavlan i närheten av matningen av styrinrättningens 

strömkrets; 

10.2 i styrmaskinrummet skall det finnas möjlighet att koppla ifrån varje manöversystem, som kan användas från 

bryggan, från den styrinrättning det betjänar; 

10.3 systemet skall kunna sättas i drift från en plats på navigeringsbryggan; 

10.4 i händelse av fel på strömtillförseln till manöversystemet, skall ett akustiskt och visuellt larm ges på bryggan; 

10.5 endast kortslutningsskydd får finnas på matarkretsarna för styrinrättningens manöversystem; 

10.6 Anordningar som indikerar att motorerna till elektriska och elektrohydrauliska styrinrättningar är igång skall 

installeras på bryggan och på en lämplig manöverplats för huvudmaskineri. 

11 Styrinrättningars elförsörjning skall uppfylla följande krav: 

11.1 De elektriska strömkretsarna och styrmaskinernas manöversystem med tillhörande komponenter, kablar och 

rörledningar som krävs enligt denna regel skall vara åtskilda i hela sin längd så långt det är praktiskt möjligt; 

11.2 Varje elektrisk eller elektrohydraulisk styrinrättning som innefattar en eller flera kraftenheter skall betjänas av 

minst två separata kretsar som matas direkt från huvudinstrumenttavlan; en av kretsarna får dock matas via 

nödkrafttavlan. En elektrisk eller elektrohydraulisk reservstyrinrättning som hör ihop med en elektrisk eller 

elektrohydraulisk huvudstyrinrättning får anslutas till en av de kretsar som matar denna huvudstyrinrättning. De 

kretsar som matar en elektrisk eller elektrohydraulisk styrinrättning skall ha tillräcklig kapacitet för att kunna 

kraftförsörja alla motorer som kan anslutas till dem samtidigt och som kan behöva användas samtidigt; 

11.3 Kortslutningsskydd och larm för överlast skall finnas för sådana kretsar och motorer. Om överströmsskydd, 

inklusive startström, finns skall det vara för minst dubbla fullastströmmen för den motor eller krets som skall 

skyddas samt vara anordnat så att rätt startströmmar kan passera. Där trefas kraftförsörjning används skall det 

finnas larm som indikerar fel på någon av strömfaserna. De larm som krävs enligt denna punkt skall vara både 

akustiska och visuella och belägna på en väl synlig plats i huvudmaskinrummet eller i ett kontrollrum från vilket 

huvudmaskineriet normalt kontrolleras, och uppfylla kraven i Kapitel III; 

11.4 För fartyg av Typ C eller D gäller det att när en reservstyrinrättning som enligt regel Fel! Hittar inte 

referenskälla. skall vara maskindriven inte drivs elektriskt eller drivs av en elektrisk motor som främst är avsedd 

för andra ändamål, får huvudstyrinrättningen matas av en krets från huvudinstrumenttavlan. Då en sådan 

elektrisk motor som främst är avsedd för andra ändamål anordnas för att betjäna en sådan reservstyrinrättning, 

får Militära sjösäkerhetsinspektionen frångå kravet i punkt 11.3, om kravet uppfylls genom skyddsanordningen 

samt genom uppfyllelse av kraven i punkterna Fel! Hittar inte referenskälla. och 7.2 samt Fel! Hittar inte 

referenskälla. som gäller för reservstyrinrättning. 

12 Rodervinkeln skall: 

IV-6 ORIGINAL 




jun-08 

12.1 om huvudstyrinrättningen är maskindriven, indikeras på bryggan. Indikeringen av rodervinkel skall vara 

oberoende av styrmaskinens manöversystem; 

12.2 kunna avläsas i styrmaskinrummet. 

13 Hydrauliskt drivna styrinrättningar skall förses med följande: 

13.1 anordningar för att bibehålla hydrauloljans renhet med beaktande av det hydrauliska systemets typ och 

konstruktion; 

13.2 larm vid låg nivå i varje hydrauloljetank för att så tidigt som praktiskt möjligt ge en indikation om eventuella 

hydrauloljeläckor. Akustiska och visuella larm skall ges på bryggan och i maskineriutrymmet på platser där de 

lätt kan observeras; och 

13.3 en fast förrådstank med tillräcklig kapacitet för att återfylla minst ett kraftöverföringssystem inklusive tank, när 

huvudstyrinrättningen enligt kraven skall vara maskindriven. Förrådstanken skall anslutas permanent genom 

rörledning, på ett sådant sätt att de hydrauliska systemen lätt kan återfyllas från en plats i styrmaskinrummet. 

Den skall också vara försedd med en nivåmätare. 

14 Styrmaskinrum skall vara: 

14.1 lättillgängliga och, så långt det är praktiskt möjligt, avskilda från maskineriutrymmen; och 

14.2 försedda med lämpliga anordningar som säkerställer tillträde till styrmaskineriet och dess manöverdon. Dessa 

anordningar skall inkludera ledstänger och trallar eller andra halkfria ytor för att försäkra att arbetsförhållandena 

är lämpliga i händelse av hydrauloljeläckage. 

15 I varje fartyg av typ A och B, skall huvudstyrinrättningen bestå av två eller flera identiska kraftenheter som uppfyller 

kraven i punkt Fel! Hittar inte referenskälla.. Militära sjösäkerhetsinspektionen får medge lättnader av detta krav 

för fartyg av typ B. 

16 Varje fartyg av typ A och B skall uppfylla följande: 

16.1 huvudstyrinrättningen skall anordnas så att styrförmågan återfås på högst 45 s efter ett kraftöverföringssystems 

bortfall, i händelse av förlust av styrförmåga till följd av enstaka fel i någon del av huvudstyrinrättningens 

kraftöverföringssystem, exklusive rorkult, kvadrant eller komponenter med samma ändamål, eller kärvning i 

rodrets manöverdon; 

16.2 huvudstyrinrättningen skall bestå av antingen: 

16.2.1 två oberoende och separata kraftöverföringssystem, som var för sig uppfyller kraven i punkt Fel! Hittar inte 

referenskälla.; eller 

16.2.2 minst två identiska kraftöverföringssystem som, när de är i gång samtidigt i normal drift, skall vara i stånd att 

uppfylla kraven i punkt Fel! Hittar inte referenskälla.. Om det är nödvändigt för att uppfylla detta krav, skall de 

hydrauliska kraftöverföringssystemen vara sammankopplade. Förlust av hydraulolja från ett system skall 

kunna upptäckas och det defekta systemet automatiskt isoleras så att annat/andra kraftöverföringssystem är 

helt funktionsdugliga. 

16.3 styrinrättningar som inte är av hydraulisk typ skall uppnå likvärdiga standarder. 

17 För reservstyrinrättning gäller att en alternativ kraftförsörjning, som kan försörja minst den styrmaskinskraftenhet 

som uppfyller kraven i punkt 6.2 samt dess manöversystem och rodervinkelvisaren, skall göras tillgängligt 

automatiskt inom 45 s, antingen från nödkraftkällan eller från en oberoende kraftkälla som är placerad i 

styrmaskinrummet. Denna oberoende kraftkälla skall endast användas för detta ändamål. I varje fartyg av typ A och 

B skall den alternativa kraftkällan ha en kapacitet som räcker för minst 30 minuters oavbruten drift, och i övriga fartyg 

för minst 10 minuter. 




IV-7 ORIGINAL 




jun-08 



Regel 6 Ankring och förtöjning 

Funktionsmål 

1 Fartyget skall ha maskineri som är i stånd att uppfylla kraven på säker ankring och förtöjning. 

Prestandakrav 

2 Ankrings- och förtöjningsmaskinerna skall konstrueras, byggas och underhållas i enlighet med konstruktionskrav 

samt mekaniska och elektriska krav som bestäms av ett klassificeringssällskap som är erkänt av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen, eller i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens tillämpliga standarder som erbjuder 

minst en ekvivalent säkerhetsnivå. 






Regel 7 Lyftanordningar för utrymning och livräddning 

Funktionsmål 

1 Att tillhandahålla all lyftutrustning som erbjuder väsentliga säkerhetsfunktioner i enlighet med kraven i Kapitel VII. 

Prestandakrav 

2 Lyftutrustning som krävs för väsentliga säkerhetsfunktioner skall vara i enlighet med kraven i Kapitel VII, och i 

synnerhet med Regel 22. 






Regel 8 Övriga väsentliga säkerhetsfunktioner 

Funktionsmål 

1 Fartyget skall ha adekvat maskineri som krävs för att uppfylla övriga väsentliga säkerhetsfunktioner som inte 

beskrivs någon annanstans i detta kapitel. 

Prestandakrav 

2 Det skall finnas ett högtryckssystem med sjövatten, som skall vara i stånd att erbjuda väsentliga säkerhetsfunktioner 

som krävs enligt Kapitel VI. 

3 Om ett fartyg förväntas ta emot bränslen med låg flampunkt från luftfartyg, skall det finnas ett lämpligt 

hanteringssystem för detta. 

4 Placering och arrangemang av luftrör till brännoljeservice- och matningstankar och smöroljetankar skall anordnas så 

att det inte direkt leder till risk för inträngning av havsvatten eller regnvatten, i fall ett luftrör går sönder. 

IV-8 ORIGINAL 




jun-08 

5 Två servicetankar för brännolja till varje typ av bränsle som används ombord och som behövs till framdrivning och 

vitala system eller likvärdiga arrangemang skall finnas på alla nya fartyg, och ha en kapacitet som räcker till minst 8 

timmar för framdrivningsmaskineriet vid maximal kontinuerlig effekt samt för generatoranläggningen vid normal 

driftbelastning till sjöss. 

6 Länspumpsarrangemanget skall: 

6.1 uppfylla kraven i Kapitel III; 

6.2 Ha tillräcklig kapacitet för att säkerställa att väsentliga säkerhetsfunktioner skyddas under alla förutsebara 







Regel 9 Kommunikationssystem för framdrivning och manövrering 

Funktionsmål 

1 Fartyget skall ha adekvat intern kommunikation för att göra det möjligt för ledningen att kontrollera framdrivnings- och 

manövreringssystemet under alla förutsebara driftförhållanden. 

Prestandakrav 

2 Kommunikationsanordning skall finnas mellan bryggan och styrmaskinrummet. 

3 Minst två oberoende anordningar skall finnas tillgängliga för att kommunicera order från bryggan till den 

manöverplatsen i maskinrummet eller det maskinkontrollrum varifrån propellrarnas fart och rotationsriktning normalt 

styrs; en av dessa skall vara en maskintelegraf som ger en visuell indikering av order och svar både i 

maskinutrymmen och på bryggan. Lämpliga kommunikationsanordningar skall finnas mellan bryggan och 

maskinutrymmet eller andra platser från vilka propellrarnas varvtal och rotationsriktning kan styras. 







Funktionsmål 

1 Operatörerna skall ges tillräckliga anvisningar för säker användning och underhåll av alla maskiner som utför 

väsentliga säkerhetsfunktioner. 

Prestandakrav 

2 Anvisningarna skall ges till operatören för att säkerställa en säker användning och underhåll av maskiner som utför 

väsentliga funktioner, under alla förutsebara driftförhållanden. 

3 Dessa anvisningar skall innehålla uppgifter om säkra driftgränser och tydliggöra att användning utanför dessa 

gränser är osäker och kan leda till skada för utrustning och system. 

4 Operatörsanvisningarna skall presenteras på ett språk och i ett format som kan förstås av operatören i det 

sammanhang som gäller. 

IV-9 ORIGINAL 




jun-08 


5 Informationen om handhavande skall godkännas som förenlig med prestandakraven ovan. 

Regel 11 Tidvis obemannade maskinutrymmen 

Funktionsmål 

1 De anordningar som finns tillgängliga skall vara sådana att de säkerställer att fartygets säkerhet under alla 

förutsebara driftförhållanden, inklusive manövrering, är ekvivalent med den som gäller för ett fartyg där 

maskinutrymmena är bemannade. 

Prestandakrav 

2 För maskiner som utför väsentliga säkerhetsfunktioner, skall det finnas anordningar för effektiv upptäckt och 

larmning vid brand i ett tidigt stadium. 

3 Förbränningsmotorer på 2 250 kW eller mer eller som har cylindrar med diameter större än 300 mm skall ha 

oljedimdetektorer i vevhuset eller temperaturgivare för bärlagren eller likvärdiga anordningar. 

4 Länsgroparna i periodvis obemannade maskinutrymmen skall placeras och övervakas på ett sådant sätt att 

ansamling av vätskor upptäcks vid normala trim- och krängningsvinklar, och skall vara tillräckligt stora för att lätt 

rymma normal dränering under den obemannade tiden. 

5 Om länspumparna startar automatiskt skall det finnas anordningar som indikerar när inflödet av vätska är större än 

pumpkapaciteten eller när pumpen är i drift oftare än vad som normalt kan förväntas. I dessa fall kan mindre 

länsgropar tillåtas för att täcka en rimlig tidsperiod. Om automatiskt kontrollerade länspumpar är anordnade skall 

särskild uppmärksamhet ägnas åt kraven att förhindra oljeutsläpp. 

6 Kontrollanordningarna till varje ventil som betjänar ett sjöintag, ett utsläpp under vattenlinjen eller ett 

länsejektorsystem skall vara placerade så att de ger tillräcklig tid för manövrering i händelse av inflöde av vatten i 

utrymmet, med beaktande av den tid som kan krävas för att nå och manövrera sådana kontrollanordningar. Om den 

nivå till vilken utrymmet kan bli vattenfyllt med fartyget vid största djupgåendet kräver det, skall anordningar vidtas för 

att manövrera kontrollanordningarna från en plats ovanför denna nivå. 

Not: Se Regel 8.6 och Kapitel III för ytterligare regler gällande länspumpsanordningar. 

7 Under alla förutsebara driftförhållanden, inklusive manövrering, skall varvtal, rotationsriktning och i förekommande 

fall propellerstigningen helt kunna kontrolleras från bryggan. 

7.1 Denna fjärrkontroll skall utföras genom en separat kontrollanordning för varje oberoende propeller, med 

automatisk funktion för alla tillhörande tjänster, inklusive, där det behövs, möjlighet att förhindra överlast av 

framdrivningsmaskineriet. 

7.2 Framdrivningsmaskineriet skall vara försett med en nödstoppanordning på bryggan, som skall vara oberoende av 

bryggans övervakningssystem. 

8 Framdrivningsmaskinorder från bryggan skall visas i maskinkontrollrummet och i förekommande fall på 

framdrivningsmaskineriets manöverplats. 

9 Fjärrkontroll av framdrivningsmaskineriet skall vara möjlig endast från en plats åt gången; på sådana platser är 

sammankopplade manöverdon tillåtna. På varje plats skall det finnas en indikator som indikerar vilken plats som 

framdrivningsmaskineriet kontrolleras från. Överföringen av kontroll mellan bryggan och maskinutrymmena skall 

vara möjlig endast i huvudmaskinrummet eller maskinkontrollrummet. Systemet skall innefatta anordningar som 

förhindrar att den framdrivande kraften förändras väsentligt när kontrollen överförs från en plats till en annan; 

10 Det skall vara möjligt att kontrollera alla maskiner som utför väsentliga säkerhetsfunktioner lokalt, vid fel på någon 

del av det automatiska systemet eller fjärrkontrollsystemet. 

11 Det automatiska fjärrkontrollsystemets konstruktion skall vara sådan att ett larm utlöses vid driftstörning i detta 

system. Om inte Militära sjösäkerhetsinspektionen anser att det är ogenomförbart, skall propellrarnas förinställda 

varvtal och rotationsriktning bibehållas till dess att den lokala kontrollen är i drift. 

IV-10 ORIGINAL 




jun-08 

12 Indikatorer skall finnas på bryggan för: 

12.1 Propellervarvtal och rotationsriktning om propellrarna har fasta blad; 

12.2 Propellervarvtal och stigningsinställning om propellrarna har ställbara blad. 

13 Där det finns möjlighet att starta maskineri som utför väsentliga säkerhetsfunktioner från bryggan, skall antalet försök 

begränsas så att en startkraftsreserv bibehålls. Ett larm skall finnas inmonterat för att indikera när gränsen är nådd. 

14 En tillförlitlig anordning för talkommunikation skall finnas mellan maskinkontrollrummet eller i förekommande fall 

framdrivningsmaskineriets manöverplats och bryggan och maskinbefälets hytter. Om det inte finns någon 

vakthavande maskinist, skall en tillförlitlig anordning för att kontakta behörig tjänstgörande personal finnas tillgänglig. 

15 Det skall finnas ett larmsystem som indikerar varje fel som behöver åtgärdas och som: 

15.1 Kan ge ett akustiskt larm i maskinkontrollrummet eller på manöverplatsen i maskinrummet och visuellt indikera 

varje separat larmfunktion på en lämplig plats; 

15.2 Har en tillförlitlig funktion att kontakta behörig tjänstgörande personal; 

15.3 Utlöser ett akustiskt och visuellt larm på bryggan vid varje situation som kräver åtgärd eller vakthavande befäls 

uppmärksamhet; 

15.4 Så långt det är praktiskt möjligt är konstruerat enligt felsäkerhetsprincipen; 

15.5 Utlöser fartygets allmänna larm i enlighet med Regel 4 punkt 5. 

16 Larmsystemet skall ha kontinuerlig kraftförsörjning och ha automatisk överkoppling till en stand-by-kraftförsörjning i 

fall den normala kraftförsörjningen bryts. 

17 Bortfall av den normala kraftförsörjningen till larmsystemet skall indikeras genom ett larm. 

18 Larmsystemet skall kunna indikera mer än ett fel samtidigt, och kvittering av ett larm skall inte förhindra ett annat 

larm. 

19 Kvittering av varje larm, på den plats som anges i punkt Fel! Hittar inte referenskälla., skall indikeras på de platser 

där det visades. Larmen skall bibehållas till dess att de har kvitterats, och de visuella indikeringarna av enskilda larm 

skall bibehållas till dess att felet har åtgärdats, varvid larmsystemet automatiskt skall återställas till normala 


20 Det skall finnas ett säkerhetssystem som säkerställer att allvarliga driftstörningar i maskineri, som utgör en 

omedelbar fara, skall påbörja automatiskt avstängning av den delen av anläggningen samt att larm ges. 

Avstängning av framdrivningssystemet skall inte aktiveras automatiskt utom i fall som skulle kunna leda till allvarlig 

skada, totalhaveri eller explosion. I fall anordningar för blockering av framdrivningsmaskineriets avstängning finns 

monterade, skall de vara sådana att de hindrar vårdslös användning. Det skall finnas visuella anordningar som visar 

när blockeringen har aktiverats. 

21 De särskilda kraven för maskineri-, ångpanne- och elanläggningar skall vara uppfyllda till Militära 

sjösäkerhetsinspektionens belåtenhet och omfatta minst följande: 

21.1 Den elektriska huvudkraftkällan skall uppfylla följande: 

21.1.1 Där den elektriska kraften normalt kan produceras av en generator skall lämpliga anordningar för urkoppling av 

last finnas för att säkerställa fullständig kraftförsörjning till de tjänster som behövs för väsentliga 

säkerhetsfunktioner. Vid bortfall av den generator som är i drift skall lämpliga anordningar finnas för automatisk 

start och inkoppling till huvudinstrumenttavlan av en reservgenerator med tillräcklig kapacitet för att möjliggöra 

framdrivning och styrning och för att tillförsäkra fartygets säkerhet genom automatisk återstart av de väsentliga 

hjälpmaskinerna, inklusive, där det krävs, sekventiell drift. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan ge dispens 

från detta krav för ett fartyg av typ C eller D, om kravet ej anses tillämpligt; 

21.1.2 Om den elektriska kraften normalt produceras av två eller fler generatorer samtidigt, i parallelldrift, skall det 

finnas möjlighet att t.ex. genom urkoppling av last se till att vid bortfall av ett av dessa generatoraggregat, de 

återstående generatorerna fortsätter att vara i drift utan överbelastning, för att bibehålla väsentliga 






jun-08 

21.2 Där reservmaskiner krävs för övriga väsentliga säkerhetsfunktioner, skall de vara försedda med automatiska 

omkopplingsanordningar. 

21.3 Övervakningssystemet skall vara sådant att de tjänster som behövs för framdrivningsmaskineriets och dess 

hjälpmotorers drift säkras genom de nödvändiga automatiska anordningarna. 

21.4 Ett larm skall ges vid automatisk omkoppling. 

21.5 Ett larmsystem som uppfyller punkterna 15 till 19 skall finnas för alla viktiga tryck, temperaturer, vätskenivåer och 

övriga väsentliga parametrar. 

21.6 En manöverplats i maskinrummet skall anordnas med nödvändiga larmpaneler och instrument som indikerar 

varje larm 

21.7 Anordningar skall finnas för att bibehålla startkraften i enlighet med regel 4 punkt 2.9. 






Regel 12 Trycksatta system 

Funktionsmål 

1 Tryckkärl och tillhörande rörsystem och tillbehör skall vara konstruerade och tillverkade så att de är adekvata för den 

funktion som de är avsedda för. 

2 Anordningar skall finnas för att förhindra övertryck i något tryckkärl eller tillhörande rörsystem, under alla förutsebara 


Krav 

3 Alla ångpannor och alla oeldade ånggenerator skall vara försedda med minst två säkerhetsventiler med tillräcklig 

kapacitet. Med beaktande av en ångpannas eller oeldad ånggenerators energiutveckling och övriga egenskaper kan 

dock Militära sjösäkerhetsinspektionen tillåta att endast en säkerhetsventil monteras om adekvat skydd mot 

övertryck därmed erhålls. 

4 För övriga trycksatta system, skall det finnas möjlighet att förhindra övertryck i systemets olika delar. Lämpliga 

tryckavlastningsanordningar skall finnas tillgängliga. Säkerhetsventilerna skall anordnas eller förses med 

anordningar för att se till att: 

4.1 personalsäkerhet och miljöskydd säkerställs 

4.2 om avtappning sker till ett system med lägre tryck skall inte detta system utsättas för övertryck. 

5 Varje oljeeldad panna som är avsedd att fungera utan manuell övervakning skall ha säkerhetsarrangemang som 

stänger av bränsletillförseln och ger larm vid låg vattennivå, störning i lufttillförsel eller flamfel. 

6 Vattenrörspannor som betjänar turbinframdrivningsmaskinerna skall vara försedda med larm för hög vattennivå. 

7 Varje ångalstrande system som utför väsentliga säkerhetsfunktioner, eller som kan bli farligt på grund av driftstörning 

i dess matarvattenförsörjning, skall vara försett med minst två separata matarvattensystem från och med 

matarpumparna, med beaktande av att ett inlopp till ångbehållaren är acceptabelt. Om övertryck inte förhindras av 

pumpens egenskaper, skall det finnas anordningar som förhindrar övertryck i någon del av systemen. 

8 Pannorna skall vara försedda med anordningar för att övervaka och kontrollera matarvattnets kvalitet. Lämpliga 

arrangemang skall finnas för att så långt det är praktiskt möjligt, förhindra inträngning av olja eller andra föroreningar 

som kan ha skadlig inverkan på pannan. 





jun-08 

9 Varje panna som är konstruerad för att bibehålla en viss vattennivå skall vara försedd med minst två anordning som 

indikerar dess vattennivå, minst en av dessa skall vara ett vattenståndsglas för direkt avläsning. 

10 Det skall finnas anordningar för dränering av varje ångrör där farliga vattenslag annars kan uppstå. 

11 Där direkt luftstart av förbränningsmotorer finns monterad, skall systemet ha tillräckligt skydd mot baktändningars 

och inre explosioners effekter på startluftrören. 

12 Alla luftrör från startluftskompressorer skall leda direkt till startluftskärlen, och alla startluftrör från startluftkärlen till 

huvud- eller hjälpmotorer skall vara helt skilda från kompressorernas luftrörssystem. 

13 Åtgärder skall vidtas för att minimera inträngning av olja i de tryckluftsatta systemen och för att dränera dessa 

system. 

14 Alla sådana trycksatta system skall vara försedda med lämpliga anordningar för tryckavlastning. Alla separat 

isolerbara delar av sådana system behöver oberoende avlastningsanordningar. 









Kapitel V Elektriska anläggningar Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

Regel 0 Mål 

KAPITEL V ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR 

Not: I den mån maskinsystemen omfattar några eller samtliga funktioner som tas upp nedan, är målen lika tillämpliga på Kapitel IV Maskinanläggningar 

1 Kraftgenererings- och eldistributionssystem samt därtill hörande övervakning, hjälp- och stödsystem skall 

konstrueras, byggas och underhållas så att risken för alla ombordtagna personer minimeras i alla förutsebara 

operativa förhållanden. 

2 Strömförsörjningen av installerade system, maskiner och utrustning ombord skall vara tillräcklig för fartygets 

väsentliga förmåga och för de ombordtagnas säkerhet. 

Regel 1 Säkerhetsfilosofi 

Not: Örlogsfartygens egenskaper och särskilt de som följer av anpassning till riskminimering, skall följa Deklaration av uppgifter om användning. 

1 För samtliga fartygstyper skall de elektriska anläggningarna: 

1.1 Säkerställa strömförsörjningen efter minst ett driftsavbrott eller och/eller systemfel/utrustningsfel; 

1.2 Möjliggöra att utan extern hjälp starta nödvändiga reservsystem vid elavbrott; 

1.3 Tillgodose hög tillförlitlighet och minimera risken för hanteringsfel i samtliga förutsebara driftssituationer; 

1.4 Försörja samtlig personal ombord och nödvändiga säkerhetsfunktioner i händelse av samtliga förutsebara 

olyckor och nödsituationer, åtminstone tills personalen nått en säker plats eller hotbilden har avlägsnats; 

1.5 Underlätta för besättningen att utföra drift och underhåll. 

Ytterligare arrangemang 

2 Den Militära sjöfartsinspektionen kan kräva att följande ytterligare arrangemang åtföljs, då detta är nödvändigt eller 

lämpligt enligt fartygets arbetsuppgifter som de definierats i Deklaration av uppgifter om användning: 

2.1 Tillräcklig elkraft för att bevara funktionsdugligheten även efter förlust av ett vattentätt skott; 

2.2 Den elektriska anläggningen skall möjliggöra att drift, underhåll samt reparationer kan utföras vid skada; 

2.3 Den elektriska anläggningen bör utformas för att förhindra skador genom överbelastning enligt definition av den 

Militära sjöfartsinspektionen, som innebär risker för personal eller andra grundläggande fartygsfunktioner och 

försvagar dessas funktionsduglighet. 


1 I tillägg till definitionerna i Kapitel I, Regel 2 skall följande definitioner vara giltiga i detta kapitel. 

1.1 Skadekontrollområde – område på ett örlogsfartyg där brandskydd och brandbekämpning, översvämningskontroll 

och begränsning av övriga skador tas om hand av specialpersonal. Ett område som normalt innefattar flera 

vattentäta fartygsdelar. Skadekontrollområdena för varje enskild fartygstyp skall fastställas i samråd med den 

Militära sjöfartsinspektionen. 

1.2 Huvudströmsavbrott – situation då huvudströmsförsörjningen är ur funktion. Ett huvudströmsavbrott kan ha effekt 

på en del av ett fartyg eller hela fartyget. Inblandande delsystem kan påverkas om dessa inte utrustats med 

utrustning för avbrottsfri strömförsörjning. 

1.3 Huvudtavla – apparatskåp och kontrollutrustning för huvudkraftförsörjning disponerad för distribution av elenergi 

till förbrukare och delkretsar. Kontrolltavla på stridsfartyg skall principiellt försörjas av två olika strömkällor. 

Kontrolltavla skall installeras ovanför nivån för maximalt djupgående för den utrustning som skall kunna hållas 

operativ vid översvämning. 


V-1 

ORIGINAL



Juni 2008 

1.4 Elektriskt kraftverk – kombination av kraftgeneratorer med tillhörande övrigt maskineri och kraftverkets ställverk 

för försörjning av elnätet. På strömkrävande fartyg (t.ex. vid eldrift) kan kraftverket generera högre volttal och 

försörja elnätet genom transformatorer och omvandlare. På stridsfartyg skall det även vara möjligt med 

oberoende och parallell drift med hjälp av annat kraftverk. 

1.5 Elnät – Den sammantagna utrustningen för distribution av elenergi med ett standardiserat lågvoltssystem 

definierat av den Militära sjöfartsinspektionen. På fartyg i NATO-flottan installeras 3-fas, 440 Volts AC, 60 Hz. 

1.6 Övre däck – det högst belägna däcket som täcker fartyget från för till akter. 

Not: Detta kan också kallas skott, skadekontrolls- eller kommunikationsdäck. 

1.7 Kraftverkets ställverk – apparatskåp direkt relaterad till kraftverket. 

1.8 Undernät – Undersystem med från huvudnätet avvikande volttal. Dessa system försörjs av huvudnätet genom 

omvandlare och transformatorer. 

1.9 Strömavbrott – Förlust av huvudkraftnätets elförsörjning. 

1.10 Skeppsstyr- och övervakningssystem – sammanhängande system för manövrering och övervakning av viss 

teknisk fartygsutrustning såsom drivkälla, elektriskt kraftverk, skadekontroll, etc. 

Regel 3 Tillgång till elkraft 

Funktionsmål 

1 Elektriska försörjningssystem skall vid normaldrift men särskilt vid fel och skador säkerställa stabil elkraft till alla 

tekniska funktioner ombord på örlogsfartyget och dess brukare. 

Prestandakrav 

2 Verkningar av fel och skador skall begränsas så mycket som möjligt t.ex. genom redundans i strukturer och 

funktioner. 

3 Det skall säkerställas att elförsörjningen fungerar pålitligt under alla miljöförhållanden (t.ex. klimat, flytnivå, 

fartygsrörelser, accelerationer och vibrationslaster) enligt fartygets arbetsuppgifter som de har definierats av den 

Militära sjöfartsinspektionen i Deklaration av uppgifter om användning. 

4 Efter ett strömavbrott skall det vara möjligt att snabbt sätta i drift de delar av elnätet som fortfarande är 

funktionsdugliga. 

5 De kraftgenererande systemen för överföring, transformation och distribution skall utformas, installeras och 

anpassas till att motstå stötlaster enligt definition från den Militära sjöfartsinspektionen. De skall behålla sin 

funktionsduglighet under och/eller efter en sådan stötlast. 

6 Elförbrukare som behöver en avbrottsfri elförsörjning men som står utanför det som framställs i kapitlet skall 

definieras för varje enskild fartygstyp av den Militära sjöfartsinspektionen. 


7 Standarder, kriterier och/eller procedurer för utformning, konstruktion, test, drift, underhåll och reparation för 

uppfyllelse av de ovan nämnda prestandakraven skall överenskommas med den Militära sjöfartsinspektionen. 

Fartygssystem, utrustning och material skall godkännas i överensstämmelse med antagna standarder, kriterier 

och/eller procedurer. 


V-2 

ORIGINAL



Juni 2008 

Regel 4 Huvudkraftkälla för låg spänning 

Funktionsmål 

1 Kraftkällan för lågspänning skall förse de enskilda användarnas utrustning med elförsörjning. Vid enskilt jordfel skall 

ojordade system fortsatt försörja resten av förbrukarna. 

Not: För mindre fartyg och delsystem på stridsfartyg, kan jordade system användas efter godkännande av den Militära sjöfartsinspektionen. 

2 Förbrukare skall förses med elkraft av tillräcklig kvalitet för korrekt drift av sin utrustning. 

Definitioner 

3 Lågspänning – är spänningar upp till 1 kV för växelström (AC) och 1.5kV för likström (DC). 

Prestandakrav 

4 Kraftkällor för lågspänning skall: 

4.1 Försörja förbrukare som definierats av den Militära sjöfartsinspektionen som behövande av högkvalitativ 

elförsörjning enligt STANAG 1008. För övriga förbrukare kan undantag göras efter godkännande från den 

Militära sjöfartsinspektionen om säker drift inte påverkas av variationer i elförsörjningens kvalitet; 

4.2 Endast försörja jordade delsystem eller förbrukare via galvanisk isolering. 

5 För system med ojordad nollisolering skall övervakningssystem finnas tillgängliga. För samliga galvaniskt isolerade 

huvud- eller delsystem skall övervakningssystem installeras, som kontinuerligt testar isoleringens status gentemot 

fartygsskrovet, i kraftverkets ställverk och i distributionssystemens apparatskåp för de isolerade underliggande 

elnäten. 

6 Kontrollutrustning för isoleringen skall installeras till ojordade kontrollkretsar om ett andra jordfel kan skapa farliga 

funktionsstörningar hos apparater och utrustning. 






Regel 5 Anordning och kapacitet för generatorer och kraftkällor 

Funktionsmål 

1 De huvudsakliga kraftkällorna skall utformas så att tillräcklig elförsörjning erbjuds för samtliga elförbrukare vid 

samtidig drift. Vid enskilda fel skall elförsörjningen kvarstå för grundläggande säkerhetsfunktioner. 

Definitioner 

2 Hög beredskapsnivå – tillstånd med ett antal aktiva förbrukare enligt definition av den Militära sjöfartsinspektionen 

beroende på fartygstyp och dess uppdrag. Fastställandet av detta tillstånd skall inkludera driftsaspekter, 

säkerhetsaspekter och åtgärder för skadekontroll. 

Prestandakrav 

3 Kraftkälla och generatoraggregat skall förse med elkraft för: 


V-3 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.1 Alla nödvändiga funktioner för fartygets normala drift och beboelighet utan att behöva ta till eventuella 

nödkraftkällor 

3.2 Elförsörjning av säkerhetsskäl under olika nödsituationer 

4 Kraftverk och generatoraggregat skall säkerställa strömförbrukarnas driftssäkerhet genom rimliga toleransnivåer för 

spänning, nätfrekvens och harmonisk distorsion. 

5 Kraftverk eller huvudkraftkällor och nödkraftkällor skall installeras på så sätt att risken för strömavbrott minimeras vid 

uppkommen skada. 

6 Den huvudsaliga kraftkällan skall bestå av minst två generatoraggregat. Dess kapacitet skall vara som minst 

tillräcklig för att möta de krav som beskrivs i paragraf 4 ovan. 

7 Det skall finnas en huvudkraftkälla och en reservkraftkälla. Reservkraftkälla kan vara en oberoende nödkraftkälla 

placerad ovanför huvuddäcket. Om huvudkraftkällan består av minst två oberoende kraftverk placerade i två icke 

intilliggande utrymmen är en oberoende nödkraftkälla inte nödvändig. 

8 Kvaliteten på strömförsörjningen skall garantera korrekt drift för elförbrukarna. De tillåtna toleransnivåerna för 

spänning, nätfrekvens och harmonisk distorsion skall säkerställas genom val av lämpliga kraftgeneratorer, 

omvandlare, eller transformatorer med speciell hänsyn tagen till nivån på icke sinusvågsformade belastningar i 

kraftförsörjningssystemet. 

9 Nödkraftkällan skall säkerställa minst 18 timmars stabil strömförsörjning till åtminstone följande strömförbrukare: 

9.1 huvudsändarsystem 

9.2 allmänt nödlarmssystem 

9.3 branddetektor och larmsystem 

9.4 internt kommunikationssystem; 

9.5 nödbelysningssystem enligt Regel 9 Belysningssystem 

9.6 radiokommunikationsutrustning 

9.7 eldrivna vägvisningssystem 

9.8 eldrivna dörrar, om dessa finns installerade 

9.9 brandbekämpning – minst en pump med tillhörande manöverenhet 

9.10 räddningssystem – minst en länspump och en ballastpump med tillhörande manöverenhet 

9.11 båtdävertar – motorer och manöverenheter 

9.12 medicinska installationer; 

9.13 styrsystem – motorer och manöverenheter (minimitiden kan reduceras till 30 minuters kontinuerlig drift); 

9.14 navigationssystem 

9.15 skeppsstyr- och övervakningssystem. 

10 På fartyg som är inblandade i begränsade operationer under kortare tid kan den Militära sjöfartsinspektionen, om 

tillräcklig hög säkerhetsnivå uppnås, godta kortare tidsperioder än 18 timmar. 

11 Om nödkraftkällan är ett generatoraggregat, skall en batteribaserad tillfällig kraftkälla installeras för att överbrygga 

spänningsbortfall under tiden mellan ett fel uppstått på huvudströmmen tills nödkraftkällan är i drift. Den tillfälliga 

kraftkällan skall som minst kraftförsörja följande förbrukare: interna och externa kommunikationssystem, allmänna 


V-4 

ORIGINAL



Juni 2008 

nödlarmssystem, branddetektor och larmsystem och navigationssystem om dessa inte drivs av egna aggregat. 

Batterikapaciteten skall möjliggöra drift under minst en halvtimme. 

12 För att garantera tillförlitlig drift av en nödkraftkälla vid strömavbrott på huvudkraftkällan skall organisatoriska 

och/eller tekniska åtaganden göras som t.ex. övervakning av de tekniska förutsättningarna för att starta en 

dieselgenerator för nödlägen. 

Alternativa arrangemang 

13 Den Militära sjöfartsinspektionen kan kräva följande alternativa arrangemang gentemot paragraf 7 till 12 ovan när det 

bedöms nödvändigt och lämpligt beroende på fartygets roll enligt definition i Deklaration av uppgifter om användning: 

13.1 På icke eldrivna stridsfartyg skall den totala elkraften försörja: 

13.1.1 som minst 1,5 timmars kapacitet för högt beredskapsläge; 

13.1.2 som minst 2 timmars kapacitet för högt beredskapsläge på större fartyg, t.ex. fartygstyp A eller B. 

13.2 På stridsfartyg skall kraftverk och kraftgeneratorer kunna fungera samtidigt. 

13.3 Kraftgenererande system skall klara stötlaster enligt definition av den Militära sjöfartsinspektionen. 

13.4 På fartygstyp A eller B skall minst två kraftverk installeras i icke sammanhängande vattentäta avdelningar, som 

skall separeras så långt som möjligt från varandra och placeras bakom kollisionssäkra skott för att hålla risken för 

totalt strömbortfall så låg som möjligt. Generatoraggregat och kraftverks ställverk skall om möjligt placeras i 

samma vattentäta skott. 

13.5 Kraftverken skall placeras under huvuddäck och för att reducera deras sårbarhet rekommenderas det att de 

placeras under vattenlinjen. 

13.6 För att bestämma kraftverkens och generatoraggregatens kapacitet skall ett lastschema framtas som skall 

fastställa kraftbehovet från samtliga nödvändiga elförbrukare för drift av fartyget under högt beredskapsläge. 

Vilka förbrukare som ingår i högt beredskapsläge och bruket av lastfaktorer skall definieras av den Militära 

sjöfartsinspektionen. En kraftreserv för framtida bruk skall ingå om nödvändigt och definieras av den Militära 

sjöfartsinspektionen. 

13.7 Elkraftens kvalitet för huvudnät och delnät skall vara i överensstämmelse med standard som definieras av den 

Militära sjöfartsinspektionen för att säkerställa pålitlig drift för alla förbrukare. 

14 Den Militära sjöfartsinspektionen kan kräva följande ytterligare arrangemang när det nödvändigt och lämpligt 

beroende på fartygets roll enligt dess definition i Deklaration av uppgifter om användning för stridsfartyg med 

huvudkraftnätet direktmatad från generatoraggregat (med nominella spänningsnivåer upp till 450 V): 

14.1 På större fartyg, t.ex. fartygstyp A eller B med enbart två kraftverk, skall minst två generatoraggregat installeras 

för varje enskilt kraftverk. Ett kraftverk skall förse med tillräcklig kraft för högt beredskapsläge. 

14.2 På mindre fartyg, t.ex. fartygstyp C och D, kan antalet, arrangemanget av och konfigurationen av kraftverken få 

en speciell lösning. I detta fall skall minst tre generatoraggregat och 1,5 gånger kraften för högt beredskapsläge 

installeras. Placering av generatoraggregat i intilliggande avdelningar tillåts om avbrottsfri kraft från delsystem för 

säkerhetsrelevant utrustning installeras enligt Regel 8. 

14.3 Varje generatoraggregat skall ha tillräcklig kapacitet att försörja samtliga förbrukare under nödläge enligt 

definition av den Militära sjöfartsinspektionen. Samtidig drift av samtliga kombinationer av generatoraggregat 

måste möjliggöras även om inte alla generatoraggregat behöver kunna vara i drift samtidigt. 

15 För stridsfartyg med nominella spänningsnivåer över huvudnätets nivå kan den Militära sjöfartsinspektionen kräva 

följande ytterligare arrangemang (beroende på fartygets roll enligt dess definition i Deklaration av uppgifter om 

användning) när den finner det nödvändigt och lämpligt: 

15.1 Huvudkraftnätet skall försörjas av ett kraftverk med högre spänning via som minst två gränssnitt. Huvudkraftnätet 

kan utformas antingen centralt eller lokalt (t.ex. relaterat till avdelning). Den totala kraften som kan överföras via 

gränssnitten skall beräknas för minst dubbla kraftbehovet från huvudkraftnätet vid högt beredskapsläge. 


V-5 

ORIGINAL



Juni 2008 






Regel 6 Elkraftsdistribution 

Funktionsmål 

1 Elkraftsdistributionen skall, under så lång tid som möjligt, möjliggöra försörjning av prioriterade förbrukare under alla 

förutsebara arbetsmiljöer, fel och skador. 

2 Den Militära sjöfartsinspektionen kan kräva alternativa arrangemang när dessa bedöms nödvändiga och lämpliga 

beroende på fartygets roll enligt definition i Deklaration av uppgifter om användning. 

Definitioner 

3 Prioriterade förbrukare – är förbrukare som behövs för att garantera fortsatt drift grundläggande säkerhetsfunktioner 

(se Kapitel I Regel 2) inkluderande funktioner för fartygets framdrift, manöverförmåga, navigation, säkerhet för alla 

ombord, skadekontrollåtgärder samt fartygets uppdrag. Skadekontrollåtgärder och fartygets uppdrag skall definieras i 

Deklaration av uppgifter om användning. 

4 Eldistributionszon – ett definierat område av fartyget med eldistribution från eltavlor och delkraftsystem inuti området 

som begränsar strömavbrott till just detta område. 

Funktionskrav 

5 Eldistributionen skall försörja viktiga förbrukare via minst två oberoende försörjningssystem. 

6 Eltavlor skall arrangeras på så sätt att de vid behov medger enkel tillgång till apparater och utrustning, utan att 

personalens säkerhet riskeras. Sidor och baksida men vid behov även framsidan skall vara skyddad på lämpligt sätt. 

7 Ofrivillig omkoppling ej skall kunna ske på grund av olika flyttillstånd, fartygsrörelser, vibrationer eller accelerationer. 

8 Anordnande av kretsskydd skall medge enkel felisolering med bibehållen försörjning till kvarvarande 

förbrukarenheter. 

9 Den Militära sjöfartsinspektionen kan kräva följande ytterligare/alternativa arrangemang när dessa bedöms 

nödvändiga och lämpliga beroende på fartygets roll enligt definition i Deklaration av uppgifter om användning: 

9.1 Distributionen av elkraft skall vara avdelningsoberoende så långt som möjligt; 

9.2 Distributionen av elkraft skall möjliggöra avbrottsfri drift för vissa förbrukare under kraftomslag enligt definition av 

den Militära sjöfartsinspektionen; 

9.3 Distributionen av elkraft skall utformas på så sätt att de prioriterade förbrukarna kan försörjas från en annan 

kraftkälla om det uppstår ett fel på en kraftkälla; 

9.4 Elsystemen i en eldistributionszon som är grundläggande för drift och säkerhet skall försörjas via kontrolltavla där 

det skall finnas två försörjningsalternativ med en automatisk omkopplingsenhet. Elförsörjningen skall komma ifrån 

två olika kraftkällor eller lokalt separerade gränssnitt till ett kraftförsörjningssystem med olika spänning; 

9.5 Så långt det är möjligt skall eldistributionszoner på större fartyg (som exempelvis fartygstyp A och B) vara 

associerade till vattentäta avdelningar. Om ett lågt kraftbehov i en enskild avdelning inte berättigar till ett 

avdelningsrelaterat distributionssystem kan den Militära sjöfartsinspektionen tillåta en utökad eldistributionszon i 

exempelvis för och akterskeppet; 

9.6 För mindre fartyg t.ex. fartygstyp C och D, kan behoven av avdelningsrelaterad elförsörjning ofta inte 

tillfredställas på grund av utrymmesbegränsningar. I detta fall skall distributionsstrukturen fastställas i samråd 

med den Militära sjöfartsinspektionen; 

V-6 

ORIGINAL 




Juni 2008 

9.7 Vissa elförbrukare kan, exempelvis på grund av högt kraftbehov, ha egna omkopplingsbara försörjningsalternativ 

från två olika kraftverks ställverk; 

9.8 På grund av spänningsbortfall kan automatisk omkoppling av elförsörjningen vid ställverken för distribution 

innebära nedsatt funktionalitet för vissa elförbrukare. Sådana förbrukare skall definieras av den Militära 

sjöfartsinspektionen och deras kraftbehov bestämmas. Avbrottsfri drift under en definierad tidsperiod av 

spänningsbortfall skall säkerställas genom ett antal åtgärder hos förbrukaren eller dennes kraftaggregat (t.ex. 

genom avbrottsfri kraftförsörjning). 

10 Elkraftsdistributionen skall motstå stötlaster enligt definition av den Militära sjöfartsinspektionen. Detta kan innebära 

krav på att utrustningen: 

10.1 motstår stötlaster; 

10.2 är opåverkad under en chocksituation, t.ex. öppen förblir öppen och stängd förblir stängd; 

10.3 fortsätter att fungera under och/eller efter stötlasten; 

10.4 uppfyller speciella krav för fartygets uppdrag enligt definition från den Militära sjöfartsinspektionen. 






Regel 7 Skydd mot överbelastning av generatorer 

Funktionsmål 

1 Skyddssystemen mot överbelastning av generatoraggregat skall säkerställa att strömförsörjningen för prioriterade 

förbrukare garanteras, även då en överbelastning sker, speciellt i fall av plötsligt bortfall av ett kraftverk. 

Definitioner 

2 Överbelastning av generatoraggregat – driftssituation för ett generatoraggregat som måste tidsbegränsas för att 

undvika att generatoraggregatet skadas eller förstörs, speciellt på grund av övertemperatur. 

Prestandakrav 

3 Skyddsutrustning mot överbelastning av generatoraggregat skall: 

3.1 Hantera alternativa kraftkällor; 

3.2 Minska överbelastningen genom kvalificerad lasthantering för att undvika bortfall av huvudnätet; 

3.3 Reducera kraften till framdriften på fartyg med huvudsaklig eldrift. 

4 För att undvika överbelastning av ett generatoraggregat, skall det säkerställas att en alternativ ytterligare 

generatoraggregat kan kopplas in automatiskt om kraftbehovet ökar. 

5 I händelse av plötslig överbelastning av ett generatoraggregat, skall strömförsörjningen till prioriterade förbrukare 

behålls genom automatiskt bortkoppling av mindre viktiga förbrukare (genom lasthantering med preferensnivåer) 

som tillfälligt kan stoppas utan att fartygets driftsäkerhet äventyras. Generatorbelastningen kan reduceras till en 

godtagbar överbelastning för att möjliggöra en automatisk uppstart, synkronisering och inkoppling av en annan 

generatoranläggning inom en definierad tidscykel. Om ingen sådan generatoranläggning finns tillgänglig skall 

fortsatt drift av det lastbefriade generatoraggregatet vara möjlig genom lasthantering. Vilka förbrukare som kan 

kopplas bort genom lasthantering skall definieras av den Militära sjöfartsinspektionen. 



V-7 

ORIGINAL



Juni 2008 





Regel 8 Avbrottsfri kraft för säkerhetsviktig utrustning 

Funktionsmål 

1 På fartyg med kraftverk enligt Regel 5, paragraf 13.1 och 13.2 som inte har en nödkraftkälla, skall delsystem för 

avbrottsfri kraftförsörjning för säkerhetsrelevant elektrisk utrustning installeras. Dessa delsystem är inte till för 

uppstart av primära kraftkällor. 

Not: Denna regel gäller bara för fartyg där detta krav har beskrivits i Deklaration av uppgifter om användning. 

Definitioner 

2 Säkerhetsrelevant utrustning – är system såsom: 

2.1 huvudsändarsystem 

2.2 allmänt nödlarmssystem 

2.3 branddetektor och larmsystem 

2.4 internt kommunikationssystem 

2.5 reservbelysningssystem 

2.6 radiokommunikationsutrustning 

2.7 eldrivna vägvisningssystem 

2.8 skeppsstyr- och övervakningssystem 

2.9 gyroskopanläggningar 

2.10 ytterligare system som bedömts nödvändiga av den Militära sjöfartsinspektionen. 

Prestandakrav 

3 Delsystemen för kraftdistribution skall: 

3.1 säkerställa strömförsörjning genom att förse med lagrad energi under minst två timmar; 

3.2 vara anpassad till förbrukare med olika driftbeteenden; 

3.3 säkerställa avbrottsfri tillgänglighet till lagrad energi; 

3.4 förse kraftförsörjningsutrustning (installerad över högsta djupgående) med bibehållen försörjning till förbrukarna 

även vid översvämning (inklusive energilagring). 

4 Vid bortfall av huvudkraftnätet skall förbrukare enligt listan i paragraf 2 ha avbrottsfri kraftförsörjning från lagrad 

energikälla i fartygets kraftförsörjningssystem, såvida inte de utrustats med en egen energiförsörjning för fortsatt drift 

under minst två timmar. Ytterligare förbrukare skall definieras av den Militära sjöfartsinspektionen beroende på 

fartygets uppgift. 

5 För att säkerställa stabil drift vid bortfall av huvudkraftnätet skall övervakning ske på lämpligt sätt av delsystemen och 

deras energilagringsutrustning. 


V-8 

ORIGINAL



Juni 2008 

6 Laddningsbara batterier skall placeras på lämpligt sätt och utrymmen som primärt används för att hysa dessa skall 

var ändamålsenligt byggda och vara väl ventilerade. Batterier får inte hysas i sovutrymmen om de inte är hermetiskt 

tillslutna. 

7 Under toppbelastning skall det säkerställas att den tillåtna urladdningsströmmen inte överskrids. 

8 Ett fristående batteri skall installeras för reservdrift av radioutrustning och ersättningsbelysning av radiorum och skall 

vara utformad för en total drifttid under minst två timmar. Förbrukningen från GMDSS-systemet (Global Maritime 

Distress and Safety System) skall vara inkluderad (se Kapitel VIII Radiokommunikation). 

9 Om egna förbränningsmotorer startas elektriskt skall separata batterier med lämpliga egenskaper för 

startutrustningens maxbelastning installeras. Kapaciteten skall beräknas för sex på varandra följande försök. 

10 Om eldrivna dörrar finns i utrymningsvägarna, vilka inte kan manövreras manuellt, skall de utrustas med en egen 

elektrisk kraftförsörjning. 

11 För att bestämma den nödvändiga lagringskapaciteten och antalet nödvändiga energilagringsenheter skall en 

elbalansberäkning genomföras för de elförbrukare som kommer att vara inkopplade. Dessa förbrukare skall kopplas 

till olika batterier för att säkerställa elförsörjning under en given tidsrymd. Om batterier används skall det säkerställas 

att elförbrukarna kan försörjas med upp till 80 % av batterikapaciteten. 

12 Elbalansberäkningen skall utföras med hänsyn tagen till elförbrukarnas driftsegenskaper så att 

energilagringskapaciteten under den nödvändiga driftstiden säkerställs. 

13 Elbalansberäkningen skall ta hänsyn till de elförbrukare som kan ladda ur batterierna genom kontinuerlig eller 

genomgående kontinuerlig drift och vid korttidsdrift. 

14 Detaljinformation om drifttider skall definieras av den Militära sjöfartsinspektionen. Ett delsystem för avbrottsfri kraft 

till säkerhetsrelevant utrustning enligt det som beskrivs ovan skall endast försörja elförbrukare inom en 

eldistributionszon för att begränsa ett eventuellt bortfall till denna zon. 






Regel 9 Belysningssystem 

Funktionsmål 

1 Belysningssystemet skall ge tillräcklig belysningsnivå i fartygets inre utrymmen och öppna däck såväl som 

navigations- och signalljus under alla förutsebara situationer, speciellt vid bortfall av huvudkraftkällan. 

Definitioner 

2 Kommunikationsleder – korridorer och gångvägar som sammanbinder olika vattentäta avdelningar och leder till 

öppet däck och utrymningsstationer. 

3 Instrumentpanel för belysningsdistribution – distributionspanel för huvudbelysningen med en enda försörjningskälla 

från huvudkraftsystemet via en transformator. 

4 Huvudbelysning – fast installerad armatur för belysning som är beroende av strömförsörjning från 

huvudkraftssystemet. Matning från olika kraftkällor måste vara möjlig. 

5 Nödbelysning – fast installerad armatur för belysning som är beroende av strömförsörjning från ett nödkraftssystem. 

Ljusstyrkan kan vara lägre än huvudbelysningens. 

6 Reservbelysning – fast installerad armatur för belysning. Matning från olika kraftkällor måste vara möjlig. Baserad på 

en avbrottsfri strömförsörjning som är oberoende av huvudkraftförsörjningen under en begränsad tid. Ljusstyrkan kan 

vara lägre än huvudbelysningens. 


V-9 

ORIGINAL



Juni 2008 

7 Hjälpbelysning – belysning baserad på batteridrivna bärbara lampor (annan energilagring kan tillåtas av den Militära 

sjöfartsinspektionen om likvärdig prestanda uppnås) för att stödja nöd- eller reservbelysning eller i belysningssyfte 

vid totalt belysningsbortfall (huvud-, nöd- och reservbelysning). Den övriga belysningen inkluderar också 

arbetslampor. 

Prestandakrav 

8 Belysningen skall: 

8.1 bestå av minst två oberoende system (huvud- och nödbelysning eller huvud- och reservbelysning); 

8.2 innehålla hjälpbelysningssystem på stridsfartyg och om så krävs av den Militära sjöfartsinspektionen även på 

assisterande fartyg; 

8.3 försörja olika kretsar för större avdelningar; 

8.4 erbjuda tillförlitlig belysning för utrymningsvägar; 

8.5 erbjuda redundant elförsörjning till navigations- och signalljus; 

8.6 möjliggöra säker arbetsmiljö på öppet däck. 

Baskrav för huvudbelysning 

9 Huvudbelysningssystemet skall tillgodose det allmänna belysningsbehovet. 

10 Elförsörjningen skall tillgodoses med hjälp av kontrolltavla för belysningsdistribution med egna transformatorer för 

varje eldistributionszon. 

11 Beroende av storlek, antal ljuskällor samt av de olika utrymmenas användning, skall elförsörjningen till 

huvudbelysningssystemet delas upp i olika delkretsar när en krets bortfaller för att säkerställa en belysningsnivå i 

enlighet med krav från den Militära sjöfartsinspektionen. 

12 Ljusstyrkor skall vara i enlighet med krav från den Militära sjöfartsinspektionen. 

13 Belysningen av yttre ytor skall kunna styras manuellt. 

Baskrav för nödbelysning 

14 Nödbelysningssystemet skall sörja för belysningen vid bortfall av huvudkraftkällan på fartyg utan 

reservbelysningssystem. 

15 Nödbelysningssystemet skall strömförsörjas från nödkraftkällan och distribueras genom egna eltavlor och 

transformatorer för nödbelysning. 

16 Ljusstyrkor skall vara i enlighet med krav från den Militära sjöfartsinspektionen. 

17 Belysningen av yttre ytor skall kunna styras manuellt. 

18 Nödbelysningssystem skall: 

18.1 erbjuda tillräcklig belysning för samtliga viktiga platser vid utrymnings- och livräddningsaktioner; 

18.2 vara i drift under tillräcklig tid för att slutföra samtliga utrymnings- och livräddningsaktioner; 

18.3 ha en minimerad sårbarhet. 

19 Följande platser skall betjänas av nödbelysningen: 

19.1 alla primära och sekundära utrymningsvägar som leder till mönstringsstationer (om dessa finns) och 

utrymningsstationer; 


V-10 

ORIGINAL



Juni 2008 

19.2 alla mönstringsstationer (om dessa finns); 

19.3 alla sjösättningsstationer, inklusive livbåtar och deras sjösättningsutrustning, och det vattenområde där 

sjösättningen kommer att ske; 

19.4 alla utrymningsstationer, både vid stationen och vid livbåten i vattnet; 

19.5 maskinutrymmen och verkstäder så att ombordpersonal inte kommer i kontakt med maskiner i rörelse; 

19.6 utgångar från skeppskök och tillhörande områden så att den närmaste utrymningsvägen klart signaleras och så 

att kontakt med het utrustning undviks; 

19.7 övriga platser som bedömts nödvändiga av den Militära sjöfartsinspektionen. 

20 Extrabelysning skall installeras i gångvägar och normalt använda utrymmen under en tidsperiod av minst fyra timmar 

vid bortfall av all huvud- och nödbelysning. Vid bortfall av huvud- och nödbelysning så är den minsta acceptabla 

lösningen användning av lanternor som sätts i drift automatiskt och med egna inbyggda kraftkällor. 

21 Nödbelysningen kan vara i drift kontinuerligt och samtidigt med huvudbelysningen eller så skall den kopplas in 

automatiskt i samband med bortfall av huvudkraften, förutom för ljuskällor som kan ses från plats utanför farkosten. 

Det skall vara möjligt att slå till sådan belysning manuellt lokalt och från bryggan. Strömbrytarna skall vara klart 

utmärkta och lätta att känna igen. 

22 Ett belysningsprov bör utvisa, med den Militära sjöfartsinspektionens godkännande, att minimala belysningsnivåer 

kan mötas och att armaturernas placering är lämplig för samtliga utrymnings- och livräddningsuppgifter som kan 

komma att ske i varje fristående avdelning. 

23 En feleffektsanalys skall godkännas av den Militära sjöfartsinspektionens utvisande varje möjlig incident som kan 

orsaka bortfall av nödbelysningen hanteras av systemet eller av redundans i utrustningen. 

Baskrav för reservbelysning 

24 På fartyg utan nödbelysning skall reservbelysningen aktiveras vid bortfall av huvudkraftsystemet. Den skall ersätta 

huvudbelysningen under en begränsad tid så att: 

24.1 servicefunktionerna kan behållas; 

24.2 skadekontroll och reparationsåtgärder möjliggörs; 

24.3 kommunikations- och utrymningsvägar belyses; 

24.4 yttre ytor blir upplysta (via manuella brytare). 

25 Ljusstyrkan kan vara lägre än huvudbelysningens. Ljusstyrkan skall vara i enlighet med krav från den Militära 


26 Vid belysning av kommunikations- och utrymningsvägar skall lamporna för reservbelysningen ordnas på så sätt att: 

26.1 hinder blir synliga; 

26.2 tillräcklig ljusstyrka för dörröppningar, skeppsluckor och stängning av dessa garanteras; 

26.3 säkerhetsinformation och instruktioner blir synliga. 

27 Den inre reservbelysningen kan vara i drift samtidigt med huvudbelysningen för att bidra till lämplig ljusstyrka. 

28 Som princip gäller att samtliga inre utrymmen som utrustats med huvudbelysning också skall ha reservbelysning. 

Undantag från detta gäller: 

28.1 kommandobryggan 

28.2 toaletter och duschar 


V-11 

ORIGINAL



Juni 2008 

28.3 i fartygets slag 

28.4 farliga utrymmen 

28.5 en- eller tvåpersonshytter 

28.6 andra utrymmen som definierats av den Militära sjöfartsinspektionen. 

29 För dessa utrymmen skall det installeras en lämplig utrustning för att underlätta att finna närmsta utgång. 

30 För operatörsutrymmen med visuell utrustning eller arbetsstationer skall reservbelysningen kunna användas 

oberoende av huvudbelysningen då denna kan komma att behöva stängas av eller justeras vid drift. 

Baskrav för hjälpbelysning 

31 Hjälpbelysning skall bestå av batteridrivna bärbara lampor som hålls beredda på fasta laddningsaggregat eller 

batterilampor som används till skyddshjälmar (arbetsbelysning). Batterierna på de bärbara lamporna skall garantera 

en användningstid på minst fyra timmar (eller för en tidsperiod enligt Kapitel VII Utrymning och livräddning Regel 15 

enligt samtycke med den Militära sjöfartsinspektionen). 

32 Om reservbelysningen inte är tillräcklig för att effektivt belysa utrustning som är viktig vid högt beredskapsläge (t.ex. 

kontrolltavlor, apparater, övervakningspunkter), skall hjälpbelysningen sörja för tillräcklig ljusstyrka. Utrustning och 

placering skall definieras av den Militära sjöfartsinspektionen. 

33 För bärbar utrustning skall bärbara lampor kopplas till batteriladdare via strömuttag så att de vid tillåten användning 

kan kopplas från laddaren och tändas. Lampa och laddare skall vara utformade så att kontakt garanteras även vid 

kraftig sjögång. 

34 Arbetsbelysning skall installeras för medicinska inrättningar (om dessa finns) och för skadekontrollgrupper. Dessa 

skall vara dränkbara och explosionssäkra. Deras antal, placering och var de förvaras när de är laddade skall 

definieras av den Militära sjöfartsinspektionen. 

35 Minst en bärbar lampa skall installeras på varje aktivitetsstation enligt definition av den Militära sjöfartsinspektionen, 

på medicinska inrättningar och i början och slutet av korridorer och utrymningsvägar och placeras lättillgängligt. 

36 Vid bortfall av huvudbelysningen skall lokalisering av de bärbara lamporna kunna ske snabbt. De bärbara lamporna 

skall markeras av en signallampa eller slås till automatiskt. 

Baskrav för sjösättningsstationer på fartyg utan nödbelysning 

37 För belysning av sjösättningsstationer, sjösättningsutrustning och vattenområdet där en räddningsbåt kommer att 

sjösättas skall huvudbelysning och reservbelysning användas. Batterikapaciteten skall garantera belysning under 

minst en timme. Denna belysning skall kunna slås till både från bryggan och lokalt. 


V-12 

ORIGINAL



Juni 2008 

Ytterligare krav 

38 Den Militära sjöfartsinspektionen kan kräva följande ytterligare arrangemang när det är nödvändigt eller lämpligt 

enligt fartygets roll som den definierats i Deklaration av uppgifter om användning där, exempelvis vid speciella 

stötkrav eller behov av att minska fartygets synlighet: 

38.1 Belysningssystemet skall behålla sin funktionsförmåga även under chockbelastning enligt definition från den 


38.2 Instrumentpanelen för navigations- och signalljus skall utrustas med dubbel kraftförsörjning från oberoende 

kraftkällor via oberoende distributionspaneler. Denna skall placeras på kommandobryggan. 

38.3 Ljusstyrkan på positionsljusen kan vara justerbar i camouflagesyfte. 

38.4 Belysning av arbetsstationer på öppna däck skall styras manuellt ifrån bryggan eller annan plats som definierats 

av den Militära sjöfartsinspektionen. 

38.5 Belysning på öppna däck skall utformas och installeras på så sätt att bländning inte negativt påverkar arbetande 

personal eller personal på kommandobryggan. Ljusstyrkan kan vara justerbar enligt krav från den Militära 


38.6 Belysning i hangar eller på landningsdäck skall definieras av den Militära sjöfartsinspektionen. 

38.7 Lampor i inre utrymmen runt dörröppningar och luckor som leder till öppna däck skall installeras eller avskärmas 

på så sätt att direkt utflöde av ljus utanför fartyget undviks. En automatisk avstängning när dessa dörrar öppnas 

rekommenderas. 

38.8 Omställning till nattbelysning (färgad/dämpad belysning) i de områden som definierats den Militära 

sjöfartsinspektionen skall installeras. 






Regel 10 Fast installerade kabelsystem 

Funktionsmål 

1 Det fast installerade kabelsystemet skall förbinda kraftkällor med elförbrukare på sådant sätt att hänsyn tas till olika 

miljöbetingelser och besättningens hälsa och säkerhet inte äventyras. 

Definitioner 

2 Fartygets miljöbetingelser – en sammanställning av omgivningens tillstånd under termisk belastning, mekanisk 

skada, brand, översvämning, elektromagnetiska fält, etc. 

Prestandakrav 

3 Det fast installerade kabelsystemet skall: 


V-13 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.1 hålla godtagen standard; 

3.2 vara flamsäkert och självsläckande samt fritt från asbest och halogener; 

3.3 som princip skall samtliga faser vara isolerade; 

3.4 garantera elektromagnetisk kompatibilitet; 

3.5 inte försvaga fartygets struktur genom olämpliga håltagningar i skott och däck 

4 Hela nätverket av kablar och ledningstrådar skall installeras med isolerade faser. Undantagna från detta är 

galvaniskt isolerade specialnät och speciell utrustning som exempelvis system för felsökning och övervakning (om 

dessa finns installerade). Kontrolltavla skall förses med flerpoliga brytare. 

5 Alla kablar och ledningstrådar skall vara flamsäkra och självsläckande samt fria från asbest och halogener. Hela 

kabelsystemets rök- och giftighetsegenskaper vid brand skall beaktas. 

6 Enbart kablar som uppfyller godtagen standard och som erkänts av den Militära sjöfartsinspektionen får användas. 

7 Kablar och ledningstrådar skall installeras på så sätt att de inte utsätts för förhöjd värmepåverkan och att dess 

mekaniska skydd och rörlighet (t.ex. vid utrustning med fjädrande montage) säkerställs. 

8 Håltagningar i skott och däck för kabeldragningar skall uppfylla krav på isolering av olika utrymmen (t.ex. 

brandsäkerhet, gastäthet, vattentäthet, etc.) och skall inte försvaga fartygsstrukturens mekaniska styrka. 

9 För att säkerställa elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) skall alla kablar vara skärmade. Undantag är tillåtna för 

begränsade utrymmen (t.ex. personal- och logiutrymmen) eller för specifikt definierad kabeldragning (t.ex. 

belysningssystem i interna utrymmen). Dessa åtgärder får inte ha negativt inflytande på EMC-systemet och dess 

driftsäkerhet skall utprovas genom en EMC-analys. Kablarna skall separeras om det är nödvändigt, beroende av 

ledningsstrålning och störningsbenägenhet. Detaljer om kabelseparering skall definieras av den Militära 







Regel 11 Kabelsystem för skadekontroll 

Funktionsmål 

1 Där det är nödvändigt och lämpligt enligt fartygets roll som den definieras i Deklaration av uppgifter om användning, 

skall ett reservkabelsystem installeras med avsikt att möjliggöra elförsörjning till skadekontrollutrustning om det fast 

installerade huvudkabelsystemet inte fungerar. 

Not: Denna regel gäller bara fartyg där detta krav specificeras i Deklaration av uppgifter om användning. 

Definitioner 

2 Skadekontrollutrustning – utrustning såsom brandpumpar, länspumpar, rökfläktar, etc. 

Prestandakrav 

3 Reservkabelsystemet skall: 


V-14 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.1 installeras för utrustning som definierats av den Militära sjöfartsinspektionen; 

3.2 bygga på ett system av speciella fast installerade kablar och strömuttag; 

3.3 kompletteras med bärbar och anpassbar kraftkabel; 

3.4 skall kunna användas med hjälp av fjärrstyrd kopplingsutrustning nära den försörjda utrustningen; 

3.5 skall kunna användas till dränkbar utrustning 

4 Det rekommenderade reservkabelsystemet bör möjligöra drift av såväl bärbara och eldrivna apparater, vilka behövs 

vid skadekontroll, som fast installerad elektrisk utrustning för skadekontroll (t.ex. brandpumpar, läckagelänspumpar, 

rökfläktar), om deras försörjning från distributionspanel eller försörjningskabel fallerar. Elförsörjningen skall etableras 

genom en kombination av fast installerade kablar och bärbara och anpassningsbar kraftkabel. Standardiserade 

strömuttag med mekanisk låsning och strömbrytare skall användas. 

5 De fast inkopplade elförbrukarna, för vilka ett reservkabelsystem skall installeras, kommer att definieras beroende av 

fartygstyp av den Militära sjöfartsinspektionen. 

6 De fördefinierade elförbrukarna med reservförsörjning skall förses med en omkopplare mellan huvudkraftförsörjning 

och reservförsörjning. Omkopplaren skall placeras nära förbrukaren. Reservförsörjningen kan vara en fast installerad 

kabel eller en kombination av fast installerad kabel och bärbar försörjningskabel för att möjliggöra koppling till 

användbar anordning i huvudkraftsystemet. 

7 Den lämpliga fördelningen av strömuttag för reservförsörjning på öppet däck och fartygets inre utrymmen skall 

definieras beroende på fartygstyp av den Militära sjöfartsinspektionen. I fartygets inre utrymmen, är det acceptabelt 

med placering av strömuttag för olika avdelningar i en längsgående korridor på huvuddäcksnivå eller i en annan 

huvudsaklig kommunikationskorridor ovanför högsta nivån för djupgående. Skotten skall utrustas med strömuttag 

som medger överföring av elkraft genom skottet utan att äventyra dess vattentäthet eller gastäthet. De olika 

strömuttagen skall kopplas via fast installerade vertikala stamledningar till olika förbrukare eller matarskåp. 

8 För elförbrukare som måste vara i drift under vatten kan inkoppling av reservförsörjningen antingen ske automatiskt 

eller fjärrstyrt från det relaterade strömuttaget. 






Regel 12 Högspänningssystem 

Funktionsmål 

1 Ett högspänningssystem kan användas för att försörja elförbrukare, som exempelvis elektrisk framdrift, etc. med hög 

spänningsnivå. 

Definitioner 

2 Högspänningsnivå – är ett spänningsområde över 1 kV AC eller 1.5 kV DC. 

Prestandakrav 

3 Högspänningssystemet skall: 


V-15 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.1 endast tillåtas som ett fast installerat system; 

3.2 utrustas med all nödvändig säkerhetsutrustning för högspänning; 

3.3 klart indikeras med varningstexter, etc. 

4 Högspänningssystemet skall definieras enligt förbrukarnas särskilda kraftbehov (t.ex. framdrift). 

Högspänningssystem tillåts bara för fast installerade kraftverk. 

5 Utrustning skall förses med skyddsklass enligt tabell 13-1. Högspänningsutrustning skall installeras i speciellt för 

detta syfte utformade utrymmen. 

6 Alla ledande material i elutrustning och till denna icke tillhörande metalldelar, som i normalt tillstånd inte är 

strömförande men kan komma i kontakt med utrustningen skall utrustas med jordledare till skrovet. Alla metalldelar i 

elektriska driftsavdelningar skall förbindas i en gemensam jordledare. 

7 Högspänningskablar får inte genomkorsa utrymmen som oftare än andra drabbas av mekanisk skada och måste 

alltid dras i kabelrännor. Genom färgmärkning skall dessa kablar tydligt skiljas från andra kablar. 

8 Om övertryck av gas uppstår som resultat av oönskade överslag skall denna ventileras bort ur kontrolltavla genom 

tryckutjämnande luckor och utrymmet runt apparatskåpen skall utföras enligt tillverkarens specifikation och ha 

tillräcklig volym. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att säkerställa att övertryck som kan uppstå i ett utrymme hålls 

inom acceptabla fysiologiska gränser. Övertryck skall tas med i beräkningen när rummets struktur utformas. Det 

rekommenderas att gaser från överslag leds ut från dessa utrymmen via ventilationstrummor av tillräcklig dimension. 

9 Instrumentering med Svavelhexafluorid (SF6) skall bara installeras i utrymmen med tillräcklig ventilering. Det skall 

säkerställas att SF6 förhindras från att flöda ned i lägre utrymmen. SF6-cylindrar skall förvaras i separata utrymmen 

med egen ventilation. Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att gas vid eventuellt läckage inte kan flöda obemärkt 

ner i lägre utrymmen. 

10 Oljekylda transformatorer rekommenderas inte. 

11 Kraftsystemen skall i princip anordnas på följande vis: 

11.1 Tre ledare med högimpedansjordad nolla, vilken måste innehålla ett motstånd eller någon annan 

strömbegränsande enhet, så att strömmen vid jordfel begränsas till den största generatoraggregats ström vid full 

belastning. Varje jordfel måste indikeras med ljus- och ljudsignal; 

11.2 Ledare som är isolerade från skrovet. Om tillfälliga jordfel kan orsaka kortvarig överspänning så skall 

riskbenägen apparatur utrustas med överspänningsskydd. 

12 Alla delar på högspänningsinstallationer skall förses med permanenta varningstexter som informerar om 

spänningsnivå och risker. 

13 Som minst skall följande säkerhetsutrustning installeras för högspänningsanläggningar: 

13.1 en spänningsmätare lämplig för utrustningens arbetsspänning 

13.2 tillräcklig mängd jordkablar tillsammans med isolerade installationsverktyg 

13.3 en isolerande golvbetäckning (arbetsmatta för reparation/underhåll) 

13.4 tillräcklig mängd varningstexter enligt säkerhetsregler från den Militära sjöfartsinspektionen 

14 Kraftanläggningar för lågspänning som matas via högspänningsanläggningar skall skyddas mot överspänning som 

resultat av isoleringsfel mellan den primära och sekundära transformatorlindningen. 

15 Rördragning ovanför avdelningar med högspänningsutrustning bör undvikas. Om detta inte är möjligt, skall speciellt 

skydd installeras. 


V-16 

ORIGINAL



Juni 2008 

Ytterligare krav 

16 När speciella stötlaster kan uppstå kan den Militära sjöfartsinspektionen kräva följande ytterligare arrangemang när 

den finner det nödvändigt eller lämpligt enligt fartygets roll som den definieras i Deklaration av uppgifter om 

användning: 

16.1 Högspänningssystem för generering, överföring, transformation och distribution skall utformas, installeras och 

anpassas till att motstå stötlaster enligt den Militära sjöfartsinspektionens definition. 






Regel 13 Skydd av utrustning mot inträngning av föremål och vätskor 

Funktionsmål 

1 De ingående delarna i elsystemen skall skyddas mot inträngning av främmande föremål och vätskor så långt det är 

möjligt enligt utrustningens uppgift och dess exponering för omgivningen på fartygets in- och utsida, så att 

driftsäkerhet och fortsatt användning vid vattenläckage och brandbekämpning säkerställs. 

Definitioner 

2 Skyddsklass – definieras enligt standard IEC 60529 genom bokstäverna IP följda av två siffror; den först siffran 

beskriver skyddet mot främmande föremål och den andra siffran skyddet mot inträngning av vätskor. Det lägsta 

skyddet motsvaras av 0, det högsta av 6 för skydd mot främmande föremål och 8 för skydd mot inträngning av 

vätskor. 

Prestandakrav 

3 Skydd mot främmande föremål och vätskor: 

3.1 skall ha minst den skyddsklass som är nödvändig enligt komponentens placering med speciell hänsyn tagen till 

brandbekämpning och skadeförutsättningar; 

3.2 skall följa standarden IEC 60529 vid tilldelning av skyddsgrad; 

3.3 kan förstärkas enligt krav från den Militära sjöfartsinspektionen. 

4 De elektriska installationernas skydd mot främmande föremål och vätskor skall anpassas till dess placering och 

syftet med dess användning. 

5 Elektrisk utrustning som utsätts för varierande miljövillkor skall utrustas med skydd mot ansamling av kondensvatten. 

6 Den lägsta skyddsklassen som krävs beskrivs i tabell 13-1. Delar som inte nämns i tabell 13-1 skall klassas på 

liknande sätt (t.ex. statiska omvandlare klassas som kontrolltavla). 

7 Alla lokala processenheter i skeppsstyr- och övervakningssystemet skall utrustas med minst skyddsklass IP 56. 







V-17 

ORIGINAL



Juni 2008 

Tabell 13-1: Lägsta skyddskrav för elektriska maskiner, enheter, distributionsutrustning and armaturer, etc. 

(tilldelning av skyddsklass enligt standard IEC 60529) 

Rumstyper 

Fuktiga rum, som 

maskinrum ovanför durk 

(motorer, turbiner, fläktrum 

och liknande) 

Generatoragg 

regat 

motorer för 

framdrivning, 

roterande 

omvandlare 

IP 44 1) 

IP 56 2) 

Motorer 

4) 

IP 44 

Installations- 

material, 

armaturer, 

strömbrytare, 

eluttag 

IP 23 

IP 56 6) 


Instrument- 

paneler och 

enheter för 

kraftdistribution, 

konsoler, statiska 

omvandlare 

IP 23 

IP 44 6) 

V-18 

ORIGINAL 

Terminal- 

boxar 

IP 44 

Separat 

installerad: 

kopplingsutr., 

mätutr., 

omvandlare, 

UPS, 24 V 

aggregat 

Driftsutrymmen under durk -- IP 56 IP 56 -- IP 56 -- 

Sanitära utrymmen, vent. 

kanaler, ekonomiutrymmen, 

kylrum 

Arbetskorridorer, gångbroar, 

styrplatser 

Torra rum, som 

kontrollstationer för motorer, 

driftcentraler, rum för 

navigations- och 

detektionssystem, korridorer 

i bostadsdelar 

Tillfälligt dränkta utrymmen, 

som öppna däck, öppna 

styrstationer, 

kommunikationsvägar till 

övre däck 7) 

Våta rum, 

ammunitionsförråd, farliga 

rum 

Notar: 

1) Fristående IP 44, inte i akustisk tillslutning och slutna kylkretsar 

2) IP 56 upp till undersidan av kullager 

3) Terminalboxar minst IP 44 

4) För motorer till länspumpar skall som princip gälla IP 68 

IP 23 

IP 44 6) 

-- IP 44 IP 55 IP 44 IP 44 IP 44 

-- IP 23 3) IP 23 IP22 IP 23 IP 23 

-- IP 23 3) IP 20 IP 20 IP 21 IP 21 

-- IP 56 IP 56 IP 56 IP 56 -- 

-- IP 44 5) IP 56 -- -- IP 56 

5) Terminalboxar IP 54 

6) Om tryckvattensystem finns i rummet 

7) För driftsenheter som kan slås av kraftig sjögång behövs ett ytterligare skyddshölje 

Regel 14 Skydd av personal och utrustning mot elektriska stötar 

Funktionsmål 

1 Skydd mot elektriska stötar skall på ett säkert sätt undvika spänningsskillnader hos ledande material och fartygets 

jord. 

2 Tillräckligt skydd mot att personal oavsiktligt kommer i kontakt med strömförande element skall säkerställas. 

3 Golvytan framför och bakom apparatskåp skall vara täckt av icke-ledande material. På insidan av apparatskåp skall 

skydd finnas mot att personal oavsiktligt kommer i kontakt med strömförande material i de delar som skall hanteras 

då och då.



Juni 2008 

Definitioner 

4 Fartygets jord – på fartyg med metallskrov: skrovet och alla delar som svetsats fast vid det; på fartyg av annat 

skrovmaterial: en metallplatta på skrovets utsida under vattenlinjen. 

Prestandakrav 

5 Skyddsåtgärderna mot elektriska stötar skall: 

5.1 fastställas för samtliga fartyg; 

5.2 säkerställa personalens säkerhet, även när fartyget ligger förtöjt; 

5.3 inkludera luftfarkoster, bemannade som obemannade (UAV). 

6 Skyddet mot direktkontakt skall tillgodoses genom isolering, övertäckning eller avgränsning av strömförande delar. 

7 Allt ledande material som vid felsituationer genom kontakt kan bli strömförande, även om de normalt inte är 

strömförande, och ledande delar som inte ingår i elsystemet men kan överföra spänning skall jordas. Undantag skall 

definieras av den Militära sjöfartsinspektionen. 

8 Fartyg med icke-metalliska skrov skall förses med ett gemensamt skyddsjordssystem för alla elsystem med 

driftspänning över 50 V. Lokal utjämning av spänningen skall säkerställas. 

9 Såväl bemannade och obemannade luftfarkoster förses med högledande och lätthanterlig utrustning för skyddsjord. 

10 Fartygen skall förses en kopplingspunkt mellan fartygets egen jord eller skyddsjordsystem för landanslutning. 






Regel 15 Skydd av personal och utrustning mot blixtnedslag 

Funktionsmål 

1 Skyddet mot blixtnedslag skall leda blixten direkt till fartygets egen skyddsjord. 

Prestandakrav 

2 Skydd mot blixtnedslag skall: 

2.1 överväga vad som kan fungera som åskledare; 

2.2 inkludera master och skrov av såväl metall som icke-metalliskt material; 

2.3 beakta IEC:s publikation nr 60092-40. 

3 Om skrov och master är gjorda av metall, skall allt ledande material på däck, som master, överbyggnad, antenner, 

etc., räknas som åskledare och som ledande utrustning och skall kopplas samman med fartygets skyddsjord med 

hjälp av lågresistent ledare. IEC:s publikation nr 60092-401 skall beaktas. 

4 Om fartygets skrov är utfört i ett icke-ledande material och master och överbyggnad är utfört av ledande material, är 

master och överbyggnad att betrakta som åskledare och skall förbindas med jordplattan på kortast möjliga väg. 

5 Om fartygets skrov och master är utförda i icke-ledande material skall en åskledare placeras i masttopp och ledas 

två alternativa vägar till fartygets skyddsjord. 


V-19 

ORIGINAL



Juni 2008 






Regel 16 Skydd mot explosion 

Funktionsmål 

1 För att undvika explosionsrisk skall speciella åtgärder vidtas och bara specialutrustning får placeras i 

explosionsfarliga utrymmen. 

Definitioner 

2 Utrymmen med explosionsrisk – är utrymmen där en explosiv miljö kan uppstå på grund av lagring eller hantering av 

brandfarlig gas, vätska eller fast material. 

Prestandakrav 

3 Åtgärder för explosionsskyddet skall: 

3.1 undvika all icke-nödvändig elektrisk utrustning i explosionsfarliga utrymmen; 

3.2 enbart tillåta certifierad och säkerhetsklassad utrustning i explosionsfarliga utrymmen; 

3.3 så långt det är möjligt applicera speciella åtgärder för brandskydd 

4 I utrymmen som permanent eller tillfälligtvis kan innehålla brandfarligt material skall endast installeras den elektriska 

utrustning som är nödvändig för användningen av utrymmena. Denna utrustning skall utformas speciellt för 

explosionsskydd och skall testas och godkännas av erkänd organisation. 

5 Den elektriska utrustningen och dess kablage skall skyddas mot mekanisk skada. Brytare och uttag skall installeras 

utanför dessa utrymmen och säkras mot oavsiktligt tillslag. Undantag skall definieras av den Militära 


6 Följande utrymmen skall tas i beaktning med hänsyn till explosionsrisk: 

6.1 lager för målarfärg; 

6.2 batterirum; 

6.3 bränsletankar för bränsle med flampunkt < 60 °C; 

6.4 rörtunnlar med bränslelinjer för bränsle med flampunkt < 60 °C 

6.5 utrymmen där maskineri, farkoster eller bränslerör för bränsle med flampunkt < 60 °C installerats; 

6.6 flyghangarer upp till en höjd av 450 mm; 

6.7 fordonsdäck där fordon med bränsle i tankarna transporteras upp till en höjd av 450 mm; 

6.8 övriga riskklassade utrymmen eller områden skall definieras av den Militära sjöfartsinspektionen beroende på det 

aktuella fartygets typ; 

6.9 ventilationstrummor till de utrymmen som beskrivs ovan; 

6.10 flyghangarer och fordonsdäck skall förses med mekanisk ventilation där 10 luftbyten per timme säkerställs; 


V-20 

ORIGINAL



Juni 2008 

6.11 ammunitionslager med risk för läckage av brandfarligt material (t.ex. missiler där vätska eller gasbränsle kan 

läcka ut). 

7 Utrymmen där explosivt material exponeras under vapenarbete (t.ex. rum för tändrörsprov, minunderhållsrum) är att 

betrakta som utrymmen med explosionsrisk. För dessa utrymmen gäller följande ytterligare åtgärder: 

7.1 Enbart interna kommunikationssystem med speciellt säker utformning får användas; 

7.2 Kopplingsdosor eller elskåp, kontrolltavla såväl som elmotorer (t.ex. till länspumpar, fläktar eller 

ammunitionstransportutrustning) skall endast installeras i dessa utrymmen när det finns tvingande skäl. 

Elutrustningen skall minst uppfylla kraven för skyddsklass IP 56; 

7.3 Elfordon får inte användas såvida inte de har speciellt explosionsskydd. 

8 I samtliga rum stora nog att gå in i där ammunition lagras under längre perioder än 12 timmar och som är utrustade 

med sprinklersystem får kopplingsdosor eller elskåp, elmotorer och annan elektriskt utrustning bara installeras om de 

är nödvändiga för användningen av ammunitionsförrådet. Rum där en begränsad mängd ammunition lagras i skåp 

med egna sprinklersystem (t.ex. ammunition för handeldvapen), kan undantas från detta krav. 






Regel 17 Elektromagnetisk kompatibilitet 

Funktionsmål 

1 Elektromagnetisk kompatibilitet skall säkerställa att elektrisk och elektronisk utrustning inte hämmas i sin 

funktionalitet av okontrollerad elektromagnetisk energi och att prestandakraven för driften möts. 

Definitioner 

2 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) – tillstånd eller situation varigenom en apparat eller ett system kan fungera 

tillfredställande i en elektromagnetisk omgivning utan att införa oacceptabla störningar i denna omgivning eller i 

andra apparater. 

Prestandakrav 

3 Elektromagnetisk kompatibilitet: 

3.1 skall säkerställas genom undvikande av onödiga störningsätare och störningskällor; 

3.2 detta kan uppnås genom: 

3.2.1 separata kabelvägar och/eller genom skärmning av dem; 

3.2.2 lämpliga emissions- och känslighetsnivåer hos installerad elektrisk utrustning; 

3.2.3 lämplig skärmning och jordning hos komponenter. 

4 Det skall säkerställas att elektrisk och elektronisk utrustning inte funktionshämmas av okontrollerad elektromagnetisk 

strålning. Speciellt beaktande skall tas till påverkan på mätutrustning, vapen och dess styrsystem. 

5 Allmänna åtgärder av likvärdig betydelse: 


V-21 

ORIGINAL



Juni 2008 

5.1 frånkoppling av transmissionsvägen mellan störkällan och den lättstörda utrustningen; 

5.2 minskning av orsaken till störkällor; 

5.3 minskning av störningskänsligheten 

6 Som ett minimum skall hänsyn tas till IEC:s publikationer nr 60533 och 60945. Beroende på utrustningens känslighet 

och mottaglighet (t.ex. antenner och elektriska komponenter) och nivån på den elektromagnetiska aktiviteten kan det 

vara nödvändigt att göra fler åtgärder och provtagningar särskilt då vissa gränsnivåer behöver uppfyllas. 

7 Övriga detaljkrav skall definieras av den Militära sjöfartsinspektionen. 






Regel 18 Skydd mot okontrollerat uppträdande i manöver- och säkerhetssystem 

Funktionsmål 

1 Manöver- och säkerhetssystem och dess utrustning skall utformas på så sätt att en säker driftsituation uppnås vid 

kraftbortfall och andra felsituationer. 

Definitioner 

2 Manöver- och säkerhetssystem – varje system som kontrollerar och möjliggör säker drift av skeppsstyr- och 

övervakningssystemen, som framdrift, elektrisk kraftförsörjning, fartygsunderhåll, etc. 

Prestandakrav 

3 Skydd mot okontrollerat beteende skall: 

3.1 inte skadas vid kraftbortfall; 

3.2 inte starta okontrollerade händelser efter fel; 

3.3 säkerställa vissa säkerhets- och manöverfunktioner när väl kraftförsörjningen återställts; 

3.4 tillåta alternativa manuella manövermetoder; 

3.5 tillåta snabb avstängning vid nödfall 

4 Vid fel på kraftförsörjningen får inte ett säkerhets- och manöversystem skadas. Då detta är lämpligt skall det återta 

sin funktion utan manuellt ingripande när spänningen återkommer. I vilket fall som helst får inte en automatisk 

omstart skapa farliga situationer. 

5 Vid fel på säkerhets- och manöverfunktioner skall dess drifttillstånd behållas eller ställas i säkert läge. 

6 Fel på ett säkerhets- och manöversystem skall inte vålla fel på andra säkerhets- och manöversystem. 

7 Vid fel på skeppsstyr- och övervakningssystemet, skall driften för de lokala säkerhets- och manöversystemen 

säkerställas. 

8 Manuell lokal kontroll, så långt det är praktiskt möjligt, skall tillgodoses. 

9 Säkerhetssystem skall utrustas med larm. För de system som definierats av den Militära sjöfartsinspektionen, bör det 

finnas en möjlighet för manuell styrning (t.ex. att avbryta en automatisk stängning). 


V-22 

ORIGINAL



Juni 2008 






Regel 19 Genomförande av tester 

Funktionsmål 

1 Genomförande av tester skall säkerställa den korrekta funktionaliteten och tillgängligheten av elkraft till system, 

maskineri och utrustning, lämplig för fartygets grundläggande förmåga och säkerheten ombord. 

Definitioner 

2 Tester – är aktiviteter för att säkerställa att tillverkare och varv, genom sitt ramverk av kvalitetssäkringsprogram, har 

levererat produkter som uppfyller de specificerade kraven. 

Prestandakrav 

3 Tester skall: 

3.1 utföras på ett systematiskt sätt; 

3.2 börja hos tillverkaren av olika fartygsdelar (Factory Acceptance Test - FAT); 

3.3 fortsätta under installation på varv (Harbour Acceptance Test – HAT); 

3.4 bevisa den kompletta och säkra funktionen hos alla fartygssystem vid tester till sjöss (Sea Acceptance Trial – 

SAT). 

4 Ett test- och provprogram med tillhörande protokoll skall skapas av leverantören och skall godkännas av den Militära 


5 FAT-tester skall utföras hos tillverkaren så långt det är praktiskt möjligt. 

6 För att bevisa den korrekta installationen av fartygskomponenter och system, skall nödvändiga HAT-tester utföras 

innan tester sker till sjöss. Återstart av elektriska kraftförsörjningssystem efter driftstopp av samtliga 

generatoraggregat skall testas. 

7 SAT-tester får inte börja innan sjövärdighetsdeklaration från den Militära sjöfartsinspektionen. Under SAT-tester skall 

de huvudsakliga och tillhörande delarna till säkerhetsrelevanta elektriska installationer testas och visas fungera 

felfritt. Därutöver skall speciella driftstillstånd och felsituationer testas systematiskt och det önskade beteendet och 

skyddsfunktionen verifieras. 







V-23 

ORIGINAL

NATO EJ HEMLIGSTÄMPLAT 

Kapitel VI Brandsäkerhet Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

Regel 0 Målsättning 

KAPITEL VI BRANDSÄKERHET 

1 För effektiv brandsäkerhet skall fartyget och dess utrustning utformas, tillverkas, underhållas och användas på ett 

sådant sätt att brand i möjligaste mån kan undvikas, upptäckas, begränsas och släckas samtidigt som väsentliga 

säkerhetsfunktioner bibehålls under och efter brandens utbrott. 

Likvärdighet 

2 Alternativ till kraven kan accepteras under förutsättning att de visat sig vara likvärdiga för att uppfylla 

brandsäkerhetsmålet och de funktionella kraven i detta kapitel enligt Militära sjösäkerhetsinspektionen genom en 

teknisk analys och utvärdering baserad på Regel 14. 

Väsentliga säkerhetsfunktioner 

3. Enligt definition i Kapitel I, Regel 2, avsnitt 1.20 och funktioner som säkerställer acceptabla säkerhetsförhållanden för 

personer ombord och skydd för miljön. 

4 För syftet med detta kapitel tillämpas definitionerna av fartygstyper i Kapitel I, Regel 2. 

Grundläggande kod/regler 

5 Grunderna för de krav som anges i detta kapitel för respektive fartygstyp visas i nedanstående tabell (Tabell 0-1) 

samt anmärkningarna nedan: 

Tabell 0-1: Grundläggande kod/regler för varje fartygstyp i förhållande till respektive funktionell målsättning 

Funktionell 

målsättning 

Tillämplighet för fartygstyp Grundläggande kod/regler 

Strukturell integritet Typ A 

Typ B med högst 200 NC men fler 

än 50 NC 

SOLAS 

Typ B med högst 50 NC eller typ C Stål eller ekvivalent - SOLAS 

Typ B(H) eller C(H) Al eller FRP - anpassad HSC 

Typ D(H) eller D HSC lastfartyg eller anpassad SOLAS 

Brandtillväxtpotential Typ A 


än 50 NC 

SOLAS 

Typ B med högst 50 NC eller typ C SOLAS 

Typ B(H) eller C(H) Anpassad HSC 


Rökutveckling och 

Typ A 

SOLAS 

giftighet 


än 50 NC 




Kontroll av rökspridning Typ A 


än 50 NC 

SOLAS 




Inneslutning av brand 

Typ A SOLAS passagerarfartyg med fler än 36 

passagerare 

Typ B med fler än 50 NC och SOLAS passagerarfartyg med högst 36 

FÄRRE ÄN 200 

passagerare 

Typ B med högst 50 NC eller typ C SOLAS lastfartyg IC 



VI-1 

ORIGINAL



Juni 2008 

Funktionell 

målsättning 

Tillämplighet för fartygstyp Grundläggande kod/regler 

Inneslutning av brand 

(fortsättning) 


Risk för antändning Typ A 

Typ B med fler än 50 NC 

SOLAS passagerarfartyg 

Typ B med högst 50 NC eller typ C SOLAS lastfartyg 



Detektering och larm 

Typ A 

SOLAS passagerarfartyg med fler än 36 

passagerare 

Typ B med fler än 50 NC och SOLAS passagerarfartyg med högst 36 

FÄRRE ÄN 200 

passagerare 




Brandbekämpning 

Typ A SOLAS passagerarfartyg med fler än 36 

passagerare 

Typ B med fler än 50 NC SOLAS passagerarfartyg med högst 36 

passagerare 




Bibehålla funktionalitet Alla fartygstyper SOLAS 

Livräddning Alla fartygstyper SOLAS 

Användning Alla fartygstyper SOLAS 

Speciella krav Alla fartygstyper SOLAS 

Alternativa utformningar 

och arrangemang 

Alla fartygstyper SOLAS 

Anmärkningar avseende ovanstående tabell (Tabell 0-1): 

1. NC = icke-besättningsmedlemmar (SPS Code Special Personnel) innefattar passagerare, ombordtagna trupper, flygplanspiloter/-besättningar och 

speciell personal enligt definition i Kapitel I, Regel 2. 

2. För fartyg typ B avsedda att medföra fler än 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar, skall antalet passagerare ombord begränsas till 36. 

3. För fartyg typ B avsedda att medföra maximalt 50 icke-besättningsmedlemmar, skall antalet passagerare ombord begränsas till 12. 

4. SOLAS = IMO SOLAS - 2004 konsoliderad utgåva 

5. HSC = IMO HSC Code - 2000 års version av IMO:s regler för högfartsfartyg 

6. För kompositkonstruktion är anpassade HSC enbart tillämplig för fartyg upp till 100 meters längd och med upp till 100 personer ombord. 

7. Generellt sett bygger kraven på att fartygen inte medför olja i bulk med en flampunkt under 60ºC. För det fall fartygen måste medföra drivmedel med 

låg flampunkt för driftsändamål skall arrangemangen vara föremål för särskilt övervägande. 

Funktionella målsättningar – sammanfattning 

6 De funktionella målsättningarna för respektive regel sammanfattas enligt följande: 

Regel 1 Definitioner: Att ge definitioner för tillämpning av kraven. 

Regel 2 Strukturell integritet: Att bibehålla fartygets strukturella integritet, så att den svarar 

mot driftskonceptet för fartyget, genom att förebygga att 

fartygets konstruktion helt eller delvis faller samman på grund 

av hållfasthetsförsämring till följd av värme. 

Regel 3 Risk för antändning: Att förebygga antändning av brännbara material eller 

lättantändliga vätskor och ångor. 

Regel 4 Brandtillväxtpotential: Att begränsa potentialen för att branden sprider sig i alla 

fartygets utrymmen. 

Regel 5 Rökutveckling och giftighet: Att i utrymmen där personer arbetar och bor minska faran för 

liv och lem från rök och giftiga produkter som produceras 

under en brand inom sådana utrymmen i enlighet med 

driftskonceptet. 


VI-2 

ORIGINAL



Juni 2008 

Regel 6 Kontroll av rökspridning: Att kontrollera rökens spridning för att minimera riskerna från 

rök. 

Regel 7 Detektering och larm: Att upptäcka en brand på det ställe där den utbryter och utlösa 

larm för brandbekämpningsverksamhet och säker utrymning. 

Regel 8 Inneslutning av brand: Att innesluta en brand i det utrymme där den utbryter. 

Regel 9 Brandbekämpning: Att på ett effektivt sätt dämpa, begränsa och snabbt släcka 

bränder. 

Regel 10 Bibehålla funktionalitet: Att säkerställa att funktionaliteten hos definierade väsentliga 

funktioner kan bibehållas och/eller återföras till en specifik nivå 

som svarar mot fartygets driftskoncept. 

Regel 11 Utrymning, evakuering och 

livräddning: 

Att ombesörja planer och arrangemang som möjliggör säker 

utrymning, evakuering och räddning av personal från 

utrymmen som har påverkats av branden. 

Regel 12 Användning: Att ge information för att säkerställa effektiv användning, 

beredskap och utbildning av besättningen avseende 

installerade brandsäkerhetsanordningar som svarar mot 

driftskonceptet. 

Regel 13 Speciella krav: Att säkerställa att eventuella speciella egenskaper hos fartyget 

överensstämmer med brandsäkerhetsmålen och andra 

funktionella krav i detta kapitel. Bland exemplen kan nämnas 

flygutrustning, förråd samt transport av fordon, vätskor i bulk 

och material. 

Regel 14 Alternativa utformningar och 

arrangemang: 

Att ta fram en metodik för alternativa utformningar och 

arrangemang för brandsäkerhet. 

7 En brandsäkerhetspolicy skall definieras för fartyget och innefatta de funktionella målsättningar som finns angivna i 

avsnitt 6. 


1 Definitionerna i tabellen nedan (Tabell 1-1) har hämtats ur ett antal källor. Respektive ursprung anges enligt följande 

och har identifierats. 

1.1 SOLAS – SOLAS-texten oförändrad 

1.2 SOLAS modifierad – SOLAS modifierad för att ta hänsyn till anordningar på örlogsfartyg 

1.3 SOLAS anpassad – SOLAS anpassad att innefatta HSC eller HSC-relaterade klassningsregler 

1.4 HSC – HSC-texten oförändrad 

1.5 HSC modifierad – modifierad för att ta hänsyn till anordningar på örlogsfartyg 

1.6 HSC anpassad – anpassad att innefatta HSC-relaterade klassningsregler 

1.7 Örlogsfartygsspecifika – framtagna för Regler för örlogsfartyg 


VI-3 

ORIGINAL



Juni 2008 

Tabell 1-1: Definitioner 

Uttryck 

Bostads- 

utrymmen 

Aklassindelningar 

Flygplanshangarer 

Ammunitions- 

utrymmen 

Fartygstyp(er) 

Alla 

A,B,C,D 

Alla 

Innebörd Källa 

Utrymmen som används som allmänna utrymmen, korridorer, toaletter, för 

besättning, hytter, kontor, sjukhus, biografer, sekretariat, sammanträdesrum, speloch 

hobbylokaler, frisörsalonger, pentryn som inte innehåller kokmöjligheter och 

liknande utrymmen. 

Anmärkningar: 

Pentryn eller fristående pentryn som inte har kokmöjligheter får innehålla: 

1) kaffeautomater, brödrostar, diskmaskiner, mikrovågsugnar, 

vattenkokare, induktionsvärmare och liknande apparater, som var och en 

har en maximal effekt om 5 kW; 

2) elektriskt värmda plattor och värmeplattor för varmhållning av mat, var 

och en med en maximal effekt om 2 kW och yttemperaturer som inte 

överstiger 150°C. 

En matsal som innehåller sådan apparatur skall inte betraktas som ett pentry. 

Indelningar som utgörs av skott och däck som uppfyller följande kriterier: 

1) de är konstruerade av stål eller annat likvärdigt material; 

2) de är lämpligt stagade; 

3) de är isolerade med godkända, icke-brännbara material på ett sådant 

sätt att genomsnittstemperaturen för den icke-exponerade sidan inte 

stiger mer än 140°C över den ursprungliga temperaturen och att inte 

heller temperaturen på någon punkt, inklusive eventuella skarvar, stiger 

till mer än 180°C över den ursprungliga temperaturen inom nedan 

uppräknade tider: 

klass "A-60" 60 minuter 




4) de är konstruerade så att de kan hindra genomträngning av rök och 

flammor fram till slutet av ett timslångt standardbrandtest; 

5) de har prototyptestats och godkänts av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen i enlighet med FTP-koden eller annan norm 

som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen för att säkerställa att de 

uppfyller ovanstående krav avseende integritet och temperaturökning. 

Anmärkning: “Lättviktskonstruktioner" (celltyp etc.) av stål eller ekvivalent material 

får användas som icke-lastbärande interna "A"-klassindelningar i bostads- och 

arbetsutrymmen, förutsatt att de med av Militära sjösäkerhetsinspektionen godkänt 

resultat genomgått relevant standardbrandtest i enlighet med FTP-koden eller 

annan standard som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Dessa 

"lättviktskonstruktioner" bör inte användas som en integrerad del av skott i 

huvudbrandzon och trapphus på fartyg avsedda att medföra fler än 50 ickebesättningsmedlemmar. 

Slutna utrymmen för förvaring, underhåll och iordningställande av flygplan, till och 

från vilka flygplan kan flyttas och till vilka besättnings- och ickebesättningsmedlemmar 

har tillträde. Sådana utrymmen kan inrymmas på mer än 

ett däck, förutsatt att den totala fria höjden för flygplan inte överstiger 10 m. 

Utrymmen (integrerade förråd, fristående förråd, mindre förråd, låsbara utrymmen i 

förråd, förrådslådor och låsbara utrymmen för pyrotekniska varor) som används för 

förvaring av ammunition, explosiva ämnen och pyrotekniska varor för användning 

av fartyget och ombordtagna trupper. 

Utrymmen för hantering, lyftning och iordningställande av ammunition skall anses 

som ammunitionsutrymmen för syftet med detta kapitel. 

Detta innefattar inte ammunition som transporteras i lastutrymmen. 


VI-4 

ORIGINAL 

SOLAS 

anpassad 

SOLAS 

modifierad 

Örlogsfartygsspecifikt 

Örlogsfartygsspecifikt



Juni 2008 

Uttryck 

Bklassindelningar 

Lastområde 

Lastrum 

CBRN 

Central 

kontrollstation 


A,B,C 

Alla 

Alla 

Alla 

Alla 

Cklassindelningar 

A,B,C,D 


Indelningar som utgörs av skott, däck, innertak eller beklädnader som uppfyller 

följande kriterier: 

1) de är konstruerade av godkända icke-brännbara material och alla material som 

används vid tillverkning och montering av indelningar klass B är ickebrännbara 

med undantag för brännbara faner, som är tillåtna, förutsatt att de 

uppfyller övriga tillämpliga krav i detta kapitel (t.ex. Reglerna 4 och 5); 

2) de har ett isoleringsvärde som är sådant att genomsnittstemperaturen på den 

icke-exponerade sidan inte stiger mer än 140ºC över den ursprungliga 

temperaturen. Inte heller kommer temperaturen på någon punkt, inklusive alla 

fogar, att stiga mer än 225ºC över den ursprungliga inom nedan uppräknade 

tider: 

klass ”B-15” 15 minuter 

klass ”B-0” 0 minuter 

3) de är konstruerade så att de klarar att förhindra genomträngning av flammor 

fram till slutet av den första halvtimmen under ett standardbrandtest; 

4) de har prototyptestats och godkänts av Militära sjösäkerhetsinspektionen i 

enlighet med FTP-koden eller annan standard som antagits av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen för att säkerställa att de uppfyller ovanstående krav på 

integritet och temperaturhöjning. 

Den del av fartyget som innehåller lastrum, lasttankar, spilloljetankar och 

lastpumprum inklusive pumprum, kassuner, ballast- och tomrum intill lasttankar 

liksom däcksområden över hela längden och bredden av den del av fartyget som 

befinner sig ovanför nämnda utrymmen. 

Utrymmen använda för last, lastoljetankar, tankar för annan flytande last och 

kappar till sådana utrymmen. 

Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen 

Kallas också ABC-stridsmedel 

En station i vilken nedanstående kontroll- och indikatorfunktioner har 

centraliserats: 

1) fasta branddetekterings- och larmsystem; 

2) automatiska sprinkler-, brandvarnings- och brandlarmssystem; 

3) indikatorpaneler för branddörrar; 

4) stängning av branddörrar; 

5) indikatorpaneler för vattentäta dörrar; 

6) stängning av vattentäta dörrar; 

7) ventilationsfläktar; 

8) allmänna/brandlarm; 

9) kommunikationssystem inklusive telefoner; 

10) mikrofoner för system för allmänna meddelanden. 

Anmärkning: Kommunikationssystemen enligt punkt 9 utgör enbart interna 

kommunikationssystem som erfordras enligt detta kapitel. 

Indelningar konstruerade av godkända icke-brännbara material. De behöver 

varken uppfylla kraven avseende rök- eller flamgenomträngning eller 

begränsningar avseende temperaturhöjning. Brännbara faner är tillåtna, förutsatt 

att de uppfyller kraven i detta kapitel. 


VI-5 

ORIGINAL 

SOLAS 

SOLAS 

modifierad 

Örlogsfartygsspecifikt 

SOLAS 

modifierad 

SOLAS 

CCTV Alla Intern-TV-anläggning 

Slutna ro-routrymmen 

Alla Utrymmen som varken utgör öppna ro-ro-utrymmen eller väderdäck. SOLAS 

Slutna fordonsoch 

båtutrymmen 

Alla 

Utrymmen som används för fordon eller båtar och som varken är öppna däck eller 

väderdäck. 

SOLAS 

modifierad 

Brännbart 

material 

Alla Allt material som inte utgör ett icke-brännbart material. SOLAS 

Obrutna tak 

eller indelningar 

av klass "B" 

Alla 

Sådana tak eller indelningar av klass "B" som avslutas vid en indelning av klass 

"A" eller "B". 

SOLAS 

Ständigt 

bemannad 

Alla Kontrollstation som är ständigt bemannad av ansvarig medlem av besättningen. HSC 

modifierad



Juni 2008 

Uttryck 

kontrollstation 

Kontrollstationer 

Skadekontrollstation 

Farligt gods 

Slutet utrymme 


Alla 

Alla 

Alla 

Alla 


Utrymmen i vilka fartygets radio- eller navigeringsutrustning eller nödströmkällan 

finns placerade eller dit utrustningen för registrering eller kontroll av brand har 

centraliserats. Utrymmen dit utrustningen för registrering eller kontroll av brand har 

centraliserats betraktas också som en brandkontrollstation. 

Här ingår även följande utrymmen: 

Central kontrollstation 

Skadekontrollstationer 

Utrymmen som innehåller nödkraftkällor för ström och belysning 

Styrhytt och navigationshytt 

Utrymmen som innehåller fartygets radioutrustning 

Brandsläckningsrum, brandhanteringsstationer, rum för 

brandsläckningsutrustning 

Kontrollrum för framdrivningsmaskineri när detta är placerat utanför 

utrymmet för framdrivningsmaskineriet 

Utrymmen som innehåller centraliserad brandlarmsutrustning 

Utrymmen som innehåller centraliserade stationer och utrustning för 

allmänna nödmeddelanden 

Utrymmen som innehåller örlogssystem för upptäckt, kommandon, 

försvar, attack, kommunikation, strid eller vapen/manövrering 

Utrymmen som innehåller centraliserad utrustning för fartygets drift 


1) I huvudnavigeringsutrustning ingår i synnerhet styrpulpet och kompass, 

radar och positionsökningsutrustning. 

2) Styrutrustningsrum som innehåller en nödstyrningsstation anses inte 

utgöra kontrollstationer. 

3) För det fall bestämmelserna i detta kapitel och om det är relevant för 

fasta brandsläckningssystem, finns inga specifika krav för centralisering 

inne i en kontrollstation av huvudkomponenter i ett system utan sådana 

huvudkomponenter får placeras i utrymmen som inte betraktas som en 

kontrollstation. 

4) Utrymmen som innehåller exempelvis följande batterikällor skall 

betraktas som kontrollstationer oavsett batterikapacitet: 

a) nödbatterier i separat batterirum för kraftförsörjning från 

strömavbrott till dess att nödströmsgeneratorn startar; 

b) nödbatterier i separat batterirum som reservströmkälla för 

radioanläggningar; 

c) batterier för start av nödströmsgeneratorn; 

d) generellt alla nödbatterier som krävs för nödkraftkälla till 

elektrisk ström. 

En kontrollstation som kan innehålla följande styr- och indikatorfunktioner: 

1) Kontroll och övervakning av brand och översvämning, 

2) Väsentliga maskinerier, 

3) ABC-skydd, 

4) Allmänna meddelanden till allmänheten 

Sådant gods som avses i senaste versionen av IMDG-koden eller som identifierats 

av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Slutna utrymmen är alla sådana utrymmen som omges av fartygets skrov, av fasta 

eller flyttbara indelningar eller skott, av däck eller huvar andra än permanenta eller 

flyttbara markiser. Inget avbrott i ett däck eller någon öppning i fartygets skrov, i ett 

däck eller i en huv över ett utrymme eller i indelningar eller skott till ett utrymme 

eller frånvaron av en skiljevägg eller ett skott skall hindra att ett utrymme ingår i det 

slutna utrymmet. 


VI-6 

ORIGINAL 

SOLAS 

modifierad 


SOLAS 

modifierad



Juni 2008 

Uttryck 

Evakueringstid 

Brandkontrollzon 

Brandbeständiga 

indelningar 

FSS-koden 

FTP-koden 

Brandhämmande 

material 

Flampunkt 

Fri tvärsnittsyta i 

ventilations- 

kanal 

Möbler och 

inredningar med 

begränsad 

brandrisk 


(H) 

B(H) & 

C(H) 

Alla (H)- 

fartyg 

Alla 

Alla 

Alla (H)- 

fartyg 

Alla 


Föreskrifterna för evakuering skall vara så utformade, att fartyget kan evakueras 

under kontrollerade förhållanden på en tid av en tredjedel av den strukturella 

brandskyddstiden (SFP) om 60 minuter för områden med stor brandrisk efter 

avdrag för en period om 7 minuter för inledande detekterings- och 

släckningsåtgärder. 

Evakueringstid = 

( SFP − 7) 

(min) 

3 

där: SFP = strukturell brandskyddstid (minuter) 

Fartyg med en längd över 40 m skall delas upp i brandkontrollzoner med 

indelningar med 60 minuters brandbeständighet. Speciella hänsyn skall tas till 

fartyg med en längd upp till 60 m, eftersom rum med mindre brandrisk, t.ex. 

tomrum, tankutrymmen och styrutrustningsrum inte behöver ingå i beräkningarna 

för 40-meterszonen. Hytter och allmänna utrymmen får inte finnas placerade 

utanför de definierade brandkontrollzonerna. 

Sådana indelningar som utgörs av skott och däck och som uppfyller 

nedanstående: 

1) De skall vara konstruerade av icke-brännbara eller brandbeständiga 

material, vilka genom isolering eller ingående 

brandbeständighetsegenskaper uppfyller kraven i denna norm. 

2) De skall vara lämpligt stagade. 

3) De skall vara konstruerade på ett sådant sätt att de klarar att förhindra 

genomträngning av rök och eld upp till slutet av tillämplig brandskyddstid. 

4) När så krävs skall de ha lastbärande förmåga upp till slutet av tillämplig 

brandskyddstid. 

5) De skall ha sådana termiska egenskaper att genomsnittstemperaturen 

på den sida som inte exponeras inte stiger mer än 140°C över den 

ursprungliga temperaturen och att inte heller temperaturen på någon 

punkt, inklusive alla fogar, stiger mer än 180°C över den ursprungliga 

temperaturen under den tillämpliga brandskyddstiden. 

6) En test av ett prototypskott eller -däck som godkänts av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen i enlighet med FTP-koden eller annan standard 

som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen krävs för att säkerställa 

att de uppfyller ovanstående krav. 

Den internationella normen för brandsäkerhetssystem i senaste version, som 

antagits av IMO, Internationella sjöfartsorganisationen. 

Den internationella normen för tillämpning av FTP-er i senaste version, som 

antagits av IMO, Internationella sjöfartsorganisationen. 

Material med egenskaper som uppfyller FTP-koden eller annan standard som 

antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen 

Den temperatur i grader Celsius (closed cup test) vid vilken en produkt kommer att 

avge tillräckligt med lättantändliga ångor för att antändas som den fastställts med 

en godkänd flampunktsapparat. 

A,B,C,D Den yta i m2 som räknats fram på grundval av kanalens innerdiameter, även i fallet 

med en förisolerad kanal. 

A,B,C,D 

Möbler och inredningar med begränsad brandrisk är sådana att: 

1) fasta inredningar, t.ex. pulpeter, garderober, toalettbord, byråar eller 

skåp är helt konstruerade av icke-brännbara material, med undantag av 

att brännbart faner som inte överstiger 2 mm får användas på arbetsytan 

på sådana artiklar; 

2) fristående möblemang, t.ex. stolar, soffor eller bord är konstruerade 

med ramar av icke-brännbara material; 

3) draperier, gardiner och andra hängande textilmaterial har sådana 

beständighetsegenskaper mot spridning av eld som inte är lägre än de för 

ull med en massa om 0,8 kg/m 2 , vilket fastställs i enlighet med FTP-koden 


VI-7 

ORIGINAL 

HSC 

Anpassad 

HSC 

HSC 

modifierad 

SOLAS 

modifierad 

SOLAS 

modifierad 

HSC 

SOLAS 

SOLAS 

modifierad



Juni 2008 

Uttryck 

Möbler och 

inredningar med 

begränsad 

brandrisk 

Kök 

Helikopterdäck 


Alla (H)- 

fartyg 

Alla 

Alla 


eller annan standard som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen 

för att säkerställa att de uppfyller kraven; 

4) stoppade möbler har egenskaper avseende beständighet mot 

antändning och spridning av brand som fastställts i enlighet med standard 

för brandtestrutiner eller annan standard som antagits av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen; 

5) bäddkomponenter har egenskaper avseende beständighet mot 

antändning och spridning av eld som fastställts i enlighet med standard 

för brandtestrutiner eller annan standard som antagits av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen för att säkerställa att de uppfyller kraven. 

6) Ytterligare rökutvecklings- och giftighetskrav kan definieras av Militära 


Lika som för ”möbler och inredningar med begränsad brandrisk” ovan men skall 

vara av brandhämmande material eller icke-brännbara material. 

Slutna utrymmen som innehåller kokmöjligheter med exponerade uppvärmningsytor 

eller som har någon form av matlagnings- eller uppvärmningsutrustning som 

var och en har en effekt om mer än 5 kW. 

Ett för ändamålet konstruerat landningsområde för helikoptrar placerat på ett 

fartyg, inklusive alla strukturer, brandbekämpnings- och övrig utrustning som 

erfordras för säker drift av helikoptrar. 


VI-8 

ORIGINAL 

HSC 

SOLAS 

Helikopteranläggning 

Alla Ett helikopterdäck inklusive alla tanknings- och uppställningsanläggningar. SOLAS 

Horisontella 

zoner A & B 

En vertikal huvudzon uppdelad av horisontella ”A”-klassindelningar i horisontella 

zoner i syfte att ge en ekvivalent skyddsnivå. 

SOLAS 

modifierad 

Lågt flamspridningsvärde 

Alla 

Maskinrum av 

kategori A 

Maskinrum 

A,B,C,D 

A,B,C,D 

Maskinrum (H) Alla (H)- 

fartyg 

Hjälpmaskinrum 

(H) 

Hjälpmaskinrum 

med låg 

brandrisk (H) 

Alla (H)- 

fartyg 

Alla (H)- 

fartyg 

Innebär att ytan på ett fullgott sätt begränsar spridning av flammor, vilket fastställts 

i enlighet med FTP-koden eller annan standard som antagits av Militära 


Sådana utrymmen och kappar till sådana utrymmen som innehåller antingen: 

1) förbränningsmotorer för huvudframdrivningen; 

2) förbränningsmotorer för andra syften än huvudframdrivning för det fall 

sådant maskineri totalt har en sammanlagd uteffekt om minst 375 kW; 

3) alla oljeeldade pannor eller oljeeldningsenheter eller någon oljeeldad 

utrustning annan än pannor, t.ex. inertgasgeneratorer, förbränningsugnar 

etc; eller 

4) gasturbiner 

Maskinrum av kategori A och andra utrymmen som innehåller 

framdrivningsmaskineri, pannor, brännoljeenheter, ång- och förbränningsmotorer, 

generatorer och stora elmaskiner, oljebunkringsstationer, oljetransport- och 

hanteringsutrustning, kyl-, stabiliserings-, ventilations- och 

luftkonditioneringsutrustning och liknande utrymmen samt kappar till sådana 

utrymmen. Här ingår också styrmaskinrum och andra utrymmen som innehåller 

hydrauldriven utrustning med en sammanlagd nominell effekt om mer än 110 kW 

och som använder brännbara hydraulvätskor. 

Utrymmen som innehåller förbränningsmotorer med en sammanlagd total effekt 

om mer än 110 kW, generatorer, brännoljeenheter, framdrivningsmaskineri, stora 

elmaskiner och liknande utrymmen samt kappar till sådana utrymmen. 

Utrymmen som innehåller förbränningsmotorer med en effekt om upp till och lika 

med 110 kW som driver generatorer, sprinklers, dränk- eller brandpumpar, 

länspumpar etc., oljebunkringsstationer, oljeöverförings- och hanteringsutrustning, 

huvudtavlor med en sammanlagd kapacitet överstigande 800 kW, liknande 

utrymmen samt kappar till sådana utrymmen. Här ingår också styrmaskinrum och 

andra utrymmen som innehåller hydrauldriven utrustning med en sammanlagd 

nominell effekt om mer än 110 kW och som använder brännbara hydraulvätskor. 

“Hjälpmaskinrum med liten eller ingen brandrisk" är utrymmen typ kyl-, stabiliserings-, 

ventilations- och luftkonditioneringsutrustning, huvudtavla med sammanlagd 

kapacitet om 800 kW eller mindre, liknande utrymmen samt kappar till sådana 

utrymmen. 

SOLAS 

modifierad 

SOLAS 

modifierad 

SOLAS 

modifierad 

HSC 

HSC 

modifierad 

HSC



Juni 2008 

Uttryck 

AmmunitionsFartygstyp(er)durk 

Alla 

Vertikala 

huvudzoner 

A & B 

Samlingsstationer 

Alla 

ABC 

Alla 

Icke-brännbart 

material Alla 

Brännoljeenhet 

Öppna ro-routrymmen 

Öppna fordons- 

och 

båtutrymmen 

Manöverutrymme 

Kontrollstation 

Föreskrivna 

krav 

Allmänna 

utrymmen 

Ro-ro-utrymmen 

Säkert område 

Säkerhetszoner 

Alla 

Alla 

Alla 


Ett utrymme för förvaring av explosiva ämnen. 

De sektioner av skrov, överbyggnad och däckshus som är avdelade av "A"-klass- 

indelningar, där den genomsnittliga längden och bredden som regel inte på något 

däck överstiger 40 meter. Längden och bredden på vertikala huvudzoner kan vara 

upp till maximalt 48 meter för att få ändarna på de vertikala huvudzonerna att 

sammanfalla med de vattentäta uppdelningsskotten eller för att inrymma ett stort 

utrymme som sträcker sig över hela den vertikala huvudzonens längd, förutsatt att 

den vertikala huvudzonens totala yta inte är större än 1 600 m 2 på något däck. 

Längden eller bredden på en vertikal huvudzon utgörs av det maximala avståndet 

mellan de yttersta punkterna i de skott som avgränsar den. Vertikala huvudzoner 

kan också innefatta eller utgöra en del av säkerhetszoner. 

Utgör angivna samlingsområden, där personer kan samlas vid en eventuell 

nödsituation. Sådana stationer kan också användas för att ge instruktioner och 

förbereda evakuering av fartyget. 

Se CBRN 

Material som varken brinner eller avger brandfarliga ångor i tillräcklig kvantitet för 

självantändning vid uppvärmning till ca. 750°C, vilket fastställts i enlighet med FTPkoden 

eller annan standard som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Innefattar all utrustning för iordningställande och leverans av brännolja, uppvärmd 

eller inte, till pannor och motorer (inklusive gasturbiner) vid ett tryck högre än 0,18 

N/mm 2 . 

De ro-ro-utrymmen som är antingen öppna i båda ändar eller har en öppning i en 

ände och är försedda med fullgod naturlig ventilation som fungerar över hela deras 

längd via permanenta öppningar fördelade i sidoplåtar eller däckskott eller upptill 

med en total yta om minst 10 % av den totala ytan på utrymmets sidor. 

De utrymmen som är antingen: 

1) öppna på två sidor, vilket ger fullgod naturlig ventilation som fungerar 

över hela utrymmet 

2) har en öppning på en sida och är försedda med fullgod naturlig 

ventilation som fungerar över hela utrymmet via permanent fördelade 

öppningar med en total yta om minst 10 % av den totala ytan på 

utrymmets sidor. 


VI-9 

ORIGINAL 


SOLAS 

modifierad 

och örlogsfartygsspecifikt 

HSC 

modifierad 


SOLAS 

modifierad 

SOLAS 

HSC 

SOLAS 

SOLAS 

modifierad 

Alla (H)- 

fartyg Det slutna område från vilket fartyget navigeras och manövreras. HSC 

Alla (H)- 

fartyg 

Alla 

Alla 

Alla 

A & B 

A & B 

Ett slutet område inom kontrollsektionen försett med nödvändig utrustning för 

navigering, manövrering och kommunikation och varifrån arbetena för navigering, 

manövrering, kommunikation, kommando-, spanings- och utkiksfunktioner utförs. 

Konstruktionskarakteristika, begränsande mått eller brandsäkerhetssystem som 

finns specificerade i detta kapitel. 

De delar av bostadsutrymmen, som utnyttjas till hallar, mässrum, salar och 

liknande slutna utrymmen. 

Utrymmen som normalt inte är uppdelade på något sätt och som normalt sträcker 

sig längs en betydande del av eller längs hela fartyget i vilka motorfordon med 

drivmedel i tankarna för sin egen framdrivning och/eller gods (packat eller i bulk, i 

fordon, trailers, containrar, på pallar, i löstagbara tankar eller i eller på liknande 

stuvningsenheter eller andra kärl) kan lastas och lossas normalt i horisontalplanet. 

Säkert område i samband med ett tillbud är ur uppehållssynpunkt alla områden 

som inte översvämmas eller som ligger utanför vertikal(a) huvudzon(er) där en 

brand har inträffat i så måtto att det säkert kan härbärgera alla personer ombord 

för att skydda dem från fara för liv eller hälsa och ge dem grundläggande service. 

Skadekontrollzon(er) som avgränsas av vattentäta skott och däck vid placering 

under skadekontrolldäck och som identifierats genom en kvalitativ riskanalys och 

som anses nödvändiga för att kontrollera skadans utbredning efter en yttre 

händelse genom att förse varje zon med egna skadekontrollåtgärder. Se anm. 1. 

HSC 

SOLAS 

modifierad 

SOLAS 

modifierad 

SOLAS 

modifierad 

SOLAS 


Bastu Alla Ett varmt rum med temperaturer som normalt varierar mellan 80°-120°C där SOLAS



Juni 2008 

Uttryck 

Stål eller annat 

ekvivalent 

material 

Arbetsutrymmen 

Röktät eller med 

förmåga att 

hindra rökge- 

nomträngning 

Utrymmen av 

särskild kategori 

Standardbrand- 

test 

Strukturell 

brandskyddstid 

(SFP) 

Strukturell 

brandskyddstid 

(SFP) 


Alla 

Alla 

Alla (H)- 

fartyg 

Alla 

Alla 

A,B,C,D 

Alla (H)- 

fartyg 

Fordons- och 

båtutrymmen Alla 

Ventilationszoner 

Väderdäck 

Tankfartyg 

B(H) & 

C(H) 

Alla 


värmen åstadkoms genom en het yta (t.ex. via en eluppvärmd ugn). I det varma 

rummet kan också ingå det utrymme där ugnen är placerad och angränsande 

badrum. 

Alla icke-brännbara material vilka i sig själva eller tack vare befintlig isolering har 

strukturella och integritetsegenskaper ekvivalenta till stål vid slutet av den tillämpliga 

strukturella brandskyddstiden när de utsätts för de tester som krävs i FTPkoden 

eller annan standard som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

De utrymmen som används till kök, pentryn med kokmöjligheter, låsbara 

utrymmen, post- och varurum, lagerrum, verkstäder utöver de som utgör delar av 

maskinrum och liknande utrymmen samt kappar till sådana utrymmen. 


1) Huvudpentryn och pentryn med kokmöjligheter kan innehålla: 

a) kaffeautomater, brödrostar, diskmaskiner, mikrovågsugnar, 

vattenkokare, induktionsvärmare och liknande apparater, som 

var och en har en effekt högre än 5 kW; 

b) eluppvärmda plattor och värmeplattor för varmhållning av mat, 

var och en med en maximal effekt om 5 kW. 

2) Utrymmen som innehåller eluppvärmda plattor eller värmeplattor för 

varmhållning av mat med en högre effekt än 5 kW skall betraktas som 

kök. 


VI-10 

ORIGINAL 

SOLAS 

SOLAS 

modifierad 

En indelning tillverkad av icke-brännbara eller brandhämmande material som kan 

förhindra genomträngning av rök. HSC 

De slutna utrymmen ovanför och under undervattengränsen till och från vilka 

fordon kan köras, båtar kan dockas/förvaras, flygplan parkeras och till vilka 

besättning och icke-besättningsmedlemmar har tillträde. Utrymmen av särskild 

kategori kan inrymmas på mer än ett däck, förutsatt att den totala fria höjden för 

fordon inte överstiger 10 meter. 

Ett test i vilket prover av relevanta skott eller däck eller andra konstruktionsdelar 

exponeras i en testugn enligt en specificerad testmetod i enlighet med FTP-koden 

eller annan standard som uppfyller FTP-kraven och som godkänts av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Ytterligare tester kan krävas av Militära 


Den tid under vilken strukturen bibehåller tillräcklig lastbärande förmåga vid test 

enligt FTP-koden eller standard godkänd av Militära sjösäkerhetsinspek-tionen 

Den tid under vilken strukturen bibehåller tillräcklig lastbärande förmåga vid test 

enligt FTP-koden eller standard godkänd av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

SFP skall ligga mellan 60 och 30 minuter, beroende på fartygets evakueringstid. 

Utrymmen avsedda för transport av hjul- eller bandförsedda motorfordon och/eller 

båtar med drivmedel i tankarna för sin egen framdrivning. 

Zoner i besättningens bostadsutrymmen som är omgivna av antingen brandbeständiga 

indelningar eller röktäta avgränsningar. Zonen är fristående från andra 

zoner med avseende på ventilationssystemarrangemanget. 

Ett däck som är helt exponerat för väder och vind från ovan och från minst två 

sidor. 

Anmärkning: Kapitel III definierar väderdäck som: “det understa däck som är 

exponerat för den yttre miljön”. 

SOLAS 

modifierad 

HSC 

modifierad 

HSC 

modifierad 


Anpassad 

HSC 

modifierad 

SOLAS 

2 Krav för tankfartyg i detta kapitel skall tillämpas för tankfartyg som fraktar råolja eller petroleumprodukter med en 

flampunkt som inte överstiger 60°C (test med ”closed cup”) som fastställts med godkänd flampunktsapparatur och ett 

Reidångtryck som ligger under det atmosfäriska trycket eller andra flytande produkter med liknande brandrisk. 

Anmärkning 

(1) Den kvalitativa riskanalysen är avsedd att belysa sannolikheten för att inte kunna fullfölja ett uppdrag efter en händelse som medför brandspridning till 

utrymmen eller sektioner väsentliga för fartygets drift och skall godkännas av Militära sjösäkerhetsinspektionen.



Juni 2008 

Regel 2 Strukturell Integritet 

Funktionell målsättning 

1 Att bibehålla fartygets strukturella integritet så att den svarar mot driftskonceptet för fartyget genom att förhindra att 

skeppets strukturer helt eller delvis faller samman pga. hållfasthetsförsämring genom värme. 

Funktionella krav 

Gemensamma krav för alla typer av fartyg 

2 Tillräcklig strukturell integritet skall bibehållas under och efter en brand genom att lastbärande strukturer och 

brandindelningar skyddas så att sammanbrott helt eller delvis av fartygets struktur till följd av hållfasthetsförsämring 

genom värmen förhindras. Strukturell deformation till följd av brand får inte hindra åtkomst av utrymningsvägar, 

upprätthållande av väsentliga funktioner och brandbekämpningsaktivitetrer. 

Vägledande anvisning 

Alla lastbärande strukturer skall vara försedda med isolering, såvida det inte kan dokumenteras för alla fartygets delar att förlusten av ett 

stag/en stolpe eller brand i två angränsande avdelningar inte kommer att hota fartygets strukturella integritet. Isoleringen behöver inte 

finnas på de delar av strukturen som är i kontakt med vatten i lättviktsskick, om det kan påvisas att det finns fullgod kylning rakt igenom 

godset för sådana områden i skrovet som har kontakt med vatten och att det inte förekommer någon värmeöverföring från någon oisolerad 

struktur i kontakt med vatten till isolerad struktur ovan vattenlinjen. 

3 Material som lätt upphör att fungera genom värme får inte användas för spygatter över bord, VVS-avlopp och andra 

utlopp, som ligger under vattenlinjen och där materialhaveri vid en eventuell brand skulle ge upphov till risk för 

översvämning. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan också begränsa användningen av sådana material för alla 

komponenter som bevarar den interna vattentätheten. 

4 Durkplåtar i golv och stödsstrukturer i normala gångar i maskinrum av kategori A, trappor och äntringsstegar skall 

vara tillverkade av stål. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tilåta alternativa material i de fall det kan påvisas att 

strukturen förblir i funktion under och efter en brand. 

Krav för fartyg av typerna A, B, C och D 

5 Skrov, överbyggnader, strukturellt verksamma skott, däck, däckshus och stolpar skall vara konstruerade av stål eller 

annat likvärdigt material. 

6 Den strukturella brandskyddstiden som definierats av Militära sjösäkerhetsinspektionen får inte vara mindre än 60 

minuter för indelningar klass A och indelningar klass B. 

7 Speciell uppmärksamhet skall ägnas isoleringen av ekvivalenta material som utgör komponenter i pelare, stolpar och 

andra strukturella enheter som krävs för att stödja livbåtar och räddningsflottar vid förvaring, sjösättnings- och 

ombordstigningszoner och indelningar klass A. Den strukturella brandskyddstiden får inte vara moindre än 60 

minuter. 

Krav för fartyg av typerna B(H) och C(H) och D(H) 

8 Skrov, överbyggnad, strukturellt verksamma skott, däck, däckshus och stolpar skall vara tillverkade av godkända, 

icke-brännbara material med tillräckliga strukturella egenskaper. Användning av andra brandhämmande material kan 

vara tillåtet förutsatt att nedanstående krav uppfylls och att materialen överensstämmer med FTP-koden. 

9 Brandbeständiga skott och däck skall i sig själva eller till följd av påmonterad isolering ge fullgoda strukturella och 

integritetsegenskaper i slutet av den strukturella brandskyddstiden när de utsätts för tester som krävs i FTP-koden 

eller alternativ standard som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

10 Den strukturella brandskyddstiden skall definieras av Militära sjösäkerhetsinspektionen men får inte vara mindre än 

30 minuter för områden med måttlig brandrisk och 60 minuter för områden med stor brandrisk. 

11 Viktiga lastbärande strukturer inom områden med stor brandrisk och områden med måttlig brandrisk och strukturer 

som bär upp kontrollstationer skall vara så utformade att lasten fördelas på ett sådant att konstruktionen av skrov 

och överbyggnad inte faller samman om den exponeras för eld under aktuell strukturell brandskyddstid. 

Övriga krav 

12 Stålmaterial 


VI-11 

ORIGINAL



Juni 2008 

12.1 Om lastbärande strukturer är tillverkade av stålkomponenter skall de vara skyddade på ett sådant sätt att 

temperaturen i strukturkärnan inte stiger mer än 400°C över omgivningstemperaturen när de utsätts för den 

strukturella brandskyddstiden enligt de tester som krävs i FTP-koden eller annan standard som antagits av 


13 Kompositmaterial 

13.1 Om lastbärande strukturer har tillverkats av brännbart material, skall isoleringen vara sådan att temperaturerna 

inte stiger till en nivå där konstruktionen förstörs i sådan omfattning att den lastbärande förmågan försämras när 

den utsätts för brand under den strukturella brandskyddstiden enligt de tester som krävs i FTP-koden eller 

alternativ standard som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

14 Aluminiumkonstruktion 

14.1 Om lastbärande strukturer har tillverkats av aluminiumlegeringskomponenter skall de vara skyddade på ett 

sådant sätt att temperaturen i konstruktionskärnan inte stiger mer än 200°C över omgivningstemperaturen när 

den utsätts för den strukturella brandskyddstiden enligt de tester som krävs i FTP-koden eller alternativ standard 

som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

15 Skydd av lasttanksstruktur mot tryck eller vakuum i tankfartyg 

15.1 Luftningsarrangemangen skall vara utformade och användas på ett sådant sätt att de säkerställer att varken tryck 

eller vakuum i lasttankar överskrider konstruktionsparametrarna och vara sådana att de ger: 

15.1.1 flöde av små volymer ånga, luft eller inertgasblandningar som uppstår genom de termiska variationerna i en 

lasttank under alla förhållanden via tryck-/vakuumventiler; 

15.1.2 passage av stora volymer ånga, luft eller inertgasblandningar under lastning av last och ballasthantering eller 

under lossning. 

15.2 Öppningar för tryckavlastning som erfordras enligt avsnitt Luftningsarrangemangen skall vara utformade och 

användas på ett sådant sätt att de säkerställer att varken tryck eller vakuum i lasttankar överskrider 

konstruktionsparametrarna och vara sådana att de ger: skall: 

15.2.1 ha så stor höjd som är praktiskt möjligt ovanför lasttanksdäck för att få maximal spridning av brandfarliga ångor 

men under alla förhållanden minst 2 meter ovanför lasttanksdäck; 

15.2.2 vara placerade på längsta praktiskt möjliga avstånd men minst 5 meter från närmaste luftintag och öppningar 

till slutna utrymmen som innehåller en tändkälla och från däck, maskinerier och utrustning som kan utgöra en 

antändningsrisk. Ankarspel och kedjeskåpsöppningar utgör en tändrisk. 

15.3 Åtgärder skall vidtas för att skydda mot att vätska stiger upp i luftningssystemet till en höjd som skulle överskrida 

den nominella sughöjden i lasttankarna. Detta åstadkoms via högnivålarm eller överrinningskontrollsystem eller 

andra likvärdiga medel i kombination med fristående mätanordningar och påfyllningsrutiner för lasttankar. För 

syftet med denna bestämmelse betraktas spillventiler inte som ekvivalenta till ett överrinningssystem. 

15.4 Ett sekundärt medel att möjliggöra full flödesavlastning av ånga, luft eller inertgasblandningar för att förebygga 

över- eller undertryck för det fall arrangemangen enligt avsnitt passage av stora volymer ånga, luft eller 

inertgasblandningar under lastning av last och ballasthantering eller under lossning. upphör att fungera. 

Alternativt kan tryckgivare monteras i respektive tank som skyddas av arrangemang som krävs enligt avsnitt 

passage av stora volymer ånga, luft eller inertgasblandningar under lastning av last och ballasthantering eller 

under lossning. med ett övervakningssystem i fartygets lastkontrollrum eller den position varifrån lastmanövrering 

normalt utförs. Sådan övervakningsutrustning skall också ha en larmfunktion, som aktiveras vid upptäckt av över- 

eller undertrycks-förhållanden inne i en tank. 

15.5 Tryck-/vakuumventiler som krävs enligt avsnitt flöde av små volymer ånga, luft eller inertgasblandningar som 

uppstår genom de termiska variationerna i en lasttank under alla förhållanden via tryck-/vakuumventiler; får vara 

försedda med ett förbiledningsarrangemang när de sitter placerade i en luftningshuvudledning eller ett 

masttoppsstigrör. För det fall ett sådant arrangemang finns, skall det finnas lämpliga indikatorer som visar 

huruvida förbiledningen är öppen eller stängd. 


VI-12 

ORIGINAL



Juni 2008 

16 Tryck-/vakuumbrytande anordningar 

16.1 En eller flera tryck-/vakuumbrytande anordningar skall finnas för att förebygga att lasttankarna utsätts för: 

16.1.1 ett positivt tryck, som ligger över lasttankens provtryck om last skall lastas till maximal nominell kapacitet och 

alla övriga utlopp är igenstängda; 

16.1.2 ett negativt tryck över 700 mm vp om lasten skall lossas vid maximal nominell kapacitet för lastpumparna och 

inertgasfläktarna skulle fallera. 

16.2 Sådana anordeningar skall installeras på huvudledningen för inertgas, såvida de inte är installerade i de 

luftningssystem som krävs enligt Regel 3, avsnitt 19.1.1 eller på enskilda lasttankar. Placering och utformning av 

anordningarna skall överensstämma med avsnitt 15.1 och Regel 3, avsnitt 19.1.1. 

17 Ventilationsöppningarnas storlek 

17.1 Ventilationsöppningar för lastning och lossning av last och ballasthantering som krävs enligt avsnitt passage av 

stora volymer ånga, luft eller inertgasblandningar under lastning av last och ballasthantering eller under lossning. 

skall utformas på grundval av maximal konstruktionslastvolym multiplicerad med en faktor om minst 1,25 för att ta 

hänsyn till gasutveckling för att förebygga att trycket i någon lasttank överstiger konstruktionstrycket. 

Förstestyrman skall hållas med information avseende maximalt tillåten lastningstakt för respektive lasttank och i 

fallet med kombinerade luftningssystem för respektive grupp av lasttankar. 

18 Ytterligare örlogskrav 

18.1 Lastbärande komponenter i pelare, stolpar och andra konstruktionsdetaljer som stöder specifika örlogssystem 

eller avdelningar skall förses med fullgott brandskydd enligt definition av Militära sjösäkerhetsinspektionen på 

grundval av identifierade risker. 

18.2 Om det föreligger ett krav från Militära sjösäkerhetsinspektionen att ta hänsyn till en brandincident som 

sammanfaller med väsentlig strukturell belastning från ett extremt lastförhållande eller skadeförhållande, måste 

fullgott brandskydd ombesörjas med hjälp av att den kritiska strukturen identifieras med utgångspunkt från 

bedömningar av extrem eller skadehållfasthet. 


19 De standarder, kriterier och/eller rutiner för formgivning, konstruktion, test, drift, underhåll och reparation mot vilka 

överensstämmelse med ovanstående funktionella krav kan påvisas skall överenskommas med Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Fartygssystem, utrustning och material skall godkännas i enlighet med överenskomna 

standarder, kriterier och/eller tillvägagångssätt. 

Regel 3 Risk för antändning 


1 Att förebygga att brännbara material eller brandfarliga vätskor och ångor antänds. 


Gemensamma krav för alla typer av fartyg utom de som specifikt nämns 

Syfte 

2 Syftet med denna Regel är att förhindra antändning av brännbara material eller brandfarliga vätskor och att 

uppmärksamma den speciella konstruktionen och driftsegenskaperna hos örlogsfartyg. För detta syfte skall 

nedanstående funktionella krav uppfyllas: 

2.1 det skall finnas anordningar för att kontrollera läckage av brandfarliga vätskor; 

2.2 det skall finnas anordningar för att begränsa ansamling av brandfarliga ångor; 

2.3 antändligheten hos brännbara material skall begränsas; 


VI-13 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.4 tändkällor skall begränsas; 

2.5 tändkällor skall separeras från brännbara material och brandfarliga vätskor; 

2.6 atmosfären i lasttankar skall hållas utanför det explosiva området. 

2.7 ytterligare krav avseende maskinerier och elektriska installationer identifierade i kapitlen IV och V som utgör en 

tändrisk. 

3 Arrangemang för brännolja, smörjolja och andra brännbara oljor 

3.1 Nedanstående begränsningar är tillämpliga i samband med användning av brännolja: 

3.1.1 utom när annat tillåts i detta avsnitt får ingen brännolja med flampunkt lägre än 60 o C användas; 

3.1.2 i nödgeneratorer får brännolja med en flampunkt om minst 43°C användas; 

3.1.3 användningan av brännolja med en flampunkt under 60°C men inte under 43°C får tillåtas, t.ex. för tillförsel till 

nödbrandpumpens motorer och de hjälpmaskiner som inte är är placerade i maskinrum av kategori A med 

förbehåll för följande: 

3.1.3.1 brännoljetankar utom de som finns placerade i sektioner med dubbel botten skall placeras utanför maskinrum 

kategori A 

3.1.3.2 åtgärder för mätning av oljetemperaturen finns på insugsröret till brännoljepumpen; 

3.1.3.3 stoppventiler och/eller -kranar finns på inloppssidan och utloppssidan om brännoljesilarna; 

3.1.3.4 rörskarvar i svetsad konstruktion eller av cirkulär konisk eller sfärisk typ skall tillämpas i möjligaste mån. 

4 Tankar för drivmedel och andra brandfarliga vätskor och system för fartyg typ (H) 

4.1 Tankar som innehåller drivmedel och andra brandfarliga vätskor skall separers från avdelningar för ickebesättningsmedlemmar, 

besättning och bagage via ångtäta förslutningar eller fördämningar som är ventilerade 

och dränerade på lämpligt sätt. 

4.2 Brännoljetankar får inte placeras i eller utformas att utgöra en del av de strukturella avgränsningarna för områden 

med stor brandrisk. Brandfarliga vätskor med en flampunkt som inte ligger under 60°C får emellertid finnas inom 

sådana områden, förutsatt att tankarna är tillverkade av stål eller annat ekvivalent material. 

4.3 Alla brännoljerör som, om de skadas, skulle göra det möjligt för olja att rinna ut ur en lagrings-, sedimenterings- 

eller daglig servicetank skall förses med en kran eller ventil direkt på tanken, som går att stänga från en position 

utanför det aktuella utrymmet vid en eventuell brand som inträffar i utrymmet där sådana tankar finns placerade. 

4.4 Rör, ventiler och kopplingar som forslar brandfarliga vätskor skall vara tillverkade av stål eller sådant alternativt 

material som uppfyller en standard med avseende på hållfasthet och brandintegritet, som är anpassad till 

driftstryck och de utrymmen i vilka de sitter monterade. När så är möjligt skall användning av flexibla rör 

undvikas. 

4.5 Rör, ventiler och kopplingar som forslar brandfarliga vätskor skall dras så långt från heta ytor eller luftintag till 

motoranläggningar, elektrisk apparatur och andra potentiella tändkällor som är praktiskt möjligt och placeras eller 

skärmas på ett sådant sätt att sannolikheten för vätskeläckage som kommer i kontakt med sådana tändkällor 

hålls på en miniminivå. 

4.6 Drivmedel med en flampunkt under 35°C får inte användas. I (H)-fartyg, där drivmedel med en flampunkt under 

43°C används, skall anordningarna för lagring, fördelning och användning av drivmedlet vara sådana att, med 

hänsyn till risken för brand och explosion som användningen av sådant drivmedel kan medföra, säkerheten för 

fartyget och personer ombord bibehålls. Anordningarna skall, utöver kraven i avsnitten 1.1 till 4.4, uppfylla 

följande föreskrifter: 

4.6.1 tankar för lagring av sådant drivmedel skall vara placerade utanför alla maskinutrymmen och på ett avstånd om 

minst 760 mm inåt från skrovsidan och bottenplåtarna, liksom från däck och skott; 


VI-14 

ORIGINAL



Juni 2008 

4.6.2 åtgärder skall vidtas för att förebygga övertryck i någon drivmedelstank eller i någon del av brännoljesystemet, 

inklusive påfyllningsrören. Eventuella avlastningsventiler och luft- eller överrinningsrör skall leda ut till ett läge 

som är säkert enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens åsikt; 

4.6.3 de utrymmen där drivmedelstankar finns placerade skall vara mekaniskt ventilerade med hjälp av utblåsfläktar 

som ger inte mindre än sex luftväxlingar per timme. Fläktarna skall vara sådana att möjligheten till antändning 

av brännbara gas-/luftblandningar undviks. Lämpliga trådnätsskydd skall monteras över in- och 

utloppsventilationsöppningar. Utloppen för sådana utblås skall mynna i ett läge som är säkert enligt Militära 

sjösäkerhetsinspektionens åsikt. Skyltar med ”Rökning förbjuden” skall sättas upp vid ingången till sådana 

utrymmen; 

4.6.4 jordade eldistributionssystem får inte användas, med undantag för jordade kretsar med inbyggd säkerhet; 

4.6.5 lämplig certifierad elutrustning av säker typ (se anmärkning) skall användas i alla utrymmen där bränsleläckage 

skulle kunna förekomma, inklusive ventilationssystemet. Enbart elektrisk utrustning och anslutningar som är 

väsentliga för driftsändamål får monteras i sådana utrymmen; 

4.6.6 ett fast ångdetekteringssystem skall monteras i varje utrymme genom vilket bränsleledningar passerar med 

larm som utlöses i den ständigt bemannade kontrollstationen; 

4.6.7 varje drivmedelstank skall, vid behov, förses med "uppsamlingstråg" eller avlopp som fångar upp allt drivmedel 

som kan läcka från en sådan tank; 

4.6.8 säkra och effektiva åtgärder för att säkerställa den drivmedelsvolym som finns i respektive tank skall finnas. 

Pejlrör får inte sluta i ett utrymme där risk för antändning av spill från pejlröret kan uppstå. I synnerhet får det 

inte sluta i utrymmen som inte är avsedda för icke-besättningsmedlem eller besättning. Användning av 

cylindriska inspektionsglas är förbjuden, utom för lastfartyg där användning av nivåmätare med planglas och 

självstängande ventiler mellan mätare och drivmedelstankar kan tillåtas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Andra medel för att säkerställa drivmedelsvolymen som finns i respektive tank kan tillåtas om sådana åtgärder 

inte kräver genomföring under tankens ovansida och förutsatt att funktionsfel eller överfyllning av tanken inte 

möjliggör frigörande av drivmedel; 

4.6.9 under bunkringsförlopp får icke-besättningsmedlem inte vara ombord på fartyget eller i närheten av 

bunkringsstationen och motsvarande skyltar med '”Rökning förbjuden” och ”Inga oskyddade glödlampor” skall 

sättas upp. Drivmedelsanslutningar mellan fartyg och land skall vara av sluten typ och lämpligt jordade under 

bunkringsförloppen; 

4.6.10 tilhandahållande av detekterings- och släckningssystem i utrymmen där icke-inbyggda drivmedelstankar finns 

placerade skall överensstämma med kraven i Regel 7 och Regel 9; 

4.6.11 bränslepåfyllning i fartygen skall utföras vid godkända tankningsanläggningar som finns angivna i detalj i 

rutthandboken, där följande utrustningar finns att tillgå: 

4.6.11.1 ett lämpligt skumsläckningssystem som består av monitorer och skumalstrande grenrör som kan ge en 

skumlösning med en takt om minst 500 liter per minut under minst 10 minuter; 

4.6.11.2 torrpulversläckare med en total kapacitet om minst 50 kg; 

4.6.11.3 koldioxidsläckare med total kapacitet om minst 16 kg. 

4.6.11.4 

Anmärkning: Se de rekommendationer som publicerats av den internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) och i synnerhet dess publikation 60092 - 

Elektriska installationer på fartyg. 

5 Anordningar för brännolja 

5.1 I ett fartyg där brännolja används, skall anordningarna för förvaring, fördelning och användning av brännoljan 

vara sådana att säkerheten för fartyget och personer ombord allra minst uppfyller nedanstående föreskrifter. 

6 Placering av brännoljesystem 

6.1 I möjligaste mån skall delar av brännoljesystemet som innehåller olja under tryck som överskrider 0,18 N/mm 2 

inte placeras i dolda lägen så att det är svårt att uppmärksamma defekter och läckage. Maskinutrymmen på 

platsen för sådana delar av brännoljesystemet skall vara fullgott upplysta. 


VI-15 

ORIGINAL



Juni 2008 

7 Ventilation av maskinrum 

7.1 Ventilationen i alla maskinutrymmen skall vara tillräcklig under normala förhållanden för att förhindra ansamling 

av oljeångor. 

8 Brännoljetankar 

8.1 Brännolja, smörjolja och andra brännbara oljor får inte vara lastade i förstävstankar. 

8.2 I möjligaste mån skall brännoljetankar utgöra en del av fartygets struktur och vara placerade utanför 

maskinutrymmen av kategori A och områden med stor brandrisk. I de fall brännoljetankar, med undantag för 

tankar med dubbel botten, nödvändigtvis måste placeras intill eller inom maskinutrymme av kategori A och 

områden med stor brandrisk, måste åtminstone en av dess vertikala sidor sammanfalla med maskinutrymmets 

gränsytor och helst ha en gemensam avgränsning mot dubbelbottentankar och den yta på tankavgränsningen 

som är gemensam med maskinutrymmena skall hållas på ett minimum. I det fall sådana tankar finns placerade 

inom avgränsningarna för maskinutrymmen av kategori A och områden med stor brandrisk får de inte innehålla 

brännolja med en flampunkt under 60°C. Generellt sett skall användning av fristående brännoljetankar undvikas. 

Om sådana tankar används är användning av dessa förbjudet i kategori A och områden med stor brandrisk i 

maskinrum på fartyg som kan medföra 50 eller flera icke-besättningsmedlemmar. När det är möjligt skall de 

placeras i ett oljetätt spilltråg av lämplig storlek försett med passande dräneringsrör som i sin tur leder till en 

lämpligt dimensionerad spilloljetank. 

8.3 Ingen brännoljetank får vara placerad där spill eller läckage kan utgöra en brand- eller explosionsrisk genom att 

det faller ned på heta ytor. 

8.4 Brännoljerör, vilka skulle göra det möjligt för olja att rinna ut ur lagrings-, sedimenterings- eller daglig servicetank 

med en volym om 500 liter och däröver, som är placerade ovanför dubbelbotten skall förses med en kran eller 

ventil direkt på tanken som går att stänga från en säker position utanför det aktuella utrymmet vid en eventuell 

brand som inträffar i utrymmet där sådana tankar finns placerade. I det speciella fallet med djupa tankar 

placerade i ett shakt eller rörtunnel eller liknande utrymme, måste ventiler monteras på tanken men manövrering 

vid en eventuell brand kan ske med hjälp av en ytterligare ventil på röret eller rören utanför tunneln eller liknande 

utrymme. Om en sådan ytterligare ventil monteras i maskinutrymmet skall den manövreras från en position 

utanför detta utrymme. Manöveranordningarna för fjärrstyrning av ventilen för nödgeneratorns drivmedelstank 

skall finnas separat placerade i förhållande till manöveranordningarna för fjärrstyrning av andra ventiler för tankar 

placerade i maskinrum. 

8.5 Säkra och effektiva åtgärder för att säkerställa volymen brännolja som finns i respektive brännoljetank skall 

finnas. 

8.6 I de fall pejlrör används, får de inte sluta i ett utrymme där risk för antändning av spill från pejlröret kan uppstå. I 

synnerhet får de inte sluta i utrymmen för besättning eller icke-besättningsmedlem. Som en generell regel får de 

inte sluta i maskinutrymmen. Om emellertid den Militära sjösäkerhetsinspektionen anser att dessa senare krav 

inte är praktiskt genomförbara, kan den tillåta att pejlrör slutar i maskinutrymmen förutsatt att alla nedanstående 

krav uppfylls: 

8.6.1 en oljenivåmätare finns som uppfyller kraven i avsnitt 8.7; 

8.6.2 pejlrören slutar på platser långt från antändningsrisker såvida inte försiktighetsåtgärder vidtas, t.ex. montering 

av effektiva skärmar för att förhindra att brännoljan vid ett eventuellt spill genom avslutningarna på pejlrören 

kommer i kontakt med en tändkälla; 

8.6.3 slutet på pejlrör förses med självstängande förslutningsanordningar och med en självstängande manöverkran 

med liten diameter placerad under avstängningsanordningen i syfte att säkerställa att ingen brännolja finns på 

plats innan avstängningsanordningen öppnas. Åtgärd skall vidtas för att säkerställa att brännoljespill genom 

manöverkranen inte medför någon tändrisk. 

8.7 Andra oljenivåmätare kan användas i stället för pejlrör med förbehåll för följande villkor: 

8.7.1 i fartyg typ A och typ B som kan medföra 50 eller flera icke-besättningsmedlemmar, får sådana mätare inte 

kräva genomföringar under tankens ovansida och funktionsfel eller överfyllning av tankarna får inte möjliggöra 

att drivmedel frigörs; 

8.7.2 i fartyg som kan medföra färre än 50 icke-besättningsmedlemmar, får funktionsfel hos sådana mätare eller 

överfyllning av tanken inte möjliggöra att drivmedel kommer in i utrymmet. Användning av cylindriska 


VI-16 

ORIGINAL



Juni 2008 

inspektionsglas är förbjuden. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta användning av oljenivåmätare med 

plana glas och självstängande ventiler mellan mätarna och drivmedelstankarna. 

Anmärkning: Militära sjösäkerhetsinspektionen kan definiera ytterligare begränsningar eller krav grundade på fartygets förmåga avseende slag och explosion. 

9 Förhindrande av övertryck 

9.1 Åtgärder skall vidtas för att förebygga övertryck i alla oljetankar eller i någon del av brännoljesystemet, inklusive 

påfyllningsrören som betjänas av pumpar ombord. Luft- och överrinningsrör och avlastningsventiler skall mynna i 

en position där det inte föreligger risk för brand eller explosion från förekomsten av olja och ångor och får inte 

ledas till utrymmen för besättning eller icke-besättningsmedlemmar och inte heller till utrymmen av särskild 

kategori, slutna utrymmen för ro-ro-last, maskinrum eller liknande utrymmen. 

Anmärkning: Detta gäller också system som används under RAS-drift 

10 Brännoljerörsystem 

10.1 Brännoljerör och ventiler och beslag till dessa skall vara tillverkade av stål eller annat godkänt material, med 

undantag för den begränsade användningen av flexibla rör som är tillåten i lägen där Militära 

sjösäkerhetsinspektionen anser att de behövs. Se ISO 15540:1999, Brandintegritet hos slangenheter – 

testmetoder och ISO 15541:1999, Brandintegritet hos slangenheter – krav på provbänk. Sådana flexibla rör och 

ändkopplingar skall vara av godkänt brandbeständigt material med tillräcklig hållfasthet och skall konstrueras så 

att de godkänns av Militära sjösäkerhetsinspektionen. För ventiler monterade på brännoljetankar som står under 

statiskt tryck, kan stål eller sfäriskt grafitgjutjärn accepteras. Vanliga gjutjärnsventiler får emellertid användas i 

rörsystem där det nominella trycket ligger under 7 bar och den nominella temperaturen är under 60°C. 

Anmärkning: Militära sjösäkerhetsinspektionen kan definiera ytterligare begränsningar eller krav baserade på fartygets förmåga med avseende på slag och 

explosion samt rök och giftighet. 

10.2 Externa bränsletillförselledningar av högtryckstyp mellan högtrycksbränslepumparna och 

bränsleinsprutningsenheterna skall skyddas med ett mantlat rörsystem som kan ta hand om drivmedel från ett 

funktionsfel i en högtrycksledning. Ett mantlat rör omfattar ett yttre rör i vilket högtrycksbränsleröret placeras och 

som bildar en permanent enhet. Det mantlade rörsystemet skall innefatta möjligheter att samla upp läckage och 

åtgärder skall finnas för larmgivning vid ett eventuellt funktionsfel på en bränsleledning. 

10.3 Brännoljeledningar får inte vara placerade omedelbart ovanför eller intill enheter med höga temperaturer inklusive 

pannor, ångrör, avgasgrenrör, ljuddämpare eller annan utrustning som måste isoleras enligt avsnitt 11. I 

möjligaste mån skall brännoljeledningar placeras långt borta från heta ytor, elektriska installationer eller andra 

tändkällor och skall skärmas eller på annat lämpligt sätt skyddas för att undvika oljestänk eller oljeläckage på 

tändkällorna. Antalet skarvar i sådana rörsystem skall hållas på ett minimum. 

10.4 Komponenter i ett dieselmotorbränslesystem skall utformas med hänsyn till det maximala topptryck som kan 

uppkomma under drift, inklusive eventuella högtryckspulser som alstras och återförs till matar- och spillledningar 

för bränsle genom funktionen hos bränsleinsprutningspumpar. Anslutningar inom bränsletillförsel- och – 

spillledningarna skall konstrueras med hänsyn till deras förmåga att förhindra läckage av trycksatt brännolja 

under drift och efter underhåll. 

10.5 I installationer med flera motorer, som matas från samma drivmedelskälla, skall åtgärder för att isolera 

rörsystemet för drivmedelstillförsel- och –spill finnas. Isoleringsåtgärderna får inte påverka funktionen hos andra 

motorer och skall kunna manövreras från en position som inte blir oåtkomlig vid en brand i någon av motorerna. 

10.6 I det fall Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta forsling av olja och brandfarliga vätskor genom bostads- 

och arbetsutrymmen, skall rör och anslutningar som forslar olja eller brandfarliga vätskor vara av material och typ 

godkända av Militära sjösäkerhetsinspektionen med hänsyn till brandrisken. 

11 Skydd för ytor med höga temperaturer 

11.1 Ytor med temperaturer över 220°C som kan träffas till följd av ett funktionsfel i ett drivmedelssystem skall vara 

ordentligt isolerade. 

11.2 Försiktighetsåtgärder skall vidtas för att förhindra att eventuell olja som under tryck kan tränga ut från någon 

pump, filter eller värmare kommer i kontakt med heta ytor. 

12 Anordningar för smörjolja 

12.1 Anordningarna för lagring, distribution och användning av olja som utnyttjas i trycksmörjningssystem skall vara 

sådana att de säkerställer säkerheten för fartyget och personer ombord. Anordningar som utförs i maskinrum av 


VI-17 

ORIGINAL



Juni 2008 

kategori A och områden med stor brandrisk och i möjligaste mån i övriga maskinrum, skall åtminstone uppfylla 

föreskrifterna i avsnitten 6, 8.3, 8.4, 8.5, 9, 10.1, 10.3 och 11 med undantag för att: 

12.1.1 detta inte utesluter användning av nivåglas i smörjsystem förutsatt att dessa genom provning visar sig ha 

tillräcklig grad av brandintegritet; 

12.1.2 pejlrör kan tillåtas i maskinrum; men dock att kraven i avsnitten 8.6.1 och 8.6.3 inte måste tillämpas förutsatt att 

pejlrören är försedda med lämpliga stängningsåtgärder. 

12.2 Föreskrifterna i avsnitt 8.4 är också tillämpliga på smörjoljetankar med undantag för sådana som har en volym 

mindre än 500 liter, lagringstankar där ventilerna är stängda under normal drift av fartyget eller där det fastställs 

att oavsiktlig manövrering av en snabbstängningsventil på smörjoljetanken skulle utgöra fara för den säkra driften 

av huvudframdrivnings- och väsentliga hjälpmaskinerier. 

13 Anordningar för andra brännbara oljor 

13.1 Anordningarna för lagring, distribution och användning av andra brännbara oljor som utnyttjas under tryck i 

kraftöverföringssystem, manöver- och aktiveringssystem och värmesystem skall vara sådana att de säkerställer 

säkerheten för fartyget och personer ombord. Lämpliga oljeuppsamlingsåtgärder vid läckage skall monteras 

under hydraulventiler och -cylindrar. På platser där antändningsrisk föreligger, skall sådana anordningar minst 

uppfylla föreskrifterna i avsnitten 8.3, 8.5, 10.3, och 11 samt föreskrifterna i avsnitten 9 och 10.1 med avseende 

på hållfashet och konstruktion. 

14 Anordningar för olja i tidvis obemannade maskinrum 

14.1 Utöver kraven i avsnitten 3 till 13, skall brännolje- och smörjoljesystem i tidvis obemannade maskinrum uppfylla 

följande: 

14.1.1 i de fall brännoljetankar för daglig drift fylls automatiskt eller via fjärrmanövrering skall åtgärder vidtas för att 

förhindra överrrinningsspill. Annan utrustning, som automatiskt hanterar brandfarliga vätskor (t.ex. 

brännoljerenare) och som, i möjligaste mån, skall monteras i ett speciellt utrymme avsett för renare och 

motsvarande värmare, skall vara försedd med anordningar för att förhindra överrinningsspill; 

14.1.2 i de fall brännoljetankar för daglig drift eller sedimenteringstankar är försedda med värmaranordningar, skall ett 

högtemperaturlarm finnas om flampunkten för brännoljan kan överskridas. 

15 Anordningar för gasformigt bränsle för matlagningsändamål 

15.1 System med gasformigt bränsle som används för matlagningsändamål skall vara godkända av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Lager av gasbehållare skall vara placerade på öppet däck eller i välventilerat utrymme 

som enbart mynnar mot öppet däck. 

16 Diverse detaljer kring tändkällor och tändbarhet 

16.1 Elradiatorer 

16.1.1 Elradiatorer skall i förekommande fall vara fast monterade och så konstruerade att brandriskerna reduceras till 

ett minimum. Inga sådana radiatorer får monteras med ett element exponerat på ett sådant sätt att kläder, 

gardiner eller andra liknande material kan svedjas eller sättas i brand av värmen från elementet. 

16.2 Avfallskärl 

16.2.1 Avfallskärl skall vara konstruerade av icke-brännbara material och utan sido- eller bottenöppningar. 

16.3 Isoeringsytor skyddade mot oljegenomträngning 

16.3.1 I utrymmen där inträngning av oljeprodukter är möjligt, skall ytan på isoleringen vara ogenomtränglig för olja 

eller oljeångor. 

16.4 Primära däckbeläggningar 

16.4.1 Primära däckbeläggningar, om sådana finns i bostads- och driftsutrymmen och kontrollstationer, skall vara av 

godkänt material som inte är lättantändligt, vilket fastställts i enlighet med FTP-koden eller annan standard som 

antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 


VI-18 

ORIGINAL



Juni 2008 

Lastutrymmen i tankfartyg 

17 Separering av lastoljetankar 

17.1 Lastpumprum, lasttankar, spilloljetankar och kassuner skall vara placerade föröver från maskinrum. 

Brännoljebunkertankar måste emellertid inte finnas föröver från maskinrum. Lasttankar och spilloljetankar skall 

vara isolerade från maskinrum genom kassuner, lastpumprum, oljebunkertankar eller ballasttankar. Pumprum 

som innehåller pumpar och med tillbehör för ballastning av sådana utrymmen som finns placerade intill lasttankar 

och spilloljetankar och pumpar för brännoljeöverföring, skall betraktas som likvärdiga ett lastpumprum i samband 

med denna regel, förutsatt att sådana pumprum har samma säkerhetsstandard som krävs för lastpumprum. 

Pumprum enbart avsedda för överföring av ballast eller brännolja behöver emellertid inte uppfylla kraven i Regel 

99, avsnitten 10.1.1 till 10.2.1. Undre delen av pumprummet får vara nedsänkt i maskinrum av kategori A för att 

härbärgera pumparna, förutsatt att däckskottet i urtagningen generellt inte utgör mer än en tredjedel av det 

formade djupet ovanför kölen, utom i fall med fartyg om maximalt 25.000 ton dödvikt, där det kan påvisas att av 

åtkomstskäl och för att få tillfredsställande rördragningsarrangemang, detta är praktiskt ogenomförbart, där 

Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta en ursparing som är större än sådan höjd men inte överskrider 

hälften av det formade djupet ovan kölen. 

17.2 Huvudkontrollstationer för last, kontrollstationer, bostads- och arbetsutrymmen (exklusive isolerade låsbara 

utrymmen för lasthanteringsutrustning) skall vara placerade akterut från lasttankar, spilloljetankar och utrymmen 

som särskiljer last- eller spilloljetankar från maskinrum men inte nödvändigtvis akter om brännoljebunkertankar 

och ballasttankar och skall anordnas på ett sådant sätt att ett enstaka haveri i ett däck eller vattentätt skott inte 

skall möjliggöra inträngning av gas eller ångor från lasttankarna i ett bostadsutrymme, huvudlastkontrollstationer, 

kontrollstation eller arbetsutrymmen. En urtagning som utförs i enlighet med avsnitt 17.1 behöver inte tas med i 

beräkningen när placeringen av sådana utrymmen fastställs. 

17.3 I de fall så anses nödvändigt kan Militära sjösäkerhetsinspektionen tillåta huvudlastkontrollstationer, 

kontrollstationer, bostads- och serviceutrymme föröver från lasttankar, spilloljetankar och utrymmen som 

separerar last- eller spilloljetankar från maskinrum men inte nödvändigtvis föröver om brännoljebunkertankar och 

ballasttankar. Maskinrum, utöver sådana i kategori A, kan tillåtas föröver från lasttankar och spilloljetankar 

förutsatt att de är separerade från lasttankar och spilloljetankar av kassuner, lastpumprum, 

brännoljebunkertankar eller ballasttankar och har åtminstone en bärbar brandsläckare. I fall när de innehåller 

förbränningsmotorer, skall en godkänd skumsläckare med åtminstone 45 liters volym eller likvärdigt finnas på 

plats utöver handbrandsläckare. Om driften av en semi-portabel brandsläckare är praktiskt omöjlig, får denna 

brandsläckare ersättas av två ytterligare handbrandsläckare. Huvudkontrollstationer för last, kontrollstationer, 

bostads- och arbetsutrymmen skall anordnas på ett sådant sätt att ett enstaka haveri i ett däck eller vattentätt 

skott inte skall medge inträngning av gas eller ångor från lasttankarna till sådana utrymms. Dessutom kan, när så 

bedöms erforderligt för säkerheten vid fartygets navigering, Militära sjösäkerhetsinspektionen tillåta att 

maskinrum som innehåller förbränningsmotorer som inte utgör huvudframdrivningsmaskineriet och som har en 

större effekt än 375 kW placeras föröver från lastområdet förutsatt att anordningarna överensstämmer med 

föreskrifterna i detta avsnitt. 

17.4 Enbart i kombifartyg: 

17.4.1 Spilloljetankarna skall omges av kassuner med undantag för när spilloljetankarnas avgränsningar utgör en del 

av skrov, huvudlastdäck, skott till lastpumprum eller brännoljebunkertank. Dessa kassuner får inte mynna i en 

dubbelbotten, rörtunnel, pumprum eller annat slutet utrymme och inte heller får de användas för last eller 

ballast och får inte vara anslutna till rörsystem som betjänar last eller ballast. Åtgärder skall vidtas för att fylla 

kassunerna med vatten och för dränering av desamma. I de fall en spilloljetanks avgränsning utgör en del av 

lastpumprummets skott, får pumprummet mynna mot dubbelbotten, rörtunnel eller annat slutet utrymme; dock 

kan öppningar försedda med gastäta, fastbultade kåpor tillåtas; 

17.4.2 Åtgärder skall vidtas för att isolera det rörsystem som ansluter pumprummet till spilloljetankarna som avses i 

avsnitt 17.4.1. Isoleringsåtgärderna skall utgöras av en ventil åtföljd av en bågfläns eller ett spolformigt stycke 

med lämpliga blindflänsar. Denna anordning skall placeras intill spilloljetankarna men i de fall detta är orimligt 

eller praktiskt ogenomförbart, kan den placeras inuti pumprummet omedelbart efter det att rörledningen går 

igenom skottet. Ett separat permanent monterat pump- och rörarrangemang som innefattar ett grenrör, försett 

med en avstängningsventil och en blindfläns, skall finnas för tömning av innehållet i spilloljetankarna direkt till 

öppet däck för kassering till mottagningsanläggningar i land när fartyget är i torrlastdrift. När överföringssystem 

används för överföring av spillolja i torrlastdrift får det inte vara anslutet till andra system. Separering från andra 

system med hjälp av borttagning av spolformade stycken kan accepteras. 

17.4.3 Luckor och tankrengöringsöppningar till spilloljetankar får enbart vara tillåtna på öppet däck och skall vara 

försedda med stängningsanordningar. Förutom i de fall de utgörs av bultade plattor med bultar med vattentät 

delning skall dessa stängningsanordningar vara försedda med låsanordningar som kontrolleras av ansvarigt 

fartygsbefäl. 


VI-19 

ORIGINAL



Juni 2008 

17.4.4 I de fall lastvingtankar finns skall lastoljeledningar under däck monteras invändigt i dessa tankar. Militära 

sjösäkerhetsinspektionen kan emellertid tillåta placering av lastoljeledningar i speciella kanaler förutsatt att de 

kan rengöras på ett fullgott sätt och ventileras i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens krav. I de fall 

inga lastvingtankar finns skall lastoljeledningar under däck placeras i speciella kanaler. 

17.5 När installation av en navigeringsposition ovanför lastutrymmet visar sig nödvändigt, skall detta vara enbart för 

navigeringsändamål och skall separeras från lasttankdäck med hjälp av ett öppet utrymme med en höjd om 

åtminstone 2 meter. Brandskyddskraven för sådan navigeringsposition skall vara sådana som krävs för 

kontrollstationer, enligt specifikation i Regel 8, avsnitt 16 och övriga föreskrifter för tankfartyg i tillräcklig 

utsträckning. 

17.5.1 Åtgärder skall vidtas för att hålla däckspill borta från bostads- och arbetsutrymmen. Detta kan åstadkommas 

genom förekomsten av en permanent obruten skyddskant med en höjd om minst 300 mm som sträcker sig från 

sida till sida. Särskild hänsyn skall tas till anordningar förknippade med akterlastning. 

18 Begränsningar avseende avgränsningsöppningar 

18.1 Förutom vad som tillåts i avsnitt 18.2, skall ingångsdörrar, luftintag och öppningar till bostadsutrymmen, 

arbetsutrymmen, kontrollstationer och maskinrum inte vända mot lastutrymmet. De skall vara placerade på 

tvärskottet och inte vända mot lastutrymmet eller på utsidan av överbyggnaden eller däckshuset på ett avstånd 

om minst 4 % av fartygets längd men inte mindre än 3 meter från överbyggnaden eller däckshuset som vänder 

mot lastutrymmet. Detta avstånd får inte överskrida 5 meter. 

18.2 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta ingångsdörrar i avgränsande skott som vänder mot lastutrymmet 

eller inom den 5-metersgräns som anges i avsnitt 18.1, till huvudlastkontrollstationer och sådana arbetsutrymmen 

som används som förrådsrum, lagringslokaler och låsbara utrymmen, förutsatt att de inte direkt eller indirekt ger 

tillträde till något annat utrymme som innehåller eller ger möjlighet till bostad, kontrollstationer eller 

arbetsutrymmen, typ kök, pentryn eller verkstäder eller liknande utrymmen som innehåller källor till 

ångantändning. Avgränsning till sådant utrymme skall vara isolerad enligt "A-60"-standard, med undantag för 

avgränsningen som vänder mot lastutrymmet. Bultade plåtar för bortforsling av maskineri får monteras inom de 

gränser som anges i avsnitt 18.1. Styrhyttdörrar och fönster får vara placerade inom de gränser som anges i 

avsnitt 18.1, så länge som de är utformade så att de säkerställer att styrhytten snabbt och effektivt kan göras 

gas- och ångtätt. 

18.3 Fönster och sidoventilluckor som vänder mot lastutrymmet och på sidor på överbyggnader och däckshus inom de 

i avsnitt 18.1 specificerade gränserna, skall vara av fast (icke-öppningsbar) typ. Sådana fönster och 

sidoventilluckor med undantag för styrhyttsfönster, skall vara konstruerade enligt "A-60"-klassstandard. 

18.4 När permanent tillträde förekommer från en rörtunnel till huvudpumprummet, måste en vattentät dörr monteras 

(dörrar som tillhandahålls för att säkerställa vattenintegritet i interna öppningar som används till sjöss skall vara 

vattentäta dörrar av glidtyp), som kan fjärrstängas från bryggan och som också kan manövreras lokalt från 

respektive sida av skottet. Det skall finnas signalanordningar vid manöverpositionen som visar huruvida dörrarna 

är öppna eller stängda och ett aukustiskt larm skall finnas i samband med att dörren stängs. Ström, 

manöverorgan och signalanordningar skall kunna manövreras i fall av huvudströmavbrott. Särskild 

uppmärksamhet skall ägnas att minimera effekten av ett funktionsfel i manöversystemet. Respektive eldriven 

vattentät dörr av glidtyp skall vara försedd med en individuell handmanövrerad mekanism. Det skall vara möjligt 

att öppna och stänga dörren för hand vid själva dörren från båda sidor) och dessutom gäller följande: 

18.4.1 utöver manövrering från bryggan skall det gå att stänga den vattentäta dörren manuellt från utsidan av 

ingången till huvudpumprummet; 

18.4.2 den vattentäta dörren skall hållas stängd under normal drift av fartyget, utom när tillträde till rörtunneln behövs. 

18.5 Permanenta godkända gastäta belysningsutrymmen för upplysning av lastpumprum kan tillåtas i skott och däck 

som separerar lastpumprum och andra utrymmen förutsatt att de har fullgod hållfasthet och att skottets eller 

däckets integritet och gastäthet bibehålls. 

18.6 Ventilationsin- och utgångar och andra öppningar i däckshus och överbyggnadsavgränsningsutrymmen skall 

placeras på sådant sätt att de kompletterar föreskrifterna i avsnitt 19.1.1 och Regel 2, avsnitt 15.1. Sådana 

luftningsöppningar, i synnerhet avseende maskinrum, skall vara placerade så långt akterut som möjligt. 

Vederbörlig hänsyn skall i detta avseende tas till när fartyget är utrustat för lastning eller lossning i aktern. 

Tändningkällor, t.ex. elutrustning skall placeras så att explosionsrisk undviks. 

19 Lasttank 


VI-20 

ORIGINAL



Juni 2008 

19.1 Allmänna krav 

19.1.1 Luftningssystemen i lasttankar skall vara helt avskilda från luftledningarna till fartygets övriga segment. 

Anordning och placering av öppningar i lasttanksdäcket, från vilka brandfarliga ångor kan komma ut, skall vara 

sådan att möjligheten för att brandfarliga ångor kommer in i slutna utrymmen som innehåller en tändkälla 

minimeras eller att de samlas i närheten av däckmaskineri och utrustning som kan utgöra en tändrisk. I enlighet 

med denna allmänna princip, skall kriterierna i avsnitten 19.2 till 19.5 och Regel 2 tillämpas. 

19.2 Luftningsanordningar 

19.2.1 Luftningsanordningarna i respektive lasttank får vara fristående eller kombinerade med andra lasttankar och får 

ingå i inertgasrörsystemet. 

19.2.2 För det fall anordningarna är kombinerade med andra lasttankar, skall antingen stoppventiler eller andra 

godtagbara anordningar finnas på plats för att isolera respektive lasttank. I det fall stoppventiler monteras, skall 

dessa vara försedda med låsanordningar, som skall kontrolleras av ansvarigt fartygsbefäl. Det skall finnas en 

tydlig visuell indikering av ventilernas driftstatus eller annan acceptabel åtgärd. För det fall tankarna har 

isolerats, skall det säkerställas att relevanta avstängningsventiler öppnas innan lastning av last eller 

ballastpåfyllning eller lossning av dessa tankar påbörjas. All avstängning måste fortsatt medge det flöde som 

orsakas av temperaturvariationer i en lasttank i enlighet med Regel 2, avsnitt 15.1. 

19.2.3 Om lastning av last och ballastpåfyllning eller lossning av en last eller lasttankgrupp är avsedd och 

denna/dessa är separerad/-e från ett gemensamt luftningssystem, måste denna lasttank eller lasttankgrupp, 

måste denna lasttank eller lasttankgrupp vara utrustad med medel för skydd mot över- eller undertryck enligt 

kraven i Regel 2, avsnitt 15.4. 

19.2.4 Luftningsanordningar skall vara anslutna till ovansidan av respektive lasttank och skall vara självdränerande till 

lasttankarna under alla normal trimnings- och driftsförhållanden för fartyget. I de fall det inte är möjligt att hålla 

med självdränerande ledningar, skall permanenta arrangemang vidtas för att dränera luftningsledningarna till 

en lasttank. 

19.3 Säkerhetsanordningar i luftningssystem 

19.3.1 Luftningssystemet skall vara försett med anordningar som förhindrar att lågor passerar in i lasttankarna. 

Konstruktion, provning och placering av dessa anordningar skall uppfylla de krav som fastställts av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen på grundval av de riktlinjer som tagits fram av IMO. Skvalprumsöppningar får inte 

användas för tryckutjämningar. De skall vara försedda med självstängande och tättslutande lock. Gnistfångare 

och –skärmar är inte tillåtna i dessa öppningar. 

Anmärkning 

Se de reviderade standarderna med avseende på utformning, provning och lokalisering av anordningar för att förhindra att lågor passerar in i lasttankar i 

tankfartyg (MSC/Circ.677) med ändringar genom MSC/Circ.1009 och de reviderade faktorer till vilka hänsyn skall tas vid utformning av lasttankar, luftnings- och 

gasfrigöringsarrangemang för lasttankar (MSC/Circ.731). 

19.4 Luftningsutlopp för lasthantering av ballastfunktion 

19.4.1 Luftningsutgångar för lastning, lossning och ballasthantering som krävs enligt Regel 2, avsnitt 15.1.2 skall: 

19.4.1.1 medge fritt flöde av ångblandningar; eller 

19.4.1.2 medge strypning av utflödet av ångblandningar för att åstadkomma en hastighet om inte mindre än 30 m/s; 

19.4.1.3 vara så placerade att ångblandningen förs ut vertikalt uppåt; 

19.4.1.4 när metoden är fritt flöde av ångblandningar, vara sådana att utloppet skall vara minst 6 meter ovanför 

lasttankdäck eller för- och aktergång om de är placerade inom 4 meter från gången och placerade minst 10 

meter, mätt horisontellt, från närmaste luftintag och öppningar till slutna utrymmen som innehåller en 

tändkälla och från däcksmaskineri, som kan innefatta ankarspel och kedjeskåpsöppningar samt utrustning 

som kan utgöra en antändningsrisk; 

19.4.1.5 när metoden utgörs av höghastighetsutflöde, vara placerad på en höjd om minst 2 meter ovanför lasttankdäck 

och minst 10 meter, mätt horisontellt, från närmaste luftintag och öppningar till slutna utrymmen som 

innehåller en tändkälla och från däcksmaskineri, som kan innefatta ankarspel och kedjeskåpsöppningar samt 

utrustning som kan utgöra en antändningsrisk. Dessa öppningar skall vara försedda med 

höghastighetsanordningar av godkänd typ. 


VI-21 

ORIGINAL



Juni 2008 

19.4.2 Anordningarna för luftning av ångor, som trängs ut ur lasttankarna under lastning och ballasthantering, skall 

uppfylla avsnitt 19 och Regel 2 och skall bestå av antingen en eller flera maststigledningar eller ett antal 

höghastighetsluftningar. Luftledningen för inertgastillförsel får användas för sådan luftning. 

19.5 Avstängning av spilloljetankar i kombifartyg 

19.5.1 I kombifartyg skall anordningarna för avstängning av spilloljetankar, som innehåller olja eller oljerester från 

andra lasttankar, bestå av blindflänsar som kommer att bli kvar på plats vid varje tidpunkt när laster utöver 

flytande laster som avses i Regel 1 avsnitt 2 fraktas. 

20 Ventilation 

20.1 Ventilationssystem i lastpumprum 

20.1.1 Lastpumprum skall vara mekaniskt ventilerade och utflödet från utblåsfläktar skall leda till en säker plats på 

öppet däck. Ventilationen av dessa utrymmen skall ha tillräcklig kapacitet för att minimera möjligheten för att 

brandfarliga ångor ackumuleras. Antalet luftväxlingar skall vara åtminstone 20 i timmen, baserat på utrymmets 

bruttovolym. Luftkanalerna skall placeras på ett sådant sätt att hela utrymmet ventileras effektivt. Ventilationen 

skall vara av sugtyp med hjälp av fläktar av icke-gnistbildande typ. 

20.2 Ventilationssystem i kombifartyg 

20.2.1 I kombifartyg skall lastrum och alla slutna utrymmen och alla slutna utrymmen intill lastrum kunna ventileras 

mekaniskt. Den mekaniska ventilationen får åstadkommas med bärbara fläktar. Ett godkänt fast 

gasvarningssystem som kan övervaka brandfarliga ångor skall finnas i lastpumprum, rörkanaler och kassuner 

enligt föreskrifter i avsnitt 17.4, intill spilloljetankar. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att underlätta mätning av 

brandfarliga ångor i alla övriga utrymmen inom lastområdet. Sådana mätningar skall vara möjliga från öppet 

däck eller lättåtkomliga positioner. 

21 Inertgassystem 

21.1 Tillämpning 

21.1.1 För tankfartyg om 20 000 ton dödvikt och uppåt, skall skyddet av lasttankarna åstadkommas med ett fast 

inertgassystem i enlighet med kraven i FSS-koden (FSS-koden) med undantag för att istället för ovanstående 

kan Militära sjösäkerhetsinspektionen, efter att ha tagit hänsyn till fartygets arrangemang och utrustning, 

acceptera andra fasta installationer om de ger likvärdigt skydd enligt ovanstånde. Kraven för ekvivalenta fasta 

installationer skall uppfylla kraven i avsnitt 21.3.1. 

Anmärkning: Militära sjösäkerhetsinspektionen kan vilja reducera tröskelvärdet om 20 000 ton. 

21.1.2 Tankfartyg som använder en lastankrengöringsrutin baserad på råoljetvättning skall vara försedda med ett 

inertgassystem som uppfyller FSS-koden och med fasta tanktvättmaskiner. 

21.1.3 Tankfartyg som måste vara försedda med inertgassystem skall uppfylla följande föreskrifter: 

21.1.3.1 dubbla skrovutrymmen skall förses med lämpliga anslutningar för tillförsel av inertgas; 

21.1.3.2 i de fall skrovutrymmen är anslutna till ett permanent monterat distributionssystem för inertgas, skall åtgärder 

vidtas för att förhindra att kolvätegaser från lasttankarna kommer i i de dubbla skrovutrymmena via systemet; 

21.1.3.3 i de fall sådana utrymmen inte är permanent anslutna till ett distributionssystem för inertgas, skall lämpliga 

åtgärder vidtas för att medge anslutning till huvudledningen för inertgas. 

21.2 Allmänna krav för inertgassystem 

21.2.1 Inertgassystemet skall kunna inertera, blåsa ur och frigöra tomma tankar från gas och bibehålla atmosfären i 

lasttankar med erforderlig syrehalt. 

21.2.2 Det inertgassystem som avses i avsnitt 21.2.1ska vara utformat, konstruerat och testat i enlighet med FSSkoden. 

21.2.3 Tankfartyg försedda med ett fast inertgassystem skall vara försedda med ett slutet skvalprumssystem. 

21.3 Krav på ekvivalenta system 


VI-22 

ORIGINAL



Juni 2008 

21.3.1 När en installation som är ekvivalent till ett fast inertgassystem monteras skall den: 

21.3.1.1 ha förmåga att förhindra farliga ansamlingar av explosiva blandningar i intakta lasttankar under normal drift 

genom hela ballastforslingen och nödvändiga arbeten i tank; 

21.3.1.2 vara så utformad att risken för antändning genom alstring av statisk elektricitet i systemet i sig minimeras. 

22 Ballasthantering, urblåsning och gastömning 

22.1 Anordningar för urblåsning och/eller gastömning skall vara sådana att riskerna till följd av frigörandet av 

brandfarliga ångor i atmosfären och brännbara blandningar i en lasttank minimeras. 

22.2 Rutinerna för urblåsning av lasttank och/eller gastömning skall utföras i enlighet med Regel 12, avsnitt 13.2. 

22.3 Arrangemangen för ballasthantering, urblåsning eller gastömning av tomma tankar enligt kraven i avsnitt 21.2.1 

skall godkännas av Militära sjösäkerhetsinspektionen och skall vara sådana att ansamling av kolväteångor i 

fickor som bildas av de invändiga konstruktionsdelarna i en tank minimeras och att: 

22.3.1 i enskilda lasttankar, gasutloppsröret, i förekommande fall, skall vara placerat så långt som möjligt från intaget 

för inertgas/luft och i enlighet med avsnitt 19 och Regel 2. Inloppet för sådana utloppsrör får vara placerat 

antingen på däcksnivå eller maximalt 1 meter ovanför botten på tanken; 

22.3.2 tvärsektionen för sådant gasutloppsrör som avses i avsnitt 22.3.1 skall vara sådan att en utloppshastighet om 

minst 20 m/s kan upprätthållas när vilken som helst av tre tankar samtidigt tillförs inertgas. Deras utlopp skall 

sträcka sig minst 2 meter ovanför däcksnivå; 

22.3.3 respektive gasutlopp som avses i avsnitt 22.3.2 skall vara försett med lämpliga avstängningsanordningar. 

23 Gasmätning 

23.1 Bärbart instrument 

23.1.1 Tankfartyg skall vara utrustade med åtminstone ett bärbart instrument för mätning av halter av brandfarliga 

ångor tillsammans med tillräckligt reservdelsset. Lämpliga medel skall finnas för kalibrering av sådana 

instrument. 

23.2 Arrangemang för gasmätningar i dubbelskrov och dubbelbottenutrymmen 

23.2.1 Lämpliga bärbara instrument för mätning av halter av syre och brandfarliga ångor skall finnas. Vid valet av 

dessa instrument skall vederbörlig uppmärksamhet ägnas deras användning i kombination med det fasta 

gasprovningsledningssystem som avses i avsnitt 23.2.2. 

23.2.2 I de fall atmosfären i dubbla skrovutrymmen inte kan mätas på ett tillfredsställande sätt med hjälp av flexibla 

gasprovningsslangar, skall sådana utrymmen förses med permanenta gasprovningsledningar. Utformningen av 

gasprovningsledningar skall anpassas till utformningen av sådana utrymmen. 

23.2.3 Konstruktionsmaterial och dimensioner i gasprovningsledningar skall vara sådana att begränsningar förhindras. 

I de fall plastmaterial används, skall de vara elektriskt ledande. 

24 Lufttillförsel till dubbelskrov- och dubbelbottenutrymmen 

24.1 Dubbelskrov- och dubbelbottenutrymmen skall vara försedda med lämpliga anslutningar för lufttillförsel. 

25 Skydd av lastzoner 

25.1 Dropptråg för uppsamling av lastrester i lastledningar- och slangar skall finnas i området för rör- och 

slanganslutningar under grenrörszonen. Lastslangar och tanktvättningsslangar skall vara elektriskt obrutna i hela 

sin längd, inklusive kopplingar och flänsar (med undantag för anslutningar till land) och de skall vara jordade för 

avledning av elektrostatiska laddningar 

26 Skydd av lastpumprum 

26.1 I tankfartyg: 


VI-23 

ORIGINAL



Juni 2008 

26.1.1 lastpumpar, ballastpumpar och rengöringspumpar, monterade i lastpumprum och drivna av axlar som passerar 

genom pumprumsskotten skall vara försedda med temperaturavkänningsanordningar för skottaxelpackningar, 

lager och pumphus. En kontinuerlig akustisk och visuell larmsignal skall automatiskt utlösas i 

lastkontrollrummet eller pumpkontrollstationen; 

26.1.2 belysning i lastpumprum, med undantag för nödbelysning, skall vara förreglad med ventilationen på ett sådant 

sätt att ventilationen skall starta när belysningen slås till. Fel i ventilationssystemet skall inte medföra att 

belysningen slocknar; 

26.1.3 ett system för kontinuerlig övervakning av halten av kolvätegaser skall installeras. Provtagningspunkter eller 

avkännarhuvuden skall placeras i lämpliga lägen för att det skall gå lätt att upptäcka potentiellt farliga läckage. 

När halten kolvätegas når en förinställd nivå, som inte får var högre än 10 % av det undre 

antändningsgränsvärdet, skall en kontinuerlig akustisk och visuell larmsignal automatiskt utlösas i 

pumprummet, motorkontrollrummet, lastkontrollrummet och på kommandobryggan för att larma personlig om 

den potentiella risken; 

26.1.4 alla pumprum skall vara försedda med länsnivåövervakningsanordningar jämte lämpligt placerade larm. 

Ytterligare marina design- och driftsegenskaper 

27 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan kräva ytterligare anordningar för att begränsa risken för antändning baserad 

på brandriskanalys för specifika örlogskonstruktionsegenskaper enligt identifiering i driftskonceptet. Exempel: lagring 

av bränslen med låg flampunkt för drivning av båtar, för ombordtagna truppers manövrer eller drivmedel för 

fritidsaktiviteter. 


27 De standarder, kriterier och/eller rutiner för utformning, konstruktion, test, drift, underhåll och reparation för vilka 

uppfyllande av ovanstående funktionella krav kan påvisas skall överenskommas med Militära 


standarder, kriterier och/eller rutiner. 

Regel 4 Brandtillväxtpotential 


1. Att begränsa brandtillväxtpotentialen inom varje utrymme på fartyget. 


Gemensamma krav för alla fartygstyper 

Syfte 

2 Syftet med denna regel är att begränsa brandtillväxtpotentialen i varje utrymme på fartyget. För detta ändamål, 

skall nedanstående funktionalla krav uppfyllas: 

2.1 Medel för reglering av lufttillförseln till utrymmet skall finnas; 

2.2 Medel för reglering av brandfarliga vätskor i utrymmet skall finnas; 

2.3 Användning av brännbara material skall vara begränsad. 

Reglering av tillförsel av luft och brännbar vätska till utrymmet 

3 Avstängningsapparatur och stoppanordningar för ventilation 

3.1 Huvudintagen till och huvudutloppen från alla ventilationssystem skall kunna stängas från utsidan av de 

utrymmen som ventileras. Anordningarna för stängning skall vara lättåtkomliga samt framträdande och 

permanent markerade och skall ange huruvida avstängningen är öppen eller stängd. 


VI-24 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.2 Eldriven ventilation i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen, lastutrymmen, kontrollstationer och maskinrum skall gå 

att stoppa från lättåtkomlig plats utanför det aktuella utrymmet. Denna plats får inte enkelt slås ut vid en eventuell 

brand i de aktuella utrymmena. 

3.3 I fartyg typ A och typ B som medför fler än 50 icke-besättningsmedlemmar, skall eldriven ventilation, med 

undantag för maskinrums- och lastrumsventilation och eventuella alternativa system som kan krävas enligt Regel 

6, avsnitt Error! Reference source not found., vara försedd med manöverdon som är så grupperade att alla 

fläktar kan stoppas från den ena av två separata platser, vilka skall vara placerade så långt isär som möjligt. 

Fläktar, som betjänar eldrivna ventilationssystem för lastrum skall kunna stoppas från en säker position utanför 

sådana utrymmen. 

Anordningar för manövrering i maskinrum 

4. Anordningar för manövrering skall finnas för öppning och stängning av skylights, stängning av öppningar i tunnlar, 

vilka normalt utgör utblåsventilation och stängning av ventilationsspjäll. 

5. Manöverdon skall finnas för att stoppa ventilationsfläktar. Manöverdon som är avsedda för den mekaniska 

ventilationen för maskinrum skall vara så grupperade att de kan manövreras från två platser, av vilka den ena skall 

vara utanför sådana utrymmen. Anordningar som finns för att stoppa den mekaniska ventilationen i maskinrum skall 

vara helt separerade från de anordningar som finns för att stoppa ventilationen i andra utrymmen. 

6. Manöverdon skall finnas för att stoppa tryck- och sugfläktar, brännoljetransportpumpar, brännoljeenhetspumpar, 

smörjoljeservicepumpar, termiska oljecirkulationspumpar och oljeseparatorer (renare). Avsnitten Error! Reference 

source not found. och Error! Reference source not found. behöver emellertid inte tillämpas för avskiljare av 

oljehaltigt vatten. 

7. De manöverdon som krävs i avsnitten Error! Reference source not found. till Error! Reference source not found. 

och i Regel 3, avsnitt Error! Reference source not found. skall vara placerade utanför det aktuella utrymmet så att 

de inte blir avskurna vid en eventuell brand i det utrymme de betjänar. 

8. I fartyg typ A och Typ B som medför fler än 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar, skall de manöverdon 

som krävs i avsnitten Error! Reference source not found. till Error! Reference source not found. och i Regel 6, 

avsnitt Error! Reference source not found. samt Regel 8, avsnitt Det skall finnas möjligheter att kontrollera 

stängning av mekaniskt manövrerade dörrar eller aktivera upplåsningsmekanismer på dörrar andra än mekaniskt 

manövrerade vattentäta dörrar. Manöverdon skall vara placerade utanför det berörda utrymmet, så att de inte slås ut 

vid en eventuell brand i det utrymme de betjänar. och manöverdon för eventuellt erforderliga brandsläckningssystem 

vara placerade på en kontrollplats eller grupperade på så få platser som möjligt som godkänns av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Sådana platser skall ha säkert tillträde från öppet däck. 

Ytterligare krav för manöverdon i tidvis obemannade maskinrum 

9. För tidvis obemannade maskinrum, skall Militära sjösäkerhetsinspektionen ta speciell hänsyn till upprätthållandet av 

brandintegriteten i maskinrum, placering och centralisering av brandsläckningssystemens manöveranordningar, 

erforderliga avstängningsarrangemang (t.ex. ventilation, bränslepumpar etc.) och att ytterligare 

brandsläckningsanordningar och annan brandbekämpningsutrustning och andningsapparater kan krävas. 

10. I fartyg typ A och typ B som medför fler än 50 icke-besättningsmedlemmar, skall dessa krav vara åtminstone 

likvärdiga de som normalt gäller för bemannade maskinrum. 

Brandskyddsmaterial - användning av icke-brännbara material 

11 Isoleringsmaterial 

11.1 Isoleringsmaterial skall vara icke-brännbara, med undantag för lastrum, postrum, bagagerum och kylavdelningar i 

arbetsutrymmen. Ångbarriärer och bindemedel som används i samband med isolering, liksom vid isoering av 

rörkopplingar för kylanläggningar, behöver vara av icke-brännbara material men de skall hållas på minsta möjliga 

kvantitet och deras exponerade ytor skall ha låga flamspridningsvärden. 

11.2 I (H)-fartyg får isoleringsmaterialen vara av icke-brännbara eller brandbeständiga material. 

11.3 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan kräva icke-brännbara material i alla utrymmen på icke-(H)-fartyg. 

12 Innertak och beklädnader 


VI-25 

ORIGINAL



Juni 2008 

12.1 I fartyg typ A och typ B som medför fler än 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar skall, förutom i 

lastutrymmen, alla beklädnader, underlag, dragstoppare och innertak vara av icke-brännbara material med 

undantag för i postrum, bagagerum, basturum eller kylda avdelningar i arbetsutrymmen. Partiella skott eller däck 

som används för att dela upp ett utrymme skall också vara av icke-brännbara material. 

Anmärkning: Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta brännbara material för tak och beklädnader i andra utrymmen på grundval av den valda policyn för 

brandtillväxtpotential; t.ex. avdelningar som innehåller detekterings- och aktiva undertryckningssystem. 

12.2 I fartyg typ B som medför färre än 50 icke-besättningsmedlemmar och fartyg typ C, skall alla beklädnader, 

innertak, dragstoppare och motsvarande underlag vara av icke-brännbara material i bostads- och 

arbetsutrymmen och kontrollstationer. 

12.3 I fartyg typ (H) skall alla avskiljande indelningar, tak eller beklädnader, om det inte rör sig om en brandbeständig 

indelning, vara av icke-brännbara eller brandhämmande material. Självdragsspärrar skall vara av icke-brännbart 

eller brandhämmande material. 

Brandskyddsmaterial - användning av brännbara material 

13 Allmänt 

13.1 Alla möbler och inredningsdetaljer skall ha begränsad brandrisk. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta 

användning av andra typer av möbler och inredningsdetaljer och i sådant fall skall ytterligare försiktighetsåtgärder 

vidtas, t.ex. ökad brandisolering eller anpassning av aktiva system. 

13.2 I fartyg typ A och typ B som medför fler än 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar, skall ytskikt, 

formgods, dekorationer och fanér på indelningar klass "A", "B" eller "C" i bostads- och arbetsutrymmen som är 

belagda med brännbara material uppfylla föreskrifterna i avsnitten Error! Reference source not found. till 16 

och Regel 5. Traditionella träbänkar och brädfodringar på skott och i tak är emellertid tillåtna i bastulokaler och 

sådana material behöver inte omfattas av de kalkyler som föreskrivs i avsnitten Error! Reference source not 

found. och 15. 

13.3 I fartyg typ B som medför färre än 50 icke-besättningsmedlemmar och fartyg typ C, får icke-brännbara skott, tak 

och beklädnader monterade i bostads- och arbetsutrymmen vara ytbelagda med brännbara material, ytskikt, 

formdetaljer, dekorationer och faner, förutsatt att sådana utrymmen avgränsas av icke-brännbara skott, tak och 

beklädnader i enlighet med föreskrifterna i avsnitten Error! Reference source not found. till 16 och Regel 5. 

14 Maximalt värmevärde hos brännbara material 

14.1 Brännbara material som används på ytor och beklädnader, specificerade i avsnitt Error! Reference source not 

found., skall ha ett värmevärde* som inte överskrider 45 MJ/m 2 för ytan för den använda tjockleken. Kraven i 

detta avsnitt är inte tillämpliga på ytor på möbler som är fastmonterade i foder eller skott. 

Anmärkning: 

*Se rekommendationer publicerade av ISO, i synnerhet publikation ISO 1716:2002, Bestämning av värmepotential. 

15 Total volym för brännbara material 

15.1 I de fall brännbara material används i enlighet med avsnitt Error! Reference source not found., skall de 

uppfylla följande krav: 

15.1.1 Den totala volymen av brännbara ytskikt, lister, dekorationer och fanér i bostads- och arbetsutrymmen får inte 

överskrida en volym lika med 2,5 mm fanér på den kombinerade ytan av väggar och tak. Möbler som är 

fastmonterade mot beklädnader, skott eller däck behöver inte tas med i beräkningen av de brännbara 

materialens totala volym; 

15.1.2 I fall med fartyg försedda med automatiskt sprinklersystem som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden kan 

ovanstående volym innefatta visst brännbart material som används för uppförande av indelningar av klass "C". 

16 Låga flamspridningsvärden för exponerade ytor 

16.1 Följande ytor skall ha låga flamspridningsvärden i enlighet med FTP-koden: 

16.1.1 I fartyg typ A och typ B som medför fler än 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar samt fartyg typ (H): 


VI-26 

ORIGINAL



Juni 2008 

16.1.1.1 exponerade ytor i korridorer och trapphus och på skott- och innertaksbeklädnader i bostads- och 

arbetsutrymmen (med undantag för bastur) och kontrollstationer och interna samlings- och 

utrymningsstationer; 

16.1.1.2 ytor och jordningar i dolda eller oåtkomliga utrymmen i bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer 

och interna samlings- och utrymningsstationer. 

16.1.2 I alla övriga fartyg: 

16.1.2.1 exponerade ytor i korridorer och trapphus samt innertak i bostads- och arbetsutrymmen (med undantag för 

bastur) samt kontrollstationer; 

16.1.2.2 ytor och underlag i dolda eller oåtkomliga utrymmen i bostads- och arbetsutrymmen samt kontrollstationer. 

Möbler i trapphus i fartyg typ A och typ B som medför fler än 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar (NC) 

17 Möbler i trapphus skall vara begränsade till sittplatser. Dessa skall vara fasta, begränsade till sex säten på respektive 

däck i respektive trapphus, ha begränsad brandrisk fastställd i enlighet med FTP-koden och får inte begränsa 

utrymningsvägen. Möbler får inte finnas i korridorer som utgör utrymningsvägar i hyttområden. Utöver ovanstående 

kan låsbara utrymmen av icke-brännbart material, som utgör förråd för ofarlig säkerhetsutrustning, som krävs i dessa 

regler vara tillåtna. Dricksvattenautomater och iskubmaskiner kan vara tillåtna i korridorer, förutsatt att de är fast 

monterade och inte begränsar bredden på utrymningsvägarna. 


18 Standarder, kriterier och/eller rutiner för utformning, konstruktion, test, drift, underhåll och reparation mot vilka 




Regel 5 Rökutveckling och giftiga gaser 


1 Att minska livsfaran i utrymmen, där personer arbetar, bor och dit de kan ha tillträde, genom rök och giftiga produkter 

som utvecklas under en brand inom sådana utrymmen i enlighet med driftskonceptet. 

Avsikten är att ersätta FTP-koden med STANAG 4602 (när den har publicerats) i denna regel på grundval av den brandbekämpningspolicy som har antagits av 

marinen och som den definierats i driftskonceptet. 



2 Den mängd rök och giftiga produkter som frigörs från brännbara material, inklusive ytskikt, under brand skall 

begränsas. 

3 Alla elektriska kablar skall vara utförda i enlighet med de normer som beskrivs i Kapitel V. 

4 Färger, lacker och andra ytbeläggningar 

4.1 Färger, lacker och andra ytbeläggningar som används på exponerade invändiga ytor skall inte kunna avge alltför 

höga kvantiteter rök och giftiga ämnen, vilket skall fastställas i enlighet med FTP-koden eller annan standard som 

antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

5 Primära däckbeläggningar 

5.1 Primära däckbeläggningar skall, om de förekommer i bostads- och arbetsutrymmen samt kontrollstationer, vara 

av godkänt material, som inte ger upphov till rök eller gift- eller explosionsrisker vid förhöjda temperaturer, vilket 

skall fastställas i enlighet med FTP-koden eller annan standard som antagits av Militära 


6 Brännbara isoleringsmaterial 


VI-27 

ORIGINAL



Juni 2008 

6.1 I de fall brännbara isoleringsmaterial används i fartyg typ A och B som medför fler än 50 ickebesättningsmedlemmar, 

skall kraven i Regel 4, avsnitt Error! Reference source not found., också ta hänsyn till 

rök- och giftighetsegenskaper. 

7 Alternativa krav 

7.1 I de fall så krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen skall, oberoende av icke-brännbarhet, brandintegritet eller 

låga flamspridningsvärden för material som används i bostads-, arbetsutrymmen och kontrollstationer, sådana 

material vara testade med avseende på rökutveckling och giftighet. 

7.2 Kojmadrasser skall vara så utformade att mängden potentiellt brännbara material är minimerad och sådana 

material skall ha för Militära sjösäkerhetsinspektionen godtagbara brandegenskaper vad gäller antändlighet, 

rökalstring och avgivning av giftiga gaser. 

7.3 Kojmadrasser som i huvudsak består av block av polymerskum (t.ex. polyuretan, latex etc) får inte användas 

såvida inte detta medgivits av den militära sjösäkerhetsinspektionen i vilket fall ett rökdetekteringssystem skall 

finnas i hytten. 






Regel 6 Kontroll av rökspridning 


1 Att kontrollera spridningen av rök för att minimera riskerna från rök. 

Syfte 

2 Syftet med denna regel är att kontrollera spridningen av rök för att minimera riskerna från rök. För detta ändamål 

skall medel för att kontrollera rök i kontrollstationer, maskinrum och inneslutna utrymmen finnas. 



Skydd av öppningar i brandbeständiga indelningar 

3 Allmänt 

3.1 Dörrar i brandbeständiga indelningar skall vara typgodkända. Brandintegriteten hos dörrar skall påvisas i enlighet 

med FTP-koden eller annan standard enligt krav från Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

3.2 Konstruktionen av dörrar, luckor och foder i indelningar klass "A" jämte medel för att säkra dessa när de är 

stängda, skall ge beständighet mot brand lika med den som gäller för de indelningar i vilka de är placerade och 

skall vara konstruerade av stål eller annant ekvivalent material. 

3.3 Dörrar, luckor och karmar i indelningar klass "B" och medel för att säkra dessa skall ge en stängningsmetod som 

skall ha beständighet mot brand lika med den för de indelningar i vilka de sitter monterade, med undantag för att 

ventilationsöppningar kan vara tillåtna i dörrarnas nedre del. I de fall sådana öppningar är i eller under en dörr får 

den totala nettoytan för sådan öppning eller sådana öppningar inte överskrida 0,05 m 2 . Alternativt är det tillåtet 

med en icke-brännbar luftväxlingskanal som dras mellan hytten och korridoren och är placerad under 

sanitetsenheten där kanalens tvärsektion inte överskrider 0,05 m 2 . Alla ventilationsöppningar skall vara försedda 

med ett galler tillverkat av icke-brännbart material. Dörrar i indelningar klass "B" skall vara icke-brännbara. 

3.4 Kraven avseende brandintegritet för de yttre avgränsningarna på ett fartyg skall inte avse utvändiga dörrar, 

luckor, glaspartier, fönster och sidoventilluckor, förutsatt att det inte finns några krav att sådana avgränsningar 

skall ha brandintegritet för att skydda livräddande anordningar enligt definition i avsnitt 3.3. 


VI-28 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.5 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta användning av brännbara material i dörrar som avskiljer hytter från 

enskilda invändiga sanitetsutrymmen, typ duschar. 

3.6 Det skall vara möjligt för enbart en person att öppna och stänga respektive branddörr och lucka från varje sida av 

skottet. 

3.7 Särskild hänsyn skall tas till infästningsanordningen för ståldörrar och luckkarmar i skott av aluminium och 

kompositmaterial för att undvika värmebryggor som kan hota indelningens integritet vid en brand. 

Vägledande anmärkning 

Brandisolerade dörrar och luckor av aluminium eller kompositmaterial kan tillåtas i brandbeständiga indelningar om de framgångsrikt har testats i sitt skott i 

enlighet med IMO Res. A.754(18) och godkänts av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

4 Manuella dörrar i brandbeständiga indelningar 

4.1 Manuellt manövrerade vattentäta dörrar och luckor skall i möjligaste mån vara isolerade så att de uppfyller 

brandintegritetsfunktionen i den indelning i vilka de ingår. 


Manuellt manövrerade vattentäta dörrar eller luckor av stålkonstruktion utan brandisolering kan accepteras av Militära sjösäkerhetsinspektionen om det inte 

finns någon risk för antändning av brännbara material på andra sidan om de brandbeständiga indelningarna samt om skottet inte är konstruerat av stål, att 

infästningen av dörren är så utförd att kraftig värmeöverföring till skottet undviks. 

4.2 Självstängande dörrar och luckor skall gå att stänga vid motlutsvinkel i förhållande till stängningen om 3,5°. 

4.3 Dörrar eller luckor som måste vara självstängande får inte vara försedda med upphakningsanordningar. 

Upphakningsanordningar monterade med fjärrmanövrerade upplåsningsanordningar av felsäker typ får emellertid 

användas. Manöveranordningarna för fjärrupplåsning skall finnas placerade utanför aktuellt utrymme där de inte 

kan bli avskurna vid en eventuell brand i det aktuella utrymmet. Dörren eller luckan skall också gå att frigöra 

individuellt från en position på båda sidor om dörren. Motsvarande omkopplare skall ha till-/från-funktion för att 

förhindra automatisk återställning av systemet. 

4.4 Dörrar och luckor för nödutrymningskappar behöver inte vara försedda med en felsäker spärrenhet och 

fjärrmanövrerad stängningsanordning. 

4.5 I de fall manuella branddörrar eller luckor utan självstängande mekanismer monteras skall anordningar för att 

begränsa branden överensstämma med kraven från Militära sjösäkerhetsinspektionen på ett sådant sätt att de 

bibehåller indelningens integritet. 

4.6 Dubbelbladiga dörrar försedda med en spärr som erfordras för brandintegriteten skall ha en spärr som aktiveras 

automatiskt när dörrarna manövreras i samband med att de frigörs av systemet. 

Vägledande anmärkning: I de fall Militära sjösäkerhetsinspektionen kräver spärranordningar för manövreringssyften skall lämpliga anordningar och rutiner tas 

fram i enlighet med Regel 14. 

5 Mekaniskt manövrerade dörrar i huvudbrandindelningar 

5.1 I de fall mekaniskt manövrerade branddörrar eller luckor sitter monterade skall de uppfylla följande krav: 

5.1.1 dörrarna och luckorna skall vara självstängande och kunna stängas med motlutsvinkel i förhållande till 

stängningen om 3,5º; 

5.1.2 den ungefärliga stängningstiden för gångjärnshängda branddörrar och luckor får inte vara längre än 40 

sekunder och inte mindre än 10 sekunder från det att rörelsen påbörjas med fartyget i upprätt position. Den 

ungefärliga stängningstakten för skjutdörrar och luckor får inte vara mer än 0,2 m/s och inte mindre än 0,1 m/s 

med fartyget i upprätt position; 

5.1.3 manöveranordningarna för manövrering av dörren eller luckan skall sitta placerade utanför det aktuella 

utrymmet på en sådan plats att de inte blir avskurna vid en eventuell brand i det aktuella utrymmet; 

5.1.4 en dörr eller lucka som fjärrstängs från den centrala kontrollstationen skall kunna öppnas från båda sidor av 

dörren eller luckan via lokalt manöverdon. Efter sådan lokal öppning, skall dörren eller luckan automatiskt 

stänga igen; 

5.1.5 det måste finnas en indikering vid branddörrens och luckans indikatorpanel i den ständigt bemannade centrala 

kontrollstationen huruvida respektive dörr eller lucka är stängd; upplåsningsmekanismen skall vara utformad 


VI-29 

ORIGINAL



Juni 2008 

på ett sådant sätt att dörren eller luckan automatiskt stängs vid ett eventuellt avbrott i styrsystemet eller den 

centrala kraftförsörjningen; 

5.1.6 lokala batterier för mekaniskt manövrerade dörrar och luckor skall finnas i omdelbar närhet till dörrarna eller 

luckan för att möjliggöra drift efter avbrott i manöversystemet eller den centrala kraftförsörjningen åtminstone tio 

gånger (full öppning och stängning) med hjälp av de lokala manöverdonen; 

5.1.7 avbrott i styrsystemet eller den centrala kraftförsörjningen vid en dörr eller lucka får inte försämra den säkra 

funktionen hos övriga dörrar och luckor; 

5.1.8 mekaniskt lmanövrerade dörrar eller luckor skall vara försedda med ett larm som ljuder åtminstone 5 sekunder 

men inte längre än 10 sekunder efter det att dörren eller luckan har frigjorts från den centrala kontrollstationen 

och innan dörren börjar röra sig och fortsätta ljuda till dess att dörren är helt stängd; 

5.1.9 en dörr eller lucka som är konstruerad för återöppning vid kontakt med ett föremål i dess bana, skall 

återöppnas högst 1 meter från kontaktpunkten; 

5.1.10 dubbelbladiga dörrar försedda med en spärr, nödvändig för brandintegriteten, skall ha en spärr som 

automatiskt aktiveras genom att dörren manövreras när den frigörs av systemet; 

5.1.11 dörrar eller luckor som ger direkt tillträde till utrymmen av särskild kategori och som är mekaniskt manövrerade 

och stängs automatiskt behöver inte vara utrustade med larm och fjärrkontrollsmekanismer. 

5.1.12 komponenterna i det lokala manöversystemet skall vara åtkomliga för underhåll och inställning; 

5.1.13 mekaniskt manövrerade dörrar och luckor skall vara försedda med ett manöversystem av godkänd typ som 

skall kunna köras vid en brand och uppfylla kraven i enlighet med FTP-koden eller annan standard som krävs 

av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Detta system skall uppfylla följande krav: 

5.1.13.1 manöversystemet skall kunna manövrera dörren eller luckan vid en temperatur om minst 200°C under minst 

60 minuter och betjänas av kraftförsörjningen; 

5.1.13.2 kraftförsörjningen för alla övriga dörrar eller luckor som inte är utsatta för branden får inte försämras; 

5.1.13.3 vid temperaturer över 200°C skall manöversystemet automatiskt isoleras från kraftförsörjningen och skall 

kunna fortsätta att hålla dörren eller luckan stängd upp till åtminstone 945°C. 

Vägledande anmärkning: Mekaniskt manövrerade dörrar, dörrar eller luckor av stålkonstruktion utan brandisolering kan accepteras av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen om det inte finns någon risk för antändning av brännbara material på andra sidan om den brandbeständiga indelningen och, om 

skottet inte är konstruerat av stål, fastsättningen av dörren är anordnad så att kraftig värmeöverföring till skottet undviks. 

6 Skydd av öppningar i avgränsningar till maskinrum, last, explosionsfarliga och specialkategoriutrymmen i alla 

fartygstyper 

6.1 Dörrar och luckor i avgränsningar av kategori A till maskinrum, utrymmen med hög brandrisk och andra 

högriskutrymmen, som angivits Militära sjösäkerhetsinspektionen, skall anordnas på ett sådant sätt att positiv 

stängning säkerställs vid en eventuell brand i utrymmet via mekaniskt manövrerade stängningsanordningar eller 

genom att det finns självstängande anordningar. 

6.2 Det skall finnas indikatorer på kommandobryggan eller i ständigt bemannad kontrollcentral som skall visa om 

någon branddörr eller lucka som leder till eller från ett utrymme med maskineri, hög brandrisk, last, explosionsrisk 

eller av särskild kategori är stängd. 

6.3 Antalet skylights, dörrar, luckor, fläktar, öppningar i tunnlar som medger avgasventilation och övriga öppningar till 

maskinrum skall vara reducerade till ett minimum som svarar mot behoven av ventilation och korrekt och säkert 

arbete på fartyget. 

6.4 Skylights skall vara av stål och inte innehålla glasrutor. 

6.5 Fönster får inte sitta monterade i avgränsningar till maskinrum. Detta utesluter emellertid inte användning av glas 

i kontrollrum inom maskinrum. 

7 Ytterligare krav för fartyg typ A och B>50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar samt (H)-fartyg 


VI-30 

ORIGINAL



Juni 2008 

7.1 Alla branddörrar och luckor som sitter monterade i huvudskott i vertikalzon, avgränsningar vid höga brandrisker, 

köksavgränsningar och trapphus skall vara anordnade på ett sådant sätt att positiv stängning säkerställs vid en 

eventuell brand i utrymmet med hjälp av mekaniskt manövrerade stängningsanordningar eller genom att det finns 

självstängande dörrar och luckor. 

7.2 För fartyg typ A och B>50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar skall hyttdörrar i "B"-klassindelningar 

vara av självstängande typ. 

7.3 De manöverdon som finns för att stänga mekaniskt manövrerade dörrar och luckor eller påverka 

upplåsningsmekanismer skall vara placerade i en ständigt bemannad central kontrollstation eller grupperade på 

så få platser som möjligt och som godkänns av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Sådana platser skall ha säkert 

tillträde från öppet däck. Aktivering av upplåsningsmekanismer skall fungera samtidigt eller i grupper och skall 

kunna fungera individuellt från en position på båda sidor om dörren eller luckan. Upplåsningsomkopplare skall ha 

till-/från-funktion för att förebygga automatisk återställning av systemet. 

7.4 I fartyg typ B som medför fler än 50 icke-besättningsmedlemmar och där ett utrymme skyddas av ett automatiskt 

sprinklerbrandvarnings- och larmsystem, som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard som 

krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen, eller som sitter monterat i ett obrutet "B"-klassinnertak skall 

öppningar i däck som inte utgör steg i huvudvertikalzoner eller avgränsar horisontella zoner vara stängda rimligt 

tätt snarare än rök- och gastäta och sådana däck skall uppfylla integritetskraven för klass "A" i den utsträckning 

som är rimlig och praktiskt genomförbar enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens åsikt. 

7.5 För fartyg typ A och B>50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar skall, med undantag för vattentäta 

dörrar, väderbeständiga dörrar (halvt vattentäta dörrar), dörrar som leder till öppet däck och dörrar som behöver 

vara rimligt gastäta, alla "A"-klassdörrar placerade i trappor, allmänna utrymmen och huvudvertikalzon i 

utrymningsvägar vara försedda med självstängande slangöppning av material, konstruktion och brandintegritet 

som är ekvivalent med den dörr i vilken den sitter monterad och som skall vara 150 mm i fri fyrkantsöppning med 

dörren stängd och den skall vara insatt i den nedre kanten på dörren på motsatta sidan mot dörrens gångjärn 

eller, i fall av skjutdörrar, närmast öppningen. 

7.6 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan kräva att luckhörnbeslag förses med vattenfallsanordning för att bidra till 

brandbekämpning när detta finns definierat i drfitskonceptet. 

7.7 I de fall manuellt manövrerade branddörrar eller luckor är monterade med självstängande anordningar, skall de 

uppfylla följande: 

7.7.1 den ungefärliga stängningstiden för gångjärnsförsedda branddörrar eller luckor får inte vara längre än 40 

sekunder och inte mindre än 10 sekunder från det att de börjar röra sig med fartyget i upprätt position; 

7.7.2 fjärrupplåsta skjutdörrar eller luckor skall vara försedda med ett larm som ljuder minst 5 sekunder men inte 

längre än 10 sekunder efter det att dörren frigjorts från den centrala kontrollstationen och innan dörren börjar 

röra sig och som fortsätter att ljuda till dess att dörren är helt stängd; 

Skydd av kontrollstationer, utsläpp av rök- och dragstoppare 

8 Skydd av kontrollstationer utanför maskinrum 

8.1 Praktiskt genomförbara åtgärder skall vidtas för kontrollstationer utanför maskinrum för att säkerställa att 

ventilation, sikt och rökfrihet upprätthålls så att, vid en eventuell brand, maskinerier och utrustning som finns i 

detta utrymme kan övervakas och fortsätta fungera effektivt. Alternativa och separata åtgärder för lufttillförsel 

skall finnas och luftintagen för de båda tillförselkällorna skall vara så anordnade så att risken för att de båda 

intagen suger in rök samtidigt är minimal. I Militära sjösäkerhetsinspektionens val kan sådana krav inte behöva 

tillämpas för kontrollstationer placerade på och med öppningar till ett öppet däck eller där lokala 

stängningsanordningar skulle vara lika effektiva. 

9 Rökventilation från maskinrum 

9.1 Föreskrifterna i detta avsnitt skall tillämpas för maskinrum av kategori A och maskinrum i (H)-fartyg och i de fall 

Militära sjösäkerhetsinspektionen finner detta önskvärt för andra maskinrum. 

9.2 Lämpliga arrangemang skall vidtas för att möjliggöra rökventilation vid en eventuell brand från det utrymme som 

skall skyddas med reservation för föreskrifterna i Regel 8, avsnitt 37.1. De normala ventilationssystemen kan 

vara godtagbara för detta ändamål om de är konstruerade av stål eller annat likvärdigt material. 


VI-31 

ORIGINAL



Juni 2008 

9.3 Kontrollåtgärder skall finnas för att möjligöra rökventilation och sådana manöverdon skall vara placerade utanför 

det aktuella utrymmet så att de vid en eventuell brand inte kommer att avskäras från det utrymme de betjänar. 

9.4 I fartyg typ A och typ B som kan medföra fler än 50 icke-besättningsmedlemmar, skall de manöverdon som krävs 

i avsnitt Error! Reference source not found. vara placerade i en manöverposition eller grupperade på så få 

platser som möjligt och som godkänns av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Sådana platser skall ha säkert 

tillträde från öppet däck. 

10 Dragstoppare 

10.1 Luftutrymmen som är inneslutna bakom tak, panelbeklädnader eller foder skall vara avdelade av tättstängande 

dragstoppare, som är placerade högst 14 meter isär i vertikal riktning och sådana inneslutna luftutrymmen, 

inklusive de som finns bakom beklädnader i trappor, kappar etc., skall vara slutna på respektive däck. 

Krav för fartyg typ B(H) och C(H) 

11 Ventilationszoner och aktiv rökkontroll 

11.1 Ventilationsystemen i allmänna utrymmen, hytter och korridorer skall vara uppdelade i zoner. Respektive zon får 

inte vara större än 150 m 2 och skall vara innesluten av antingen brandbeständiga indelningar eller röktäta 

avgränsningar. 

11.2 Ventilationszonerena skall vara inbördes fristående både med avseende på ventilationskanalernas utformning 

och manövrering av fläktar och spjäll. Kanalerna kan dras genom andra ventilationszoner förutsatt att 

rökindelningar och brandbeständiga indelningar inte försämras. 

11.3 När i linje med den godkända rökkontrollfilosofin överluftkanaler kan installeras i indelningar mellan hytter och 

korridorer utan att rökspjäll finns på plats skall höjden på överluftkanaler, luftintag och utsug utformas med 

omsorg för att få ut rök på ett effektivt sätt utan att utrymningsvägar försämras. Alla överluftkanaler skall vara 

försedda med avstängningsspjäll som kan manövreras från korridorsidan. 

11.4 Respektive zon skall vara utformad för att fungera i en brands tidiga skede. Alla väsentliga komponenter 

(ventilationsfläktar, eventuella spjäll och manöversystem för dessa) skall vara så konstruerade att de är 

beständiga mot rök, fukt och hetta som förväntas under de första 10 minuterna av en brand. 


Material som klarar att fungera vid 200°C kan användas för tillförselkanaler, stål eller ekvivalent skall tillhandahållas för utsugskanaler. Fläktar och elektriska 

motorer med en skyddsklass IP56 eller bättre samt kablar konstruerade i enlighet med IEC 332 betraktas som uppfyllande av detta krav, även när de är 

placerade inuti zonen eller utsugskanalerna som betjänar sådana zoner. 

11.5 Rökkontrollfilosofin skall definieras i driftskonceptet och godkännas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

11.6 Nöddriftsrutiner för ventilationssystem skall finnas ombord. Rutinerna skall definiera i vilka områden ventilationen 

skall stängas av vid en eventuell brand (förråd) och områden där ventilationen skall fungera vid en eventuell 

brand (hytter, korridorer och liknande utrymmen) enligt driftskonceptet. Ritningar och beskrivningar av rökzoner, 

fläkt- och spjällplaceringar och manöverdon skall finnas bifogade. Rutiner vid en eventuell brand när fartyget är i 

CBRN-läge skall definieras. 

Verifieringsmetod 





Regel 7 Detektering och larm 


1 Syftet med denna Regel är att upptäcka en brand i det utrymme där den bryter ut och att utlösa larm för säker 

utrymning och brandbekämpningsverksamhet. För detta ändamål skall följande funktionella krav uppfyllas: 

1.1 fasta branddetekterings- och brandlarmsysteminstallationer skall vara anpassade för utrymmets art, 

brandtillväxtpotentialen och den eventuella utvecklingen av rök och gaser, liksom för platsen för en brand i 

förhållande till utrymningsvägar och evakuering; 


VI-32 

ORIGINAL



Juni 2008 

1.2 brandlarmsknappar skall placeras ut på ett effektivt sätt för att säkerställa ett lätt åtkomligt hjälpmedel för larm; 

1.3 arrangemanget skall ge ett effektivt sätt att upptäcka och lokalisera bränder och larma kommandobryggan, 

ständigt bemannade kontrollstationer och brandmanskap. 


Allmänna krav 

2 Ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem skall finnas i enlighet med föreskrifterna i denna Regel. 

3 Ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem och ett rökdetekteringssystem med utsugningsprov som krävs i 

denna Regel och andra regler i detta kapitel skall vara av godkänd typ och svara mot FSS-koden eller annan 

standard som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen, med hänsyn til kraven i avsnitt Kapitel 9 i FSS-koden för 

fasta branddetekterings- och brandlarmsystem skall tillämpas med nedan angivna förändringar.. 

4 I de fall ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem krävs för att skydda utrymmen andra än de som 

specificerats i avsnitt 9, skall minst en detektor som svarar mot FSS-koden eller annan standard som antagits av 

Militära sjösäkerhetsinspektionen installeras i varje sådant utrymme. 

5 För alla nya fartyg är det obligatioriskt med fjärr- och individuellt identifierbara branddetektorer. 

6 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan kräva detekterings- och larmanordningar i utrymmen angränsande till 

utrymmen med hög brandrisk baserat på brandriskanalysen (t.ex. maskinrum av kategori A och utrymmen av 

specielll kategori) med avseende på brandkontroll och övervakning. 

Skydd av maskinrum 

7 Installation 

7.1 Ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem skall installeras i: 

7.1.1 tidvis obemannade maskinrum; 

7.1.2 maskinrum där brännolja eller brännbara hydraulvätskor cirkulerar. 

7.2 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan kräva ett intern-TV-system för maskinrum på grundval av brandrisk och för 

övervakning från den ständigt bemannade kontrollstationen. 

8 Utformning 

8.1 Det fasta branddetekterings- och brandlarmsystem som krävs i avsnitt tidvis obemannade maskinrum; skall vara 

så utformat och detektorerna så placerade att ett utbrott av brand i någon del av dessa utrymmen och under alla 

normala driftsförhållanden för maskinerier och variationer i ventilationen som krävs till följd av det möjliga 

området för omgivningstemperaturer snabbt kan upptäckas. Förutom i utrymmen med begränsad höjd och i de 

fall deras användning är speciellt lämplig, är det inte tillåtet med varningssystem som enbart använder sig av 

termiska detektorer. Varningssystemet skall ge upphov till akustiska och visuella larm, som skiljer sig i båda 

avseendena från larmen från något annat system som inte indikerar brand, på tillräckligt många platser för att 

säkerställa att larmen hörs och observeras på kommandobryggan och i den ständigt bemannade 

kontrollstationen. När kommandobryggan är obemannad, skall larmet ljuda på en plats där ansvarig 

besättningsmedlem har jour. 

Vägledande anmärkning: 

I de fall så krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen får i maskinrum monteras flamdetektorer utöver rökdetektorer. 

Det fasta branddetekterings- och brandlarmsystemet skall kunna upptäcka en brand med en reaktionstid som inte överskrider 3 minuter och skall 

överenskommas med Militära sjösäkerhetsinspektionen på grundval av en överenskommen testmetod enligt detaljer i avsnittet “Verifieringsmetod”. 

Skydd av bostads- och arbetsutrymmen 

9 Branddetektorer i bostadsutrymmen 

9.1 Branddetektorer skall installeras i alla trappor, korridorer och utrymningsvägar inom bostadsutrymmen enligt 

föreskrifter i avsnitten 10 till 13. Hänsyn skall tas till installation av speciella rökdetektorer inom 

ventilationskanalsystemet. 

VI-33 

ORIGINAL 

NATO EJ HEMLIGSTÄMPLAT



Juni 2008 

10 Krav för fartyg typ A 

10.1 Ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem skall installeras på ett sådant sätt och anordnas så att det ger 

upptäckt av brand i arbetsutrymmen, kontrollstationer och bostadsutrymmen, inklusive korridorer, trappor och 

utrymningsvägar inom bostadsutrymmen. Rökdetektorer behöver inte monteras i privata badrum. Utrymmen med 

liten eller ingen brandrisk, t.ex. tomma utrymmen, allmänna toaletter, koldioxidrum och liknande utrymmen 

behöver inte förses med ett fast brandvarnings- och larmsystem. 

10.2 Rökdetektorer med variabel inställning anpassad för idrifttagning kan accepteras i kök där värmedetektorer sitter 

monterade. 

11 Krav för fartyg typ B som kan medföra fler än 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar 

11.1 Genomgående i varje separat zon, vare sig vertikal eller horisontell, i alla bostads- och arbetsutrymmen och, där 

så anses nödvändigt av Militära sjösäkerhetsinspektionen, i kontrollstationer, förutom utrymmen vilka inte ger 

någon väsentlig brandrisk, t.ex. tomma utrymmen, sanitetsutrymmen etc., skall installeras ett fast 

branddetekterings- och brandlarmsystem på ett sådant sätt och anordnas så att förekomsten av en brand 

upptäcks i sådana utrymmen och att det ger rökdetektering i korridorer, trappor och utrymningsvägar inom 

bostadsutrymmen. 

11.2 Rökdetektorer med variabel inställning anpassad för idrifttagning kan accepteras i kök där värmedetektorer sitter 

monterade. 

12 Krav för fartyg typ B som inte kan medföra fler än 50 icke-besättningsmedlemmar och fartyg typ C 

12.1 Ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem skall installeras och anordnas så att det ger rökdetektering i alla 

korridorer, trappor och utrymningsvägar inom bostadsutrymmen. 

13 Krav för fartyg typ D 

13.1 Enligt krav från Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

14 Skydd av lastutrymmen i fartyg typ A och B som kan medföra fler än 50 icke-besättningsmedlemmar 

14.1 Ett fast branddetekterings- och brandlarmsystem eller ett rökdetekteringssystem med utsugningsprov skall finnas 

i alla lastutrymmen vilka, enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens åsikt, inte är tillgängliga, förutom i de fall det 

påvisas med Militära sjösäkerhetsinspektionens godkännande att fartyget är anlitat för resor av så kort 

varaktighet att det inte vore rimligt att tillämpa detta krav. 

15 Brandlarmsknappar 

15.1 Brandlarmsknappar som uppfyller FSS-koden eller annan standard som antagits av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen skall installeras genomgående i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och 

kontrollstationer. En brandlarmsknapp skall finnas placerad vid varje utgång. Brandlarmsknappar skall vara 

lättåtkomliga i korridorer på varje däck på sådant sätt att ingen del av korridoren ligger längre än 20 meter från en 

brandlarmsknapp. 

15.2 Brandlarmsknappar skall finnas vid varje utgång från maskinrum av kategori A, varje utgång från kökna, liksom 

vid utgångarna från utrymmen av särskild kategori och på fartyg typ (H) vid alla övriga områden med stor 

brandrisk. 

Brandpatruller eller likvärdigt 

16 För fartyg typ A 

16.1 Ett effektivt patrullsystem skall upprätthållas så att ett brandutbrott kan upptäckas omgående. Varje medlem i 

brandpatrullen skall vara utbildad så att hon/han känner till arrangemangen på fartyget, liksom placering och 

användning av all utrustning som kan bli nödvändig att använda. 

17 För fartygstyper andra än typ A 

17.1 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan kräva brandpatruller eller likvärdiga åtgärder. 

18 Inspektionsluckor på fartyg typ A och typ B>50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar 


VI-34 

ORIGINAL



Juni 2008 

18.1 Konstruktion av innertak och skott skall vara sådan att det utan att försämra brandskyddets effektivitet är möljigt 

för brandpatrullerna att upptäcka eventuell rök som har sitt ursprung på dolda och svåråtkomliga ställen, förutom 

där det enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens åsikt inte finns någon risk för att brand härrör från sådana 

platser 

19 Bärbar tvåvägs kommunikationsapparat 

19.1 Varje medlem i brandpatrullen skall, i förekommande fall, vara försedd med en bärbar 2-vägs 

kommunikationsapparat. 

Brandlarmssignalsystem i fartyg 

20 Fartyg skall ständigt till sjöss eller i hamn (förutom när det är ur drift) vara så bemannat eller utrustat att det 

säkerställs att varje initialt brandlarm omedelbart tas emot av en ansvarig besättningsmedlem eller ekvivalent 

arrangemang för att reagera på larmet. 

21 Manöverpanelen för brandlarmsystemet skall vara utformad enligt felsäkerhetsprincipen (t.ex. skall en öppen 

detektorkrets ge upphov till larmsituation). 

22 För fartyg typ A 

22.1 Fartyg skall ha brandlarm för de system som krävs enligt avsnitt Krav för fartyg typ A och detta skall vara 

centraliserat i en central kontrollstation. Dessutom skall manöverdon för fjärrstängning av branddörrar i 

förekommande fall och avstängning av ventilationsfläktar vara centraliserade på samma plats. 

Ventilationsfläktarna skall kunna startas igen av besättningen vid den ständigt bemannade kontrollstationen. 

Manöverpanelerna i den centrala kontrollstationen skall kunna visa öppna eller stängda lägen för branddörrar i 

förekommande fall och stängda- eller frånstatus för detektorer, larm och fläktar. Manöverpanelen skall alltid vara 

strömförande och skall ha en automatisk omkoppling till reservströmkälla för den händelse den normala 

kraftförsörjningen går förlorad. Manöverpanelen skall kraftförsörjas från huvudkällan för elström och 

nödströmkällan som finns definerad i Kapitel V i koden. 

23 Övriga fartyg 

23.1 Fartyg skall ha de brandlarm för de system som krävs i avsnitten 12 och 13 centraliserade i en central 

kontrollstation. 


24 Kapitel 9 i FSS-koden för fasta branddetekterings- och brandlarmsystem skall tillämpas med nedan angivna 

förändringar. 

25 Strömkällor 

25.1 Det skall finnas minst två strömkällor för den elektriska utrustning som använs vid driften av det fasta 

branddetekterings- och brandlarmsystemet, varav en skall utgöra en nödkraftkälla, som kan vara ett andra 

huvudinstrumentpanel där de båda matningsinstrumentpanelerna under alla förhållanden inte samtidigt kan slås 

ut. 

25.2 Matningen skall vara försedd med separata matningar reserverade enbart för detta ändamål. Sådana matningar 

skall gå till en automatisk omkopplare, placerad i eller intill manöverpanelen för brandlarmsystemet. 

25.3 Huvudmatningen (respektive nödmatningen) skall gå från huvudinstrumentpanelen (respektive 

nödinstrumentpanelen) till omkopplingsströmställaren utan att passera någon annan fördelningsinstrumentpanel. 

26 Detektorer 

26.1 Driftstemperaturen för värmedetektorer i torkrum och liknande utrymmen med en normalt hög 

omgivningstemperatur kan vara upp till 30°C över den maximala däckskottstemperaturen. 

26.2 En sektion branddetektorer, som täcker en kontrollstation, ett serviceutrymme eller ett bostadsutrymme, får inte 

innefatta ett maskinrum av kategori A. För fasta branddetekterings- och brandlarmsystem med fjärr- och 

individuellt identifierbara branddetektorer, får en slinga som täcker sektioner med branddetektorer i bostads-, 

arbetsutrymmen och kontrollstation inte innefatta sektioner med branddetektorer i maskinrum av kategori A eller 

ammunitionsutrymmen. 


VI-35 

ORIGINAL



Juni 2008 

26.3 Om fartyget är uppdelat i säkerhetszoner, skall det finnas en manöverpanel per säkerhetszon. Tillhörande slingor 

med detektorer får inte sträcka sig utanför den säkerhetszon i vilken manöverpanelen sitter monterad. Under alla 

förhållanden får en slinga inte sträcka sig utöver en vertikal huvudzon. 

26.4 För fartyg med längd mindre än eller lika med 50 meter, är det inte obligatoriskt med fjärr- och individuellt 

identifierbara branddetektorer. 

26.5 För fartyg med en längd större än 50 meter, är det obligatoriskt med fjärr- och individuellt identifierbara 

branddetektorer. 

26.6 I de fall det fasta branddetekterings- och brandlarmsystemet inte innefattar utrustning för fjärridentifiering av varje 

enskild detektor, skall normalt ingen sektion som täcker mer än ett däck inom bostadsutrymmen, arbetsutrymmen 

och kontrollstationer vara tillåten förutom en sektion som omfattar ett trapphus. För att undvika försening vid 

identifering av brandkällan, skall antalet slutna utrymmen som ingår i respektive sektion vara begränsade såsom 

fastställts av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Under inga förhållanden får fler än 50 slutna utrymmen vara 

tillåtna i någon sektion. 

26.7 Om systemet är försett med fjärr- och individuellt identifierbara branddetektorer, kan sektionerna omfatta flera 

däck och betjäna godtyckilgt antal slutna utrymmen. 

26.8 Om det inte finns något fast branddetekterings- och brandlarmsystem som har kapacitet till fjärr- och individuell 

identifering av respektive detektor, får en sektion av detektorer varken betjäna utrymmen på fartygets båda sidor 

eller på mer än ett däck och inte heller får den vara placerad i mer än en vertikal huvudzon förutom att samma 

sektion av detektorer kan betjäna utrymmen på flera däck än ett, om dessa utrymmen är placerade i främre eller 

aktre änden av fartyget eller om de skyddar gemensamma utrymmen på olika däck (t.ex. fläktrum, kök, allmänna 

utrymmen etc.). I fartyg med mindre bredd än 20 meter, får samma sektion detektorer betjäna utrymmen på 

fartygets båda sidor. I fartyg försedda med individuellt identifierbara branddetektorer, får en sektion betjäna 

utrymmen på fartygets båda sidor och på flera däck men får inte vara placerad i mer än en vertikalhuvudzon. 

26.9 Det maximala avståndet mellan detektorerna skall vara i enlighet med nedanstående tabell (tabell 7-1): 

Tabell 7-1: Maximalt avstånd mellan detektorer 

Typ av Maximal golvyta 

Max. centrumavstånd Maximalt avstånd från skott 

detektor per detektor (kvadratmeter) detektor-detektor (meter) (meter) 

Värme 37 m 2 9 m 4,5 m 

Rök 74 m 2 [60 m 2 ]* 11 m [10 m]* 5,5 m [5,0 m]* 

* Den mindre ytan och avstånden skall tillämpas för områden med hög brandrisk och kan utökas till andra områden när så 

krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

26.10 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan kräva eller tillåta olika avstånd jämfört med vad som specificeras i 

ovanstående tabell (tabell 7-1) om detta bygger på testdata, vilka påvisar detektorernas egenskaper. 

26.11 Indikeringsenheter skall minst ange den sektion i vilken en detektor har aktiverats eller en manuellt manövrerad 

anropspunkt har tagits i bruk. Minst en enhet skall vara så placerad att den är lätt åtkomlig för ansvariga 

besättningsmedlemmar vid varje tidpunkt. En indikeringsenhet skall vara placerad på kommandobryggan, om 

manöverpanelen sitter placerad i huvudkontrollstationen för brand. 

26.12 Detekterings- och larmarrangemang kan också krävas i intilliggande utrymmen för brandkontroll och 

övervakning. 

26.13 Det är nödvändigt att identifiera alla utrymmen och eventuellt tillhörande brandzoner. 

27 Provning 

27.1 Oberoende verifiering av funktionen hos branddetekteringssystem och -arrangemang skall utföras i enlighet med 

ett överenskommet testprogram. 

27.2 Efter installation ombord, skall den erforderliga funktionen hos branddetekteringssystem i relevanta avsnitt i 

detta kapitel testas under olika förhållanden med ventilation och maskindrift. Förutom för högriskutrymmen, 

t.ex.maskineri- och ammunitionsutrymmen där system och anordning av branddetektorer måste testas, är det 

godtagbart med representativ provtagning i andra utrymmen. 

27.3 Varje detektor skall testas individuellt. 


VI-36 

ORIGINAL



Juni 2008 

27.4 Funktionen hos detekteringssystemet skall testas regelbundet så att den godkänns av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen med hjälp av utrustning som alstrar varmluft vid lämplig temperatur eller rök eller 

aerosolpartiklar som har rätt densitetsområde eller partikelstorlek eller andra fenomen associerade med den typ 

av bränder för vilka detektorn är avsedd. 

Krav för fartyg typ A, B och C 

28 Detektortyp 

28.1 Detektering krävs i alla riskutrymmen och utrymmen som innehåller utrustning som ger väsentliga 

säkerhetsfunktioner i de fall sådana utrymmen är obemannade eller tidvis obemannade, åtminstone för de 

utrymmen som anges i tabell 7-2: 

Tabell 7-2: Detektortyp för fartygstyper A, B och C 

Rum 

Fartygstyp 

A 

B 

Fler än 50 ickebesättningsmedlemmar 


B 

Färre än 50 ickebesättningsmedlemmar 

Detektortyp Detektortyp 

Detektortyp Detektortyp 

Maskinrum 

s 

s 

s 

S 

+ när där finns 

+ 

+ 

+ 

+ 

brännolja eller lättantändliga 

hydraulvätskor 

f 

f 

f 

f 

Central kontrollstation s S s S 

Kontrollstationer s S s S 

Bostadsutrymmen s S s S 

Arbetsutrymmen s S s lika HSC s lika HSC 

Torkrum och tvättrum s S s S 

Kök h +f (variabel inst) h +f (variabel inställning) h +f (variabel inställning) h +f (variabel inst) 

Korridorer, trappor och 

utrymningsvägar inom 

bostadsutrymmen 

s S s S 

Helt slutna nödutgångskappar s S s ej tillämpligt 

Kabeltunnlar och tekniska 

passager 

s S ej tillämpligt ej tillämpligt 

Förrådsutrymmen, verkstäder, 

pentryn etc. 

s S s S 

Rum som innehåller 

sektionsinstrumentpanel 

s S s S 

Förråd x X x X 

Ammunitionsutrymmen x X x X 

Slutna fordonsutrymmen, slutna 

ro-ro-utrymmen och utrymmen av 

särskild kategori 

x X x ej tillämpligt 

s: rökdetektor 

f: flamdetektor 

h: värmedetektor 

x: enligt krav från Militära sjösäkerhetsinspektionen 

Krav för (H)-fartyg 

29 Områden med hög och måttlig brandrisk och andra slutna utrymmen som inte används regelbundet inom allmänna 

utrymmen och bostadsutrymmen, t.ex. trapphus, korridorer och utrymningsvägar skall vara försedda med godkänt 

automatiskt rökdetekteringssystem och brandlarmsknappar som uppfyller kraven i FSS-koden eller annan standard 

som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen för att ange vid kontrollstationen platsen för en brands utbrott 

under alla normala driftsförhållanden för anläggningen. Detektorer som aktiveras av värme istället för rök får 

installeras i kök. 

30 Huvudframdrivningsmaskinerirum skall dessutom ha detektorer som känner av annat än rök och övervakas av TVkameror 

som övervakas från ständigt bemannad kontrollstation. 

31 Utöver ovanstående krav, skall gasturbiner övervakas av flamdetektorer. 

VI-37 

ORIGINAL 

C



Juni 2008 

Krav för fartyg typ B(H) och C(H) 

32 Maskinrum med hög brandrisk skall vara försett med en lämplig kombination av rök- och värmedetektorer. Dessutom 

skall flamdetektorer täcka alla motorer, uppvärmda brännoljeseparatorer, oljeeldade pannor och liknande utrustning. 

En branddetektor får maximalt täcka ett par motorer. 

33 Hjälpmaskinrum med lägre brandrisk, lastrum, bränsletanksektioner och liknande utrymmen skall också förses med 

rökdetektorer. 

34 Områden utan brandrisk och områden med lägre brandrisk och begränsade områden, typ badrum i hytter, tomma 

utrymmen och tanksektioner behöver inte vara försedda med branddetektorer. 

35 Alla instrumentpanelskåp skall vara försedda med ett tidigt branddetekteringssystem och ett fast 

brandsläckningssystem som är lämpligt för sådana utrymmen. 

Krav för fartyg typ D 

36 Detektortyp 

36.1 Detektering krävs i alla riskutrymmen och väsentliga utrymmen när sådana utrymmen är obemannade eller tidvis 

obemannade, åtminstone för de utrymmen som finns uppräkande i tabell 7-3: 

Tabell 7-3: Detektortyp för fartyg typ D 

Rum Detektortyp 

Maskinrum 

+ när där finns brännolja eller 

brännbara hydraulvätskor 

Central kontrollstation 

Kontrollstationer 

Bostadsutrymmen S 

Arbetsutrymmen s lika HSC 

Torkrum och tvättrum S 

Kök h +f (variabel inställning) 

Korridorer, trappor och 

NC 

utrymningsvägar inom 

bostadsutrymmen 

Helt slutna nödutgångskappar NC 

Kabeltunnlar 

passager 

och tekniska 

NC 

Förrådsutrymmen, 

pentryn etc. 

verkstäder, 

s 

Rum som innehåller huvudtavlor s 

Ammunitionsdurkar x 

Ammunitionsutrymmen x 

s: rökdetektor 

f: flamdetektor 

h: värmedetektor 

x: enligt krav från Militära sjösäkerhetsinspektionen 

Övriga krav 

S 

+ 

f 

37 I fartyg typ B(H) och C(H) skall ett larm omedelbart ljuda i det utrymme där en detektor har aktiverats och i den 

ständigt bemannade kontrollstationen. Detta larm kan utgöra en integrerad del av detektorn eller komma från 

manöverpanelen för brandlarmsystemet. 

Tillkommande krav 

38 Det skall vara möjligt att stänga av en sektion/slinga med detektorer i en säkerhetszon under minst 30 minuter med 

syfte att släppa ut rök för att återvinna ett skadat utrymme. Avstängningen skall automatiskt återgå till driftsläge efter 

30 minuter. 

39 Det skall vara möjligt att stänga av individuella detektorer för att undvika irriterande larm under varma arbeten. 


VI-38 

ORIGINAL



Juni 2008 






Plangodkännande och journaler 

41 Planer över föreslagna installationsarrangemang och utrustningsdetaljer skall lämnas in för godkännande. 

42 Den förelslagna testplanen för installationen och inprovning under drift skall lämnas in för godkännande. 

43 Testplan och provningsjournaler skall förvaras ombord. 

Allmänt 

44 Oberoende verifiering av branddetekteringssystemens och arrangemangens funktion skall utföras i enlighet med ett 

överenskommet testprogram. 

45 Efter installation ombord, skall den erforderliga funktionen hos branddetekteringssystem i relevanta avsnitt i detta 

kapitel testas under olika förhållanden med ventilation och maskindrift. Förutom för högriskutrymmen, t.ex.maskineri- 

och ammunitionsutrymmen där system och anordning av branddetektorer måste testas, är det godtagbart med 

representativ provtagning i andra utrymmen. 

46 Varje detektor skall testas individuellt i enlighet med ett testprogram godkänt av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

47 För riskutrymmen, såsom maskinrum, kök, utrymmen av särskild kategori, får reaktionstiden för ett detektorlarm inte 

överstiga 3 minuter efter det att testet har påbörjats och skall överenskommas med Militära 


48 Funktionen hos det fasta branddetekterings- och brandlarmsystemet skall regelbundet testas för godkännande av 


Regel 8 Inneslutning av brand 


1 Att innesluta en brand i det utrymme där den startar. 


2 Aktiva och/eller passiva inneslutningsarrangemang får finnas. 

Termisk och strukturell uppdelning 

3 Fartyg av alla typer skall vara uppdelade i utrymmen med termiska och strukturella indelningar med hänsyn till 

brandriskerna för respektive utrymme. 

Termiska och strukturella avgränsningar för fartyg typ A 

4 Vertikala och horisontella huvudzoner 

4.1 I alla fartyg typ A, skall skrov, överbyggnad och däckshus vara uppdelade i vertikala huvudzoner genom 

indelningar klass "A-60". Avsatser och recesser skall hållas på ett minimum men i de fall de är nödvändiga skall 

de också utgöra indelningar klass ”A-60". I de fall kategori (5), (8) eller (9) enligt definition i avsnitt För att 

fastställa rätt brandintegritet, som skall tillämpas för avgränsningar mellan angränsande utrymmen, skall sådana 

utrymmen klassificeras i enlighet med brandrisk såsom visas i kategorierna (1) till (15) nedan. I de fall innehåll 

och användning av ett utrymme är sådant att tvivel föreligger avseende dess klassificering för syftet med denna 

regel eller det är möjligt att tilldela ett utrymme två eller flera klassificeringar, skall de behandlas som ett utrymme 

inom den relevanta kategori som har de strängaste avgränsningskraven. Små slutna rum inom ett utrymme med 

mindre än 30 % kommunikationsöppningar till detta utrymme anses som separata utrymmen. Brandintegriteten 

för avgränsande skott och däck till sådana smårum skall vara enligt föreskrifterna i tabellerna 8-1 och 8-2. 

Rubriken för respektive kategori är avsedd att vara snarare typisk än restriktiv. Siffran inom parentes som föregår 


VI-39 

ORIGINAL



Juni 2008 

respektive kategori avser tillämplig kolumn eller rad i tabellerna. finns på en sida eller i de fall brännoljetankar 

finns på båda sidor av indelningen kan standarden reduceras till "A-0". 

4.2 I möjligaste mån, skall de skott som utgör avgränsningar till de vertikala huvudzonerna ovan undervattenslinjen 

vara i linje med de vattentäta indelningarna under skottdäcket. 

4.3 Sådana skott skall sträcka sig från däck till däck och till skrovet eller andra avgränsningar. 

4.4 På fartyg avsedda för speciella ändamål, t.ex. fordonsutrymmen, ro-ro-fordonsutrymmen eller hangarer, skall i 

de fall förekomsten av huvudvertikalzonskott skulle omöjliggöra syftet för vilket fartyget är avsett, ekvivalenta 

åtgärder för att kontrollera en brand sättas in istället och specifikt godkännas av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Arbetsutrymmen och fartygsförråd får inte vara placerade på ro-ro-däck, såvida de inte 

är skyddade i enlighet med lämpliga regler. 

4.5 Avgränsande skott och däck till fordonsutrymmen, ro-ro-fordonsutrymmen eller hangarer skall isoleras till "A-60"klasstandard. 

Om emellertid ett utrymme av kategori (5), (8) och (9), enligt definition i avsnitt För att fastställa rätt 

brandintegritet, som skall tillämpas för avgränsningar mellan angränsande utrymmen, skall sådana utrymmen 

klassificeras i enlighet med brandrisk såsom visas i kategorierna (1) till (15) nedan. I de fall innehåll och 

användning av ett utrymme är sådant att tvivel föreligger avseende dess klassificering för syftet med denna regel 

eller det är möjligt att tilldela ett utrymme två eller flera klassificeringar, skall de behandlas som ett utrymme inom 

den relevanta kategori som har de strängaste avgränsningskraven. Små slutna rum inom ett utrymme med 

mindre än 30 % kommunikationsöppningar till detta utrymme anses som separata utrymmen. Brandintegriteten 

för avgränsande skott och däck till sådana smårum skall vara enligt föreskrifterna i tabellerna 8-1 och 8-2. 

Rubriken för respektive kategori är avsedd att vara snarare typisk än restriktiv. Siffran inom parentes som föregår 

respektive kategori avser tillämplig kolumn eller rad i tabellerna., finns på en sida av indelningen får standarden 

reduceras till "A-0". I de fall brännoljetankar finns under fordonsutrymmen, ro-ro-fordonsutrymmen eller hangarer, 

får integriteten för däcket mellan sådana utrymmen reduceras till "A-0"-standard. 

5 Skott inom en vertikal huvudzon 

5.1 Skott som inte erfordras för att utgöra "A"-klassindelningar skall vara minst "B"-klass- eller "C"-klassindelningar 

enligt föreskrifterna i tabellerna 8-1 och 8-2. 

5.2 Skott som krävs vara indelningar klass "B" skall sträcka sig från däck till däck och till skrovet eller andra 

avgränsningar. Om emellertid ett obrutet "B"-klassinnertak eller beklädnad finns monterat på båda sidor av ett 

skott och har minst samma brandintegritet som skottet, får skottet sluta mot det obrutna innertaket eller 

beklädnaden. 

6 Brandintegritet hos skott och däck 

6.1 Lägsta brandintegritet för alla skott och däck skall vara enligt föreskrifterna i tabellerna 8-1 och 8-2. 

6.2 I de fall det till följd av vissa speciella strukturella anordningar i fartyget är svårt att ur tabellerna fastställa lägsta 

brandintegritetsvärde för några indelningar, skall sådana värden fastställas enligt godkännande från Militära 


6.3 Följande krav skall reglera tillämpning av tabellerna: 

6.3.1 Tabell 8-1 skall tillämpas för skott som inte avgränsar varken vertikala eller horisontella huvudzoner. Tabell 8-2 

skall tillämpas för däck som varken utgör steg i vertikala huvudzoner eller avgränsande horisontella zoner; 

6.3.2 För att fastställa rätt brandintegritet, som skall tillämpas för avgränsningar mellan angränsande utrymmen, skall 

sådana utrymmen klassificeras i enlighet med brandrisk såsom visas i kategorierna (1) till (15) nedan. I de fall 

innehåll och användning av ett utrymme är sådant att tvivel föreligger avseende dess klassificering för syftet 

med denna regel eller det är möjligt att tilldela ett utrymme två eller flera klassificeringar, skall de behandlas 

som ett utrymme inom den relevanta kategori som har de strängaste avgränsningskraven. Små slutna rum 

inom ett utrymme med mindre än 30 % kommunikationsöppningar till detta utrymme anses som separata 

utrymmen. Brandintegriteten för avgränsande skott och däck till sådana smårum skall vara enligt föreskrifterna i 

tabellerna 8-1 och 8-2. Rubriken för respektive kategori är avsedd att vara snarare typisk än restriktiv. Siffran 

inom parentes som föregår respektive kategori avser tillämplig kolumn eller rad i tabellerna. 

(1) Kontrollstationer 

Skadekontrollstationer: ständigt bemannad kontrollstation där manöverdon och indikatorer för funktioner och 

manövrer för brand, översvämningslarm, viktiga maskinerier, ABC-skydd, allmänna meddelanden etc. finns 

centraliserade och som kan anses nödvändiga av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 


VI-40 

ORIGINAL



Juni 2008 

Utrymmen som innehåller nödkraftkällor till ström och belysning. 

Styrhytt och navigationshytt. 

Utrymmen som innehåller fartygets radioutrustning. 

Brandsläckningsrum, brandkontrollstationer, brandsläckningsutrustningsrum 

Kontrollrum för framdrivningsmaskineri när detta är placerat utanför maskineriutrymmet. 

Utrymmen som innehåller centraliserad brandlarmsutrustning. 

Utrymmen som innehåller centraliserade stationer och utrustning för allmänna nödmeddelanden. 

Utrymmen som innehåller marina system för detektering, kommando, försvar, attack, kommunikation, strid eller 

vapen-/manöverstyrning (t.ex. COC) 

Utrymmen som innehåller centraliserad driftsutrustning för fartyget (t.ex. COP) 

(2) Trappor 

Invändiga trappor, hissar, inneslutna nöduppgångar och rulltrappor (andra än de som är helt inneslutna i 

maskinrummen) och motsvarande inneslutningar. 

I detta sammanhang skall en trappa som är sluten på enbart en nivå betraktas som en del av det utrymme från 

vilket den inte är separerad med en branddörr. 

(3) Korridorer 

Korridorer och lobbyutrymmen 

(4) Evakueringsstationer och utvändiga utrymningsvägar 

Område där livräddningsfarkoster förvaras. 

Öppna däcksutrymmen och gångar som utgör stationer för embarkering och nedsänkning av livbåtar och 

räddningsflottar. 

Samlingsstationer, inre och yttre. 

Utvändiga trappor och öppna däck som används som utrymningsvägar. 

Fartygssidan till vattenlinjen vid minsta djupgående till sjöss, överbyggnadens sidor och däckshusens sidor som 

ligger under eller intill embarkeringsområden för livbåtar, livflottar och utrymningsrutschbanor. 

(5) Öppna däcksutrymmen 

Öppna däcksutrymmen och fria gångar till stationer för embarkering och nedsänkning av livbåtar och 


Utomhusutrymmen (utrymmet utanför överbyggnader och däckshus). 

(6) Bostadsutrymmen med låg brandrisk 

Hytter som innehåller möbler och inredningar med begränsad brandrisk. 

Kontor och förrådsrum som innehåller möbler och inredningar med begränsad brandrisk. 

Allmänna utrymmen som innehåller möbler och inredningar med begränsad brandrisk och har en däcksyta om 

mindre än 50 m 2 . 

(7) Bostadsutrymmen med måttlig brandrisk 

Allmänna utrymmen som innehåller möbler och inredningar med begränsad brandrisk och har en däcksyta om 50 

m 2 eller mer. 

Separata, låsbara utrymmen och mindre förrådsrum i bostadsutrymmen med en yta mindre än 4 m 2 (i vilka 

brandfarliga vätskor inte förvaras). 

Låsbara utrymmen för rengöringsutrustning (i vilka brandfarliga vätskor inte förvaras). 

Laboratorier (i vilka brandfarliga vätskor inte förvaras). 

Apotek 

Mindre torkrum (med en däcksyta om 4 m 2 eller mindre). 

Livsmedelsrum 

Operationssalar 

Bastur 

Filmförråd och butiker 

(8) Sanitets- och liknande utrymmen 

Allmänna sanitetsanläggningar, duschar, bad, vattenklosetter etc. 

Mindre tvättrum. 

Avskilda pentryn utan kokmöjligheter i bostadsutrymmen. 

Privata sanitetsanläggningar skall betraktas som en del av det utrymme i vilka de är placerade. 

(9) Tankar, tomrum och hjälpmaskinrum med liten eller ingen brandrisk 

Vattentankar som utgör en del av fartygets struktur. 

Tomrum och kofferdammar 

Hjälpmaskinrum som inte innehåller maskineri med trycksmörjningssystem och där förvaring av brännbara material 

är förbjudna, t.ex.: 

ventilations- och luftkonditioneringsrum; 

ankarspelsrum; 


VI-41 

ORIGINAL



Juni 2008 

styrutrustningsrum; 

stabiliseringsutrustningsrum; 

rum för elektrisk framdrivningsmotor; 

rum som innehåller sektionsinstrumentpaneler och rent elektrisk utrustning annan än oljefyllda elektriska 

transformatorer (större än 10 kVA); 

axeltrummor och rörtunnlar; 

utrymmen för pumpar och kylmaskineri (som inte hanterar eller använder brandfarliga vätskor). 

Slutna kappar som betjänar utrymmen uppräknade ovan. 

Andra slutna kappar, typ rör- och kabelkappar. 

(10) Hjälpmaskinrum, lastutrymmen, lastoch andra oljetankar och andra liknande utrymmen med måttlig brandrisk 

Lastoljetankar 

Lastrum, passagevägar och luckvägar 

Kylkammare 

Brännoljetankar (för de fall de finns installerade i separat utrymme utan maskineri). 

Axelkanaler och rörtunnlar som möjliggör förvaring av brännbara material. 

Hjälpmaskinrum lika kategori (9) som innehåller maskineri med ett trycksmörjningssystem eller där förvaring av 

brännbara material är tillåtna. 

Oljepåfyllningsstationer. 

Utrymmen som innehåller oljefyllda elektriska transformatorer (större än 10 kVA). 

Utrymmen som innehåller turbin- och fram- och återgående ångmaskindrivna hjälpgeneratorer och/eller små 

förbränningsmotorer med en uteffekt upp till 110 kW som driver generatorer, sprinklers, dränk- eller brandpumpar, 

länspumpar etc. 

Slutna kappar som leder till ovan uppräknade utrymmen. 

(11) Maskinrum och centralkök 

Huvudmaskineriutrymme (annat än rum med elektriska framdrivningsmotorer) och pannrum. 

Hjälpmaskinrum andra än de i kategorierna (9) och (10) som innehåller förbränningsmotorer eller andra 

oljebrännande, uppvärmande eller pumpande enheter. 

Brännolje- och smörjoljepumprum och flygplanstankningsstationer 

Centralkök och annex 

Kappar och trunkar till ovan uppräknade utrymmen 

(12) Förrådsrum, verkstäder, pentryn etc. 

Huvudpentryn som inte är anslutna till kök. 

Central tvättinrättning 

Större torkrum (med en däcksyta om mer än 4 m 2 ) 

Diverse förråd 

Post- och bagagerum. 

Soprum. 

Verkstäder (som inte utgör del av maskinrum, ro-routrymmen, hangarer, kök etc.). 

Låsbara utrymmen och förrådsrum med ytor större än 4 m 2 , andra än de utrymmen som är avsedda för förvaring av 

brandfarliga vätskor. 

(13) Andra utrymmen i vilka brandfarliga vätskor förvaras 

Låsbara utrymmen för färg 

Förrådsrum som innehåller brandfarliga vätskor (inklusive färger, mediciner etc.). 

Laboratorier (i vilka brandfarliga vätskor förvaras). 

(14) Utrymmen för speciella ändamål 

Flygplans- eller helikopterhangarer 

Slutna ro-ro-utrymmen 

Flygplans- eller helikopterdäck 

Slutna fordonsoch båtutrymmen (inklusive obemannade fordon) 

RAS-station 

(15) Utrymmen med explosionsrisk 

Ammunitionsutrymmen 

6.3.3 För det fall ett enda värde visas avseende brandintegriteten för en avgränsning mellan två utrymmen, skall 

detta värde tillämpas under alla förhållanden; 

6.3.4 Oavsett föreskrifterna i avsnitt Skott inom en vertikal huvudzon föreligger inga speciella krav för material eller 

integritet hos avgränsningar när enbart ett streck förekommer i tabellerna; 

6.3.5 Militära sjösäkerhetsinspektionen skall fastställa med avseende på utrymmen kategori (5) huruvida 

isoleringsvärdena i tabell 8-1 skall tillämpas på ändarna av däckshus och överbyggnader och huruvida 

isoleringsvärdena i tabell tabell 8-2 skall tillämpas för väderdäck. Under inga förhållanden skall kraven för 

kategori (5) i tabellerna 8-1 eller 8-2 nödvändiggöra inkapsling av utrymmen, vilka enligt Militära 

sjösäkerhetsinspektionens inte behöver vara inkapslade. 

6.4 Sammanhängande innertak, klass "B" eller beklädnader, i kombination med relevanta däck eller skott, kan 

accepteras som helt eller delvis bidragande till en indelnings erforderliga isolering och integritet. 

7 Skydd av trappor och hissar i bostadsområden 


VI-42 

ORIGINAL



Juni 2008 

7.1 Trappor skall vara inneslutna av "A"-klassindelningar och ha säkra tillslutningsanordningar för alla öppningar, 

förutom att en trappa som förbinder enbart två däck inte behöver vara innesluten, förutsatt att däckets integritet 

upprätthålls av korrekta skott eller självstängande dörrar i det utrymme som förbinder däcken. När en trappa är 

stängd i ett utrymme mellan däcken, skall trappinhägnaden vara skyddad i enlighet med tabell 8-2. 

7.2 Hisschakt ska anordnas så att de hindrar att rök och lågor tränger igenom från ett mellandäck till ett annat. De 

ska också förses med stängningsanordningar som gör det möjligt att hejda drag och rök. Ett hissmaskineri som 

är placerat inom ett trapphus ska inneslutas i ett separat utrymme med avdelningar av stål. Små hål för 

genomföring av hissvajrar får finnas. Hissar som har öppningar mot andra utrymmen än korridorer, publika 

utrymmen, utrymmen av särskild kategori, trappor eller utrymmen utomhus får inte ha någon öppning mot trappor 

som ingår i utrymningsvägarna. 

8 Sammanhängande brandskydd 

8.1 Oavsett föreskrifterna i tillämpliga tabeller, får brandintegriteten hos indelningar som avgränsar primära 

utrymningsvägar inte minska från utgångsnivån till evakueringsstationerna. 


VI-43 

ORIGINAL



Juni 2008 

Tabell 8-1: Skott som varken avgränsar vertikala eller horisontella zoner (fartyg typ A) 

UTRYMMEN (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) 

Kontrollstationer (1) A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-60 A-60 A-0 A-0 A-60 A-60 A-60 A-60 A-60 A-30 

Trappor (2) 

A-0 

[a] 

A-0 A-0 A-0 A-0 A-15 A-0 A-0 A-15 A-30 A-15 A-30 A-30 A-30 

Korridorer (3) B-15 A-60 A-0 B-15 B-15 B-15 A-0 A-15 A-30 A-0 A-30 A-30 A-30 

Evakueringsstation 

er och utvändiga 

utrymningsvägar 

(4) 

Öppna däcksutrymmen 

(5) 

Bostadsutrymmen 

med låg brandrisk 

(6) 


med måttlig 

brandrisk (7) 

Sanitets- och 

liknande utrymmen 

(8) 

Tankar, tomrum 

och 

hjälpmaskinrum 

med låg eller ingen 

brandrisk (9) 

Hjälpmaskinrum, 

lastutrymmen, lastoch 

övriga 

oljetankar och 

andra liknande 

utrymmen med 

måttlig brandrisk 

(10) 

Maskinrum och 

centralkök (11) 

Förrådsrum, 

verkstäder, pentryn 

etc.(12) 

Andra utrymmen i 

vilka brandfarliga 

vätskor förvaras 

(13) 

Utrymmen för 

speciella ändamål 

(14) 

Utrymmen med 

explosionsrisk (15) 

- A-0 

A-60 

[b] 

A-60 

[b] 

A-60 

[b] 


A-0 A-0 A-60 

[b] 

VI-44 

ORIGINAL 

A-60 

[b] 

A-60 

[b] 

A-60 

[b] 

A-30 

[b] 

- A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 

B-0 B-0 C A-0 A-0 A-30 A-0 A-30 A-30 A-30 

B-0 C A-0 A-15 A-60 A-15 A-60 A-60 A-30 

C A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 

A-0 

[a] 

A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 

A-0 

[a] 

A-0 A-0 A-15 A-30 A-30 

A-30 

[a] 

A-0 A-60 A-60 A-60 

A-0 

[a] 

A-0 A-30 A-30 

A-30 A-60 A-30 

Anmärkning till tabell 8-1: 

[a] Markerade rutor går utöver SOLAS-kraven 

I de fall angränsande utrymmen är i samma numeriska kategori och bokstaven ”a” förekommer, behöver inget skott eller däck monteras mellan sådana 

utrymmen om det anses onödigt av Militära sjösäkerhetsinspektionen. I kategori (11) krävs exempelvis inget skott mellan ett kök och dess tillhörande pentryn, 

förutsatt att pentryskotten och däcken upprätthåller integriteten hos avgränsningarna. Ett skott krävs emellertid mellan ett kök och ett maskinrum eller mellan 

två olika maskinrum, t.ex. huvudframdrivningsrummet och dieselgeneratorrummet eller oljepumprummet, även om båda utrymmena är i kategori (11) 

[b] Fartygets sida ned till vattenlinjen i lättaste driftsskick, överbyggnads- och däckshussidor belägna under och angränsande till områden för 

embarkering av räddningsflottar och utrymningsrutschbanor får reduceras till A-30. 

A-30 

[a] 

A-30 

A-30



Juni 2008 

Tabell 8-2: Däck som inte utgör steg i varken vertikala huvudzoner eller i avgränsande horisontella 

zoner (fartyg typ A) 

UTRYMME under 

UTRYMME ovanför 

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) 

Kontrollstationer (1) A-30 A-30 A-15 A-0 A-0 A-0 A-15 A-0 A-0 A-0 A-60 A-0 A-60 A-30 A-30 

Trappor (2) A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-30 A-0 A-30 A-0 A-30 

Korridorer (3) A-15 A-0 A-60 A-60 A-0 A-0 A-15 A-0 A-0 A-0 A-30 A-0 A-30 A-0 A-30 

Evakueringsstationer 

och utvändiga 

utrymningsvägar (4) 

Öppna däck 

utrymmen (5) 


med låg brandrisk 

(6) 


med måttlig 

brandrisk (7) 

Sanitets- och 

liknande utrymmen 

(8) 

Tankar, tomrum 

och hjälpmaskinrum 

med låg eller ingen 

brandrisk (9) 

Hjälpmaskinrum, 

lastutrymmen, last- 

och övriga 

oljetankar och 

andra liknande 

utrymmen med 

måttlig brandrisk 

(10) 

Maskinrum och 

centralkök (11) 

Förrådsrum, 

verkstäder, pentryn 

etc.(12) 

Övriga utrymmen i 

vilka brandfarliga 

vätskor förvaras 

(13) 

Utrymmen för 


(14) 

Utrymmen med 


A-0 A-0 A-0 A-0 - A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-30 

A-0 A-0 A-0 A-0 - A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 

A-60 A-15 A-0 A-60 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-15 A-30 



A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 


A-0 

[a] 

A-60 A-60 A-60 A-60 A-0 A-0 A-15 A-0 A-0 

A-60 A-60 A-60 A-60 A-0 A-60 A-60 A-0 A-0 A-30 A-30 

[a] 

A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-30 

A-0 

[a] 

VI-45 

ORIGINAL 

A-0 A-0 A-30 A-0 A-30 

A-0 A-60 A-60 A-60 





Anmärkning till tabell 8-2: 


I de fall angränsande utrymmen är i samma numeriska kategori och bokstaven ”a” förekommer, behöver inget skott eller däck monteras mellan sådana 

utrymmen om det anses onödigt av Militära sjösäkerhetsinspektionen. I kategori (11) krävs exempelvis inget skott mellan ett kök och dess tillhörande pentryn, 

förutsatt att pentryskotten och däcken upprätthåller integriteten hos avgränsningarna. Ett skott krävs emellertid mellan ett kök och ett maskinrum eller mellan 

två olika maskinrum, t.ex. huvudframdrivningsrummet och dieselgeneratorrummet eller oljepumprummet, även om båda utrymmena är i kategori (11) 

[b] Fartygets sida ned till vattenlinjen i lättaste driftsskick, överbyggnads- och däckshussidor belägna under och angränsande till områden för 

embarkering av räddningsflottar och utrymningsrutschbanor får reduceras till A-30.



Juni 2008 

9 Konstruktion och anordning av basturum 

9.1 Bastur skall omges av "A"-klassavgränsningar och kan innefatta omklädningsrum, duschar och toaletter. Bastur 

skall isoleras till "A-60"-standard mot andra utrymmen förutom de som ligger innanför avgränsningarna och 

utrymmen i kategorierna (5), (8) och (9). 

9.2 Badrum med direkt tilträde till bastur kan betraktas som en del av dessa. I sådana fall behöver dörren mellan 

bastun och badrummet inte uppfylla brandsäkerhetskraven. 

9.3 I bastur är den traditionella träinklädnaden på skott och i tak tillåten. Taket ovanför ugnen skall vara klätt med 

icke-brännbar plåt med en luftspalt om minst 30 mm. Avståndet från de heta ytorna till brännbara material skall 

vara minst 500 mm eller också skall de brännbara materialen vara skyddade (t.ex. icke-brännbar plåt med en 

luftspalt om minst 30 mm). 

9.4 Traditionella trälavar är tillåtna för användning i bastun. 

9.5 Bastudörren skall öppna utåt när man trycker på den. 

9.6 Elektriskt uppvärmda ugnar skall vara försedda med timer. 

Termiska och strukturella avgränsningar för fartyg typ B, C och D 

10 Skott inom en vertikal huvudzon 

10.1 I fartyg typ B som medför fler än 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar ombord skall skrov, 

överbyggnad och däckshus i form av bostads- och arbetsutrymmen vara uppdelade i vertikala huvudzoner av 

minst "A-0"-klassindelningar, såvida inte strängare former av isolering föreskrivs i tabellerna 8-3 och 8-4. 

10.2 I möjligaste mån, skall de skott som utgör avgränsningar till vertikala huvudzoner ovanför undervattenslinjen 

vara i nivå med uppdelningsskott placerade omedelbart under undervattenslinjen. 

10.3 Sådana skott skall sträcka sig från däck till däck och till skrovet eller andra avgränsningar. 

10.4 I utrymmen avsedda för speciella ändamål, t.ex. fordonsutrymmen, ro-ro-fordonsutrymmen eller hangarer, där 

förekomsten av skott i vertikal huvudzon skulle omöljiggöra det ändamål för vilket fartyget är avsett, skall 

ekvivalenta åtgärder för att kontrollera och begränsa en brand sättas in istället och specifikt godkännas av 

Militära sjösäkerhetsinspektionen. Arbetsutrymmen och fartygsförråd får inte vara placerade på ro-ro-däck såvida 

de inte är skyddade i enlighet med tillämpliga regler. 

11 Skott inom bostadsområden 

11.1 Skott som krävs vara "B"-klassindelningar skall sträcka sig från däck till däck och till skrovet eller andra 

avgränsningar. I de fall ett sammanhängande "B"-klassinnertak eller beklädnad har monterats, som har minst 

samma brandintegritet som det angränsande skottet, får skottet sluta i det sammanhängande taket eller 

beklädnaden med godkännande från Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

11.2 Skott som inte krävs i denna eller andra regler att vara "A"- eller "B"-klassindelningar, skall vara av minst "C"klasskonstruktion. 

12 Brandintegritet hos skott och däck 

12.1 Minsta brandintegritet hos skott och däck skall vara enligt föreskrifterna i tabellerna 8-3 och 8-4. 

12.2 I de fall, det på grund av speciella strukturella anordningar i fartyget, är svårt att med ledning av tabellerna avgöra 

minsta brandintegritetsvärde för någon indelning, skall sådana värden fastställas för godkännande av Militära 


12.3 Följande krav skall reglera tillämpningen av tabellerna: 

12.3.1 Tabellerna 8-3 och 8-4 skall tillämpas för skott respektive däck som separerar angränsande ytor; 

12.3.2 För att fastställa korrekt brandintegritetsstandard som skall tillämpas för indelningarna mellan angränsande 

utrymmen, skall sådana utrymmen klassificeras i enlighet med brandrisk som visas i kategorierna (1) till (11) 


VI-46 

ORIGINAL



Juni 2008 

nedan. I de fall innehåll och användning av ett utrymme är sådant att tvivel föreligger avseende klassificering 

för syftet med denna regel, eller i de fall det är möjligt att tilldela ett utrymme två eller flera klassificeringar, skall 

det behandlas som ett utrymme inom relevant kategori som har de strängaste avgränsningskraven. Små slutna 

rum inom ett utrymme som har mindre än 30 % kommunikationsöppningar till detta utrymme betraktas som 

separata utrymmen. Brandintegriteten för de avgränsande skotten och däcken till sådana smårum skall vara 

enligt föreskrifterna in tabellerna 8-3 och 8-4. Rubriken för respektive kategori är avsedd att vara typisk snarare 

än restriktiv. Siffror i parentes som föregår respektive kategori avser tillämplig kolumn eller rad i tabellerna; 












Utrymmen som innehåller marina system för detektering, kommando, försvar, attack, kommunikation, strid eller 

vapen-/manöverstyrning (t.ex. COC) 



Korridorer och lobbyutrymmen 

(3) Bostadsutrymmen 

Hytter som innehåller möbler och inredningar med begränsad brandrisk. 

Kontor och förrådsrum som innehåller möbler och inredningar med begränsad brandrisk. 

Allmänna utrymmen som innehåller möbler och inredningar med begränsad brandrisk 

Isolerade, låsbara utrymmen och mindre förrådsrum i bostadsutrymmen med en yta mindre än 4 m 2 (i vilka 

brandfarliga vätskor inte förvaras). 

Låsbara utrymmen för rengöringsutrustning (i vilka brandfarliga vätskor inte förvaras). 

Laboratorier (i vilka brandfarliga vätskor inte förvaras). 

Apotek 

Mindre torkrum (med en däcksyta om 4 m 2 eller mindre). 

Livsmedelsrum 

Kontrollrum 

Bastur 

Filmförråd och butiker 

(4) Trappor och evakueringsstationer 

Invändiga trappor, hissar, inneslutna nöduppgångar och rulltrappor (andra än de som är helt inneslutna i 

maskinrummen) och motsvarande inkapslingar. 




Gångar som utgör stationer för embarkering och nedfirning av livbåtar och räddningsflottar. 

Förvaringsområden för överlevnadsfarkoster. 



ligger under eller intill embarkeringsområden för livbåtar, livflottar och utrymningsrutschbanor. 

(5) Arbetsutrymmen (låg risk) 

Central tvättinrättning. 

Torkrum 

Diverse förråd. 

Post- och bagagerum 

Soprum 

Låsbara utrymmen och förrådsrum med en yta mindre än 4 m 2 


VI-47 

ORIGINAL



Juni 2008 

(6) Maskinrum av kategori A 

Huvudframdrivningsmaskinerirum (andra än rum för elektriska framdrivningsmotorer) och pannrum. 

Hjälpmaskinrum andra än de i kategori (7), vilka innehåller förbränningsmotorer eller andra oljebrännande, 

uppvärmande eller pumpande enheter. 

Brännolje- och smörjoljepumprum och flygplanstankningsstationer 

Kappar och trunkar till ovan uppräknade utrymmen. 

(7) Andra maskineriutrymmen 

Ventilations- och luftkonditioneringsrum; 

Ankarspelsrum; 

Styrutrustningsrum; 

Stabiliseringsutrustningsrum; 

Rum för elektriska framdrivningsmotorer; 

Rum som innehåller sektionsinstrumentpaneler och rent elektrisk utrustning annan än oljefyllda elektriska 

transformatorer (över 10 kVA); 

Axelkanaler och rörtunnlar; 

Utrymmen för pumpar och kylmaskineri 

Oljepåfyllningsstationer. 

Utrymmen som innehåller oljefyllda elektriska transformatorer (över 10 kVA). 

Utrymmen som innehåller turbin- och fram- och återgående ångmaskindrivna hjälpgeneratorer och/eller små 

förbränningsmotorer med en effekt upp till 110 kW som driver generatorer, sprinklers, dränk- eller brandpumpar, 

länspumpar etc. 

Tankar, tomrum och vattentankar 

Kassuner 

Kappar som betjänar ovan uppräknade utrymmen. 

(8) Arbetsutrymmen (hög risk) 

Centralkök och annex. 

Huvudpentryn 

Låsbara utrymmen för färg. 

Förrådsrum med en yta över 4 m 2 

Förrådsrum som innehåller brandfarliga vätskor (inklusive färger, mediciner etc.). 

Laboratorier (i vilka brandfarliga vätskor förvaras). 

Verkstäder (inte del av maskinrum, ro-ro-utrymmen, hangarer, kök etc.) 

(9) Öppna däcksutrymmen 

Öppna däcksutrymmen och gångar utanför stationer för embarkering och nedfirning av livbåtar och 



(10) Utrymmen för speciella ändamål 

Flygplans- eller helikopterhangarer 

Slutna ro-ro-utrymmen 

Flygplans- eller helikopterdäck 

Slutna fordonsoch båtutrymmen (inklusive obemannade fordon) 

RAS-station 

(11) Explosionsriskutrymmen 

Ammunitionsutrymmen 

12.4 Sammanhängande innertak eller beklädnader av "B"-klass i kombination med relevanta däck eller skott, kan 

accepteras som bidragande helt eller delvis till den erforderliga isoleringen och integriteten i en indelning. 

13 Sammanhängande brandskydd 

13.1 Oavsett föreskrifterna i tillämpliga tabeller, får brandintegriteten för indelningar som avgränsar primära 

utrymningsvägar inte minska från nivån vid utgångspunkten till evakueringsstationerna. 


VI-48 

ORIGINAL



Juni 2008 

Tabell 8-3: Skott i fartyg typ B och C 

UTRYMMEN (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) 

Kontrollstationer (1) A-0 A-0 A-60 A-0 A-15 A-60 A-15 A-60 * A-60 A-30 

Korridorer (2) C B-0 A-0 B-0 A-60 A-0 A-15 * A-30 A-30 


(3) 

C A-0 B-0 A-60 A-0 A-15 * A-30 A-30 

Trappor (4) A-0 A-0 A-60 A-0 A-0 * A-30 A-30 


(låg risk) (5) 

Maskinrum i 

kategori A (6) 

Övriga maskineriutrymmen 

(7) 


(hög risk) (8) 


C A-60 A-0 A-0 * A-0 A-30 

A-30 

[a] 

A-0 A-60 * A-60 

A-0 

[a] 

VI-49 

ORIGINAL 

A-60 

A-0 * A-0 A-30 

A-0 

[a] 

* A-30 A-30 

Öppna däck (9) * A-30 A-0 

Utrymmen för 


(10) 

Utrymmen med 


Tabell 8-4: Däck i fartyg typ B och C 

UTRYMME under 

UTRYMME ovanför 

- 

A-30 

[a] 

A-30 

A-30 

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) 

Kontrollstationer (1) A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-60 A-0 A-0 * A-60 A-30 

Korridorer (2) A-0 * * A-0 * A-60 A-0 A-0 * A-30 A-30 


(3) 

A-60 A-0 * A-0 * A-60 A-0 A-0 * A-30 A-30 

Trappor (4) A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-60 A-0 A-0 * A-30 A-30 


(låg risk) (5) 

Maskinrum i 

kategori A (6) 

Övriga maskineriutrymmen 

(7) 


(hög risk) (8) 

A-15 A-0 A-0 A-0 * A-60 A-0 A-0 * A-0 A-30 

A-60 A-60 A-60 A-60 A-60 A-30 

[a] 

A-60 A-60 * A-60 A-60 

A-15 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 * A-0 A-30 

A-60 A-0 A-0 A-0 A-0 A-60 A-0 A-0 * A-30 A-30 

Öppna däck (9) * * * * * * * A-0 * * A-0 

Utrymmen för 


(10) 

Utrymmen med 


A-60 A-30 A-30 A-30 A-0 A-60 A-0 A-30 * 

A-30 

[a] 

A-30 

A-30 A-30 A-30 A-30 A-30 A-30 A-30 A-30 A-0 A-30 A-30



Juni 2008 

Anmärkning till tabellerna 8-3 och 8-4: 


I de fall utrymmen med samma numeriska kategori och anmärkning [a] förekommer, krävs enbart ett skott eller däck av i tabellerna visad kapacitet för de fall 

angränsande utrymmen är avsedda för ett annat ändamål (t.ex. i kategori (8)). Ett kök intill ett kök kräver inget skott men ett kök intill ett färgrum kräver ett "A- 

0"-skott. 

* I de fall en asterisk förekommer i tabellerna, måste indelningen vara av stål eller annat ekvivalent material men måste inte vara av "A"-klasstandard. 

Om emellertid ett däck, förutom ett öppet däck, genombryts för framdragning av elektriska kablar, rör och ventilationskanaler, skall sådana genomföringar vara 

täta för att förhindra att eld och rök tränger igenom. Indelningar mellan kontrollstationer (nödgeneratorer) och öppna däck får ha luftintagsöppningar utan 

stängningsanordningar, såvida inte ett fast gasbrandbekämpningssystem finns monterat. 

b] Fartygets sida ned till vattenlinjen i lättaste driftsskick, överbyggnads- och däckshussidor belägna under och angränsande till områden för 

embarkering av räddningsflottar och utrymningsrutschbanor får reduceras till A-30. 

För fartyg typ B med fler än 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar 

14 Skydd av trappor och hissar i bostadsområden 

14.1 Trappor skall vara inneslutna av "A"-klassindelningar och ha säkra tillslutningsanordningar för stängning av alla 

öppningar, förutom att en trappa som förbinder enbart två däck inte behöver vara innesluten, förutsatt att däckets 

integritet upprätthålls av korrekta skott eller självstängande dörrar i utrymmet mellan däcken. När en trappa är 

stängd i ett utrymme mellan däcken, skall trappinhägnaden vara skyddad i enlighet med tabell 8-2. 

14.2 Hisschakt ska anordnas så att de hindrar att rök och lågor tränger igenom från ett mellandäck till ett annat. De 

ska också förses med stängningsanordningar som gör det möjligt att hejda drag och rök. Ett hissmaskineri som 

är placerat inom ett trapphus ska inneslutas i ett separat utrymme med avdelningar av stål. Små hål för 

genomföring av hissvajrar får finnas. Hissar som har öppningar mot andra utrymmen än korridorer, publika 

utrymmen, utrymmen av särskild kategori, trappor eller utrymmen utomhus får inte ha någon öppning mot trappor 

som ingår i utrymningsvägarna. 

För fartyg typ B med färre än 50 icke-besättningsmedlemmar och typ C och D 

15 Skydd av trappor och hissar i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer 

15.1 Trappor som enbart löper genom ett enda däck skall som minimum vara skyddade på en nivå av minst "B-0"- 

klassindelningar och självstängande dörrar. Hissar som enbart lgår genom ett enda däck skall omges av "A-0"- 

klassindelningar med ståldörrar på båda nivåerna. Trappor och hisschakt som löper genom fler än ett enda däck 

skall omges av minst "A-0"-klassindelningar och vara skyddade av självstängande dörrar på alla nivåer. 

Termiska avgränsningar för tankfartyg 

16 Istället för avsnitt Skydd av trappor och hissar i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer och utöver 

att uppfylla de specifika föreskrifterna för brandintegritet för skott och däck på tankfartyg, skall minsta brandintegritet 

för skott och däck vara enligt föreskrifterna i Tabellerna 8-5 och 8-6. 

17 Följande krav skall reglera tillämpningen av tabellerna: 

17.1 Tabellerna 8-5 och 8-6 skall tillämpas för skott och däck som separerar angränsande utrymmen; 

17.2 För att fastställa rätt brandintegritetsstandard som skall tillämpas för avgränsningar mellan angränsande 

utrymmen, skall sådana utrymmen klassificeras i enlighet med brandrisk såsom visas i kategorierna (1) till (10) 

nedan. I de fall innehåll och användning av ett utrymme är sådant att tvivel föreligger avseende dess 

klassificering för syftet med denna regel eller det är möjligt att tilldela ett utrymme två eller flera klassificeringar, 

skall de behandlas som ett utrymme inom den relevanta kategori som har de strän gaste avgränsningskraven. 

Små slutna rum inom ett utrymme som har mindre än 30 % kommunikationsöppningar till detta utrymme anses 

som separata utrymmen. Brandintegriteten för avgränsande skott och däck till sådana smårum skall vara enligt 

föreskrifterna in tabellerna 8-1 och 8-2. Rubriken för respektive kategori är avsedd att vara snarare typisk än 

restriktiv. Siffran inom parentes som föregår respektive kategori avser tillämplig kolumn eller rad i tabellerna. 


Utrymmen som innehåller nödkraftkällor för ström och belysning. 



Brandkontrollstationer. 

Kontrollrum för framdrivningsmaskineri när det är placerat utanför maskineriutrymmet. 




VI-50 

ORIGINAL



Juni 2008 

Korridorer och lobbyutrymmen. 

(3) Bostadsutrymmen 

Utrymmen enligt definition i Regel 1, exklusive korridorer. 

(4) Trappor och evakueringsstationer 

Invändiga trappor, hissar, helt slutna nödutrymningskappar och rulltrappor (andra än de som är helt inneslutna i 

maskinrummen) och motsvarande inkapslingar. 




Gångar som utgör stationer för embarkering och nedfirning av livbåtar och räddningsflottar. 

Förvaringsområde för överlevnadsfarkoster. 



ligger under eller intill embarkeringsområden för livbåtar, livflottar och utrymningsrutschbanor får reduceras till A- 

30. 

(5) Arbetsutrymmen (låg risk) 

Låsbara utrymmen och förrådsrum som inte är avsedda för förvaring av brandfarliga vätskor och med en yta 

mindre än 4 m 2 och torkrum och tvättstugor. 

(6) Maskinrum av kategori A 

Utrymmen enligt definition i Regel 1 

(7) Andra maskinrum 

Elutrustningsrum (automatisk telefonväxel och luftkonditioneringskanalutrymmen). 

Utrymmen enligt definition i Regel 1 exklusive maskinrum av kategori A. 

(8) Lastpumprum 

Utrymmen som innehåller lastpumpar och ingångar och kappar till sådana utrymmen. 

(9) Arbetsutrymmen (hög risk) 

Kök, pentryn som innehåller kokmöjligheter, bastur, låsbara utrymmen för färg och förrådsrum med en yta över 4 

m 2 , utrymmen för förvaring av brandfarliga vätskor och verkstäder andra än de som utgör del av maskinrum. 

(10) Öppna däck 

Öppna däcksutrymmen och slutna gångvägar med liten eller ingen brandrisk. I denna kategori skall tas i 

betraktande att slutna gångvägar inte skall ha någon betydande brandrisk, såtillvida att inredningar skall vara 

begränsade till däcksmöbler. Dessutom skall sådana utrymmen vara naturligt ventilerade genom permanenta 

öppningar. 


Tabell 8-5: Brandintegritet hos skott som separerar angränsande utrymmen (tankfartyg) 

Utrymmen (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) 

Kontrollstationer (1) A-0 

c 

Korridorer (2) 

Bostadsutrymmen (3) 

Trappor (4) 

A-0 A-60 A-0 A-15 A-60 A-15 A-60 A-60 * 

C B-0 B-0 B-0 A-60 A-0 A-60 A-0 * 

a 

A-0 

C B-0 B-0 A-60 A-0 A-60 A-0 * 

a 

A-0 

B-0 

A-0 

a B-0 

A-60 A-0 A-60 A-0 * 

a 

A-0 

Arbetsutrymmen (låg risk) (5) C A-60 A-0 A-60 A-0 * 

Maskinrum i kategori A (6) * A-0 A-0 d A-60 * 

Övriga maskinrum (7) A-0 b A-0 A-0 * 

Lastpumprum (8) * A-60 * 

Arbetsutrymmen (hög risk) (9) A-0 b * 

Öppna däck (10) - 


VI-51 

ORIGINAL



Juni 2008 

Tabell 8-6: Brandintegritet hos däck som separerar angränsande utrymmen (tankfartyg) 

Utrymme under↓ Utrymme ovanför→ (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) 

Kontrollstationer (1) A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 A-60 A-0 - A-0 * 

Korridorer (2) A-0 * * A-0 * A-60 A-0 - A-0 * 

Bostadsutrymmen (3) A-60 A-0 * A-0 * A-60 A-0 - A-0 * 

Trappor (4) A-0 A-0 A-0 * A-0 A-60 A-0 - A-0 * 

Arbetsutrymmen (låg risk) (5) A-15 A-0 A-0 A-0 * A-60 A-0 - A-0 * 

Maskinrum i kategori A (6) A-60 A-60 A-60 A-60 A-60 * A-60 a A-0 A-60 * 

Övriga maskinrum (7) A-15 A-0 A-0 A-0 A-0 A-0 * A-0 A-0 * 

Lastpumprum (8) - - - - - A-0 a A-0 * A-0 b * 

Arbetsutrymmen (hög risk) (9) A-60 A-0 A-0 A-0 A-0 A-60 A-0 - A-0 b * 

Öppna däck (10) * * * * * * * * * - 


Skall tillämpas på tabellerna 8-5 och 8-6 i förekommande fall. 

a För förtydligande av vad som är tillämpligt, se avsnitten Skott som krävs vara "B"-klassindelningar skall sträcka sig från däck till däck 

och till skrovet eller andra avgränsningar. I de fall ett sammanhängande "B"-klassinnertak eller beklädnad har monterats, 

som har minst samma brandintegritet som det angränsande skottet, får skottet sluta i det sammanhängande taket eller 

beklädnaden med godkännande från och Skydd av trappor och hissar i bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och 

kontrollstationer. 

b I de fall utrymmen är av samma numeriska kategori och överskriften "b" förekommer, krävs ett skott eller däck av i tabellerna visad klass när enbart 

angränsande utrymmen är avsedda för ett annat ändamål (t.ex. in kategori (9)). En kök intill en kök kräver inget skott men en kök intill ett färgrum kräver ett "A- 

0"-skott. 

c Skott som separerar styrhytt, navigationshytt och radiorum inbördes får ”B-0"-klassning. 

d Skott och däck mellan lastpumprum och maskinrum i kategori A får genombrytas av lastpumpaxelpackningar och liknande packningsgenomföringar, förutsatt 

att gastäta packningar med effektiv smörjning eller annat sätt att säkerställa gastätningens beständighet sitter monterade i sträckningen för skott eller däck. 

e Brandisolering behöver inte monteras i maskinrum i kategori (7) om enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens åsikt detta har liten eller ingen brandrisk. 

* I de fall en asterisk förekommer i tabellerna, måste indelningen vara av stål eller annat ekvivalent material men måste inte vara av "A"-klasstandard. Om 

emellertid ett däck, förutom ett öppet däck, genombryts för framdragning av elektriska kablar, rör och ventilationskanaler, skall sådana genomföringar vara täta 

för att förhindra att eld och rök tränger igenom. Indelningar mellan kontrollstationer (nödgeneratorer) och öppna däck får ha luftintagsöppningar utan 

stängningsanordningar, såvida inte ett fast gasbrandbekämpningssystem finns monterat. 

18 Sammanhängande innertak eller beklädnader i "B"-klass i kombination med relevanta däck eller skott, kan 

accepteras som bidragande helt eller delvis till den erforderliga isoleringen och integriteten i en indelning. 

19 I utvändiga avgränsningar vilka i Regel 2 krävs att vara av stål eller annat ekvivalent material får fönster och 

fönsterventiler monteras om det inte krävs att dessa avgränsningar i tankfartyg skall ha "A"-klassintegritet. På 

liknande sätt får i sådana avgränsningar, vilka inte måste ha "A"-klassintegritet, dörrar konstrueras av material som 

godkänns av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

20 Yttre avgränsningar av överbyggnader och däckshus som omger bostadsutrymmen, och varje överskjutande del av 

däck som bär upp dessa utrymmen, skall vara av stål och isoleras till A-60-standard. Detta gäller alla delar som 

vetter mot lastområdet och de delar av de yttre sidorna som sträcker sig från den främre avgränsningen och 3 m 

akterut. Avståndet av 3 m ska mätas horisontellt och parallellt till midskeppslinjen från avgränsningen som vetter mot 

lastområdet på varje enskild däcksnivå. Sidorna av dessa överbyggnader och däckshus skall ha sådan isolering upp 

till undersidan av däcket på navigationsbryggan. 

21 Skylights i lastpumprum skall vara av stål, får inte innehålla något glas och skall kunna stängas från utsidan av 

pumprummet. 


VI-52 

ORIGINAL



Juni 2008 

Termiska och strukturella avgränsningar för fartyg typ (H) 

22 Strukturellt brandskydd - huvudstruktur 

22.1 Kraven nedan är tillämpliga för alla (H)-fartyg oavsett konstruktionsmaterial. De strukturella brandskyddstiderna 

för separerande skott och däck skall vara i enlighet med tabell 8-7 och de strukturella brandskyddstiderna bygger 

alla på att de ger skydd under en period om 60 minuter enligt vad som avses i definitionen av strukturell 

brandskyddstid. Om någan annan kortare strukturell brandskyddstid fastställs för D(H)-fartyg, kan nedan angivna 

tider ändras pro rata. Under inga förhållanden får den strukturella brandskyddstiden vara mindre än 30 minuter. 

22.2 Vid tillämpning av tabell 8-7, skall noteras att rubriken för respektive kategori är avsedd att vara typisk snarare än 

begränsad. För att fastställa passande brandintegritetsnormer som skall tillämpas på avgränsningar mellan 

angränsande utrymmen skall, i de fall tvivel föreligger avseende klassificeringen för syftet med detta avsnitt, de 

behandlas som utrymmen inom den relevanta kategorin som har de strängaste avgränsningskraven. 

22.3 Vid godkännande av strukturella brandskyddsdetaljer skall Militära sjösäkerhetsinspektionen ta hänsyn till risken 

för värmeöverföring vid skärnings- och ändpunkter för de erforderliga termiska barriärerna. 

22.4 När ett utrymme delas av partiella skott i två (eller flera) mindre områden på ett sådant sätt att de utgör slutna 

utrymmen, så skall de slutna utrymmena omges av skott och däck i enlighet med Tabell 8-7, i tillämpliga fall. Om 

emellertid de separerande skotten till sådana utrymmen är minst 30 % öppna, skall utrymmet betraktas som 

samma utrymme. 

23 Tabeller för strukturella brandskyddstider 

23.1 Skåp eller låsbara utrymmen med en däcksarea om mindre än 2m 2 kan accepteras som del av det utrymme de 

betjänar, förutsatt att de har öppen ventilation till utrymmet och inte innehåller något material eller utrustning som 

kan utgöra en brandrisk. 

24 Brandbeständiga indelningar 

24.1 Områden med hög och måttlig brandrisk skall inneslutas av brandbeständiga indelningar som uppfyller kraven 

som finns uppräknade i definitionerna till Regel 1, förutom i de fall där utelämnandet av en sådan indelning inte 

skulle påverka fartygets säkerhet. Dessa krav behöver inte tillämpas på sådana delar av strukturen som är i 

kontakt med vatten i lättviktsstatus men vederbörlig hänsyn skall tas till temperaturens inverkan på skrov i kontakt 

med vatten och värmeöverföring från oisolerad struktur i kontakt med vatten till isolerad struktur ovan vatten. 

24.2 Brandbeständiga skott och däck skall konstrueras för att klara exponering för standardbrandtest under en period 

om 30 minuter för områden med måttlig brandrisk och 60 minuter för områden med stor brandrisk, förutom vad 

som föreskrivs i avsnitt Kraven nedan är tillämpliga för alla (H)-fartyg oavsett konstruktionsmaterial. De 

strukturella brandskyddstiderna för separerande skott och däck skall vara i enlighet med tabell 8-7 och de 

strukturella brandskyddstiderna bygger alla på att de ger skydd under en period om 60 minuter enligt vad som 

avses i definitionen av strukturell brandskyddstid. Om någan annan kortare strukturell brandskyddstid fastställs 

för D(H)-fartyg, kan nedan angivna tider ändras pro rata. Under inga förhållanden får den strukturella 

brandskyddstiden vara mindre än 30 minuter.. 

Termiska och strukturella avgränsningar för fartyg typ B (H) och C (H) 

25 Fartyg med längd över 40 meter skall uppdelas i brandkontrollzoner med indelningar som står emot brand under 60 

minuter. Speciell hänsyn skall tas till fartyg med längder upp till 60 meter, i och med att rum med låg brandrisk, t.ex. 

tomma utrymmen, tanksektioner och styrmaskinrum inte behöver tas med i kalkylerna för 40-meterszonen. Hytter 

och allmänna områden får inte vara placerade utanför de definierade brandkontrollzonerna. 

26 I möjligaste mån, skall de skott som utgör avgränsningar till brandkontrollzonerna ovanför undervattenslinjen vara i 

nivå med vattentäta skott placerade omedelbart under undervattenslinjen. Längden och bredden på 

brandkontrollzonerna får sträcka sig till maximalt 40 meter för att ändarna på brandkontrollzonerna skall sammanfalla 

med uppdelningsskott. Längden eller bredden på en brandkontrollzon utgör det maximala horisontella avståndet 

mellan de yttersta punkterna på de skott som avgränsar den. Sådana skott skall sträcka sig från däck till däck och till 

skrovet eller andra avgränsningar. 

27 För syftet med dessa regler skall hytter och korridorer betraktas som områden med låg brandrisk. Indelningar som 

innesluter dessa utrymmen skall vara röktäta. 

28 Brandintegritet för skott och däck 


VI-53 

ORIGINAL



Juni 2008 

28.1 Minsta brandintegritet för skott och däck skall vara den som föreskrivs i tabell 8-7. 

28.2 I de fall, det på grund av speciella strukturella anordningar i fartyget, är svårt att med ledning av tabellerna avgöra 

minsta brandintegritetsvärde för någon indelning, skall sådana värden fastställas för godkännande av Militära 


28.3 Följande krav skall reglera tillämpningen av tabellerna: 

28.3.1 Tabell 8-7 skall tillämpas för skott och däck som separerar angränsande utrymmen; 

28.3.2 För att fastställa korrekta brandintegritetsnormer som skall tillämpas för indelningar mellan angränsande 

utrymmen, skall sådana utrymmen klassificeras i enlighet med brandrisk såsom visas i kategorierna A till F 

nedan. 

A. "Områden med hög brandrisk" inkluderar följande utrymmen: 

maskinrum 

ro-ro-utrymmen 

utrymmen som innehåller farligt gods 

utrymmen av särskild kategori 

förrådsrum som innehåller brandfarliga vätskor 

kök 

nedgångskappar i direkt förbindelse med ovanstående utrymmen. 

ammunitionsutrymmen 

RAS-station 

flyganläggningar 

B. "Områden med måttlig brandrisk" inkluderar följande utrymmen: 

hjälpmaskinrum 

låsta förråd som innehåller förpackade drycker med alkoholhalt som inte överstiger 24 volym-% 

bostadsutrymmen som innehåller sovkojer 

arbetsutrymmen 

nedgångskappar i direkt förbindelse med ovanstående utrymmen 

C. "Områden med låg brandrisk" inkluderar följande utrymmen: 

hjälpmaskinrum (låg risk) 

lastutrymmen 

bränsletanksektioner 

allmänna utrymmen 

tankar, tomrum och områden med låg eller ingen brandrisk 

korridorer och trapphus 

nedgångskappar i direkt förbindelse med ovanstående utrymmen 

D. “Kontrollstationer” inkluderar följande områden: 











Utrymmen som innehåller marina system för detektering, kommando, försvar, attack, kommunikation, strid 

eller vapen-/manöverstyrning (t.ex. COC) 


E. “Evakueringsstationer och utvändiga utrymningsvägar” inkluderar följande områden: 

Förvaringsområden för överlevnadsfarkoster. 

Öppna däcksutrymmen och gångar som utgör stationer för embarkering och nedfirning av livbåtar och 



Utvändiga trappor och öppna däck som används för utrymningsvägar. 

Fartygssidan till vattenlinjen vid minsta djupgående till sjöss, överbyggnadens sidor och däckshusens sidor 

som ligger under eller intill embarkeringsområden för livbåtar, livflottar och utrymningsrutschbanor får 

reduceras till A-30. 

VI-54 

ORIGINAL 

NATO EJ HEMLIGSTÄMPLAT



Juni 2008 

F. "Öppna utrymmen" inkluderar följande områden: 

Öppna däcksutrymmen och gångar utanför stationer för embarkering och nedfirning av livbåtar och 



Tabell 8-7: Strukturella brandskyddstider för avdelande skott och däck för fartyg typ (H) 

A = Områden med stor brandrisk; B = Områden med måttlig brandrisk; C = Områden med liten brandrisk; D = Kontrollstationer; E = 

Evakueringsstationer och utrymningsvägar; F = Öppna utrymmen 

Siffrorna på respektive sida om den diagonala linjen representerar erforderlig strukturell brandskyddstid för skyddssystemet på relevant sida av indelningen. 

När stålkonstruktion används och två olika strukturella brandskyddstider erfordras för en indelning i tabellen, behöver enbart den längre tillämpas. 

1 Övre sidan av däck i utrymmen av särskild kategori, ro-ro-utrymmen och öppna ro-ro-utrymmen behöver inte isoleras. 

2 I de fall angränsande utrymmen tillhör samma alfabetiska kategori och en anmärkning 2 förekommer, behöver inte ett skott eller däck monteras 

mellan sådana utrymmen, om de anses onödiga av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Ett skott måste exempelvis inte krävas mellan två förrådsrum. 

Ett skott krävs emellertid mellan ett maskinrum och ett utrymme av särskild kategori, även om båda utrymmena tillhör samma kategori. 

3 Inget krav på strukturellt brandskydd; en röktät indelning tillverkad av icke-brännbart eller brandhämmande material krävs emellertid. 

4 Kontrollstationer som också utgör hjälpmaskinrum skall vara försedda med 30 minuters strukturellt brandskydd. 

5 Det finns inga speciella krav på material eller integritet i avgränsningar när enbart ett streck förekommer i tabellerna. 

6 Brandskyddstiden är 0 minuter och tiden för att förhindra att rök och eld tränger förbi är 30 minuter såsom fastställts genom de första 30 minuterna 

i standardbrandtestet. 

7 När stålkonstruktion används, behöver brandbeständiga indelningar angränsande till tomma utrymmen inte svara mot avsnitt 5 i definitionerna av 

brandbeständiga indelningar i Regel 1. 

8 Brandskyddstid får reduceras till 0 minuter för de delar av öppna ro-ro-utrymmen som inte utgör väsentliga delar av fartygets huvudsakliga 

lastbärande struktur i de fall passagerare inte äger tillträde till dessa och besättningen inte behöver ha tillträde till dem i en nödsituation. 

9 På fartyg av kategori A får detta värde reduceras till 0 minuter i de fall fartyget enbart är försett med ett enda allmänt utrymme (förutom toaletter) 

skyddat av ett sprinklersystem och angränsande till manöversektionen. 

Genomföring i brandbeständiga indelningar och förhindrande av värmeöverföring i alla fartygstyper förutom (H)-fartyg 

29 I fall av genomföringar i indelningar av "A"-klass, skall sådana genomföringar testas i enlighet med FTP-koden eller 

annan standard som krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen. För ventilationskanaler är avsnitten 41.2 och 43.1 

tillämpliga. När emellertid en rörgenomföring utförs i stål eller ekvivalent material med en tjocklek om 3 mm eller 

mera och en längd om minst 900 mm (helst 450 mm på var sida om indelningen) och utan öppningar krävs ingen 

testning. Sådana genomföringar skall vara lämpligt isolerade genom utökning av isoleringen på samma nivå som 

indelningen. 

30 I fall av genomföringar i indelningar av "B"-klass för dragning av elkablar, rör, nedgångskappar, kanaler etc., eller för 

montering av ventilationsanordningar, belysningsarmaturer och liknande anordningar, skall åtgärder vidtas för att 


VI-55 

ORIGINAL



Juni 2008 

säkerställa att brandintegriteten inte försämras med förbehåll för föreskrifterna i avsnitt 43.2. Rör av annat material 

än stål eller koppar som löper genom indelningar av "B"-klass skall vara skyddade av antingen: 

30.1 en brandtestad rörgenomföring som har ett brandmotstånd som är likvärdigt med indelningen; eller 

30.2 en stålhylsa med en tjocklek om minst 1,8 mm och en längd om minst 900 mm för rördiametrar om 150 mm eller 

över och minst 600 mm för rördiametrar mindre än 150 mm (helst lika uppdelat på båda sidor om indelningen). 

Röret skall anslutas till hylsan via flänsar eller kopplingar; eller också får spelet mellan hylsa och rör inte 

överstiga 2,5 mm; eller också skall eventuellt spel mellan rör och hylsa tätas med hjälp av icke-brännbart eller 

annat lämpligt material. 

31 Oisolerade metalliska rör som genombryter indelningar av "A"- eller "B"-klass skall vara av material med en 

smälttemperatur som överstiger 950ºC för indelningar av klass “A-0” och 850ºC för klass “B-0”. 

32 Vid godkännande av strukturella brandskyddsdetaljer skall Militära sjösäkerhetsinspektionen ta hänsyn till risken för 

värmeöverföring vid skärnings- och ändpunkter för erforderliga termiska barriärer. Isoleringen av ett däck eller skott 

skall dras förbi genomföringen, skärnings- eller ändpunkten på en sträcka om minst 450 mm i fallet med stål- och 

aluminiumstrukturer. Om ett utrymme avdelas med ett däck eller skott av "A"-klasstandard med isolering med olika 

värden, skall isoleringen med det högre värdet fortsätta på däcket eller skottet med isoleringen med det lägre värdet 

på en sträcka om minst 450 mm. 

Skydd av genomföringar i brandbeständiga indelningar i (H)-fartyg 

33 I de fall en brandbeständig indelning penetreras av rör, kanaler, elkablar etc., skall åtgärder vidtas för att säkerställa 

att indelningens brandintegritet inte försämras och nödvändiga tester skall utföras i enlighet med FTP-koden eller 

annan standard som kan krävas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Skydd av öppningar i brandbeständiga indelningar för fartyg typ A och B>50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar 

34 Öppningar i skott och däck 

34.1 Öppningar i "A"-klassindelningar 

34.1.1 Förutom för luckor mellan last-, specialkategori-, förråds- och bagageutrymmen och mellan sådana utrymmen 

och väderdäck skall öppningar vara försedda med permanent monterade stängningsanordningar, vilka skall 

vara minst lika effektiva ur brandintegritetssynpunkt som de indelningar i vilka de sitter monterade. 

34.1.2 Konstruktionen av dörrar och dörrkarmar i "A"-klassindelningar jämte anordningar för att säkra dessa när de är 

stängda skall ge beständighet mot såväl brand som genomträngning av rök och eld ekvivalent till den hos de 

skott i vilka dörrarna är placerade, vilket skall fastställas i enlighet med FTP-koden eller annan standard som 

krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Sådana dörrar och dörrkarmar skall vara konstruerade av stål eller 

annat ekvivalent material. Vattentäta dörrar behöver inte vara isolerade. 

Anmärkning: Detta arrangemang är enbart tillämpligt för stora hydrauliskt manövrerade vattentäta dörrar. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan kräva olika 

skyddsnivåer. (Som vägledning bör en manuellt manövrerad vattentät dörr isoleras i möjligaste mån för att svara mot brandintegritetsegenskaperna hos den 

indelning i vilken den utgör en del.) 

34.1.3 Det skall vara möjligt för enbart en person att öppna och stänga varje dörr från var sida av skottet. 

34.1.4 För det fall automatiska branddörrar sitter monterade i en vertikal huvudzons skott, kökavgränsningar och 

trapphus skall de uppfylla följande krav: 

34.1.4.1 dörrarna skall vara självstängande och kunna stängas i en motlutsvinkel om upp till 3,5º i förhållande till 

stängningen; 

34.1.4.2 den ungefärliga tiden för stängning av gångjärnsupphängda branddörrar får inte vara mer 40 sekunder och 

inte mindre än 10 sekunder från det att de börjar röra sig med fartyget i upprätt läge. Den ungefärliga 

enhetliga stängningstakten för skjutdörrar skall vara högst 0,2 m/s och minst 0,1 m/s med fartyget i upprätt 

läge; 

34.1.4.3 dörrarna skall, förutom de för nödutrymningskappar, kunna fjärrupplåsas från den ständigt bemannade 

centrala kontrollstationen, antingen samtidigt eller i grupper och skall också kunna frigöras individuellt från en 

position på båda sidor av dörren. Upplåsningsomkopplare skall ha en till-från-funktion för att förhindra 

automatisk återställning av systemet; 


VI-56 

ORIGINAL



Juni 2008 

34.1.4.4 det är förbjudet med upphakningsanordningar, som inte är underställda upplåsning från centrala 

kontrollstationen; 

34.1.4.5 en dörr som fjärrstängts från den centrala kontrollstationen skall kunna öppnas på nytt från båda sidor av 

dörren med lokalt manöverdon. Efter sådan lokal öppning, skall dörren automatiskt stängas igen; 

34.1.4.6 en indikering på branddörrmanöverpanelen i den ständigt bemannade centrala kontrollstationen måste visa 

huruvida respektive dörr är stängd; 

34.1.4.7 upplåsningsmekanismen skall vara så utformad att dörren automatiskt stängs vid ett eventuellt avbrott i 

manöversystemet eller centrala kraftförsörjningen; 

34.1.4.8 lokala batterier för mekaniskt manövrerade dörrar skall finnas i omedelbar närhet av dörrarna för att 

möjliggöra manövrering av dörrarna efter avbrott i manöversystemet eller centrala kraftförsörjningen minst tio 

gånger (full öppning och stängning) med hjälp av de lokala manöverdonen; 

34.1.4.9 avbrott i manöversystemet eller centrala kraftförsörjningen vid en dörr får inte försämra de andra dörrarnas 

säkra funktion; 

34.1.4.10 fjärrupplåsta skjut- eller mekaniskt manövrerade dörrar skall vara utrustade med ett larm som ljuder minst 5 

sekunder men inte längre än 10 sekunder efter att dörren har låsts upp från den centrala kontrollstationen och 

innan dörren börjar röra sig och fortsätter att ljuda tills dörren är helt stängd; 

34.1.4.11 en dörr konstruerad att återöppnas vid kontakt med ett föremål i sin bana skall återöppnas högst 1 meter från 

kontaktpunkten; 

34.1.4.12 dubbelbladiga dörrar försedda med en spärr som erfordras för deras brandintegritet skall ha en spärr som 

aktiveras automatiskt vid manövrering av dörrarna när de frigörs av systemet; 

34.1.4.13 dörrar som ger direkt åtkomst till utrymmen av särskild kategori och som är mekaniskt manövrerade och 

stängs automatiskt behöver inte vara utrustade med larm och fjärrupplåsningsmekanismer som erfordras i 

avsnitten 34.1.4.3 och 34.1.4.10; 

34.1.4.14 komponenterna i det lokala manöversystemet skall vara åtkomliga för underhåll och inställning; 

34.1.4.15 mekaniskt manövrerade dörrar skall vara försedda med ett manöversystem av godkänd typ som skall kunna 

fungera vid eventuell brand och vara i enlighet med FTP-koden eller annan standard som krävs av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Detta system skall uppfylla följande krav: 

34.1.4.15.1 manöversystemet skall kunna manövrera dörren vid en temperatur om minst 200°C under minst 60 minuter, 

på grundval av kraftförsörjningen; 

34.1.4.15.2 kraftförsörjningen för alla andra dörrar som inte omfattas av brand skall inte försämras; 

34.1.4.15.3 vid temperaturer överstigande 200°C skall manöversystemet automatiskt separeras från kraftförsörjningen 

och skall kunna hålla dörren stängd upp till minst 945°C. 

34.1.5 I de fall manuella branddörrar utan självstängande mekanismer har monterats skall anordningarna för att 

innesluta branden vara i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens krav så att de bibehåller indelningens 

integritet. 

34.1.6 I fartyg typ B som medför fler än 50 icke-besättningsmedlemmar, där ett utrymme skyddas av ett automatiskt 

sprinklersystem, som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard som krävs av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen eller är försett med ett sammanhängande "B"-klassinnertak, skall öppningar i däck 

som inte utgör steg i varken vertikala huvudzoner eller avgränsande horisontella zoner vara rimligt tätt slutna 

och sådant däck skall uppfylla kraven för "A"-klassintegritet i den utrsträckning detta är rimligt och praktiskt 

genomförbart enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens åsikt. 

34.1.7 Kraven på "A"-klassintegritet för ett fartygs yttre avgränsningar skall inte tillämpas på indelningar av glas, 

fönster och sidoventilluckor, förutsatt att det inte finns några krav på att sådana avgränsningar skall ha "A"klassintegritet 

i avsnitt 34.3.3. 

34.1.8 Förutom vad gäller vattentäta dörrar, väderbeständiga dörrar (halvt vattentäta dörrar), dörrar som leder till 

öppet däck och dörrar som måste vara rimligt gastäta, skall alla "A"-klassdörrar placerade i trappor, allmänna 


VI-57 

ORIGINAL



Juni 2008 

utrymmen och huvudvertikalzonskott i utrymningsvägar vara utrustade med en självstängande slangöppning av 

material, konstruktion och brandintegritet som är ekvivalent till dörren i vilken den sitter monterad och den skall 

ha en 150 mm fri fyrkantsöppning med dörren stängd och skall vara insatt i nedre kanten av dörren, på motsatt 

sida mot dörrens gångjärn eller i fallet med skjutdörrar närmast öppningen. 

34.1.9 I de fall det är nödvändigt att en ventilationskanal löper genom en huvudvertikalzonsindelning skall ett felsäkert 

automatiskt stängande brandspjäll monteras intill indelningen. Spjället skall också kunna stängas manuellt från 

var sida av indelningen. Manöverpositionen skall vara lättåtkomlig och markerad med röd ljusreflekterande färg. 

Kanalen mellan indelningen och spjället skall vara av stål eller annat ekvivalent material och vid behov isoleras 

för att svara mot kraven i avsnitt 29. Spjället skall monteras på minst en sida om indelningen med en synlig 

indikering som visar om spjället står i öppet läge. 

34.2 Öppningar i "B"-klassindelningar 

34.2.1 Dörrar och dörrkarmar i "B"-klassindelningar och anordningar för att säkra dessa skall innehålla en metod för 

stängning, som skall ha beständighet mot brand ekvivalent till den hos indelningarna, vilket fastställts i enlighet 

med FTP-koden eller annan standard som krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen, förutom att 

ventilationsöppningar får tillåtas i nedre delen av sådana dörrar. I de fall sådan öppning finns i eller under en 

dörr får den sammanlagda nettoytan av en sådan öppning eller öppningar inte överstiga 0,05 m 2 . Alternativt är 

det tillåtet med en icke-brännbar luftväxlingskanal dragen mellan hytten och korridoren och placerad under 

sanitetsenheten i de fall kanalens tvärsektion inte överstiger 0,05 m 2 . Alla ventilationsöppningar skall monteras 

med ett galler tillverkat av icke-brännbart material. Dörrar skall vara icke-brännbara. 

34.2.2 Hyttdörrar i "B"-klassindelningar skall vara av självstängande typ. Dörrarna får inte förses med 

upphakningsanordningar. 

Anmärkning: I de fall Militära sjösäkerhetsinspektionen tillåter spärrhakar skall det finnas lämpliga åtgärder eller arrangemang enligt definition i Regel 14. 

34.2.3 Kraven på "B"-klassintegritet för ett fartygs yttre avgränsningar skall inte tillämpas på indelningar av glas, 

fönster och sidoventilluckor. Likaså skall kravet på "B"-klassintegritet inte tillämpas på ytterdörrar i 

överbyggnader och däckshus. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta användning av brännbara material i 

dörrar som separerar hytter från enskilda sanitetsutrymmen typ duschar. 

34.2.4 I fartyg typ B som medför fler än 50 icke-besättningsmedlemmar, där ett automatiskt sprinklersystem som 

uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard som krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen sitter 

monterat skall: 

34.2.4.1 öppningar i däck som varken utgör steg i vertikala huvudzoner eller avgränsande horisontella zoner vara 

tillslutna rimligt tätt och sådant däck skall uppfylla kraven på "B"-klassintegritet i den utsträckning som är 

rimlig och praktiskt möjlig enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens åsikt; 

34.2.4.2 öppningar i korridorskott av "B"-klassmaterial skall vara skyddade i enlighet med föreskrifterna i avsnitt 11. 

34.3 Fönster och sidoventilluckor 

34.3.1 Fönster och sidoventilluckor i skott inom bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer, andra än de för 

vilka föreskrifterna i avsnitt 34.1.7 och avsnitt 34.2.3 är tillämpliga, skall vara så konstruerade att de bibehåller 

integritetskraven för den typ av skott i vilka de sitter monterade, vilket fastställts i enlighet med FTP-koden eller 

annan standard som krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

34.3.2 Oavsett kraven i tabellerna 8-1 till 8-4 skall fönster och sidoventilluckor i skott exponerade för väder och vind 

som separerar bostads- och arbetsutrymmen och kontrollstationer vara konstruerade med ramar av stål eller 

annat lämpligt material. Glaset skall hållas på plats av en metallfals eller -vinkel. 

34.3.3 Fönster som vänder mot livräddningsutrustning, embarkerings- och samlingsstationer, yttre trappor och öppna 

däck som används för utrymningsvägar och fönster placerade under embarkeringsområden för räddningsflottar 

och utrymningsrutschbanor skall ha brandintegritet enligt kraven i Tabell 8-1. I de fall särskilda automatiska 

sprinklermunstycken finns för fönstren kan "A-0"-fönster accepteras som ekvivalenta. För att komma ifråga 

enligt detta avsnitt måste sprinklermunstyckena vara antingen: 

34.3.3.1 särskilda munstycken placerade ovanför fönstret och installerade utöver konventionella taksprinklers; eller 

34.3.3.2 konventionella taksprinklermunstycken arrangerade på ett sådant sätt att fönstret skyddas med en 

genomsnittlig flödestakt om minst 5 l/m 2 och att den tillkommande fönsterytan ingår i beräkningen av 

täckningsytan. Fönster placerade i fartygssidan under livbåtsembarkeringsområdet skall ha brandintegritet 

minst lika med "A-0"-klass. 


VI-58 

ORIGINAL



Juni 2008 

Skydd av öppningar i brandbeständiga indelningar för fartyg typ B50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar skall de manöverdon som krävs i avsnitt 

37.3 vara placerade vid en kontrollstation eller grupperade på så få ställen som möjligt som godkänns av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Sådana ställen skall ha säkert tillträde från öppet däck. 

37.5 I fartyg typ A och B>50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar skall dörrar, utöver mekaniskt manövrerade 

vattentäta dörrar, vara så anordnade att positiv stängning säkerställs vid eventuell brand i utrymmet genom 

mekaniskt manövrerade stängningsanordningar eller genom tillhandahållande av självstängande dörrar som kan 

stängas i en motlutsvinkel om 3,5° i förhållande till stängningen och ha en felsäker spärranordning, försedd med 

en fjärrmanövrerad upplåsningsanordning. Dörrar för nödutrymningskappar behöver inte monteras med en 

felsäker spärranordning och en fjärrmanövrerad upplåsningsanordning. 

37.6 Fönster får inte monteras i maskinrumsavgränsningar. Detta utesluter emellertid inte användning av glas i 

kontrollrum inne i maskinrum. 

Skydd av last, explosionsrisk och avgränsningar av utrymmen för speciella ändamål i fartyg typ A och B>50 och färre än 

200 icke-besättningsmedlemmar 

38 Signalanordningar skall finnas på kommandobryggan eller i ständigt bemannad skadekontrollstation och dessa skall 

visa när en branddörr som leder till eller från ett sådant utrymme är stängd. 


VI-59 

ORIGINAL



Juni 2008 

Skydd av öppningar i brandbeständiga indelningar för typ (H)-fartyg 

39 Öppningar i vattentäta skott och däck 

39.1 Konstruktionen av alla dörrar och dörrkarmar i brandbeständiga indelningar med anordningar för att säkra dem i 

stängt läge skall ge såväl beständighet mot brand som genomträngning av rök och eld ekvivalent till den i de 

skott i vilka de är placerade. Vattentäta dörrar av stål behöver inte vara isolerade. Nödvändig provning skall 

utföras i enlighet med FTP-koden eller annan standard som krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 


Vattentäta dörrar av stål är ståldörrar med betydande tjocklek, liknande vattentäta dörrar som normalt används i konventionella stålfartyg. Vattentäta dörrar av 

stål utan brandisolering kan enbart accepteras om ingen risk föreligger för antändning av brännbara material på andra sidan de brandbeständiga indelningarna 

vid en brand och dörrens upphängning är utförd på ett sådant sätt att kraftig värmeöverföring undviks till själva skottet, om detta inte är konstruerat av stål. 

39.2 Dörrar i brandbeständiga indelningar skall vara typgodkända. Speciell uppmärksamhet skall ägnas infästningen 

av ståldörrkarmar i aluminium och skott av kompositmaterial för att undvika värmebryggor som kan hota 

indelningens integritet vid en brand. 

Anmärkning: Brandisolerade dörrar och luckor av aluminium eller kompositmaterial är inte tillåtna i brandbeständiga indelningar, såvida de inte har testats 

framgångsrikt i motsvarande skott i enlighet med IMO Res. A.754(18) och blivit godkända av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

40 Krav för dörrar och luckor i brandbeständiga indelningar 

40.1 Förutom vad gäller luckorna mellan last-, specialkategori-, förråds- och bagageutrymmen och mellan sådana 

utrymmen och väderdäck, skall alla öppningar vara försedda med permanent monterade stängningsanordningar 

vilka skall uppvisa minst samma brandintegritetsegenskaper som de indelningar i vilka de sitter monterade. 

40.2 Det skall gå för enbart en person att öppna och stänga varje dörr från var sida om skottet. 

40.3 Branddörrar som avgränsar områden med stor brandrisk och trapphus skall uppfylla följande krav: 

40.3.1 Dörrarna skall vara självstängande och kunna stängas i en motlutsvinkel om upp till 3,5° i förhållande till 

stängningen. Den ungefärliga stängningstiden för gångjärnsförsedda branddörrar får inte vara längre än 40 

sekunder och inte kortare än 10 sekunder från att de börjar röra sig med fartyget i upprätt läge. Den ungefärliga 

enhetliga stängningstakten för skjutbranddörrar får vara högst 0,2 m/s och minst 0,1 m/s med fartyget i upprätt 

läge. 

40.3.2 Fjärrupplåsta skjut- eller mekaniskt manövrerade dörrar skall vara utrustade med ett larm som ljuder minst 5 

sekunder men inte längre än 10 s efter att dörren låsts upp från den ständigt bemannade kontrollstationen och 

innan dörren börjar röra sig och fortsätter att ljuda tills dörren är helt stängd. Dörrar konstruerade att öppna sig 

igen vid kontakt med något föremål i sin bana skall återöppnas högst 1 meter från kontaktpunkten. 

40.3.3 Alla dörrar skall kunna fjärrupplåsas från en ständigt bemannad central kontrollstation, antingen samtidigt eller 

i grupper, och de skall också gå att frigöra individuellt från en position på båda sidor om dörren. Det skall finnas 

en indikering på branddörrmanöverpanelen i den ständigt bemannade kontrollstationen huruvida var och en av 

de fjärrupplåsta dörrarna är stängd. Upplåsningsmekanismen skall vara utformad på ett sådant sätt att dörren 

automatiskt stängs vid ett avbrott i manöversystemet eller huvudströmkällan. Motsvarande omkopplare skall ha 

en till-från-funktion för att förhindra automatisk återställning av systemet. Det är förbjudet med spärrhakar, som 

inte omfattas av upplåsning från den ständigt bemannade kontrollstationen. 

40.3.4 En dörr som fjärrstängts från den ständigt bemannade kontrollstationen skall kunna återöppnas på båda sidor 

av dörren genom lokal manövrering. Efter sådan lokal öppning, skall dörren automatiskt stänga igen. 

40.3.5 Lokala batterier för mekaniskt manövrerade dörrar skall finnas i omedelbar närhet av dörrarna för manövrering 

efter avbrott i manöversystemet eller huvudströmkällan minst tio gånger (full öppning och stängning) med hjälp 

av de lokala manöverdonen. 

40.3.6 Avbrott vid en dörr i manöversystemet eller huvudströmkällan får inte försämra de övriga dörrarnas säkra 

funktion. 

40.3.7 Dubbelbladiga dörrar utrustade med en spärr, som är nödvändig för deras brandintegritet, skall ha en spärr 

som automatiskt aktiveras av dörrarnas rörelse när de frigörs av systemet. 

40.3.8 Dörrar som ger direkt tillträde till utrymmen av särskild kategori och som är mekaniskt manövrerade och som 

stängs automatiskt behöver inte utrustas med larm och fjärrupplåsningsmekanismer som krävs i 40.340.3.2 och 

40.340.3.3. 


VI-60 

ORIGINAL



Juni 2008 

40.3.9 Komponenterna i det lokala manöversystemet skall vara åtkomliga för underhåll och inställning. 

40.3.10 Mekaniskt manövrerade dörrar skall vara försedda med ett manöversystem av godkänd typ, som skall kunna 

fungera vid eventuell brand, vilket fastställts i enlighet med FTP-koden. Detta system skall uppfylla följande 

krav: 

40.3.10.1 manöversystemet skall kunna fungera vid en temperatur om minst 200° C under minst 60 minuter på¨basis av 

kraftförsörjningen; 

40.3.10.2 kraftförsörjningen för alla övriga dörrar som inte är utsatta för brand får inte försämras; 

40.3.10.3 vid temperaturer överstigande 200° C skall manöversystemet automatiskt skiljas från kraftförsörjningen och 

skall kunna hålla dörren stängd upp till minst 945° C. 

Ventilationssystem i alla fartygstyper förutom (H)-fartyg 

41 Kanaler och spjäll 

41.1 Ventilationskanaler skall vara av icke-brännbart material. Korta kanaler som generellt sett inte är längre än 2 

meter och med en fri tvärsektion som inte överstiger 0,02 m 2 behöver emellertid inte vara av icke-brännbart 

material med förbehåll för nedanstående villkor: 

41.1.1 kanalerna är tillverkade av material med låga flamspridningskarakteristika; 

41.1.2 kanalerna används enbart i slutet av ventilationsanordningen; 

41.1.3 kanalerna är inte placerade mindre än 600 mm, mätt längs kanalen, från en öppning i en "A"- eller "B"klassindelning 

inklusive sammanhängande "B"-klassinnertak. 

41.2 Följande anordningar skall testas i enlighet med FTP-koden eller annan standard som krävs av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen: 

41.2.1 brandspjäll, inklusive respektive relevanta driftsanordningar; 

41.2.2 kanalgenomföringar genom "A"-klassindelningar. Testet krävs emellertid inte i de fall stålhylsor sitter direkt 

anslutna till ventilationskanaler med hjälp av nitade eller skruvade flänsar eller genom svetsning. 

42 Anordning av kanaler 

42.1 Ventilationssystem för maskinrum av kategori A, kök, utrymmen för speciella ändamål och 

ammunitionsutrymmen skall generellt sett vara separerade inbördes och från ventilationssystem som betjänar 

andra utrymmen. Undantag är att köksventilationssystem i fartyg typ B med färre än 50 NC och typ C inte 

behöver vara helt separerade utan kan betjänas via separata kanaler från ett ventilationsaggregat som betjänar 

andra utrymmen. Under alla förhållanden skall ett automatiskt brandspjäll monteras i köksventilationskanalen 

nära ventilationsaggregatet. Kanaler avsedda för ventilation av maskinrum av kategori A, kök, utrymmen för 

speciella ändamål och ammunitionsutrymmen får inte dras genom bostadsutrymmen, arbetsutrymmen eller 

kontrollstationer, såvida de inte svarar mot de förhållanden som specificerats i avsnitten 42.1.1 till 42.1.4 och 

42.1.6 nedan: 

42.1.1 kanalerna är konstruerade av stål med en tjocklek om minst 3 mm resp. 5 mm för kanaler där bredder eller 

diametrar är upp till och med 300 mm respektive 760 mm och över samt i fall med sådana kanaler, där bredder 

eller diametrar ligger mellan 300 mm och 760 mm med en tjocklek som erhålls genom interpolering; 

42.1.2 kanalerna är lämpligt stagade och förstyvade; 

42.1.3 kanalerna är försedda med automatiska brandspjäll nära de genombrutna avgränsningarna; 

42.1.4 kanalerna är isolerade enligt "A-60"-klasstandard från maskinrum, kök, fordonsutrymmen, ro-ro-utrymmen eller 

utrymmen av särskild kategori till en punkt minst 5 meter bortom respektive brandspjäll; 


VI-61 

ORIGINAL



Juni 2008 

eller: 

42.1.5 kanalerna är konstruerade av stål i enlighet med avsnitten 42.1.1 och 42.1.2 ovan; 

42.1.6 kanalerna är isolerade enligt "A-60"-klasstandard genom hela bostadsutrymmena, arbetsutrymmena eller 

kontrollstationerna; 

förutom att genomföringar i huvudzonsindelningar också skall uppfylla kraven i avsnitt 34.1.9. 

42.2 Kanaler avsedda för ventilation till bostadsutrymmen, arbetsutrymmen eller kontrollstationer får inte dras genom 

maskinrum av kategori A, kök, utrymmen för speciella ändamål och ammunitionsutrymmen, såvida de inte svarar 

mot de förhållanden som specificerats i avsnitten 42.2.1 till 42.2.3 eller 42.1.1 och 42.1.2 nedan: 

42.2.1 kanalerna är i de fall de löper genom maskinrum av kategori A, kök, fordonsutrymme, ro-ro-utrymme eller 

specialkategoriutrymme konstruerade av stål i enlighet med avsnitten 42.1.1 och 42.1.2; 

42.2.2 automatiska brandspjäll sitter monterade nära de genombrutna avgränsningarna; 

42.2.3 integriteten hos avgränsningar i maskinrum, kök, fordonsutrymme, ro-ro-utrymme eller specialkategoriutrymme 

bibehålls vid genomföringarna; 

eller: 

42.2.4 kanalerna är i de fall de löper genom maskinrum av kategori A, kök, specialändamålsutrymmen och 

ammunitionsutrymmen konstruerade av stål i enlighet med avsnitten 42.1.1 och 42.1.2 

42.2.5 kanalerna är isolerade till "A-60"-standard inom maskinrum, kök, fordonsutrymme, ro-ro-utrymme eller 

specialkategoriutrymme; 

förutom att genomföringar i huvudzonsindelningar också skall uppfylla kraven i avsnitt 34.1.9. 

43 Detaljer avseende kanalgenomföringar 

43.1 I de fall en tunnväggig kanal med en tvärsektion lika med eller mindre än 0,02 m 2 löper genom ett "A"-klasskott 

eller däck skall öppningen infodras med en stålhylsa med en tjocklek om minst 3 mm och en längd om minst 200 

mm, helst uppdelad med 100 mm på var sida om skottet eller när det gäller däcket helt lagd på undre sidan av 

det genombrutna däcket. I de fall ventilationskanaler med en fri tvärsektion överstigande 0,02 m 2 löper genom 

"A"-klasskott eller däck skall öppningen infodras med en stålhylsa. I de fall sådana kanaler emellertid är av 

stålkonstruktion och löper genom ett däck eller skott, skall kanalerna och hylsorna uppfylla följande: 

43.1.1 Hylsorna skall ha en tjocklek om minst 3 mm och en längd om minst 900 mm. Vid passagen genom skott skall 

denna längd helst delas upp i 450 mm på var sida om skottet. Dessa kanaler eller hylsor som utgör foder i 

sådana kanaler skall vara försedda med brandisolering. Isoleringen skall ha minst samma brandintegritet som 

det skott eller däck genom vilket kanalen passerar; 

43.1.2 Kanaler med en fri tvärsektion överstigande 0,075 m 2 skall förses med brandspjäll utöver kraven i avsnitt 

43.1.1. Brandspjället skall fungera automatiskt men skall också kunna stängas manuellt från båda sidor av 

skottet eller däcket. Spjället skall vara försett med en indikator som visar huruvida spjället är öppet eller stängt. 

Brandspjäll krävs emellertid inte i de fall kanaler löper genom utrymmen omgivna av "A"-klassindelningar utan 

att betjäna dessa utrymmen, förutsatt att sådana kanaler har samma brandintegritet som de indelningar genom 

vilka de löper. Brandspjäll skall vara lättåtkomliga. I de fall de sitter bakom tak eller beklädnader skall dessa tak 

eller beklädnader vara försedda med en inspektionslucka på vilken skall finnas en plåt som anger 

brandspjällets identifikationsnummer. Brandspjällets identifikationsnummer skall också sättas ut på eventuellt 

erforderliga fjärrmanöverdon. 

43.2 Ventilationskanaler med en fri tvärsektion överstigande 0,02 m 2 som löper genom "B"-klasskott skall vara 

infodrade med stålplåtshylsor av 900 mm längd, helst uppdelad med 450 mm på var sida om skottet, såvida inte 

kanalen är av stål på denna sträcka. 


VI-62 

ORIGINAL



Juni 2008 

Ventilationssystem – ytterligare krav för fartyg typ A 

44 Ventilationssystemet i ett fartyg typ A skall uppfylla följande ytterligare krav. 

45 Rent generellt skall ventilationsfläktarna anordnas så, att kanalerna som löper ut till de olika utrymmena blir kvar 

inom den vertikala huvudzonen. 

46 I de fall ventilationssystem löper genom däck skall försiktighetsåtgärder vidtas, utöver de som avser den för däcket 

erforderliga brandintegriteten enligt avsnitten 29 och 34.1.6, för att reducera sannolikheten för att rök och heta gaser 

tränger igenom från ett mellandäcksutrymme till ett annat via systemet. Utöver de isoleringskrav som finns i avsnitten 

44 till 49, skall vertikala kanaler vid behov isoleras enligt kraven i de tillämpliga tabellerna 8-1 och 8-2. 

47 Förutom i lastutrymmen skall ventilationskanaler vara konstruerade av följande material: 

47.1 kanaler med en fri tvärsektion om minst 0,075 m 2 och alla vertikala kanaler som betjänar mer än ett enda 

mellandäcksutrymme skall vara konstruerade av stål eller annat ekvivalen material; 

47.2 kanaler med en fri tvärsektion mindre än 0,075 m 2 , utöver de vertikala kanaler som avses i avsnitt 47.1, skall vara 

konstruerade av icke-brännbara material. I de fall sådana kanaler löper genom "A"- eller "B"-klassindelningar 

skall vederbörlig hänsyn tas till att säkerställa indelningens brandintegritet; 

47.3 korta kanallängder som i allmänhet inte överstiger varken 0,02m 2 i fri tvärsektion eller 2 meter i längd behöver 

inte vara icke-brännbara, förutsatt att alla nedanstående villkor uppfylls: 

47.3.1 kanalerna är tillverkade av material med låga flamspridningskarakteristika; 

47.3.2 kanalerna används enbart i slutet av ventilationsanordningen; 

47.3.3 kanalerna är inte placerade mindre än 600 mm, mätt längs kanalen, från en genomföring i en "A"- eller "B"klassindelning, 

inklusive sammanhängande "B"-klassinnertak. 

48 Trapphus skall ventileras och betjänas av ett fristående fläkt- och kanalsystem, som inte skall betjäna några andra 

utrymmen i ventilationssystemen. 

49 Utsugskanaler skall vara försedda med luckor för inspektion och rengöring. Luckorna skall vara placerade nära 

brandspjällen. 

Utsugskanaler från kökszoner - krav för fartyg typ A 

50 Utsugskanaler från kökszoner skall uppfylla kraven i avsnitten 42.1.5 och 42.1.6 och skall monteras med: 

50.1 en fettavskiljare som är enkelt demonterbar för rengöring, såvida inte ett alternativt godkänt 

fettavskiljningssystem har monterats; 

50.2 ett automatiskt och fjärrmanövrerat brandspjäll placerat i undre änden av kanalen och dessutom ett 

fjärrmanövrerat brandspjäll placerat i kanalens övre ände; 

50.3 en fast anordning för släckning av brand inne i kanalen; 

50.4 fjärrmanöveranordningar för avstängning av utsugs- och tilluftsfläktar, för manövrering av de i avsnitt 50.2 

nämnda brandspjällen och för manövrering av det brandsläckningssystem, som skall placeras i ett läge nära 

ingången till köken. I de fall ett flergrenat system har installerats skall det finnas ett fjärrdon tillsammans med 

ovanstående manöveranordning för att stänga igen alla förgreningar som suger ut via samma huvudkanal innan 

ett släckningsmedium förs in i systemet; 

50.5 lämpligt placerade luckor för inspektion och rengöring. 

Utsugskanaler från kökszoner - krav för fartyg typ B och C 

51 I de fall de löper genom bostadsutrymmen eller utrymmen som innehåller brännbara material, skall utsugskanaler 

från kökszoner vara konstruerade av "A"-klassindelningar. Varje utsugskanal skall monteras med: 

51.1 en fettavskiljare som är enkelt demonterbar för rengöring; 


VI-63 

ORIGINAL



Juni 2008 

51.2 ett brandspjäll placerat i undre änden av kanalen; 

51.3 anordningar som kan manövreras inifrån köket för avstängning av utsugsfläktarna; 

51.4 fast anordning för släckning av brand inne i kanalen. 

Ventilationssystem för fartyg typ (H) 

52 Huvudinltagen till och –utloppen från alla ventilationssystem skall kunna stängas från utsidan av de utrymmen som 

ventileras. Dessutom skall sådana öppningar till områden med stor brandrisk kunna stängas från en ständigt 

bemannad kontrollstation. 

53 Alla ventilationsfläktar skall gå att stoppa från utsidan av de utrymmen de betjänar och från utsidan av de utrymmen i 

vilka de har installerats. Ventilationsfläktar som betjänar områden med stor brandrisk skall kunna manövreras från en 

ständigt bemannad kontrollstation. De anordningar som finns för att stoppa den mekaniska ventilationen av 

maskinrummet skall vara fristående från de anordningar som finns för att stoppa ventilationen av andra utrymmen. 

54 Områden med stor brandrisk och utrymmen som tjänar som samlingsstationer skall ha fristående ventilationssystem 

och ventilationskanaler. Ventilationskanaler för områden med stor brandrisk får inte dras genom andra utrymmen, 

såvida inte dessa innesluts av en nedgångskapp eller i ett utökat maskinrum eller trunk isolerat i enlighet med Tabell 

8-7; ventilationskanaler för andra utrymmen får inte dras genom områden med stor brandrisk. Ventilationsutlopp från 

områden med stor brandrisk får inte sluta inom ett avstånd om 1 m från någon kontrollstation, utrymningsstation eller 

yttre utrymningsväg. Dessutom skall utsugskanaler från kökszoner monteras med: 

54.1 en fettavskiljare som är enkelt demonterbar för rengöring, såvida inte ett alternativt godkänt 

fettavskiljningssystem har monterats; 

54.2 ett automatiskt och fjärrmanövrerat brandspjäll placerat i undre änden av kanalen och dessutom ett 

fjärrmanövrerat brandspjäll placerat i kanalens övre ände; 

54.3 en fast anordning för släckning av brand inne i kanalen; 

54.4 fjärrmanöveranordningar för avstängning av utsugs- och tilluftsfläktar, för manölvrering av de i avsnitt 50.2 

nämnda brandspjällen och för manövrering av det brandsläckningssystem, som skall placeras i ett läge nära 

ingången till köket. I de fall ett flergrenat system har installerats skall det finnas ett fjärrdon tillsammans med 

ovanstående manöveranordning för att stänga igen alla förgreningar som suger ut via samma huvudkanal innan 

ett släckningsmedium förs in i systemet; 

54.5 lämpligt placerade luckor för inspektion och rengöring. 

55 I de fall en ventilationskanal löper genom en brandbeständig indelning skall ett felsäkert brandspjäll med automatisk 

stängning monteras intill indelningen. Kanalen mellan indelningen och spjället skall vara av stål eller annat ekvivalent 

material och isolerad till samma standard som krävs för den brandbeständiga indelningen. Brandspjället kan 

utelämnas i de fall kanaler löper genom utrymmen omgivna av brandbeständiga indelningar utan att betjäna dessa 

utrymmen, förutsatt att kanalen har samma strukturella brandskyddstid som de indelningar den löper igenom. I de fall 

en ventilationskanal löper genom en röktät indelning skall ett rökspjäll monteras vid genomföringen, såvida inte 

kanalen som löper genom utrymmet inte betjänar detta utrymme. 

56 I de fall ventilationssystem löper genom däck skall arrangemangen vara sådana att däckets förmåga att motstå 

brand inte försämras genom detta och försiktighetsåtgärder skall vidtas för att reducera sannolikheten för att rök och 

heta gaser tränger igenom från ett mellandäcksutrymme till ett annat via systemet. 

57 Alla spjäll monterade i brandbeständiga eller röktäta indelningar skall också gå att stänga manuellt från var sida av 

den indelning i vilken de sitter monterade, förutom vad gäller sådana spjäll som är monterade i kanaler som betjänar 

normalt obemannade utrymmen, t.ex. förråd och toaletter, vilka kan vara manuellt manövrerade enbart från utsidan 

av de betjänade utrymmena. Alla spjäll skall också kunna fjärrstängas från den ständigt bemannade 

kontrollstationen. 

58 Kanaler skall vara tillverkade av icke-brännbara eller brandbeständiga material. Korta kanaler kan emellertid vara av 

brännbara material med förbehåll för följande villkor: 

58.1 deras tvärsektion överstiger inte 0,02 m 2 

58.2 deras längd överstiger inte 2 m 


VI-64 

ORIGINAL



Juni 2008 

58.3 de får enbart användas i ventilationssystemets slutände 

58.4 de får inte vara placerade mindre än 600 mm från en öppning i en brandbeständig eller brandhämmande 

indelning och 

58.5 deras ytor skall ha låga flamspridningsvärden. 

59 Spjäll i brandbeständiga indelningar skall vara av en godkänd typ. Särskild omsorg skall ägnas infästningen av 

stålkanaler och stålkarmar i strukturer av aluminium och kompositmaterial för att undvika värmebryggor som kan 

hota indelningens integritet vid en brand. 

60 Tillförsel- och avgaskanaler för gasturbiner kan accepteras utan spjäll, förutsatt att kanalernas integritet bibehålls 

genom hela de utrymmen de löper igenom. Tillförselkanaler för gasturbiner behöver inte brandisoleras utanför 

maskinrummen, förutsatt att deras integritet bibehålls inne i maskinrummen. 





standarder, kriterier och/eller rutiner och skall innefatta: 

61.1 plangodkännande och inspektion under tillverkning, 

61.2 provningscertifikat avseende isoleringsmaterial, branddörrar och brandspjäll, 

61.3 installationsinspektion, 

61.4 ombordprovning av branddörrar och brandspjäll, larm och manöverdon. 

Regel 9 Brandbekämpning 


1 Att på ett effektivt sätt snabbt undertrycka, avgränsa och släcka bränder. Syftet med denna regel är att på det ställe 

den bryter ut undertrycka och snabbt släcka en brand. För detta ändamål skall nedanstående funktionella krav 

uppfyllas: 

1.1 fasta brandsläckningssystem skall installeras med vederbörlig hänsyn till brandtillväxtpotentialen i de skyddade 

utrymmena; 

1.2 brandsläckningsutrustning skall vara lättillgänglig. 


Vattentillförselsystem för alla fartygstyper förutom (H)-fartyg 

2 Fartyg skall vara försedda med brandpumpar, huvudbrandledning, brandposter och slangar som uppfyller tillämpliga 

krav i denna regel. 

3. Huvudbrandledningen skall ha förmåga att snabbt tillföra vatten, vare sig den hålls trycksatt eller genom förekomsten 

av ett fjärrmanöverdon för en eller flera av de erforderliga brandpumparna; detta manöverdon måste vara enkelt att 

manövrera och lättåtkomligt. 

4 Huvudbrandledning och brandposter 

4.1 Material som lätt görs obrukbara av hetta får inte användas för huvudbrandledning och brandposter, såvida de 

inte är fullgott skyddade. Rör och brandposter skall vara så placerade att brandslangar enkelt kan anslutas till 

dem. Rör och brandposter skall arrangeras på ett sådant sätt att möjligheten till frysning undviks. Lämpliga 

åtgärder för tömning skall finnas för huvudbrandledningens rörsystem. Avstängningsventiler skall installeras för 

alla grenar av huvudbrandledning på öppet däck, som utnyttjas för andra ändamål än brandbekämpning. På 

fartyg, som kan medföra däckslast, skall brandposternas placering vara sådan att de alltid är lättåtkomliga och 

rören skall i möjligaste mån dras så att risken för skador av sådan last undviks. I de fall sådana system leds 


VI-65 

ORIGINAL



Juni 2008 


genom utrymmen som innehåller HS–utrustning måste material och anslutningar godkännas av Militära 


Om spårningsvärme utnyttjas måste detta system utgöra en del av huvudsäkerhetsfunktionen. 

Militära sjösäkerhetsinspektionen kan kräva att huvudbrandledning ständigt står under tryck. 

4.2 Diameter i huvudbrandledning 

4.2.1 Diametern i huvudbrandledning och ledningar skall vara tillräcklig för effektiv distribution av det maximalt 

erforderliga utflödet från två brandpumpar som arbetar samtidigt eller maximalt nominellt flöde genom 

systemet, beroende på vilket som är störst, förutom att i fallet med fartyg typ B < 50NC och typ C och D kan 

Militära sjösäkerhetsinspektionen tillåta att diametern enbart är tillräcklig för att leverera 140 m 3 /tim. 

4.3 Avstängningsventiler och avlastningsventiler 

4.3.1 Avstängningsventiler för att separera den del av huvudbrandledningen inom maskinrummet, som innehåller 

huvudbrandpumpen eller –pumparna från resten av huvudbrandledningen, skall monteras på lättåtkomlig och 

hållbar plats utanför maskinrummen. Huvudbrandledningen skall vara så ordnad att när avstängningsventilerna 

är stängda kan alla brandposterna på fartyget, förutom de ovan angivna i maskinrummet, förses med vatten av 

en annan brandpump eller en nödbrandpump. Nödbrandpumpen, dess havsvattenintag och insugs- och 

tryckrör samt avstängningsventiler skall vara placerade utanför maskinrummet. Om ett sådant arrangemang 

inte kan åstadkommas, får sjövattenintaget monteras i maskinrummet om ventilen fjärrmanövreras från en 

position i samma sektion som nödbrandpumpen och insugsröret är så kort som möjligt. Korta stycken av 

insugs- eller tryckrör får löpa igenom maskinrummet, förutsatt de är inneslutna i ett kraftigt stålhölje eller är 

isolerade enligt klass ‘‘A-60’’ standard. Rören skall ha betydande godstjocklek men under inga förhållanden 

mindre än 11 mm och de skall vara svetsade förutom för den flänsade anslutningen till sjövattenintagets ventil. 

4.3.2 Placering av och antal avstängningsventiler skall avtalas med Militära sjösäkerhetsinspektionen i enlighet med 

anordningen av säkerhetszoner. 

4.3.3 En ventil skall monteras för respektive brandpost, så att varje brandslang kan tas bort medan brandpumparna 

är i drift. 

4.3.4 Övertrycksventiler skall finnas i anslutning till brandpumpar om pumparna kan utveckla ett tryck som 

överskrider det nominella trycket i ledningar, brandposter och slangar. Dessa ventiler skall vara placerade och 

inställda så, att alltför högt tryck förhindras i någon del av huvudbrandledning. Militära sjösäkerhetsinspektionen 

kan tillåta sådana systemutföranden att återcirkulation ger den erforderliga tryckavlastningen. 

4.3.5 I tankfartyg med konventionella arrangemang skall avstängningsventiler monteras i huvudbrandledningen på 

överbyggnadens front i ett skyddat läge och på tankdäck med mellanrum om högst 40 m för att bevara 

huvudbrandledningsystemets integritet vid eventuell brand eller explosion. 

4.4 Antal och placering av brandposter 

4.4.1 Antal och placering av brandposter skall vara sådant att åtminstone två vattenstrålar, som inte härrör från 

samma brandpost, varav den ena skall komma från en enda slanglängd, kan nå vilken del som helst av 

fartyget, som normalt är tillgänglig för passagerarna eller besättningen medan fartyget navigeras och vilken del 

som helst av vilket lastrum som helst när detta är tomt, vilket ro–ro-utrymme eller fordonsutrymme som helst, 

varvid i det senare fallet de båda strålarna skall nå alla utrymmets delar, i respektive fall från en enda 

slanglängd. Vidare skall sådana brandposter vara placerade nära tillträden till skyddade utrymmen. 

I de fall Militära sjösäkerhetsinspektionens brandsäkerhetspolicy så kräver, kan brandposterna vara placerade utanför det skyddade utrymmet. 

4.4.2 Utöver ovan angivna krav skall fartyg typ A och typ B >50 och med färre än 200 icke-besättningsmedlemmar 

uppfylla följande: 

4.4.2.1 i bostads-, service- och maskinrum skall antal och placering av brandposter vara sådant att kraven ovan kan 

uppfyllas när alla vattentäta dörrar och alla dörrar i den vertikala huvudzonen är stängda; 

4.4.2.2 i de fall tillträde till ett maskinrum av kategori A föreligger på en låg nivå från en angränsande axeltunnel, skall 

det finnas två brandposter utvändigt men nära ingången till detta maskinrum. I de fall sådant tillträde finns 

från andra utrymmen, skall i ett av dessa utrymmen finnas två brandposter nära ingången till maskinrummet 

av kategori A. Sådant arrangemang behöver inte utföras i de fall tunneln eller angränsande utrymmen inte 

utgör en del av utrymningsvägen. 


VI-66 

ORIGINAL



Juni 2008 

4.5 Systemtryck och tryck vid brandposter 

4.5.1 När två pumpar samtidigt avger vatten genom de munstycken, som finns specificerade i avsnitt 6.3 med den 

mängd vatten som finns specificerad i avsnitt 4.2, genom några intilliggande brandposter, skall följande 

minimitryck upprätthållas via alla brandposter: 

4.5.1.1 for fartyg typ A och typ B > 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar 0,40 N/mm 2 eller mera om så 

erfordras för att brandbekämpningsutrustningen skall fungera effektivt; 

4.5.1.2 för fartyg typ B < 50 icke-besättningsmedlemmar och typ C 0,27 N/mm 2 eller mera om så erfordras för att 

brandbekämpningsutrustningen skall fungera effektivt; 

4.5.1.3 det maximala trycket vid någon brandpost får inte överskrida det vid vilket effektiv kontroll över en brandslang 

kan påvisas. 

4.6 Internationell landanslutning 

4.6.1 Fartyg skall vara försedda med minst en internationell landanslutning som svarar mot FSS-koden. 

4.6.2 Anordningar skall finnas för att möjliggöra användning av sådan anslutning på båda sidor av fartyget. 

4.6.3 I de fall detta krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen skall fartyg medföra slangkopplingar i enlighet med 

STANAG 1169 eller annan standard som definierats av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

5 Brandpumpar 

5.1 Pumpar accepterade som brandpumpar 

5.1.1 Sanitets-, ballast-, läns- eller pumpar för allmänna ändamål kan accepteras som brandpumpar, förutsatt att de 

inte normalt används för pumpning av olja och att, om de tillfälligtvis kan tas i bruk för överföring eller pumpning 

av oljebränsle, lämpliga omkopplingsanordningar finns. 

5.2 Antal brandpumpar 

5.2.1 Fartyg skall vara försedda med fristående drivna brandpumpar för att uppfylla de funktions- och redundanskrav 

som definierats av Militära sjösäkerhetsinspektionen med ett minimum enligt följande: 

5.2.1.1 i fartyg typ A och B >50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar minst tre 

5.2.1.2 i alla övriga fartyg minst två 

5.3 Placering av brandpumpar 

5.3.1 Placering av sjövattenintag, brandpumpar och deras kraftförsörjning skall utföras för att säkerställa att: 

5.3.1.1 i fartyg typ A, B >50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar inte alla brandpumpar sätts ur spel vid en 

eventuell brand i en enskild sektion; 

5.3.1.2 i alla övriga fartyg skall det, om en brand i någon enskild sektion skulle kunna sätta alla pumparna ur spel, 

finnas en alternativ lösning bestående av en nödbrandpump som svarar mot föreskrifterna i FSS-koden eller 

alternativ standard som definierats av Militära sjösäkerhetsinspektionen med sin kraftförsörjning och 

sjövattenintag placerad utanför det utrymme, där huvudbrandpumparna eller deras strömkällor finns 

placerade med förbehåll för kraven i avsnitt 4.3.1. 

5.3.2 Brandpumpar får inte monteras framför kollisionsskottet eller dess vertikala förlängning, förutom att Militära 

sjösäkerhetsinspektionen kan bevilja särskilda undantag för nödbrandpumpar, om en sådan behöver finnas. 

5.4 Krav på utrymme innehållande nödbrandpumpen – utrymmets placering 

5.4.1 Det utrymme, som innehåller nödbrandpumpen, får inte vara angränsande till maskinrum av kategori A eller de 

utrymmen som innehåller huvudbrandpumpar. I de fall detta inte är praktiskt genomförbart skall det 

gemensamma skottet mellan de båda utrymmena isoleras till en nivå av strukturellt brandskydd lika med den 

som krävs för en kontrollstation. 


VI-67 

ORIGINAL



Juni 2008 

5.5 Krav på det utrymme som innehåller nödbrandpumpen – tillträde till nödbrandpumpen 

5.5.1 Inget direkt tillträde skall vara tillåtet mellan maskinrummet och det utrymme som innehåller nödbrandpumpen 

och dess kraftförsörjning. I de fall detta inte är praktiskt genomförbart kan Militära sjösäkerhetsinspektionen 

acceptera ett arrangemang, där tillträde sker med hjälp av en luftsluss med dörren till maskinrummet av ‘‘A-60’’klasstandard 

och den andra dörren av minst stål, båda rimligt gastäta, självstängande och utan några 

upphakninhsanordningar. Alternativt kan tillträde ske genom en vattentät dörr, som kan manövreras från ett 

utrymme som inte påverkas av brand i maskinrummet eller det utrymme som innehåller nödbrandpumpen. I 

sådana fall skall det finnas en andra möjlighet för tillträde till det utrymme som innehåller nödbrandpumpen och 

dess kraftförsörjning. 

5.6 Krav för det utrymme som innehåller nödbrandpumpen - ventilation av nödbrandpumpsutrymmet 

5.6.1 Ventilationsarrangemangen för det utrymme som innehåller den fristående strömkällan för nödbrandpumpen 

skall vara sådana att de i möjligaste mån utesluter möjligheten att rök från en maskinrumsbrand tränger in i 

eller sugs in i detta utrymme. 

5.7 Ytterligare pumpar för fartyg typ B < 50 NC och typ C 

5.7.1 Dessutom skall i fartyg typ B < 50 NC och typ C, där andra pumpar, t.ex. pumpar för allmänna ändamål, läns- 

och ballastpumpar etc., sitter monterade i ett maskinrum, åtgärder vidtas för att säkerställa att minst en av 

dessa pumpar med kapacitet och tryck som krävs i avsnitten 4.5.1.2 och 5.9 klarar av att förse 

huvudbrandledningen med vatten. 

5.8 Total kapacitet hos erforderliga brandpumpar 

5.8.1 De erforderliga brandpumparna skall klara av att för brandbekämpningsändamål leverera en kvantitet vatten 

med det tryck som finns specificerat i avsnitt 4.5. 

5.8.2 Hänsyn måste tas till havsvattenbehovet för alla till högtryckshavsvattensystemet anslutna enheter för att 

säkerställa att tillräckligt med vatten finns tillgängligt för alla brandbekämpnings- och driftsscenarier, som finns 

identifierade i driftskonceptet, vid samtidig användning av brandbekämpningssystem och andra viktiga 

sjövattenförbrukare. 

Anmärkning: Länspumpningssystemets kapacitet skall utformas på motsvarande sätt 

5.9 Kapacitet hos respektive brandpump 

5.9.1 Var och en av de erforderliga brandpumparna (utöver eventuella nödpumpar som krävs i avsnitt 5.3.1.2 för 

fartyg typ B < 50 NC, typ C och typ D) skall ha en kapacitet om minst 80 % av den totala erforderliga 

kapaciteten delad med det minsta antalet erforderliga brandpumpar men under inga förhållanden mindre än 25 

m 3 /tim och varje sådan pump skall under alla förhållanden ha förmåga att avge minst de båda erforderliga 

vattenstrålarna. Dessa brandpumpar skall kunna mata huvudbrandledningssystemet under krävda 

förhållanden. För det fall flera pumpar än det minsta antalet erforderliga pumpar finns installerade, skall sådana 

ytterligare pumpar ha en kapacitet om minst 25 m 3 /tim och skall kunna avge minst de båda vattenstrålar som 

krävs i avsnitt 4.4.1. 

6 Brandslangar och munstycken 

6.1 Allmänna specifikationer 

6.1.1 Brandslangar skall vara av tåligt material godkänt av Militära sjösäkerhetsinspektionen och skall vara tillräckligt 

långa för att spruta in en stråle vatten i vilket som helst av de utrymmen i vilka de kan komma att behöva 

användas. Varje slang skall vara försedd med ett munstycke och nödvändiga kopplingar. Slangar specificerade 

i denna Regel som ‘‘brandslangar’’ skall tillsammans med alla nödvändiga kopplingar och verktyg hållas 

driftsklara på väl synliga platser i närheten av brandposter eller anslutningar. Dessutom skall på invändiga 

platser brandslangarna ständigt vara anslutna till brandposterna. Brandslangar skall ha en längd om minst 10 

meter men inte mer än: 

6.1.1.1 15 meter i maskinrum; 

6.1.1.2 20 meter i övriga utrymmen och öppna däck; 

6.1.1.3 25 meter på öppna däck på fartyg med en maximibredd över 30 meter. 


VI-68 

ORIGINAL



Juni 2008 

6.1.2 Såvida det inte finns en slang och munstycke för varje brandpost på fartyget skall slangkopplingar och 

munstycken vara fullständigt utbytbara. 

6.2 Antal och diameter på brandslangar 

6.2.1 Fartyg skall vara försedda med brandslangar i antal och diametrar som skall godkännas av Militära 


6.2.2 Antalet slangar får under inga förhållanden vara mindre än följande: 

6.2.2.1 I fartyg typ A och typ B >50 och färre än 200 NC skall det finnas minst en brandslang för var och en av de 

brandposter som krävs i avsnitt 4.4 och dessa slangar får enbart användas för ändamålen att släcka bränder 

eller testa brandsläckningsutrustning vid brandövningar och inspektioner. 

6.2.2.2 I fartyg typ B < 50 NC, typ C och typ D skall antalet förekommande brandslangar vara en för varje 30 meter 

fartygslängd och en i reserv men under alla förhållanden toalt minst fem. I detta antal ingår inte eventuella 

slangar som behövs i något motor- eller pannrum. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan öka det erforderliga 

antalet slangar för att säkerställa att tillräckligt antal slangar finns tillgängliga och åtkomliga vid varje tidpunkt 

med hänsyn till typ av fartyg och deklarationen i driftskonceptet. 

6.2.2.3 För fartyg som medför farligt gods ingår ytterligare krav i Regel 13 och Kapitel X. 

6.3 Storlek på och typer av munstycken 

6.3.1 Storlek på och typer av munstycken skall vara i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens krav. Om de 

inte har specificerats skall de uppfylla följande: 

6.3.1.1 För syftet med denna Regel skall standardmunstycksstorlekarna vara 12 mm, 16 mm och 19 mm eller så 

nära dessa mått som möjlgt. 

6.3.1.2 För bostads- och arbetsutrymmen behöver inte munstycken av större storlek än 12 mm användas. 

6.3.1.3 För maskinrum och utvändiga platser skall munstycksstorleken vara sådan att maximalt möjliga utloppstryck 

erhålls från två strålar med i avsnitt 4.5 angivet tryck från den minsta pumpen, förutsatt att en större 

munstycksstorlek än 19 mm inte behöver användas. 

6.3.1.4 Munstycken skall vara av godkänd dubbelfunktionstyp (dvs. spray-/stråletyp) och innefatta en avstängning. 

Vattentillförselsystem för fartyg typ (H) 

7 Brandpumpar, huvudbrandledning, brandposter och slangar 

7.1 Brandpumpar och lämplig tillhörande utrustning eller alternativa effektiva brandsläckningssystem skall monteras 

enligt följande: 

7.2 Minst två fristående drivna pumpar skall anordnas. Varje pump skall ha minst två tredjedelar av kapaciteten hos 

en länspump som den fastställts i avsnitt 4.5 men dock minst 25 m 3 /tim. Varje brandpump skall kunna avge 

vatten i tillräcklig mängd och tryck för att samtidigt köra de brandposter som krävs i avsnitt 7.2.3. 

7.2.1 Pumparrangemanget skall vara sådant att vid en eventuell brand i en enskild sektion skall inte alla 

brandpumpar slås ut. 

7.2.2 Avstängningsventiler för att separera den del av huvudbrandledningen inom maskinrummet som innehåller 

huvudbrandpumpen eller -pumparna från resten av huvudbrandledningen skall monteras i lätt åtkomligt och 

hållbart läge utanför maskinrummen. Huvudbrandledningen skall anordnas på ett sådant sätt att när 

avstängningsventilerna är stängda kan alla brandposterna ombord, förutom de ovannämnda i maskinrummet, 

matas med vatten av en brandpump, som inte är placerad i detta maskinrum, via rör som inte går in i detta 

utrymme. Spindlarna till manuellt manövrerade ventiler skall vara lättåtkomliga och alla ventiler skall vara tydligt 

märkta. 

7.2.3 Brandposter skall vara så anordnade att det går att nå varje plats ombord med vattenstrålarna från två 

brandslangar från två olika brandposter, varav den ena strålen skall komma från en enda slanglängd. 

Brandposter i ro-ro-utrymmen skall vara så placerade att det går att nå varje plats inom detta utrymme med 


VI-69 

ORIGINAL



Juni 2008 

vattenstrålarna från två brandslangar från två olika brandposter, där varje stråle skall komma från en enda 

slanglängd. 

7.2.4 Varje brandslang skall vara av tåligt material och ha en maximal längd godkänd av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. Brandslangar tillsammans med alla nödvändiga kopplingar och verktyg skall hållas 

driftsklara på väl synliga platser nära brandposterna. Alla brandslangar på invändiga platser skall ständigt vara 

anslutna till brandposterna. Det skall finnas en brandslang till varje brandpost enligt krav i avsnitt 7.2.3. 

7.2.5 Varje brandslang skall vara försedd med ett munstycke av godkänd dubbelfunktionstyp (dvs. spray-/stråletyp) 

och innefatta en avstängning. 

7.3 Kapacitet hos länspump 

7.4 Varje eldriven länspump skall kunna pumpa vatten genom erforderligt länsrör med en hastighet om minst 2 m/s. 

Diametern (d) på länsledningen skall beräknas i enlighet med nedanstående formel, förutom att den faktiska 

innerdiametern på länsledningen kan avrundas till närmaste storlek i en erkänd standard: 

7.5 d = 25 + 1,68(L(B + D)) 0,5 

7.6 där: 

7.7 d är länsledningens innerdiameter (mm); 

7.8 L är fartygets längd (m) enligt definition i Regel 1; 

7.9 B för enkelskrovsfartyg är fartygets bredd (m) enligt definition i Regel 1 och för flerskrovsfartyg är skrovets bredd 

vid eller under den nominella vattenlinjen (m); 

7.10 samt D är fartygets sidohöjd till referensvärdet (m). 

8 Brandslangar och munstycken 

8.1 Allmänna specifikationer 

8.1.1 På invändiga platser skall brandslangarna ständigt vara anslutna till brandposterna. Brandslangar skall ha en 

längd om minst 10 meter men inte mer än: 

8.1.1.1 15 meter i maskinrum; 

8.1.1.2 20 meter i övriga utrymmen och öppna däck; 

8.1.1.3 25 meter på öppna däck på fartyg med en maximibredd över 30 meter. 

8.1.2 I fartyg typ B (H) och C (H) skall en godkänd brandslang och munstycke i enlighet med FSS-koden eller annan 

standard godkänd av Militära sjösäkerhetsinspektionen ständigt vara ansluten till respektive brandpost. 

Brandpost och slangar skall sitta monterade i särskilda utrymmen eller tydligt märkta låsbara 

säkerhetsutrymmen. Brandslangar med en större diameter än 38 mm skall inte monteras i bostadszoner, 

såvida detta inte specifikt krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Skydd av lasttankar och pumprum i tankfartyg 

9 Lasttanksskydd 

9.1 Fasta skumbrandsläckningssystem på däck 

9.1.1 För tankfartyg om 20 000 ton dödvikt och uppåt skall det finnas ett fast däcksmonterat 

skumbrandsläckningssystem, som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden, förutom att Militära 

sjösäkerhetsinspektionen istället för ovanstående efter att ha tagit hänsyn till fartygets utformning och 

utrustning kan acceptera andra fasta installationer, om de ger skydd likvärdigt ovanstående. Kraven för 

alternativa fasta installationer skall svara mot kraven i avsnitt 9.1.1. 

9.1.2 I enlighet med avsnitt 9.1.1 skall installationen i de fall Militära sjösäkerhetsinspektionen accepterar en likvärdig 

fast installation istället för det fasta däcksmonterade skumbrandsläckningssystemet: 

9.1.2.1 kunna klara av att släcka spillbränder och också förhindra antändning av alltjämt inte antänd spilld olja; 


VI-70 

ORIGINAL



Juni 2008 

9.1.2.2 kunna klara av att bekämpa bränder i brustna tankar. 

9.1.3 Tankfartyg om mindre än 20 000 ton dödvikt skall vara försedda med ett skumbrandsläckningssystem på däck, 

som uppfyller kraven i FSS-koden eller annan standard som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

10 Skydd av lastpumprum i tankfartyg 

10.1 Fasta brandsläckningssystem 

10.1.1 Varje lastpumprum skall vara försett med ett av följande fasta brandsläckningssystem som manövreras från en 

lättåtkomlig plats utanför pumprummet. Lastpumprum skall vara försedda med ett system som passar för 

maskinrum av kategori A. 

10.1.2 Ett koldioxidbrandsläckningssystem som svarar mot föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard som 

antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen och med följande: 

10.1.2.1 larm som ger akustisk varning att brandsläckningsmedium har frigjorts skall vara säkert att använda i en 

lättantändlig blandning lastångor/luft; 

10.1.2.2 ett anslag skall sättas upp vid manöverdonen med uppgift om att pga. risken för elektrostatisk antändning får 

systemet enbart användas för brandsläckning och inte för inerteringsändamål. 

10.1.3 Ett lättskumsystem som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard som antagits av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen, förutsatt att skumkoncentrattillförseln är lämplig för att släcka bränder i samband 

med den medförda lasten. 

10.1.4 Ett fast vattenspridningssystem med fast tryck som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard 

som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

10.2 Kvantitet av brandsläckningsmedium 

10.2.1 I de fall det brandsläckningsmedium som används i lastpumprumssystemet också används i system som 

betjänar andra utrymmen, behöver kvantiteten avgivet medium eller dess utloppshastighet inte vara större än 

det maximum som erfordras för den största sektionen. 

Handbrandsläckare för alla fartygstyper utom (H)-fartyg 

11 Allmänna Krav 

11.1 Handbrandsläckare skall uppfylla kraven i FSS-koden eller annan standard enligt definition av Militära 


12 Anordning av brandsläckare 

12.1 Bostadsutrymmen, arbetsutrymmen och kontrollstationer skall vara försedda med handbrandsläckare av lämpliga 

typer och i tillräckligt antal som godkänns av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Fartyg av alla typer skall medföra 

minst fem handbrandsläckare. 

12.2 En av de handbrandsläckarna som är avsedd för användning i visst utrymme skall förvaras nära ingången till 

detta utrymme. 

12.3 Såvida inte annat specifikt avtalats av Militära sjösäkerhetsinspektionen får koldioxidbrandsläckare inte placeras i 

bostadsutrymmen. I kontrollstationer och andra utrymmen som innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning 

eller apparatur nödvändig för fartygets säkerhet skall finnas brandsläckare vars släckningsmedia varken är 

elektriskt ledande eller skadliga för utrustningen och apparaturen. 

12.4 Brandsläckare skall finnas utplacerade driftsklara på lätt synliga ställen, vilka går snabbt och lätt att nå när som 

helst vid en eventuell brand och på ett sådant sätt att deras funktionsförmåga inte försämras av väder, vibration 

eller andra yttre faktorer. Handbrandsläckare skall vara försedda med anordningar som anger huruvida de har 

använts. 


VI-71 

ORIGINAL



Juni 2008 

13 Reservfyllningar 

13.1 Antal och placering av reservpåfyllningar skall vara i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens krav med 

följande som minimum: 

13.2 Reservpåfyllningar skall finnas för 100 % av de första tio släckarna och 50 % av de resterande brandsläckarna 

som kan återfyllas ombord. Påfyllningsinstruktioner skall medföras ombord. 

13.3 För brandsläckare som inte kan återfyllas ombord skall ytterligare handbrandsläckare av samma kvantitet, typ, 

kapacitet och antal som fastställts i avsnitt 4.5 ovan finnas istället för reservpåfyllningar. 

Handbrandsläckare för typ (H)-fartyg 

14 Anordning av brandsläckare 

14.1 Minst tre 12 kg torrpulver- eller 9 liters skumsläckare eller ekvivalenta typer skall finnas i korridorer eller trappor 

för varje brandkontrollzon och varje däck. Dessutom skall minst en sådan släckare installeras i allmänna 

utrymmen större än 30 m 2 och alla pentryn. Minst två släckare av lämplig typ skall finnas för köken. 

Fasta brandsläckningssystem för alla fartygstyper förutom (H)-fartyg 

15 Typer av fasta brandsläckningssystem 

15.1 Ett fast brandsläckningssystem som krävs enligt avsnitten 4.5 till 4.5 kan vara något av följande system: 

15.1.1 ett fast gasbrandsläckningssystem som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard enligt 

definition av Militära sjösäkerhetsinspektionen; 

15.1.2 ett lättskumsystem som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard enligt definition av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen; 

15.1.3 ett fast vattenspridningssystem som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard enligt definition 


15.2 För det fall ett fast brandsläckningssystem som inte krävs i detta kapitel installeras, skall det uppfylla kraven 

enligt relevanta Regler i detta kapitel. 

15.3 Brandsläckningssystem som använder halon och PFC (perfluorokolföreningar) skall vara förbjudna förutom i de 

fall de specifikt godkänts av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

15.4 Rent generellt skall Militära sjösäkerhetsinspektionen inte tillåta användning av ånga som ett 

brandsläckningsmedium i fasta brandsläckningssystem. I de fall användning av ånga tillåts av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen skall den enbart användas inom begränsade områden som komplement till det krävda 

brandsläckningssystemet och skall uppfylla kraven i FSS-koden eller annan standard som antagits av Militära 


16 Krav på gasformiga system 

16.1 I de fall ett fast gasbrandsläckningssystem används skall det gå att från utsidan av det skyddade utrymmet 

stänga och åter öppna öppningar, vilka kan släppa i luft till eller låta gas strömma ut ur ett skyddat utrymme. 

17 Krav på vattensystem 

17.1 Pumpar utöver de som betjänar huvudbrandledningen och som erfordras för tillhandahållande av vatten för 

brandsläckningssystem och som krävs enligt denna Regel, deras kraftförsörjning och deras manöverdon skall 

installeras utanför det utrymme eller de utrymmen som skyddas av sådana system och skall vara anordnade på 

ett sådant sätt, att en brand i det utrymme eller de utrymmen som skyddas inte kommer att göra något sådant 

system obrukbart. 


VI-72 

ORIGINAL



Juni 2008 

Fasta brandsläckningssystem för fartyg typ (H) 

18 Områden med stor brandrisk skall skyddas med ett godkänt, fast brandsläckningssystem som kan manövreras från 

den manöverplats som passar för den eventuellt förekommande brandriskn. Systemet skall svara mot avsnitt eller 

alternativa arrangemang godkända av Militära sjösäkerhetsinspektionen och kunna manövreras lokalt manuellt och 

fjärrstyras från de ständigt bemannade kontrollstationerna. 

19 För D(H)-fartyg där gas- eller aerosolsystem används skall kvantiteten släckningsmedium vara tillräcklig för att ge två 

fristående utflöden. Det andra utflödet in i utrymmet skall enbart aktiveras manuellt från en plats utanför det utrymme 

som skyddas. För det fall ett lokalt brandundertryckningssystem finns installerat i utrymmet på grundval av de 

riktlinjer som tagits fram av IMO (se anmärkning) för att skydda brännolja, smörjolja och hydraulolja placerad nära 

avgasgrenrör, turboladdare eller liknande heta ytor på interna huvud- och hjälpförbränningsmotorer behöver inget 

andra utflöde krävas. 

Anmärkning: Se riktlinjer för godkännande av vattenbaserad lokal användning av fasta brandundertryckningssystem, framtagna av IMO. (MSC/Circ.913). 

20 För B (H)- och C(H)-fartyg skall alla släckningssystem vara utformade med 100 % redundans. Gassystem och 

aerosolsystem skall ha två fristående utflöden av släckningsmedia. Vattenbaserade system skall ha 100 % 

redundans av pumpenheter, inklusive manöversystem. Ingen tryckackumulator med vattenlagringskapacitet behövs. 

21 För B (H)- och C(H)-fartyg skall vattenbaserade system som kräver färskvatten vara anslutna till särskilda 

vattentankar med kapacitet för minst 5 minuters drift i det största utrymme som skall skyddas och automatisk 

omkoppling till sjövattentillförsel. Sådana system kan alternativt vara försedda med manuell omkoppling och tankar 

för färskvattentillförsel avsedda för 15 minuters drift. 

22 Brandsläckningsarrangemang i kontrollstationer, bostads- och arbetsutrymmen 

22.1 Sprinklersystem i fartyg typ B (H) och C (H) 

22.1.1 Alla allmänna utrymmen, hytter och arbetsutrymmen, förrådsrum förutom de där ett fast 

brandbekämpningssystem krävs och liknande utrymmen skall skyddas med ett fast sprinklersystem, som 

uppfyller normerna för fasta sprinklersystem för (H)-fartyg. 

Anmärkning: IMO Res. MSC.44 (65). Områden där ingen brandrisk finns och områden med liten brandrisk samt begränsade områden typ tomma utrymmen och 

badrum i hytter behöver inte vara försedda med sprinklers. 

22.1.2 Enbart automatiska sprinklersystem accepteras. Systemet skall täcka den största ytan av följande: 

22.1.2.1 75 m 2 

22.1.2.2 den yta som täcks av de fyra största sprinklermunstyckena 

22.1.2.3 det största allmänna utrymmet inklusive det största intilliggande utrymmet. 

22.1.3 Systemet behöver inte utföras med redundans av pumpar eller reservtrycktank. Matning från nödström krävs 

inte, förutsatt att alla komponenter (förutom rör, sektionsventiler och sprinklers) sitter placerade utanför det 

skyddade området. 

22.1.4 Färskvattentillförseln skall ordnas lika som för vattenbaserade fasta brandsläckningssystem. Särskilda 

vattentankar med kapacitet för minst 5 minuters drift av erforderliga pumpar skall finnas. 

22.1.5 Systemritningar skall anslås vid varje kontrollstation. Lämpliga åtgärder skall vidtas för dränering av det vatten 

som strömmar ut när systemet aktiveras. Alternativt skall dokumentation tillhandahållas som bekräftar att 

sprinklersystemet kan köras i 30 minuter (med full pumpkapacitet) utan att fartygets stabilitet försämras. 

Brandsläckningsarrangemang i maskinrum och andra högriskutrymmen för alla fartygstyper förutom (H)-fartyg 

23 Maskinrum som innehåller oljeeldade pannor eller brännoljeenheter 

23.1 Fasta brandsläckningssystem 

23.1.1 Maskinrum av kategori A som innehåller olljeeldade pannor eller brännoljeenheter skall vara försedda med 

något av de fasta brandsläckningssystemen i avsnitt 4.5. I respektive fall skall, om maskinrummen inte är helt 

åtskilda eller om brännolja kan rinna från pannrummet in i huvudmaskinrummet, de kombinerade utrymmena 

betraktas som en sektion. 


VI-73 

ORIGINAL



Juni 2008 

23.2 Ytterligare brandsläckningsarrangemang 

23.2.1 Det skall i varje pannrum eller vid en ingång utanför pannrummet finnas minst en bärbar skumsläckningsenhet 

som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard som har definierats av Militära 


23.2.2 Det skall finnas minst två bärbara skumsläckare eller ekvivalent utrustning i respektive eldningsutrymme i varje 

pannrum och i varje utrymme där en del av brännoljeanläggningen finns placerad. Det skall finnas minst en 

godkänd släckare av skumtyp med minst 135 liters kapacitet eller ekvivalent i varje pannrum. Dessa släckare 

skall vara försedda med slangar på vindor som klarar att nå varje del av pannrummet. I fallet med värmepannor 

mindre än 175 kW behövs ingen godkänd släckare av skumtyp med minst 135 liters kapacitet. 

24 Maskinrum som innehåller förbränningsmotorer 

24.1 Fasta brandsläckningssystem: 

24.1.1 Maskinrum av kategori A som innehåller förbränningsmotorer skall vara försedda med ett av de fasta 

brandsläckningssystemen i avsnitt 4.5. 

24.2 Ytterligare brandsläckningsarrangemang: 

24.2.1 Det skall finnas minst en bärbar skumsläckarenhet som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller annan 

standard som har definierats av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

24.2.2 I varje sådant utrymme skall det finnas godkända brandsläckare av skumtyp, var och en med minst 45 liters 

kapacitet eller ekvivalent, i tillräckligt antal för att skum eller dess ekvivalent skall kunna riktas mot varje del av 

bränsle- och smörjoljetrycksystemen, maskinutrustning och andra brandfaror. Dessutom skall det finnas ett 

tillräckligt antal bärbara skumsläckare eller ekvivalent, vilka skall vara så placerade att ingen punkt i utrymmet 

befinner sig på mer än 10 meters gångavstånd från en släckare och att det finns minst två sådana släckare i 

varje sådant utrymme. För mindre utrymmen i fartyg typ B < 50 NC, typ C och typ D kan Militära 

sjösäkerhetsinspektionen acceptera alternativa arrangemang. 

25 Maskinrum som innehåller ångturbiner eller inkapslade ångmaskiner 

25.1 Fasta brandsläckningssystem: 

25.1.1 I utrymmen som innehåller ångturbiner eller inkapslade ångmaskiner som utnyttjas för huvudframdrivningen 

eller andra ändamål och sammantaget har en total effekt om minst 375 kW skall det finnas ett av de 

brandsläckningssystem som specificerats i avsnitt 4.5 om sådana utrymmen tidvis är obemannade. 

25.2 Ytterligare brandsläckningsarrangemang: 

25.2.1 Det skall finnas godkända skumbrandsläckare, var och en med minst 45 liters kapacitet eller ekvivalent, i 

tillräckligt antal för att göra det möjligt att rikta skum eller dess ekvivalent mot varje del av 

trycksmörjningssystemet, varje del av de höljen som omger trycksmorda delar av turbiner, motorer eller 

tillhörande utrustning och varje annan brandrisk. Sådana släckare krävs emellertid inte om skydd, som är minst 

lika med det som krävs i detta underavsnitt, tillhandahålls i sådana utrymmen av ett fast 

brandsläckningssystem monterat i överensstämmelse med avsnitt 4.5. 

25.2.2 Det skall finnas ett tillräckligt antal bärbara skumsläckare eller ekvivalent, vilka skall vara så placerade att ingen 

punkt i utrymmet befinner sig på mer än 10 meters gångavstånd från en släckare och att det finns minst två 

sådana släckare i varje sådant utrymme, förutom att sådana släckare inte behövs utöver de som tillhandahålls i 

överensstämmelse med avsnitt 4.5. 

26 Annan maskinutrustning och högriskutrymmen 

26.1 Där det enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens åsikt föreligger en brandrisk i ett maskin- eller högriskutrymme, 

för vilket inga specifika bestämmelser avseende brandsläckningsutrustning föreskrivs i avsnitten 4.5 till 4.5, skall 

det i eller i anslutning till detta utrymme finnas ett sådant antal godkända handbrandsläckare eller andra medel 

för brandsläckning som Militära sjösäkerhetsinspektionen kan anse tillräckligt. 


VI-74 

ORIGINAL



Juni 2008 

26.2 Andra utrymmen 

26.2.1 I de fall utrymmen behövs för fartygets funktionella förmåga kan ytterligare medel för brandsläckning krävas av 


27 Fasta brandsläckningssystem för lokal insats 

27.1 Maskinrum av kategori A med större volym än 500 m 3 skall utöver de fasta brandsläckningssystem som krävs i 

avsnitt 4.5 skyddas med en godkänd typ av fast vattenbaserat (eller ekvivalent) brandsläckningssystem för lokal 

insats, på grundval av de riktlinjer som tagits fram av IMO* eller annan standard enligt definition av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen. I fallet med tidvis obemannade maskinrum skall brandsläckningssystemet ha 

möjligheter till både automatisk och manuell aktivering. I fallet med ständigt bemannade maskinrum behöver 

brandsläckningssystemet bara kunna aktiveras manuellt. 

Anmärkning: *Se “Riktlinjer för godkännande av fasta vattenbaserade brandbekämpningssystem för användning i maskinrum av kategori A (MSC/Circ.913). 

27.2 Fasta brandsläckningssystem för lokal insats skall skydda områden som nedanstående utan att motorer behöver 

stängas, personlig evakueras eller utrymmena förseglas: 

27.2.1 brandfarliga delar av förbränningsmotorer, som används för fartygets huvudframdrivning och strömgenerering; 

27.2.2 pannfronter; 

27.2.3 brandfarliga delar av förbränningsugnar; 

27.2.4 brännoljerenare. 

27.3 Aktivering av eventuellt system för lokal insats skall visas visuellt och entydigt akustiskt i det skyddade utrymmet 

och i ständigt bemannade stationer. Larmen skall utvisa vilket specifikt system som aktiverats. Systemlarmkrav 

som beskrivits i detta avsnitt är utöver och inte en ersättning för det detekterings- och brandlarmssystem som 

krävs på annan plats i detta kapitel. 

28 Utrymmen som innehåller brännbar vätska 

28.1 Låsbara färgutrymmen skall vara skyddade av: 

28.1.1 ett koldioxidsystem utformat för att ge en minimivolym fri gas lika med 40 % av bruttovolymen i det skyddade 

utrymmet; 

28.1.2 ett torrpulversystem, konstruerat för minst 0,5 kg pulver/m 3 ; 

28.1.3 ett vattenspraynings- eller sprinklersystem, konstruerat för 5 liter/m 2 /minut. Vattensprayningssystem kan vara 

anslutna till fartygets huvudbrandledning; eller 

28.1.4 ett system som ger ekvivalent skydd såsom fastställts av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

28.2 Under alla förhållanden skall det gå att manövrera systemet från utsidan av det skyddade utrymmet. 

28.3 Låsbara utrymmen för brandfarliga vätskor skall vara skyddade av en lämplig brandsläckningsanordning godkänd 


28.4 För låsbara utrymmen med en däcksyta om mindre än 4 m 2 , vilka inte ger tillträde till bostadsutrymmen, kan en 

bärbar koldioxidbrandsläckare av en storlek som ger en minimivolym fri gas lika med 40 % av bruttovolymen i 

utrymmet accepteras istället för ett fast system. Det skall finnas en utloppsöppning i det låsbara utrymmet för att 

möjliggöra utflöde av släckningsmediet utan att man behöver gå in i det skyddade utrymmet. Den erforderliga 

handbrandsläckaren skall förvaras intill öppningen. Alternativt kan en öppning eller slanganslutning finnas för att 

underlätta användningen av huvudbrandledningsvatten. 

29 Brandsläckningsarrangemang i kök 

29.1 Fritöser skall monteras med följande: 

29.1.1 ett automatiskt eller manuellt brandsläckningssystem testat enligt en internationell standard som kan 

godkännas av Militära sjösäkerhetsinspektionen; 


VI-75 

ORIGINAL



Juni 2008 

Anmärkning: Se rekommendationerna från Internationella standardiseringsorganisationen, i synnerhet publikation ISO 15371:2000, Brandsläckningssystem för 

skydd av fritöser i kök - brandtester. 

29.1.2 en primär och reservtermostat med larm för att uppmärksamma operatören för det fall endera termostaten 

upphör att fungera; 

29.1.3 arrangemang för automatisk avstängning av strömmen i samband med aktivering av brandsläckningssystemet; 

29.1.4 ett larm för att visa att brandsläckningssystemet är i bruk i den kök där utrustningen är installerad; 

29.1.5 manöverdon för manuell drift av brandsläckningssystem, som är tydligt märkt att det är klart att användas av 

besättningen. 

30 Brandsläckningsanordningar i allmänna lastutrymmen 

30.1 Förutom vad som föreskrivs i avsnitt 4.5, skall lastutrymmen i fartyg A och typ B > 50 och färre än 200 ickebesättningsmedlemmar 

vara skyddade av ett fast koldioxid- eller inertgasbrandsläckningssystem som uppfyller 

föreskrifterna i FSS-koden eller annan standard som har definierats av Militära sjösäkerhetsinspektionen eller av 

ett fast kraftigt expanderande skumbrandsläckningssystem, som ger ekvivalent skydd. 

30.2 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillämpa ovanstående krav på andra fartygstyper om så anses nödvändigt. 

30.3 Fasta gasbrandsläckningssystem för farligt gods 

30.3.1 Ett fartyg som är anlitat för transport av farligt gods i några lastrum skall vara försett med ett fast koldioxid- eller 

inertgasbrandsläckningssystem som uppfyller föreskrifterna i FSS-koden eller med ett brandsläckningssystem 

som enligt Militära sjösäkerhetsinspektionens åsikt ger ekvivalent skydd för de forslade lasterna. 

Brandsläckningsarrangemang i maskinrum och andra högriskutrymmen i fartyg typ B(H) och C(H) 

31 Fast brandsläckningssystem för maskinrum 

31.1 Det fasta brandsläckningssystemet skall vara typgodkänt. 

Vägledande anmärkning: Något av nedanstående system kommer att accepteras: 

vattenbaserat system i enlighet med IMO Circ.668/728 

CO2-system enligt specifikation i klassificeringssällskapens regler 

ett gasformigt medel i enlighet med IMO MSC/Circ.848 

ett kraftigt expanderande skumsystem (eller ekvivalent) i enlighet med SOLAS 

ett aerosolsystem i enlighet med IMO MSC/Circ. 1007. 

31.2 Alla släckningssystem skall vara utformade med 100 % överskott. Gassystem och aerosolsystem skall ha två 

fristående utflöden av släckningsmedia. Vattenbaserade system skall ha 100 % överskott med avseende på 

pumpenheter, inklusive styrsystem. Ingen tryckackumulator med vattenlagringskapacitet behövs. 

31.3 Vattenbaserade system som kräver färskvatten skall vara anslutna till särskilda vattentankar med kapacitet för 

minst 5 minuters drift för det största utrymme som skall skyddas och automatisk omkoppling till 

havsvattentillförsel. Sådana system kan alternativt vara försedda med en manuell omkoppling och 

färskvattentillförseltankar avsedda för 15 minuters drift. 

Vägledande anmärkning: VVS-tankar med lågnivålarm kan betraktas som ekvivalenta till särskilda tankar. 

32 Andra brandfarliga utrymmen eller utrustning 

32.1 Hydrofonkabelinstallationer kan accepteras om de enbart är placerade på öppet däck och inte innehåller vätskor 

med flampunkt under 100°C. Alternativt accepteras utformningar, som uppfyller kraven för seismiska 

kabelinstallationer. 

32.2 Krav för seismiska kablar som innehåller brandfarliga vätskor: förvaringsutrymmen för seismiska kablar, 

batteridäck och andra områden där utrustning som innehåller brandfarliga vätskor hanteras eller förvaras, skall 

vara skyddade av fast brandsläckningssystem. Speciell uppmärksamhet skall ägnas fartyg med ett däck av trä 

ovanpå ståldäcket, som gör det möjligt för brännbar vätska att samlas i det slutna utrymmet. I sådana fall skall 

det fasta brandsläckningssystemet också skydda utrymmet under trädäcket. 

Vägledande anmärkning: ett lämpligt brandsläckningssystem är ett svagt expanderande skumsystem med följande kapacitet: 

3 liter/minut/m 2 av kabelhanteringsområde 


VI-76 

ORIGINAL



Juni 2008 

10 liter/minut/m 2 av kabelvindeområde. 

Tillräckligt med skumkoncentrat för att säkerställa minst 20 minuter av skumpåföring. 

32.3 Utrymmen avsedda för förvaring och hantering av mindre båtar skall svara mot samma krav som för slutna 

bilfärjor (ro-ro-utrymmen). Lindring av dessa krav kan övervägas från fall till fall för mindre båtar som enbart 

använder bränsle med flampunkt över 60°C. 

32.4 Alla huvudtavlor skall vara inneslutna i skåp tillverkade av stål eller material med ekvivalent brandintegritet. Alla 

huvudtavelskåp skall vara försedda med ett tidigt brandvarningssystem och ett fast brandsläckningssystem 

passande för sådana utrymmen. 

Vägledande anmärkning: ett moduluppbyggt gasbrandsläckningssystem rekommenderas. 

33 Brandpumpar, huvudbrandledning och brandslangar 

33.1 Huvudbrandledningen, inklusive stag, kopplingar och ventiler skall vara tillverkat av brand- och korrosionshärdiga 

material, t.ex. CuNi. Andra material kan övervägas för fartyg med en enda brandzon och begränsad 

överlevnadsförmåga. Sådana material skall överensstämma med IMO Res. A.753(18), L3 (test i vått tillstånd, 30 

minuter) eller annan standard som har definierats av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

33.2 En godkänd brandslang med strål- eller spraymunstycken skall ständigt vara ansluten till varje brandpost. 

Brandpost och slangar skall vara installerade i särskilda skåp eller tydligt märkta låsbara säkerhetsutrymmen. 

Brandslangar med en diameter större än 38 mm får inte installeras i bostadsområden, såvida inte operatören 

specifikt definierar en annan brandbekämpningsfilosofi. 

33.3 Alla brandposter ombord skall ha samma diameter. Alla kopplingar på munstycken, slangar och brandposter skall 

vara utbytbara. En skiftnyckel skall finnas intill varje brandpost. 

33.4 Vatten skall omedelbart finnas tillgängligt från brandposterna. En ständigt trycksatt huvudbrandledning med start 

av minst en brandpump om trycket går förlorat anses uppfylla detta krav. Andra lika tillförlitliga arrangemang kan 

accepteras. 

34 Handbrandsläckare 

34.1 Minst tre 12 kg torrpulver- eller 9 liters skumsläckare, eller ekvivalenta typer, skall finnas i korridorer eller trappor 

för varje brandzon och varje däck. Dessutom skall minst en sådan släckare installeras i allmänna utrymmen 

större än 30 m 2 och i alla pentryn. Minst två släckare av lämplig typ skall finnas för köket. 

35 Sprinklersystem 

Alla allmänna utrymmen, hytter och arbetsutrymmen, lagerrum förutom de där ett fast brandbekämpningssystem krävs och liknande utrymmen skall vara 

skyddade av ett fast sprinklersystem som svarar mot Standard för fasta sprinklersystem för högfartsfartyg, IMO Res. MSC.44 (65). Områden utan brandrisk och 

områden med liten brandrisk och begränsade områden, t.ex. tomma utrymmen och badrum inom hytter, behöver inte vara försedda med sprinklers. 

Vägledande anmärkning: Se IMO MSC/Circ.912, Tolkning av standarder för fasta sprinklersystem för höghastighetsfartyg (Res. MSC.44 (65)). 

35.1 Enbart automatiska sprinklersystem accepteras. Systemet skall täcka den största ytan av följande: 

35.1.1 75 m 2 

35.1.2 den yta som täcks av de fyra största sprinklermunstyckena 

35.1.3 största allmänna ytan inklusive den största intilliggande ytan. 

35.2 Systemet behöver inte vara utformat med överskott avseende pumpar eller reservtrycktank. Strömtillförsel från 

nödström krävs inte, förutsatt att alla komponenter (förutom rör, sektionsventiler och sprinklers) sitter placerade 

utanför det skyddade området. 

35.3 Färskvattentillförseln skall anordnas lika som för vattenbaserade fasta brandsläckningssystem. Särskilda 

vattentankar med kapacitet för minst 5 minuters drift av aktuella pumpar skall finnas. 

35.4 Systemplaner skall anslås vid varje kontrollstation. Lämpliga åtgärder skall vidtas för dränering av vatten som 

avges när systemet aktiveras. Alternativt skall dokumentation lämnas i som bekräftar att sprinklersystemet kan 

köras i 30 minuter (med full pumpkapacitet) utan att fartygets stabilitet försämras. 


VI-77 

ORIGINAL



Juni 2008 

Brandbekämpares utrustning och andningsapparatur för alla fartygstyper förutom (H)-fartyg 

36 Typer av brandbekämparutrustning 

36.1 Brandbekämpares utrustning skall svara mot FSS-koden eller annan standard som har definierats av Militära 


37 Antal brandbekämparutrustningar 

37.1 Antal och placering av brandbekämparutrustningar skall vara i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens 

krav. Fartyg skall medföra minst två. 

37.2 Dessutom skall i fartyg typ A och typ B > 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar finnas: 

37.2.1 För varje 80 m, eller del därav, av den sammanlagda längden av alla allmänna utrymmen och arbetsutrymmen 

på det däck som inrymmer sådana utrymmen eller, om det finns mer än ett sådant däck, på det däck som har 

den största summan av sådana längder två brandbekämparutrustningar och dessutom två set personlig 

utrustning. Varje set skall innefatta de detaljer som föreskrivits i FSS-koden eller annan standard som har 

definierats av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

37.2.2 I fartyg typ A skall det finnas två ytterligare brandbekämparutrustningar för varje vertikal huvudzon. Inga 

ytterligare brandbekämparutrustningar krävs emellertid för trapphus som utgör enskilda vertikala huvudzoner 

och för de vertikala huvudzoner i ett fartygs för eller akter som inte innehåller utrymmen av kategorierna (6), (7) 

eller (11) definierade i Regel 8, avsnitt 6.3; 

37.2.3 På fartyg typ A skall för varje par andningsapparater en vattendimspruta finnas förvarad intill sådan apparatur. 

Militära sjösäkerhetsinspektionen kan lindra detta krav på grundval av fartygets typ och alternativa 

arrangemang. 

37.3 Dessutom skall det i tankfartyg finnas två brandbekämparutrustningar. 

37.4 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan kräva ytterligare set personlig utrustning och andningsapparatur med 

vederbörlig hänsyn till fartygets storlek och typ. 

37.5 Två reservpåfyllningar skall finnas för varje erforderlig andningsapparatur. 

37.6 Fartyg typ B, typ C och typ D, som är utrustade med lämpligt placerade hjälpmedel för full laddning av 

luftcylindrarna fritt från föroreningar, behöver enbart medföra en reservpåfyllning för varje erforderlig apparatur. I 

fartyg typ A skall finnas minst två reservpåfyllningar för varje andningsapparatur. 

38 Förvaring av brandbekämparutrustningar 

38.1 Brandbekämparutrustningarna eller seten med personlig utrustning skall hållas bruksklara på lättåtkomlig plats, 

som är beständigt och tydligt märkt. 

38.2 Minst två brandbekämparutrustningar och dessutom ett set personlig utrustning skall finnas tillgängliga vid varje 

enskild plats. Minst två brandbekämparutrustningar skall förvaras i varje vertikal huvudzon. 

Brandbekämparutrustningar och andningsapparatur för fartyg typ (H) 

39 Alla fartyg typ B (H) och C (H) skall ha minst tre set brandbekämparutrustning per brandkontrollzon. 

40 Vart och ett av andningsapparaturseten skall vara försett med cylindrar med 1 800 liters kapacitet. Den totala vikten 

för en apparatur (inklusive cylinder, ventiler och mask) får inte överstiga 12,0 kg. Två reservcylindrar skall finnas för 

varje apparatur. Alla cylindrar, apparaturer och ventiler skall vara av samma typ. Apparatur med mindre kapacitet 

och lägre vikt kan accepteras, om den bedöms vara mera lämplig för den avsedda användningen och flera 

reservcylindrar finns att tillgå. 

41 När det finns mer än en brandkontrollzon skall brandbekämparutrustningarna delas upp mellan två brandstationer 

placerade på säkert inbördes avstånd. Brandstationerna skall vara tydligt märkta. På fartyg med enbart en 

brandkontrollzon och ett låsbart utrymme för brandbekämparutrustning skall detta låsbara utrymme vara tillgängligt 

från öppet däck eller styrhytt. 


VI-78 

ORIGINAL



Juni 2008 

42 Varje brandstation skall vara försedd med 3 brandslangar, inklusive munstycken och skiftnycklar, 2 bärbara släckare 

(12 kg pulver eller ekvivalent) och tre nödandningsapparater (enligt definition i IMO:s FSS-kod eller annan standard 

som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen). 

43 Anordningen av brandstationerna skall vara sådan att all utrustning är lätt åtkomlig och färdig för omedelbar 

användning. Det skall finnas anordningar för att hänga upp skyddskläder i hängande läge. 

44 Andra arrangemang (typ av utrustning och antal) kan accepteras istället för ovanstående när det svarar mot 

överenskommen standard. 

Slangvindeenheter 

45 Placering och typ av slangvindeenheter skall vara i enlighet med en standard som kan godkännas av Militära 







Regel 10 Bibehålla funktionaliteten 


1 Att säkerställa att funktionaliteten hos väsentliga säkerhetsfunktioner och andra definierade funktioner vid eventuell 

brand kan bibehållas och/eller återhämtas till en miniminivå som specificeras i denna Regel eller till en specificerad 

nivå som överensstämmer med driftskonceptet, beroende på vilken som är den striktaste. 


2 Gemensamt krav för alla fartygstyper: fortsatt eller återhämtad funktion för de säkerhets- och driftsrelaterade 

systemen till en specificerad nivå som svarar mot driftskonceptet. 

3 Krav för fartyg typ A, B>50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar och C (L ≥ 120 met er eller med tre eller 

flera vertikala huvudzoner): fortsatt eller återhämtad funktion för de system som krävs för säker återfärd till hamn för 

egen maskin efter ett brandrelaterat haveri, som inte överskrider det haveritröskelvärde som anges i avsnitt 4.5, som 

också ger funktionella krav och funktionsnormer för säkra områden ombord på fartyget. Samlingsstationer skall 

betraktas som säkra områden. 

Tillämpning 

4 Fartyg konstruerade den eller efter den 1 januari 2009 med en längd mellan perpendiklarna om 120 meter eller mera 

eller som har tre eller flera vertikala huvudzoner skall uppfylla föreskrifterna i denna Regel. 

Haveritröskelvärde, säker återfärd till hamn och säkra områden 

5 Syfte 

5.1 Syftet i denna del av denna Regel är att fastställa konstruktionskriterier för ett fartygs säkra återfärd till hamn för 

egen maskin efter ett haveri, som inte överskrider det haveritröskelvärde som anges i avsnitt 4.5, som också ger 

funktionella krav och funktionsnormer för säkra områden. 


VI-79 

ORIGINAL



Juni 2008 

6 Haveritröskelvärde 

6.1 Haveritröskelvärdet i brandsammanhang innefattar: 

6.1.1 förlust av ursprungligt utrymme upp till närmaste “A”-klassavgränsningar, vilka kan utgöra en del av det 

ursprungliga utrymmet, om det ursprungliga utrymmet skyddas av ett fast brandsläckningsystem; eller 

6.1.2 förlust av det ursprungliga utrymmet upp till närmaste “A”-klassavgränsningar, vilka inte utgör en del av det 

ursprungliga utrymmet. 

7 Säker återfärd till hamn* 

Anmärkning 

* Se Funktionsnormer för de system och anordningar som skall förbli funktionella på passagerarfartyg för säker återfärd till hamn och ordnad evakuering och 

utrymning efter ett haveri (MSC.1/Circ.1214). 

7.1 När brandskadan inte överskrider det haveritröskelvärde som anges i avsnitt 6, skall fartyget kunna återvända till 

hamn och samtidigt erbjuda ett säkert område enligt definition i Regel 1. För att anses i stånd att återvända till 

hamn skall följande systems förbli funktionella i den kvarvarande del av fartyget som inte påverkats av brand: 

7.1.1 framdrivning; 

7.1.2 styrsystem och styrmanöversystem; 

7.1.3 navigeringssystem; 

7.1.4 system för påfyllning, överföring och användning av brännolja; 

7.1.5 intern kommunikation mellan kommandobrygga, maskinrum, skadekontrollstationer, brandbekämpnings- och 

skadekontrollteam och efter behov för meddelanden till och sammankallning av personlig; 

7.1.6 extern kommunikation; 

7.1.7 huvudbrandledning; 

7.1.8 fasta brandsläckningssystem; 

7.1.9 brand- och rökdetekteringssystem; 

7.1.10 länspumpnings- och ballastsystem; 

7.1.11 mekaniskt manövrerade vattentäta och halvt vattentäta dörrar; 

7.1.12 system avsedda som stöd för “säkra områden” som anges i avsnitt 8.1.2; 

7.1.13 översvämningsdetekteringssystem; 

7.1.14 andra system som av Militära sjösäkerhetsinspektionen fastställts som vitala för skadekontrollarbetet. 

8 Säkra områden 

8.1 Funktionella krav: 

8.1.1 Säkra områden skall generellt utgöras av invändiga utrymmen; utnyttjande av ett utvändigt område som säkert 

område kan emellertid tillåtas av Militära sjösäkerhetsinspektionen med hänsyn till eventuella begränsningar till 

följd av driftsområdet och relevanta förväntade miljöförhållanden. 

8.1.2 Säkra områden skall för alla som vistas där medföra förljande grundläggande funktioner för att säkerställa att 

hälsan bibehålls för personerna ombord: 

8.1.2.1 sanitet; 

8.1.2.2 vatten; 


VI-80 

ORIGINAL



Juni 2008 

8.1.2.3 mat; 

8.1.2.4 alternativ lokal för sjukvård; 

8.1.2.5 skydd mot väder och vind; 

8.1.2.6 medel för att förhindra värmepåkänningar och hypotermi; 

8.1.2.7 ljus; 

8.1.2.8 ventilation. 

Anmärkning: Se Funktionsnormer för de system och organ som skall förbli funktionella på passagerarfartyg för säker återfärd till hamn och ordnad evakuering 

och utrymning efter ett haveri (MSC.1/Circ.1214). 

8.1.3 Ventilationens utformning skall minska risken för att rök och heta gaser skulle kunna påverka utnyttjandet av 

säkra områden. 

8.1.4 Möjligheter att komma åt livräddningsutrustning skall finnas från varje område som identifierats eller används 

som säkert område med hänsyn till att en vertikal huvudzon kanske inte finns tillgänglig för invändig genomgång. 

8.2 Alternativ lokal för sjukvård 

8.2.1 Alternativ lokal för sjukvård skall svara mot en standard som kan godtas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Anmärkning: Se Vägledning för upprättande av medicinska och sanitetsrelaterade tjänster för passagerarfartyg (MSC/Circ.1129. 

Konstruktionskriterier för system som skall förbli funktionella efter ett brandhaveri 

9 Syfte 

9.1 Syftet i denna del av denna Regel är att ge konstruktionskriterier för system som måste förbli funktionella till stöd 

för ordnad evakuering och utrymning av ett fartyg om det haveritröskelvärde som definierats i avsnitt 8.1.2 i 

denna Regel överskrids. 

10 System 

10.1 För det fall en vertikal huvudzon blir obrukbar till följd av brand, skall följande system vara så utförda och 

segregerade att de förblir funktionella: 

10.1.1 huvudbrandledning; 

10.1.2 interna kommunikationer (till stöd för brandbekämpning enligt behov för meddelanden till och evakuering av 

personlig); 

10.1.3 medel för extern kommunikation; 

10.1.4 länspumpningssystem för bortforsling av brandbekämpningsvatten; 

10.1.5 belysning längs utrymningsvägar, vid samlingsstationer och vid stationer för embarkering av 

livräddningsenheter; 

10.1.6 vägledningssystem för utrymning skall finnas tillgängliga. 

10.2 Ovanstående system skall kunna vara i drift under minst 3 timmar på grundval av antagandet att inga skador 

föreligger utanför den obrukbara vertikala huvudzonen. Dessa system måste inte förbli funktionella inom 

obrukbara vertikala huvudzoner. 

10.3 Kablage och rörsystem inom en kapp konstruerad enligt “A-60”-standard skall anses förbli intakta och brukbara 

även om de löper genom den obrukbara vertikala huvudzonen för syftena i avsnitt 10.1. En ekvivalent grad av 

skydd för kablage och rörledningar kan vara godkänd av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 


VI-81 

ORIGINAL



Juni 2008 






Regel 11 Utrymning, evakuering och räddning av personlig 

Funktionellt krav 

2 Att ta fram planer och arrangemang som möjliggör säker utrymning, evakuering och räddning av personlig från 

utrymmen som har påverkats av brand. 

Funktionskrav 


3 För krav avseende utrymning, evakuering och räddning av personlig efter en brand hänvisas till Kapitel VII, 

Utrymning, evakuering och räddning. 






Regel 12 Tillhandahållande av driftsinformation 


1 Att hålla med information som behandlar den funktionella effektiviteten, beredskapen och besättningens utbildning 

för de installerade brandsäkerhetsarrangemang som svarar mot driftskonceptet. 



2 Att upprätthålla och övervaka effektiviteten för de brandsäkerhetsåtgärder fartyget är utrustat med. För detta syfte 

skall följande krav uppfyllas: 

2.1 brandskyddssystems och brandbekämpningssystem och -utrustning skall hållas i bruksklart skick; 

2.2 brandskyddssystems och brandbekämpningssystem och -utrustning skall testas och inspekteras ordentligt. 

3 Att lindra konsekvenserna av brand med hjälp av korrekta instruktioner för utbildning och övningar med personer 

ombord avseende korrekta tillvägagångssätt under nödsituationsförhållanden; 

4 Att hålla med information och instruktioner för korrekt hantering av fartyg och last i förhållande till brandsäkerhet. 

Driftsberedskap och underhåll 

5 Allmänna krav 

5.1 Närhelst fartyget är i drift skall kraven i avsnitt 2.1 uppfyllas. Ett fartyg är inte i drift när: 

5.1.1 det är inne för reparation eller avrustning (antingen för ankare eller i hamn) eller i torrdocka; 

5.1.2 det har deklarerats inte vara i drift av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 


VI-82 

ORIGINAL



Juni 2008 

6 Driftsberedskap 

6.1 Följande brandskyddssystem skall hållas i gott skick för att säkerställa deras erforderliga funktion vid en eventuell 

brand: 

6.1.1 strukturella brandskydd inklusive brandbeständiga indelningar och skydd av öppningar och genomföringar i 

dessa indelningar; 

6.1.2 branddetekterings- och brandlarmssystem; 

6.1.3 komponenter i utrymningssystem och utrustning. 

6.2 Brandbekämpningssystem och -utrustning, personlig skyddsutrustning (PSU) och andningsapparatur skall hållas 

i gott funktionellt skick och enkelt tillgängliga för omedelbart bruk. Bärbara släckare som har tömts skall 

omgående fyllas på nytt eller bytas ut mot en ekvivalent enhet. 

7 Underhåll, provning och inspektioner 

7.1 Underhåll, provning och inspektioner skall utföras på grundval av riktlinjer godkända av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen och på ett sätt som tar vederbörlig hänsyn till att säkerställa tillförlitligheten hos 

brandbekämpningssystem och -utrustning. 

Anmärkning: Se Riktlinjer för underhåll och inspektion av brandskyddssystem och -utrustning (MSC/Circ.850). 

7.2 Underhållsplanen skall förvaras ombord på fartyget och skall finnas tillgänglig för inspektion närhelst så krävs av 


7.3 Underhållsplanen skall minst omfatta följande brandskyddssystem och brandbekämpningssystems samt 

utrustningar, i förekommande fall: 

7.3.1 huvudbrandledning, brandpumpar och brandposter inklusive slangar, munstycken och internationella 

landanslutningar; 

7.3.2 fasta branddetekterings- och brandlarmssystem; 

7.3.3 detektorer för brännbara gaser; 

7.3.4 fasta brandsläckningssystem och annan brandsläckningsutrustning; 

7.3.5 automatiska sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmssystem; 

7.3.6 inertgassystem; 

7.3.7 däckskumsystem; 

7.3.8 brandsäkerhetsarrangemang i pumprum; 

7.3.9 ventilationssystem inklusive brand- och rökspjäll, fläktar och tillhörande manöverdon; 

7.3.10 nödavstängning av bränsletillförsel; 

7.3.11 branddörrar, inklusive tillhörande manöverdon; 

7.3.12 allmänna nödlarmssystem; 

7.3.13 huvudradiosystem; 

7.3.14 lågt placerad belysning; 

7.3.15 andningsapparatur för nödutrymning; 

7.3.16 handbrandsläckare inklusive reservfyllningar; 

7.3.17 brandbekämparutrustningar inklusive PSU och andningsapparatur; 


VI-83 

ORIGINAL



Juni 2008 

7.3.18 brand-, sök- och räddningsutrustning. 

7.4 Underhållsprogrammet får vara datorbaserat. 

Instruktioner, ombordutbildning och övningar 

8 Syfte 

8.1 Syftet med denna sektion av denna Regel är att lindra konsekvenserna av en brand med hjälp av riktiga 

instruktioner för utbildning av och övningar med personer ombord avseende korrekt agerande under kritiska 

förhållanden. För detta syfte, skall besättningen ha nödvändiga kunskaper och kompetens för att handera 

brandnödsituationer. 

9 Allmänna krav 

9.1 Instruktioner, uppgifter och organisation 

9.1.1 Besättningsmedlemmar skall erhålla instruktioner om brandsäkerhet ombord på fartyget. 

9.1.2 Besättningsmedlemmar skall erhålla instruktioner om sina tilldelade uppgifter. 

9.1.3 Personer ansvariga för brandsläckning skall organiseras. Dessa personer skall ha förmåga att fullgöra sina 

uppgifter vid varje tidpunkt när fartyget är i drift. 

9.2 Ombordutbildning och övningar 

9.2.1 Besättningsmedlemmar skall utbildas så att de känner till såväl arrangemangen på fartyget som placering och 

användning av alla brandbekämpningssystem och utrustningar som de kan anmodas använda. 

9.2.2 Utbildning i att använda andningsapparatur för nödutrymning skall anses utgöra ett led i ombordutbildningen. 

9.2.3 Hur besättningsmedlemmar som tilldelats brandbekämpningsuppgifter utför sina åligganden skall utvärderas 

regelbundet genom genomförande av ombordutbildning och övningar för att identifiera områden i behov av 

förbättring, för att säkerställa att kompetensen vad gäller brandbekämpningsförmåga upprätthålls samt för att 

säkerställa brandbekämpningsorganisationens driftsberedskap. 

9.2.4 Ombordutbildning i användningen av fartygets brandsläckningssystem och -utrustning skall ges så snart som 

möjligt men inte senare än två veckor efter att en besättningsmedlem mönstrat på fartyget. Om emellertid 

besättningsmedlemmen går på ett schemalagt roterande uppdrag på fartyget, skall sådan utbildning ges senast 

två veckor efter tidpunkten för första påmönstringen på fartyget. Instruktioner avseende användningen av 

fartygets brandsläckningsutrustning skall ges med samma intervall som övningarna. Individuella instruktioner 

kan täcka olika delar av fartygets brandsläckningsutrustning men all brandsläckningsutrustning på fartyget skall 

genomgås inom en period om två månader. 

9.2.5 Brandövningar 

9.2.5.1 Brandövningar skall, i möjligaste mån, genomföras som om en verklig nödsituation råder. 

9.2.5.2 Varje besättningsmedlem skall delta i minst en brandövning varje månad. Övningarna med besättningen skall 

äga rum inom ett dygn efter det att fartyget lämnat en hamn om fler än 25 % av besättningen inte har deltagit 

i brandövningar ombord på just det fartyget under föregående månad. När ett fartyg tas i drift för första 

gången, efter större modifiering eller när en ny besättning mönstrar på, skall dessa övningar hållas före 

avsegling. Militära sjösäkerhetsinspektionen kan acceptera andra arrangemang som är minst ekvivalenta för 

sådana fartygsklasser för vilka detta är praktiskt ogenomförbart. 

9.2.5.3 Brandövningar skall planeras på ett sådant sätt att vederbörlig hänsyn tas till regelbundna praktiska övningar 

avseende de olika nödsituationer som kan inträffa, beroende på typ av fartyg och last. 

9.2.5.4 Varje brandövning skall omfatta: 

9.2.5.4.1 besättningsmedlemmar anmäler sig till stationer och förbereder sig för sina tilldelade uppgifter; 

9.2.5.4.2 start av en brandpump med användning av minst de två erforderliga vattenstrålarna för att påvisa att 

systemet är i korrekt funktionsskick; 


VI-84 

ORIGINAL



Juni 2008 

9.2.5.4.3 kontroll av brandmansutrustning och annan personlig räddningsutrustning; 

9.2.5.4.4 kontroll av relevant kommunikationsutrustning; 

9.2.5.4.5 kontroll av funktionen hos vattentäta dörrar, branddörrar, brandspjäll och huvudintag och –utlopp till 

ventilationssystem i övningsområdet; 

9.2.5.4.6 kontroll av nödvändiga arrangemang för efterföljande evakuering av fartyget. 

9.2.5.5 Den utrustning som används under övningar skall återställas till fullt driftsskick och eventuella fel och defekter 

som upptäcks under övningarna skall åtgärdas så snart som möjligt. 

9.2.6 Protokoll 

9.2.6.1 Datum för och detaljer kring brandövningar och ombordutbildning skall registreras i sådan loggbok som kan 

föreskrivas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Om en fullständig övnings- eller utbildningsomgång inte 

genomförs vid avtalad tidpunkt, skall en anteckning göras i loggbok med uppgift om omständigheterna och 

omfattningen av den genomförda övnings- eller utbildningsomgången. 

9.3 Utbildningshandböcker 

9.3.1 En utbildningshandbok skall finnas i varje besättningsmäss och fritidslokaler eller i varje besättningshytt. 

9.3.2 Utbildningshandboken skall vara skriven på fartygets arbetsspråk. 

9.3.3 Utbildningshandboken, som kan omfatta flera volymer, skall i lättfattliga termer innehållacontain de instruktioner 

och den information som krävs i avsnitt 9.3.4, i möjligaste mån med illustrationer. Alla delar av sådan 

information kan finnas i form av audiovisuella hjälpmedel istället för handboken. 

9.3.4 Utbildningshandboken skall i detalj förklara följande: 

9.3.4.1 allmän brandsäkerhetspraxis och försiktighetsåtgärder hänförliga till riskerna med rökning, elektriska risker, 

brandfarliga vätskor och liknande vanliga ombordrisker; 

9.3.4.2 allmänna instruktioner om brandbekämpningsverksamhet och brandbekämpningsrutiner inklusive rutiner för 

att avisera en brand och använda manuellt manövrerade anropsstationer; 

9.3.4.3 innebörd av fartygets larm; 

9.3.4.4 manövrering och användning av brandbekämpningssystem och -utrustning; 

9.3.4.5 manövrering och användning av branddörrar; 

9.3.4.6 manövrering och användning av brand- och rökspjäll; 

9.3.4.7 räddningssystem och -utrustning. 

9.4 Brandkontrollplaner 

Anmärkning: 

Se Grafiska symboler för brandkontrollplaner, antagna av IMO genom resolution A.952(23). 

9.4.1 Allmänna layouter skall finnas permanent anslagna till vägledning för fartygets officerare och tydligt för varje 

däck visa kontrollstationerna, de olika brandsektioner som omges av "A"-klassindelningar, de sektioner som 

omges av "B"-klassindelningar samt detaljer kring branddetekterings- och brandlarmssystem, 

sprinkleranläggning och brandsläckningsutrustning, tillträdesvägar till olika sektioner, däck etc. samt 

ventilationssystemet inklusive detaljer kring fläktmanövreringspositioner, placering av spjäll och 

identifieringsnummer för de ventilationsfläktar som betjänar respektive sektion. Alternativt, i Militära 

sjösäkerhetsinspektionens val, kan ovannämnda uppgifter sammanställas i ett häfte, varav varje officer skall 

erhålla en kopia och en kopia skall ständigt finnas tillgänglig ombord på åtkomlig plats. Planer och häften skall 

hållas aktuella; eventuella ändringar skall införas så snart som detta är görligt. Beskrivningar i sådana planer 

och häften skall vara på det eller de språk som krävs av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Om språket varken 

är engelska eller franska skall en översättning till ett av dessa språk ingå. 


VI-85 

ORIGINAL



Juni 2008 

9.4.2 En dubblettsats av brandkontrollplaner eller ett häfte som innehåller sådana planer skall permanently förvaras i 

ett iögonenfallande märkt väderbeständigt hölje utanför däckshuset till hjälp för landbaserad 

brandbekämpningspersonal. 

Anmärkning: 

Se Riktlinjer avseende placering av brandkontrollplaner till hjälp för landbaserad brandbekämpningspersonal (MSC/Circ.451). 

10 Ytterligare krav för fartyg typ A och typ B > 50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar 

10.1 Brandövningar 

10.1.1 En brandövning skall äga rum veckovis till förmån för icke-besättningsmedlemmar. Dessa övningar skall ta 

vederbörlig hänsyn till avisering av icke-besättningsmedlemmar och förflyttning av icke-besättningsmedlemmar 

till samlingsstationer och evakueringsdäck. Hela besättningen behöver inte vara involverad i varje övning men 

varje besättningsmedlem måste delta i en brandövning varje månad enligt kraven i avsnitt 9.2.5.2. 

10.2 Brandkontrollplaner 

10.2.1 Planer och häften som krävs enligt avsnitt 9.4.1 skall ge information avseende brandskydd, brandvarning och 

brandsläckning. 

Anmärkning: Se riktlinjer utfärdade av IMO som resolution A.756(18) eller annan standard som antagits av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Drift 

11 Syfte 

11.1 Syftet med denna sektion av denna Regel är att ge information och instruktioner för korrekt fartygsdrift i enlighet 

med driftskonceptet i förhållande till brandsäkerhet. För detta syfte skall följande funktionella krav uppfyllas: 

11.1.1 brandsäkerhetsdriftshäften skall finnas ombord; 

11.1.2 frigörande av brandfarliga ångor från lasttanksluftning skall kontrolleras. 

12 Brandsäkerhetsdriftshäften 

12.1 Erforderliga brandsäkerhetsdriftshäften skall innehålla nödvändig information och instruktioner för säker drift av 

fartyget i enlighet med driftskonceptet i förhållande till brandsäkerhet. I häftet skall ingå information avseende 

besättningens ansvar för den allmänna brandsäkerheten på fartyget under alla förhållanden. För fartyg som 

medför farligt gods hänvisas till kraven i Regel 13. 

12.2 Brandsäkerhetsdriftshäftet skall finnas i varje besättningsmäss och fritidslokal eller i varje besättningshytt. 

12.3 Brandsäkerhetsdriftshäftet skall vara skrivet på fartygets arbetsspråk. 

12.4 Brandsäkerhetsdriftshäftet kan kombineras med de utbildningshandböcker som krävs i avsnitt 9.3. 

12.5 De krav som ingår i avsnitten 12.1 till 12.4 kan ersättas av ett alternativt system. Under alla förhållanden skall 

systemet godkännas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

13 Ytterligare krav för tankfartyg 

13.1 Allmänt 

13.1.1 Det brandsäkerhetsdriftshäfte som avses i avsnitten 12.1 till 12.4 skall innefatta föreskrifter för att förhindra att 

brand sprider sig till lastområdet genom antändning av brandfarliga ångor och innehålla rutiner för 

gasurblåsning och/eller gastömning av lasttankar med hänsyn till föreskrifterna i avsnitt 13.2. 

13.2 Rutiner för urblåsning och/eller gastömning av lasttank 

13.2.1 När fartyget är försett med ett inertgassystem skall lasttankarna först blåsas ur i enlighet med föreskrifterna i 

Regel 3, avsnitt Error! Reference source not found. tills halten av kolväteångor i lasttankarna reducerats till 

mindre än 2 volym-%. Därefter kan gastömning äga rum på lasttankdäcksnivå. 


VI-86 

ORIGINAL



Juni 2008 

13.2.2 När fartyget inte är försett med ett inertgassystem skall tillvägagångssättet vara sådant att den brännbara 

ångan inledningsvis släpps ut via: 

13.2.2.1 de luftningsöppningar som specificerats i Regel 3, avsnitten Error! Reference source not found. och Error! 

Reference source not found.; 

13.2.2.2 utlopp minst 2 meter ovanför lasttankdäcksnivå med en vertikal utflödeshastighet om minst 30 m/s som 

bibehålls under gastömningsförloppet; eller 

13.2.2.3 utlopp minst 2 meter ovanför lasttankdäcksnivå med en vertikal utflödeshastighet om minst 20 m/s och med 

skydd av lämpliga anordningar för att förhindra att eld tränger igenom. 

13.2.3 Ovanstående utlopp skall vara placerade minst 10 meter, mätt horisontellt, från närmaste luftintag och 

öppningar till slutna utrymmen som innehåller en tändkälla och från däcksmaskinerier, vilka kan omfatta 

ankarspel och öppningar till låsbara kedjeutrymmen samt utrustning som kan utgöra en antändningsrisk. 

13.2.4 När halten brandfarliga ångor vid utflödet har reducerats till 30 % av det undre antändningsgränsvärdet kan 

gastömningen fortsättas på lasttankdäcksnivå. 


14 Driftsinformationen skall godkännas som överensstämmande med ovanstående Funktionella krav. 

Regel 13 Särskilda kravspecifikationer 


1 Att tillse att alla speciella egenskaper hos fartyget är förenliga med brandsäkerhetskraven och övriga funktionella 

kravspecifikationer i detta kapitel. Bland exemplen ingår flygtekniska hjälpmedel samt förvaring och transport av 

fordon, vätskor i bulk och styckegods. 


Allmänna krav för alla fartygstyper 

Farligt gods 

2 Syfte 

2.1 Syftet med detta avsnitt av bestämmelserna är att ange extra säkerhetsåtgärder för att kunna uppfylla villkoren i 

detta kapitel avseende brandsäkerheten ombord på fartyg som transporterar farligt gods som inte finns angivet 

någon annanstans i denna kodex eller i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens definitioner och 

bestämmelser. I detta syfte skall följande funktionella kravspecifikationer vara uppfyllda: 

2.1.1 det skall finnas brandskyddssystem för att skydda fartyget från ytterligare brandrisker relaterade till transport av 

farligt gods; 

2.1.2 det farliga godset skall vara tillräckligt separerat från antändningskällor; 

2.1.3 personlig skyddsutrustning skall finnas och vara anpassad för riskerna relaterade till transport av farligt gods. 

3 Allmänna kravspecifikationer 

3.1 Följande fartygstyper och lastutrymmen skall styra tillämpningen av tabellerna 13-1, 13-2 och 313-3: 

3.1.1 fartyg och lastutrymmen som inte är särskilt konstruerade för att transportera lastbärare utan är avsedda att 

transportera farligt gods i förpackad form inklusive gods i lastbärare och portabla tankar; 

3.1.2 specialbyggda containerfartyg och lastutrymmen avsedda att transportera farligt gods i lastbärare och portabla 

tankar; 

3.1.3 ro-ro-fartyg och ro-ro-utrymmen avsedda för transport av farligt gods; 


VI-87 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.1.4 fartyg och lastutrymmen avsedda för transport av fast farligt gods i bulk; 

3.1.5 fartyg och lastutrymmen avsedda för transport av annat farligt gods än vätskor och gaser i bulk på fartygsburna 

lastbärare. 

4 Speciella kravspecifikationer 

4.1 Om inget annat angivits, skall följande kravspecifikationer styra tillämpningen av tabellerna 13-1, 13-2 och 13-3 

för stuvning av farligt gods "på däck" såväl som "under däck", där numreringen av följande avsnitt anges i 

tabellens första kolumn. 

Tabell 13-1: Tillämpning av kravspecifikationerna för olika typer av transport av farligt gods ombord i fartyg och i 

lastutrymmen 

I de fall X förekommer i Tabell 13-1 innebär detta att kravet är tillämpligt för alla klasser av farligt gods som anges på 

motsvarande rad i Tabell 13-3, förutom vad som anges i anmärkningarna. 

Regel 

13, 

avsnitt 3 

3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.1.4 3.1.5 

Regel 

13, 

avsnitt 

Väderdäck 

3.1.1 t.o.m. 

3.1.5 

Inte 

specifikt 

angivet 

Container- 

lastutrymmen 

Slutna ro-routrymmen 

5 


Öppna roroutrymmen 

Fast farligt gods i bulk 

VI-88 

ORIGINAL 

Fartygsburna 

båtar 

X 

4.2.1 X X X X X För tillämpning av krav 

4.2.2 X X X X X 

enligt Regel 13 för olika 

klasser av farligt gods, 

- 

4.2.3 - X X X X se Tabell 13-2 

X 

4.2.4 - X X X X X 

4.3.1 - X X X X X 4 

4.4.1 - X X X - X 4 

4.5.1 - X X 1 X - X 4 

4.5.2 - X X 1 X - X 4 

till 4.6 - X X X - - 

4.7.1 X X X X X - 

4.7.2 X X X X X - 

4.8.1 X X - - X 

4.9.1 X X X 2 X X - 

4.10.1 - - - X 3 X - 

4.11.1 - - - X - - 

4.11.2 - - - X - - 


1 För klass 4 och 5.1 ej tillämpligt för stängda lastbärare. 

För klass 2, 3, 6.1 och 8 kan fläkthastigheten minskas till minst två luftbyten vid transport i stängda lastbärare. I detta avseende räknas en 

portabel tank som en stängd lastbärare. 

2 Gäller endast däck. 

3 Gäller endast stängda ro-ro-utrymmen som inte kan förseglas. 

4 I specialfall där lastbärarna kan innehålla brandfarliga ångor eller skulle kunna avge brandfarliga ångor till ett säkert utrymme utanför 

lastbäraren via ventilationstrummor som kopplats till lastbärarna, kan dessa kravspecifikationer inskränkas eller kringgås i enlighet med 

Militära sjösäkerhetsinspektionens bedömning. 

5 Specialkategoriutrymmen räknas som stängda ro-ro-utrymmen vid transporter av farligt gods.



Juni 2008 

Tabell 13-2: Tillämpning av kraven för olika klasser av farligt gods för fartyg och lastutrymmen som transporterar 

fast farligt gods i bulk 

Regel 13, avsnitt 

Klass 4.1 4.2 4.3 6 5.1 6.1 8 9 

4.2.1 X X - X - - X 

4.2.2 X X - X - - X 

4.3.1 X X 7 X X 8 - - X 8 

4.5.1 - X 7 X - - - - 

4.5.2 X 9 X 7 X X 7.9 - - X 7.9 

4.5.3 X X X X X X X 

4.7.1 X X X X X X X 

4.9.1 X X X X 7 - - X 10 


6 Riskerna med ämnen i denna klass vilka kan transporteras i bulk är sådana att Militära sjösäkerhetsinspektionen måste ta speciell hänsyn 

till konstruktion och utrustning på det aktuella fartyget utöver uppfyllandet av de i denna tabell numrerade kraven. 

7 Enbart tillämpliga för utsäde som innehåller lösningsmedelsextrakt, för ammoniumnitrat och för ammoniumnitratgödningsmedel. 

8 Enbart tillämpliga för ammoniumnitrat och för ammoniumnitratgödningsmedel. Det är emellertid tillräckligt med en skyddsklass i enlighet 

med de normer som ingår i IEC:s publikation 60079, Elektrisk apparatur för miljöer med explosiva gaser. 

9 Enbart lämpliga trådnätsskydd krävs. 

10 Det räcker med kraven enligt Code of Safe Practice for Solid bulk Cargoes som antagits genom resolution A.434(XI) i senaste version. 


VI-89 

ORIGINAL



Juni 2008 

Tabell 13-3: Tillämpning av kraven för olika klasser av farligt gods förutom fast farligt gods i bulk 

Klass 

Regel 13 

Avsnitt 

4.2.1 

4.2.2 

4.2.3 

4.2.4 

4.3.1 

4.4.1 

4.5.1 

4.5.2 

till 4.6 

4.7.1 

4.7.2 

1.1 

till 

1.6 1.4 

S 

2.1 2.2 2.3 3 3 4.1 4.2 4.3 5.1 5.2 6.1 6.1 6.1 6.1 8 8 8 8 9 

Vätskor 

≤ 23°C 15 

Vätskor 

> 23°C 15 

≤ 61°C 

Vätskor 


Vätskor 

≤ 23°C 15 

Vätskor 

> 23°C 15 

≤ 61°C 

VI-90 

ORIGINAL 

Fasta 

ämnen 

Vätskor 

Vätskor 

≤ 23°C 15 

Vätskor 

> 23°C 15 

≤ 61°C 

X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 

X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X - 

X - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

X - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

X - X - - X - - - - - - - X - - - X - - - 

X X X X X X X X X X X - X X X X X X X X - 

- - X - X X - X 11 X 11 X X 11 - - X X X 11 - X X - X 1 

- - X - - X - - - - - - - X X - - X X - - 

- - - - - X - - - - - - X X X - - X - - - 

- - X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 1 

- - - - - X X X X X X - - X X - - X X - - 

4.8.1 X 12 - X X X X X X X X X 13 - - X X - - X X - - 

4.9.1 

X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 

4.10.1 X X X X X X X X X X X X 16 X X X X X X X X X 

4.11.1 X X X X X X X X X X X X 16 X X X X X X X X X 


11 När "mekaniskt ventilerade utrymmen" krävs i IMDG (Internationella sjöfartskoden för farligt gods) i senaste version. 

12 Stuva under alla förhållanden på 3 meters horisontellt avstånd från maskinrumsavgränsningar. 

13 Se IMDG-koden i senaste version. 

14 Som är lämpligt för det gods som skall transporteras. 

15 Avser flampunkt. 

16 Enligt föreskrifterna i IMDG-koden i senaste version är det förbjudet att stuva farligt gods av klass 5.2 under däck eller i slutna ro-routrymmen. 

4.2 Vattentillförsel 

4.2.1 Åtgärder skall vidtas för att garantera omedelbar tillgång till vatten från huvudbrandledning vid rätt tryck 

antingen genom permanent trycksättning eller genom lämpligt placerade fjärrkontroller för brandpumparna. 

Fasta 

1 

4



Juni 2008 

4.2.2 Den tillförda vattenmängden skall kunna mata fyra munstycken av den storlek och med de tryck som anges i 

bestämmelse 9, avsnitten 2 till och skall kunna riktas mot alla delar av det tomma lastutrymmet. Samma 

vattenmängd kan tillföras på andra sätt i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens bestämmelser. 

4.2.3 Åtgärder skall vidtas så att de avsedda lastutrymmena under däck effektivt kyls ned med minst 5 liter per minut 

och kvadratmeter räknat på lastutrymmets vågräta yta, antingen med ett fast vattenspridningssysten eller 

genom att lastutrymmet flödas. I små lastutrymmen kan slangar användas för detta syfte och i små delar av 

större lastutrymmen i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens gottfinnande. Dränerings- och 

pumpanordningarna skall emellertid vara sådana att de förhindrar att fria ytor uppstår. Dräneringssystemet skall 

vara proportionerat så att det kan avlägsna inte mindre än 125 % av den totala kapaciteten hos såväl 

sprinklersystemspumparna som det erforderliga antalet brandslangsmunstycken. Dräneringssystemets ventiler 

skall kunna skötas från en plats utanför det skyddade området, i närheten av kontrollinstrumenten för 

släckningssystemet. Dräneringsbrunnarna skall ha tillräckligt stor upptagningskapacitet och de skall vara 

placerade vid fartygets sidoskrov på ett inbördes avstånd om max 40 meter i varje vattentätt skott. Om detta 

inte är möjligt, bör den negativa effekten på stabiliteten från den ytterligare vikten och de fria vattenytorna 

beräknas i den omfattning som bedöms nödvändigt av Militära sjösäkerhetsinspektionen i dess godkännande 

av stabilitetsinformationen. 

Anmärkning: 

Hänvisning till Rekommendation avseende fasta brandsläckningssystem för specialkategoriutrymmen som antagits av organisationen genom resolution 

A.123(V). 

4.2.4 Bestämmelser för att vattenfylla ett visst lastutrymme under däck med lämpliga och specificerade hjälpmedel 

kan ersätta kravspecifikationerna i avsnitt 4.2.3. 

4.2.5 Den totala kapaciteten för vattentillförseln skall uppfylla villkoren i avsnitten 4.2.2 och 4.2.3, om dessa är 

tillämpliga, och har simultanberäknats för det största aktuella lastutrymmet. Den totala kapaciteten hos 

huvudbrandpumpen/-arna, den eventuella nödbrandpumpens kapacitet ej medräknad, skall uppfylla 

kravspecifikationerna för kapaciteten i avsnitt 4.2.2. Om ett dränkpumpsystem används för att uppfylla villkoren 

i avsnitt 4.2.3, skall dränkpumpen också tas med i beräkningen av den totala kapaciteten. 

4.3 Antändningskällor 

4.3.1 Elektrisk utrustning och kablar får inte installeras i slutna lastutrymmen eller fordonsutrymmen om inte Militära 

sjösäkerhetsinspektionen bedömer att detta är nödvändigt ur funktionshänseende. Om elektrisk utrustning 

installeras i sådana utrymmen, måste den vara av en certifierat säker typ (se anmärkning) som får användas i 

sådana farliga miljöer som den kan utsättas för, såvida det inte är möjligt att helt isolera det elektriska systemet 

(t.ex genom att ta bort kopplingar i systemet, förutom säkringar). Kablar som löper genom däck och skott skall 

isoleras så att inte gas eller ånga kan tränga igenom. Genomgående kabeldragningar och kablar inuti 

lastutrymmen skall skyddas så att de inte kan skadas genom yttre åverkan. All annan utrustning som kan 

utgöra en antändningskälla för brandfarliga ångor är förbjuden. 

Anmärkning: 

Hänvisning till rekommendationerna från den Internationella eltekniska kommissionen, i synnerhet publikation IEC 60092, Elektriska installationer ombord på 

fartyg. 

4.4 Detekteringssystem 

4.4.1 Ro-ro-utrymmen skall vara utrustade med ett fast system för branddetektering och brandlarm som uppfyller 

kravspecifikationerna i FSS-koden eller någon annan norm som godkänts av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Alla andra typer av lastutrymmen skall vara utrustade med antingen ett fast system för branddetektering och 

brandlarm eller ett rökdetekteringssystem med utsugningsprov som uppfyller kraven i FSS-koden eller någon 

annan norm som godkänts av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Om ett rökdetekteringssystem med 

utsugningsprov används ska det säkerställas att giftiga eller flambara gaser inte kommer in i utrymmen där 

människor kan befinna sig enligt FSS-koden 10.2.1.3. 

Anmärkning: 

Systemet skall vara utformat, konstruerat och installerat på ett sådant sätt att inga giftiga eller lättandändliga ämnen eller brandsläckningsmedel läcker ut till 

några besättnings- eller arbetsutrymmen, kontrollstationer eller maskinutrymmen 

4.5 Ventilation 

4.5.1 Det skall finnas ventilation med tillräcklig kapacitet i slutna lastutrymmen. Anordningen skall ge minst sex 

luftbyten per timme i lastutrymmet, räknat på ett tomt lastutrymme, samtidigt som den vid behov avlägsnar 

ångor från lastutrymmets övre eller nedre delar. 

4.5.2 Fläktarna skall inte öka risken för att brandfarliga gas- och luftblandningar antänds. Lämpliga skyddsgaller av 

ståltråd skall placeras över fläktens intags- och frånluftsöppningar. 


VI-91 

ORIGINAL



Juni 2008 

4.5.3 Det skall finnas naturlig ventilation i de avgränsade lastutrymmen som är avsedda för transport av fast farligt 

gods i bulk, där det inte finns några bestämmelser om mekanisk ventilation. 

4.6 Länspumpar 

4.6.1 Om brandfarliga eller giftiga vätskor skall transporteras i avgränsade lastutrymmen, skall länspumpssystemet 

vara utformat för att skydda mot oavsiktlig pumpning av sådana vätskor genom maskinutrymmets 

ledningsdragning eller pumpar. Om det är stora mängder sådana vätskor som transporteras, skall ytterligare 

metoder för att dränera dessa lastutrymmen övervägas. 

4.6.2 Om länspumpssystemet är utöver systemet som betjänas av pumparna i maskinutrymmet, skall inte systemets 

kapacitet understiga 10 m 3 /tim per betjänat lastutrymme. Om reservsystemet är gemensamt, behöver inte 

kapaciteten överstiga 25 m 3 /tim. Reservpumpsystemet behöver inte utföras med överskott. 

4.6.3 Vid transport av brandfarliga eller giftiga vätskor, skall länsledningen in i maskinutrymmet isoleras antingen 

genom att den förses med en blindfläns eller med en stängd låsbar ventil. 

4.6.4 Avgränsade utrymmen utanför maskinutrymmen som innehåller länspumpar som betjänar lastutrymmen 

avsedda för transport av brandfarliga eller giftiga vätskor bör ha en separat mekanisk ventilation som ger 

åtminstone sex luftbyten per timme. Om utrymmet kan nås från ett annat avgränsat utrymme, skall dörren vara 

självstängande. 

4.6.5 Om dräneringen av lastutrymmena sker genom självtrycksdränering, skall dräneringen antingen leda direkt 

överbord eller till en stängd dräneringstank utanför maskinutrymmena. Tanken skall vara försedd med ett 

fläktrör till en säker plats på öppet däck. Dränering från ett lastutrymme till dräneringsbrunnar i ett lägre 

utrymme är bara tillåtet om utrymmet uppfyller samma kravspecifikationer som det ovanliggande lastutrymmet. 

4.7 Personlig skyddsutrustning 

4.7.1 Det skall finnas fyra uppsättningar kompletta kemdräkter utöver de rökdykarutrustningar som fordras enligt 

bestämmelse 9, avsnitten 36 till 38. Skyddskläderna skall täcka all hud, så att inte någon del av kroppen är 

oskyddad. 

4.7.2 Minst två slutna andningssystem skall finnas utöver dem som fordras enligt bestämmelse 9. För varje 

andningsutrustning skall det finnas två reservluftsbehållare som passar till andningsutrustningen ifråga. Fartyg 

av typ B, C och D som är utrustade med lämpligt placerad utrustning för att fylla ny och okontaminerad luft i 

luftbehållarna behöver endast ha en reservluftsbehållare för varje andningsutrustning. 

4.8 Handbrandsläckare 

4.8.1 Det skall finnas handbrandsläckare med en total kapacitet på minst 12 kg torrpulver eller motsvarande för 

lastutrymmena. Dessa brandsläckare skall finnas utöver de handbrandsläckare som eventuellt fordras i andra 

avsnitt i detta kapitel. 

4.9 Isolering av maskinutrymmets avgränsningar 

4.9.1 De skott som utgör avgränsningar mellan lastutrymmen och maskinutrymmen av kategori A skall isoleras till 

klass "A-60"-standard, såvida inte det farliga godset stuvas på minst 3 meters vågrätt avstånd från sådana 

skott. Andra avgränsningar mellan sådana utrymmen skall isoleras till klass "A-60"-standard. 

4.10 Sprinklersystem 

4.10.1 Alla öppna ro-ro-utrymmen som har ett däck ovanför samt alla utrymmen som bedöms vara stängda ro-routrymmen 

som inte kan förseglas, skall förses med ett godkänt fast vattenspridningssystem med manuell 

utlösning, som skall täcka alla delar av alla däck och fordonsplattformar i det utrymmet, med undantag för att 

Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta att andra fasta brandsläckningssystem används, om de i 

fullständiga tester visat sig vara minst lika effektiva. Dränerings- och pumpanordningarna skall emellertid vara 

sådana att de förhindrar uppkomsten av fria ytor. Dräneringssystemet skall vara proportionerat så att det 

avlägsnar inte mindre än 125 % av den totala kapaciteten hos såväl sprinklersystemspumparna som det 

erforderliga antalet brandslangsmunstycken. Dräneringssystemets ventiler skall kunna skötas från en plats 

utanför det avspärrade området, i närheten av kontrollinstrumenten för släckningssystemet. 

Dräneringsbrunnarna skall ha tillräckligt stor upptagningskapacitet och skall vara placerade vid fartygets 

sidoskrov på ett inbördes avstånd om max 40 meter i varje vattentätt skott. Om detta inte är möjligt, bör den 

negativa effekten på stabiliteten från den ytterligare vikten och de fria vattenytorna beräknas i den omfattning 

som bedöms nödvändigt av Militära sjösäkerhetsinspektionen i dess godkännande av stabilitetsinformationen. 


VI-92 

ORIGINAL



Juni 2008 

4.11 Separering av ro-ro-utrymmen 

4.11.1 Ombord fartyg med ro-ro-utrymmen skall slutna ro-ro-utrymmen avskiljas från angränsande öppna ro-routrymmen. 

Separeringen skall vara sådan att den minimerar genomsläppningen av farliga ångor och vätskor 

mellan sådana utrymmen. Om ro-ro-utrymmet anses vara ett stängt lastutrymme över hela sin längd och till 

fullo skall uppfylla de relevanta speciella kravspecifikationerna i denna bestämmelse, behövs dock ingen sådan 

separering. 

4.11.2 Ombord fartyg med ro-ro-utrymmen skall slutna ro-ro-utrymmen avskiljas från angränsande väderdäck. 

Separeringen skall vara sådan att den minimerar genomsläppningen av farliga ångor och vätskor mellan 

sådana utrymmen. Om de slutna ro-ro-utrymmena är inordnade så att de uppfyller villkoren för farligt gods som 

transporteras på angränsande väderdäck, behövs dock ingen separering. 

5 Dokumentation 

5.1 Militära sjösäkerhetsinspektionen skall för fartyget utfärda ett tillägg till örlogsfartygssäkerhetscertifikatet som 

bevis på att fartygets konstruktion och utrustning uppfyller kravspecifikationerna i avsnittet om farligt gods i denna 

bestämmelse. 

Skydd av fordons-, specialkategori- och ro-ro-utrymmen 

6 Syfte 

6.1 Syftet med detta avsnitt i bestämmelsen är att tillhandahålla ytterligare säkerhetsåtgärder för att möta kraven på 

brandsäkerhet i detta kapitel för fartyg med fordons-, specialkategori- och ro-ro-utrymmen. I detta syfte skall 

följande funktionella kravspecifikationer vara uppfyllda: 

6.1.1 brandskyddssystemet skall vara tillräckligt för att skydda fartyget från brandrisker relaterade till fordons-, 

specialkategori- och ro-ro-utrymmen; 

6.1.2 antändningskällor skall hållas avskilda från fordons-, specialkategori- och ro-ro-utrymmen; 

6.1.3 fordons-, specialkategori och ro-ro-utrymmen skall ha adekvat ventilering. 

7 Generella kravspecifikationer 

7.1 Tillämpning 

7.1.1 Förutom att uppfylla kravspecifikationerna i den aktuella bestämmelsen i detta kapitel, skall fordons-, 

specialkategori- och ro-ro-utrymmen vid behov även uppfylla kravspecifikationerna i detta avsnitt av 

bestämmelserna. 

7.2 Grundläggande principer för fartyg typ A och typ B >50 och färre än 200 NC 

7.2.1 Den princip som ligger till grund för villkoren i denna bestämmelse är att den lodräta zonindelning som fordras 

enligt bestämmelse 8 inte alltid är genomförbar i fordonsutrymmen ombord fartyg typ A och typ B >50 och att 

likvärdigt skydd därför måste finnas för sådana utrymmen med en tänkt vågrät zonindelning och genom att ett 

effektivt brandsläckningssystem finns tillgängligt för detta. Mot denna bakgrund kan en vågrät zonindelning 

med syfte att uppfylla dessa villkor innefatta specialkategoriutrymmen på mer än ett däck under förutsättning att 

den sammanlagda fria höjden för fordonen inte överstiger 10 meter. 

7.2.2 Den princip som ligger till grund för bestämmelserna i avsnitt 7.2.1 kan även tillämpas på ro-ro-utrymmen. 

7.2.3 Kravspecifikationerna för ventilationssystem, öppningar i klass "A"-indelningar och hål genom klass "A"indelningar 

för att bibehålla integriteten för de lodräta zonindelningarna i detta kapitel skall tillämpas på samma 

sätt för de däck och skott som utgör de avgränsningar som separerar de vågräta zonerna från varandra, och 

som avskiljer dem från resten av fartyget samt mot rökkanaler. 


VI-93 

ORIGINAL



Juni 2008 

8 Vidta försiktighetsmått mot antändning av brandfarliga ångor i slutna fordonsutrymmen, slutna ro-ro-utrymmen och 

specialkategoriutrymmen 

8.1 Ventilationssystem 

Anmärkning: 

För information om utförandet samt driftrekommendationer för ventilationssystem i ro-routrymmen hänvisas till 

(MSC/Cirk.729). 

8.1.1 Ventilationssystemens kapacitet 

8.1.1.1 Det skall finnas ett effektivt mekaniskt ventilationssystem som kan ge åtminstone följande luftbyten: 

8.1.1.1.1 Alla fartyg: 

8.1.1.1.1.1 specialkategoriutrymmen 10 luftbyten per timme. 

8.1.1.1.2 Fartyg typ A och B>50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar: 

8.1.1.1.2.1 stängda ro-ro- och fordonsutrymmen förutom specialkategoriutrymmen 10 luftbyten per timme. 

8.1.1.1.3 Fartyg typ B50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar, skall ett sådant mekaniskt 

ventilationssystem som fordras enligt avsnitt 8.1.1.1 vara avskilt från andra ventilationssystem och skall alltid 

vara i drift när det finns fordon i dessa utrymmen. De ventilationskanaler som betjänar utrymmen som effektivt 

kan förseglas skall separeras för varje enskilt utrymme. Systemet skall kunna fjärrstyras från en plats utanför 

dessa utrymmen. 

8.1.2.2 För fartyg typ B50 samt färre än 200 icke-besättningsmedlemmar, skall ventilationskanaler som löper 

genom andra vågräta zoner eller maskinutrymmen vara stålrör av klass "A-60" som är tillverkade i enlighet 

med Bestämmelse 8, avsnitt 42.1. 

8.1.5 Permanenta öppningar 

8.1.5.1 Vid permanenta öppningar i plåtläggningen på sidan skall ändarna på utrymmets däckhuvud vara placerade 

så att en brand i utrymmet inte skulle innebära någon risk för stuvningsområden, sjösättningsstationer för 


VI-94 

ORIGINAL



Juni 2008 

livbåtar, personliga och arbetsutrymmen eller kontrollstationer i överbyggnader och däckshus ovanför 

utrymmena. 

8.2 Elektrisk utrustning och kabeldragning 

8.2.1 Utöver vad som anges i avsnitt 8.2.2, skall den elektriska utrustningen och kabeldragningen vara lämplig för 

användning i en explosiv bensin- och luftblandning. 

Anmärkning: 

Hänvisning till rekommendationerna från IEC, i synnerhet publikation 60079. 

8.2.2 För andra utrymmen än specialkategoriutrymmen, under vattenlinjen, oaktat bestämmelserna i avsnitt 8.2.1, på 

en höjd av mer än 450 mm från däck och från varje eventuell fordonsplattform, förutom plattformar med 

öppningar med tillräcklig storlek för att bensinångor skall kunna tränga igenom nedåt, skall elektrisk utrustning 

som är avgränsad och skyddad nog att förhindra att gnistor slår ut vara tillåten som alternativ under 

förutsättning att ventilationssystemet är utformat och används på ett sådant sätt att utrymmena ventileras 

ständigt med en hastighet om åtminstone tio luftbyten i timmen när det finns fordon ombord. 

8.3 Elektrisk utrustning och kabeldragning i ventilationssystemets utsläppsrör 

8.3.1 Elektrisk utrustning och kabeldragning skall, om sådant installeras i något av ventilationssystemets utsläppsrör, 

vara av godkänd typ för användning i explosiva bensin- och luftblandningar, och utsläppet från ett sådant rör 

skall vara placerat på en säker plats med avseende på andra eventuella antändningskällor. 

8.4 Övriga antändningskällor 

8.4.1 Annan utrustning som kan utgöra en antändningskälla för brandfarliga ångor är förbjuden. 

8.5 Spygatter och avlopp 

8.5.1 Spygatter får inte ledas till maskin- eller andra utrymmen där det kan finnas antändningskällor. 

8.6 Separering av ro-ro-utrymmen 

8.6.1 Ombord fartyg med ro-ro-utrymmen skall slutna ro-ro-utrymmen avskiljas från angränsande öppna ro-routrymmen. 

Separeringen skall vara sådan att den minimerar genomsläppningen av farliga ångor och vätskor 

mellan sådana utrymmen. Om ro-ro-utrymmet anses vara ett slutet ro-ro-utrymme över hela sin längd och till 

fullo skall uppfylla de relevanta speciella kravspecifikationerna i avsnitt 4.1 till 4.9., behövs dock ingen sådan 

separering. 

8.6.2 Ombord fartyg med ro-ro-utrymmen skall slutna ro-ro-utrymmen avskiljas från angränsande väderdäck. 

Separeringen skall vara sådan att den minimerar genomsläppningen av farliga ångor och vätskor mellan 

sådana utrymmen. 

9 Detektering och larm 

9.1 Fasta brandvarnings- och brandlarmssystem 

9.1.1 Utöver vad som anges i avsnitt 9.3.1, skall det finnas ett fast branddetekterings- och brandlarmssystem som 

uppfyller kravspecifikationerna i FSS-koden eller andra av Militära sjösäkerhetsinspektionen godkända normer. 

Det fasta branddetekteringssystemet skall snabbt kunna upptäcka när det börjar brinna. Typ av detektorer och 

deras placering skall vara godkända av Militära sjösäkerhetsinspektionen med avseende på 

ventilationspåverkan och andra relevanta faktorer. Efter att systemet installerats skall det testas under normala 

ventilationsförhållanden och skall då ge en genomsnittlig responstid som godkänns av Militära 


9.2 Stickprovssystem för rökdetektering 

9.2.1 Förutom i öppna ro-ro-utrymmen, öppna fordonsutrymmen och specialkategoriutrymmen, går det att använda 

ett ett rökdetekteringssystem med utsugningsprov som uppfyller kraven i FSS-koden eller andra av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen godkända normer, som alternativ istället för det fasta branddetekterings- och 

brandlarmssystemet som beskrivs i avsnitt 9.1. 

9.3 Specialkategoriutrymmen 


VI-95 

ORIGINAL



Juni 2008 

9.3.1 Det skall finnas ett effektivt brandvaktsystem för specialkategoriutrymmen. Om det finns ett effektivt 

brandvaktsystem som upprätthålls med en kontinuerlig brandvakt utan uppehåll under hela resan behövs det 

emellertid inget fast branddetekterings- och brandlarmssystem. 

9.3.2 Brandlarmsknappar skall vara placerade så att ingen del av utrymmet är mer än 20 meter från en 

brandlarmsknapp och det skall finnas en nära varje utgång från sådana utrymmen. 

10 Strukturellt brandskydd 

10.1 Oaktat villkoren i Bestämmelse 8, skall avgränsande skott och däck vid specialkateogriutrymmen och roroutrymmen 

ombord Typ A-fartyg isoleras till klass "A-60"-standard. Om det på ena sidan avdelningen finns ett 

utrymme av kategori (5), (8) eller (9) enligt definitionerna i Bestämmelse 8 avsnitt 6.3, kan emellertid standarden 

sänkas till "A-0". Om det finns brännoljetankar under ett specialkategoriutrymme eller ett ro-routrymme, kan 

integriteten för däcket mellan sådana utrymmen minskas till "A-0"-standard. 

11 Brandsläckning 

11.1 Fasta brandsläckningssystem. 

Anmärkning: 

Hänvisning till Riktlinjer för godkännande av alternativa fasta vattenbaserade brandsläckningssystem för specialkategoriutrymmen (MSC/Cirk.914) 

11.1.1 Fordonsutrymmen och ro-ro-utrymmen som inte är specialkategoriutrymmen och som kan tillslutas så att de är 

avskilda från andra utrymmen skall ha ett fast brandsläckningssystem med gas som skall uppfylla villkoren i 

FSS-koden eller andra av Militära sjösäkerhetsinspektionen godkända normer, med undantag för: 

11.1.1.1 om ett koldioxidsystem installeras, skall den tillgängliga gasmängden åtminstone vara tillräcklig för att ge en 

minsta volym fri gas motsvarande 45 % av bruttovolymen av det största sådana utrymmet som kan tillslutas, 

och installationen skall vara sådan att den garanterar att minst två tredjedelar av den gas som krävs för det 

aktuella utrymmet sprutas in inom 10 minuter; 

11.1.1.2 det går att använda ett annat fast brandsläckningssystem med inertgas eller med lätt skum under 

förutsättning att Militära sjösäkerhetsinspektionen godkänner denna lösning som ett likvärdigt skydd; 

11.1.1.3 som ett alternativ går det att använda ett system som uppfyller kravspecifikationerna i avsnitt 11.1.2. 

11.1.2 Alla öppna ro-ro-utrymmen som har ett däck ovanför och alla utrymmen som anses vara slutna ro-ro- eller 

fordonsutrymmen som inte kan förseglas samt specialkategoriutrymmen skall ha ett vattenspridningssystem 

med manuell utlösning och som skall täcka alla delar av alla däck och fordonsplattformar i sådana utrymmen. 

Sådana sprinklersystem skall ha: 

11.1.2.1 en tryckmätare på grenventilen; 

11.1.2.2 tydlig markering på varje grenventil som anger vilka utrymmen som betjänas; 

11.1.2.3 underhålls- och bruksanvisningar inne I ventilrummet; 

11.1.2.4 ett tillräckligt stort antal dräneringsventiler. 

Anmärkning: 

För godkända fasta högtryckssprinklersystem hänvisas till Rekommendationen avseende fasta brandsläckningssystem för specialkategoriutrymmen som 

antagits av IMO genom resolution A.123(V). 

11.1.3 Militära sjösäkerhetsinspektionen kan tillåta att andra fasta brandsläckningssytem används, om dessa i 

fullständiga tester under förhållanden som simulerar en brand med rinnande bensin i ett fordonsutrymme eller 

ett ro-ro-utrymme, visat sig vara minst lika effektiva när det gäller att kontrollera bränder som sannolikt skulle 

kunna uppstå i ett sådant utrymme. 

Anmärkning: 

För andra fasta brandsläckningssystem hänvisas till riktlinjerna för godkännande av alternativa fasta vattenbaserade brandsläckningssystem för 

specialkategoriutrymmen (MSC/Cirk.914). 

11.1.4 Om det finns fasta vattenspridningssystem för brandsläckning, skall följande anordningar installeras med tanke 

på den allvarliga stabilitetsförlust som skulle kunna uppstå till följd av att stora mängder vatten samlas på 

däcket eller däcken när sprinklersystemet är i drift: 

11.1.4.1 Fartyg typ A och B>50 och färre än 200 icke-besättningsmedlemmar: 


VI-96 

ORIGINAL



Juni 2008 

11.1.4.1.1 i utrymmen ovanför vattenlinjen skall det finnas spygatter så att sådant vatten snabbt spolas direkt 

överbord; 

11.1.4.1.2 utsläppsventiler för spygatter, utrustade med en säker stängningsanordning som kan opereras från en 

plats ovanför vattenlinjen i enlighet med kravspecifikationerna i gällande Internationell konvention om 

lastlinjer, skall hållas öppna medan fartyget är till sjöss; 

11.1.4.1.3 all hantering av sådana ventiler som beskrivs i avsnitt 11.1.4.1.2 skall loggas; 

11.1.4.1.4 i utrymmena nedanför vattenlinjen kan Militära sjösäkerhetsinspektionen kräva att det finns pump- och 

dräneringsanordningar utöver vad som anges i kravspecifikationerna i Kapitel III. I sådana fall skall 

dräneringssystemet vara proportionerat så att det avlägsnar inte mindre än 125 % av den totala kapaciteten 

hos såväl sprinklersystemspumparna som det erforderliga antalet brandslangsmunstycken. 

Dräneringssystemet skall också vara proportionerat så att det avlägsnar inte mindre än 100 % av den totala 

kapaciteten på båda sidorna av fartyget. Dräneringssystemets ventiler skall kunna manövreras från en plats 

utanför det skyddade området, i närheten av kontrollinstrumenten för släckningssystemet. 

Dräneringsbrunnarna skall ha tillräckligt stor upptagningskapacitet och skall vara placerade vid fartygets 

sidoskrov på ett inbördes avstånd om max 40 meter i varje vattentätt skott; 

11.1.4.2 Typ B



Juni 2008 

12.1.2 det skall finnas adekvata brandsläckningsanordningar för att skydda fartyget från de brandrisker som härrör 

från helikopterdriften; 

12.1.3 nödvändiga åtgärder skall vidtas i anslutning till utrymmen och arbeten då helikoptrarna skall in i hangar eller 

tankas för att skydda fartyget från brandrisker relaterade till helikopterdriften; 

12.1.4 bruksanvisningar och utbildning skall tillhandahållas. 

13 Tillämpning 

13.1 Förutom att uppfylla kravspecifikationerna i detta kapitel vid behov, skall fartyg försedda med helikopterplattor 

uppfylla ytterligare kravspecifikationer i detta avsnitt i bestämmelsen. 

13.2 När helikoptrar landar eller utför vinschningsmanövreringer för övning eller i nödfall ombord fartyg utan 

helikopterplattor, är det tillåtet att använda brandsläckningsutrustning som installerats i enlighet med 

kravspecifikationerna i brandbekämpningsavsnitten (Bestämmelser 2, 6, 7, 8 & 9) i detta kapitel. Denna 

utrustning skall vara lättillgänglig och nära landnings- eller vinschningsområdena under helikopterdriften. 

13.3 Utrymmen för att tanka bränslen med en flampunkt under 60 O C skall uppfylla av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen fastställda normer. 

Tips: Godkända normer såsom: Klassificeringsregler. 

14 Struktur 

14.1 Konstruktioner av stål eller likvärdiga material 

14.1.1 I allmänhet skall helikopterplattornas konstruktion vara av stål eller likvärdiga material. Om helikopterplattan 

utgör däckshuvud till ett däckshus eller överbyggnad, skall den isoleras till klass "A-60"-standard. 

14.2 Konstruktioner av aluminium eller andra metaller med låg smältpunkt 

14.2.1 Om Militära sjösäkerhetsinspektionen tillåter konstruktioner av aluminium eller andra metaller med låg 

smältpunkt som inte är likvärdiga med stål, skall följande villkor vara uppfyllda: 

14.2.1.1 om plattformen skjuter ut över fartygets utsida skall den genomgå en strukturell analys efter varje brand 

ombord fartyget eller på plattformen för att se om det är lämpligt att använda den igen; 

14.2.1.2 om plattformen är placerad ovanför fartygets däckhus eller liknande struktur, skall följande villkor vara 

uppfyllda: 

14.2.1.2.1 det skall inte finnas några öppningar på däckhusets ovansida eller i skotten under plattformen; 

14.2.1.2.2 alla fönster under plattformen skall ha fönsterluckor av stål; 

14.2.1.2.3 efter varje brand på plattformen eller i dess omedelbara närhet, skall plattformen genomgå en strukturell 

analys för att se om det är lämpligt att använda den igen. 

15 Utrymningsvägar 

15.1 Helikopterplattan skall vara försedd med såväl huvud- som nödutrymningsvägar och tillträdesvägar för 

brandbekämpnings- och räddningspersonlig. Dessa skall vara placerade så långt från varandra som är praktiskt 

möjligt och helst på olika sidor av helikopterplattan 

16 Brandsläckningsutrustning 

16.1 Följande brandsläckningsutrustning skall finnas i helikopterplattans omedelbara närhet och förvaras nära 

tillträdesvägen till den helikopterplattan: 

16.1.1 minst två pulversläckare med en total kapacitet på minst 45 kg; 

16.1.2 koldioxidsläckare med en total kapacitet på minst 18 kg eller motsvarande; 


VI-98 

ORIGINAL



Juni 2008 

16.1.3 ett lämpligt skumtillsatssystem bestående av kontrollanordningar eller förgreningsrör där skummet blandas och 

som kan förse alla delar av helikopterplattan med skum i alla väderförhållanden som helikoptrar kan användas. 

Systemet skall kunna spruta skum med en effekt i enlighet med tabellen nedan (Tabell 13-4) i minst fem 

minuter; 

Tabell 13-4: Skumflödestakt 

Kategori Helikopterns totallängd Flödestakt skumlösning (l/min) 

H1 upp till men inte inklusive 15 m 250 

H2 från 15 m upp till men inte inklusive 24 m 500 

H3 från 24 m upp till men inte inklusive 35 m 800 

16.1.4 det medel som huvudsakligen används skall vara lämpligt för användning med saltvatten och uppfylla minst lika 

höga prestandakrav som de av Militära sjösäkerhetsinspektionen accepterade kraven;. 

16.1.5 minst två munstycken av godkänd typ med två funktioner (stråle/spray) och tillräckliga slangar för att nå alla 

delar av helikopterplattan; 

16.1.6 minst två uppsättningar personlig brandskyddsutrustning utöver vad som anges i kravspecifikationerna i Regel 

9 (Brandsläckning); 

16.1.7 åtminstone följande utrustning skall förvaras på ett sätt som innebär att de kan användas omdelbart och är 

skyddade från väder och vind: 

16.1.7.1 justerbar skiftnyckel 

16.1.7.2 brandsäker filt; 

16.1.7.3 bultsax, 60 cm; 

16.1.7.4 grepp- eller räddningskrok; 

16.1.7.5 bågfil, komplett och tålig med sex extrablad; 

16.1.7.6 stege; 

16.1.7.7 livlina 5 mm diameter × 15 meter lång; 

16.1.7.8 sidoavbitartång; 

16.1.7.9 uppsättning med olika sorters skruvmejslar; 

16.1.7.10 bälteskniv (en kniv med skyddad egg), komplett med slida. 

17 Dräneringsanordningar 

17.1 Dräneringsanordningar inom helikopterplattor skall vara konstruerade av stål och skall leda direkt överbord 

oberoende av något annat system samt skall vara utformat så att inte dräneringsvattnet landar på någon del av 

fartyget. 

18 Hangarer och utrymmen för tankning av helikoptrar 

18.1 För fartyg med hangarer och utrymmen för att tanka helikoptrar, skall följande kravspecifikationer vara uppfyllda: 

18.1.1 ett område skall vara avsett för förvaring av bränsletankar, och detta område skall vara: 

18.1.1.1 så långt borta som är praktiskt möjligt för besättningens utrymmen, nödutrymningsvägar och 

evakueringsstationer; 


VI-99 

ORIGINAL



Juni 2008 

18.1.1.2 isolerat från områden som innehåller källa till antändning av ångor; 

18.1.2 bränsleförvaringsutrymmen skall vara försedda med möjligheter att samla upp bränslespill och avleda detta till 

en säker plats; 

18.1.3 tankar och tillhörande utrustning skall skyddas mot yttre åverkan och från brand i ett angränsande utrymme 

eller område; 

18.1.4 om bärbara bränsleförvaringstankar används, skall särskild hänsyn tas till: 

18.1.4.1 tankens utförande i förhållande till dess avsedda användning; 

18.1.4.2 monterings- och infästningsanordningar; 

18.1.4.3 elektriska anslutningar; 

18.1.4.4 inspektionsförfaranden; 

18.1.5 bränslepumparna till förvaringstankarna skall kunna stängas av från en säker plats om brand utbryter. Om ett 

tankningssystem av självtryckstyp är installerat, skall liknande avstängningsanordningar finnas på plats för att 

isolera bränslekällan; 

18.1.6 bränslepumpenheten skall kopplas till en tank åt gången. Rördragningen mellan tanken och pumpenheten skall 

vara av stål eller likvärdigt material, så kort som möjligt, och skyddat från yttre åverkan; 

18.1.7 elektriska bränslepumpenheter och tillhörande kontrollutrustnig skall vara av lämplig typ för platsen och de 

potentiella riskerna; 

18.1.8 bränslepumpenheterna skall innefatta en anordning som förhindrar övertryck i påfyllnadsslangen; 

18.1.9 den utrustning som används vid tankning skall vara elektriskt jordad; 

18.1.10 det skall finnas "RÖKNING FÖRBJUDEN"-skyltar på alla lämpliga platser; 

18.1.11 hangarer och utrymmen för tankning och underhåll skall hanteras som maskinutrymmen av kategori ‘A’ med 

avseende på kravspecifikationer för strukturellt brandskydd samt fasta system för brandsläckning och 

branddetektering; 

18.1.12 avgränsade hangarutrymmen eller avgränsade utrymmen med tankningutrustning skall ha mekanisk 

ventilation, i enlighet med avsnitt 8.1 till för slutna ro-ro-utrymmen. Ventilationsfläktarna skall vara av en typ 

som inte avger gnistor; 

18.1.13 elektrisk utrustning och kabeldragning i avgränsade hangarutrymmen eller avgränsade utrymmen som 

innehåller tankningsutrustning skall uppfylla villkoren i avsnitt 8.2 till 8.4. 

19 Bruksanvisning och brandförsvar 

19.1 Varje helikopteranläggning skall ha en bruksanvisning, inklusive en beskrivning och en checklista med 

kravspecifikationer för säkerhetsåtgärder, förfaranden och utrustning. 

19.2 De förfaranden och säkerhetsåtgärder som skall följas under tankning skall vara i enlighet med erkänd 

säkerhetspraxis och finnas beskrivna i bruksanvisningen. 

19.3 Det skall alltid finnas brandbekämpningspersonal, omfattande minst två personer som utbildats i räddningstjänst 

och brandsläckning, samt brandsläckningsutrustning direkt tillgänglig när en helikopter skall användas. 

19.4 Brandbekämpningspersonal skall vara närvarande under tankning. Brandbekämpningspersonalen skall dock inte 

delta i tankningsaktiviteterna. 

19.5 Repetitionsutbildningar skall genomföras ombord och ytterligare brandsläckningshjälpmedel skall tillhandahållas 

för utbildning och testning av utrustningen. 


VI-100 

ORIGINAL



Juni 2008 

Kravspecifikationer för magasin där explosiva ämnen stuvas 

Anmärkning: Dessa kravspecifikationer är avsedda för transport av explosiva ämnen och täcker inte andra operativa aktiviteter. Ytterligare kravspecifikationer 

för magasin och utsedda riskområden kan utfärdas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

20 Explosiva ämnen som är relaterade till fartygets särskilda syfte bör förvaras i någon av följande magasinkategorier: 

20.1 Integrerat magasin – som utgör en integrerad del av fartyget; 

20.2 Fristående magasin – som är ett icke integrerat, flyttbart magasin med en kapacitet om minst 3 m 3 ; 

20.3 Magasinboxar – som är ett icke integrerat, flyttbart magasin med en kapacitet om mindre än 3 m 3 . 

21 Följande minimivillkor bör uppfyllas och därutöver kan Militära sjösäkerhetsinspektionen ange ytterligare villkor 

beroende på egenskaperna hos de aktuella explosiva ämnena. 

22 Integrerade magasin bör inte ligga i besättningsutrymmenas eller kontrollutrymmenas omedelbara närhet. 

23 Integrerade magasin bör inte vara angränsande till ett pannrum, maskinrum, byssa eller annat utrymme som utgör 

en brandrisk. Om det är nödvändigt att uppföra magasinet nära dessa områden, bör det finnas en kofferdam på 

minst 0,6 meter som separerar de två utrymmena. En sådan kofferdam bör vara ventilerad och skall inte användas 

för stuvning av gods. Ett av skotten som utgör kofferdammen bör vara av A-15-modell såvida det inte finns ett 

angränsande maskinutrymme av kategori A, för i så fall är A-30 lämpligare. 

24 Tillträde till ett integrerat magasin bör helst ges från öppet däck, men inte under några omständigheter via de 

utrymmen som nämns i avsnitt 22 och 23. 

25 Fristående magasin och magasinsboxar bör ligga på väderdäck på en plats som är skyddad från direkta vågor och 

stänk. Platsen bör ge tillräckligt skydd mot varm luft eller farliga ångor som släpps ut från kök, pumprum etc. Tillbörlig 

hänsyn bör tas till den potentiella risken med att utsätta vissa explosiva ämnen för radiostrålning. 

26 Magasinsboxar bör ligga på väderdäck minst 0,1 meter från däck och eventuella däckshus, på en plats som är 

lämplig för att kasta innehållet överbord. 

27 Integrerade magasin bör vara av beständig och vattentät konstruktion och formade med permanenta indelningar av 

klass A-60. Indelningar av klass A-0 kan vara tillåtna om inte de utrymmen som angränsar till magasinet innehåller 

brandfarliga produkter. 

28 Magasin bör vid behov isoleras med icke-brännbart material för att förhindra fukt och kondens. 

29 Belysningsarmaturer installerade i magasin bör vara försedda med glödlampor och galler. Kontrollen av 

belysningssystemet bör skötas från utanför magasinet. När kretsarna är tillslagna bör detta indikeras vid 

strömbrytaren. Ingen annan elektrisk utrustning och kabeldragning bör installeras inom eller ledas genom magasinet 

förutom elkablar som hålls avskilda i en vattentäta utrymmen. 

30 Rördragning för färsk- eller saltvatten samt dränerings- och ledningssystem som installerats i själva magasinet kan 

dras genom magasinet. Rördragning av andra system bör endast tillåtas om de är avskilda I ett vattentätt utrymme. 

31 Magasinen bör vara utrustade med en låsanordning för att förhindra att obehöriga får tillträde till dem. 

32 Ställningar, stöttor, skalkar eller andra anordningar bör installeras så att explosiva ämnen kan förvaras säkert I 

godkända containrar för sjötransport med ett minimum av stuvningsgods. 

33 Magasindäck bör vara täckta med ett beständigt halkskydd som inte alstrar gnistor. 

34 Fristående magasin skall vara vattentäta och tillverkade av metall. Inuti skall de vara isolerade med en icke brännbar 

isolering av klass A-60-standard. 

35 Elpanelerna på de fristående magasinen som ansluter till fartygets elsystem bör vara vattentäta och försedda med 

en skylt som anger magasinets energibehov. 

36 Fristående magasin bör vara försedda med en skylt som anger lätt vikt och maximalt tillåten vikt av explosiva ämnen. 


VI-101 

ORIGINAL



Juni 2008 

37 Magasinsboxar bör vara av vattentät metallkonstruktion och såväl stomme som lock bör ha en tjocklek om minst 3 

mm. Om boxen kan utsättas för direkt solljus bör den förses med solskydd. 

38 Integrerade magasin bör ha naturlig eller mekanisk ventilation som är försedd med tillräckligt flamskydd för att hålla 

magasinets temperatur under 38°C. 

39 Fristående magasin bör ha en effektiv naturlig ventilation som är utrustad med flamskydd. 

40 I integrerade och i fristående magasin bör ett sprinklersystem installeras med en effekt av minst 24 l/m 2 per minut. 

Likvärdiga anordningar kan godkännas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. Kontrollerna bör vara tydligt märkta 

med vad de har för funktion. 

41 Integrerade och fristående magasin skall vara tydligt märkta så att det framgår att: 

41.1 utrymmet är ett magasin 

41.2 öppna ljuskällor och lågor bör hållas på avstånd 

41.3 magasinsdörren bör hållas stängd 

41.4 tändstickor och tändare bör inte följa med in i rummet 

41.5 magasinet inte bör lyftas med innehållet i (gäller fristående magasin). 

42 Magasinsboxar bör vara tydligt märkta så att det framgår att: 

42.1 containern är en magasinbox 

42.2 öppna ljuskällor och lågor bör hållas på avstånd 

42.3 boxen bör hållas stängd. 

43 Detonatorer bör stuvas avskilt från andra explosiva ämnen i enlighet med tillverkarens eller Militära 

sjösäkerhetsinspektionens anvisningar. 

44 Båtdäck/fartygsdockor 

44.1 Welldäck skall ha brandskydd i enlighet med Militära sjösäkerhetsinspektionens fastställda normer 


45 Standarder, kriterier och/eller förfaranden för design, konstruktion, tester, drift, underhåll och reparationer som kan 

visas uppfylla ovan angivna kravspecifikationer för prestanda skall avtalas med Militära sjösäkerhetsinspektionen. 

Fartygets system, utrustning och material skall godkännas i enlighet med avtalde standarder, kriterier och/eller 

förfaranden. 

Regel 14 Alternativa utföranden och anordningar 


1 Att tillhandahålla en metodik för alternativa utföranden och arrangemang för brandsäkerhet. 


Allmänna kravspecifikationer för alla fartygstyper 

2 Allmänt 

2.1 Brandsäkerhetens utformning och arrangemang kan avvika från de föreskrivna kravspecifikationerma som anges 

I Reglerna 2 till 13 i detta kapitel, under förutsättning att utförandet och anordningar uppfyller 

brandsäkerhetsmålsättningarna och de funktionella kravspecifikationerna. 


VI-102 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.2 Om brandsäkerhetens utformning och arrangemang avviker från de föreskrivna kravspecifikationerna i detta 

kapitel, skall tekniken analyseras, utvärderas och godkännas i enlighet med denna bestämmelse. 

3 Teknisk analys 

3.1 Den tekniska analysen skall beredas och lämnas in till Militära sjösäkerhetsinspektionen, i enlighet med 

riktlinjerna som tagits fram av IMO eller någon annan av Militära sjösäkerhetsinspektionen godkänd norm. 

Analysen skall inkludera minst följande delar: 

3.1.1 fastställande av fartygstyp och berört/berörda utrymme(n); 

3.1.2 fastställande av det/de föreskrivna villkor som fartyget eller utrymmet/-na inte uppfyller; 

3.1.3 fastställande av brand- och explosionsriskena för det berörda fartyget eller utrymmet/-na; 

3.1.3.1 fastställande av potentiella antändningskällor; 

3.1.3.2 fastställande av den potentiella brandutvecklingen för varje berört utrymme; 

3.1.3.3 fastställande av den potentiella rökutvecklingen och uppkomsten av giftiga utsläpp för varje berört utrymme; 

3.1.3.4 fastställande av den potentiella utbredningen av eld, rök eller giftiga utsläpp från det/de berörda utrymmet/-na 

till andra utrymmen; 

3.1.4 fastställande av kriterier för erforderlig brandsäkerhetsprestanda för fartyget eller det/de berörda utrymmet/-na 

som behandlas i kravspecifikationen/-erna, i synnerhet: 

3.1.4.1 prestandakriterierna skall baseras på brandsäkerhetens syften och de funktionella kravspecifikationerna i 

detta kapitel; 

3.1.4.2 prestandakriterierna skall borga för en minst lika hög säkerhetsgrad som den som uppnås genom tillämpning 

av kravspecifikationerna; 

3.1.4.3 prestandakriterierna skall vara kvantifierbara och mätbara; 

3.1.5 detaljerad beskrivning av den alternativa utformningen och anordningen, inklusive en lista över utförandets 

förutsättningar och eventuella föreslagna driftbegränsningar; 

3.1.6 tekniskt rättfärdigande som visar att den alternativa utformningen och anordningen uppfyller kriterierna för den 

erforderliga brandsäkerhetsprestandan. 

Anmärkning: 

Hänvisning till Riktlinjer för alternativa utföranden och anordningar för brandsäkerhet (MSC/Cirk.1002). 

4 Utvärdering av alternativa utföranden och anordningar 

4.1 Den tekniska analysen som erfordras i avsnitt 3 skall utvärderas och godkännas av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen med hänsyn till de riktlinjer som utvecklats av IMO eller annan av Militära 

sjösäkerhetsinspektionen godkänd norm. 

Anmärkning: 

Hänvisning till Riktlinjer för alternativa utföranden och anordningar för brandsäkerhet (MSC/Cirk.1002). 

4.2 En kopia av den av Militära sjösäkerhetsinspektionen godkända dokumentationen, som anger att den alternativa 

utformningen och arrangemangen uppfyller dessa villkor skall medföras ombord på fartyget. 

5 Information 

5.1 Militära sjösäkerhetsinspektionen skall föra register med relevant information om alternativa utföranden och 

anordningar som verket godkänt. 


VI-103 

ORIGINAL



Juni 2008 

6 Ny utvärdering vid ändrade förhållanden 

6.1 Om de fastställda förutsättningarna och begränsningarna av driften ändras, skall den tekniska analysen utföras 

under dessa nya förhållanden och godkännas av Militära sjösäkerhetsinspektionen. 


15 Fartygets system, utrustning och material skall uppfylla villkoren i de avtalade kriterier och/eller förfaranden som 

identifieras i denna bestämmelse. 


VI-104 

ORIGINAL


Kapitel VII Utrymning och livräddning Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

Regel 0 Mål 

KAPITEL VII UTRYMNING OCH LIVRÄDDNING 

1 Arrangemangen för utrymning och livräddning av ombordtagna personer skall konstrueras, byggas och underhållas för 

att: 

1.1 Möjliggöra en effektiv utrymning av samtliga ombordtagna personer från alla bemannade utrymmen i händelse av 

förutsebar olycka och nödsituation åtminstone till dess att hotet har avtagit; 

1.2 Erbjuda effektiva möjligheter för utrymning av fartyget; 

1.3 Erbjuda effektiva möjligheter för räddning av personer ur sjön. 


Funktionsmål 

1 Örlogsfartyg skall utformas, konstrueras, utrustas och underhållas på ett adekvat sätt samt förses med utrymnings- 

och livräddningsrutiner för alla personer ombord för alla förutsebara nöd- och skadesituationer. 

Definitioner 

2 Följande definitioner är tillämpbara på Kapitel VII: 

2.1 Logiutrymmen – utrymmen för besättningen såsom korridorer, duschar & toaletter, hytter, kontor, mässar, däck, 

sjukhus, pentrys utan kokutrustning och liknande utrymmen. 

2.2 Förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation – det värsta förväntade fallet med slagsida eller trim som det 

fastställts i Kapitel III med som minst 20° slagsida och 10° trim i bägge riktningar. 

2.3 Skyddsdräkt – skyddande beklädnad att användas av besättningar på livräddningsfarkoster och marina 

evakueringsgrupper. 

2.4 Godkännandeprocedur – procedur som säkerställer att ett fartyg uppfyller de målsättningar som ställs upp i detta 

kapitel. 

2.5 Bordningsutrustning – marina evakueringssystem (MES), stegar, nät, etc. 

2.6 Katastrofalt fel – fel som minskar möjligheten att utrymma och livrädda till en acceptabel nivå. 

2.7 Utrymningsvägs fria bredd – nettobredden hos en utrymningsväg när utrymmet för fast inredning, ledstänger och 

andra föremål har räknats bort. 

2.8 Änternät – nät som används för att lämna fartyget till en livräddningsfarkost och för att hämta upp personer ur 

vattnet. 

2.9 Avdelning – ett utrymme på fartyget. 

2.10 Eldrivet ljudsystem för vägvisning– ett system som behöver elförsörjning för att fungera och använder ljudsignaler för 

att indikera utrymningsvägar och nödutgångar. 

2.11 Eldrivet lågplacerat belysningssystem – lågt placerat belysningssystem som behöver elförsörjning för att fungera och 

som använder glödlampor, lysdioder, elektriska ljusband eller lampor, lysrör, etc. 

2.12 Räddningsstege & lejdare – stege som finns tillgänglig vid evakueringsstationerna som medger säkert tillträde till 

livbåt efter sjösättning. 

2.13 Andningsapparater för nödutrymning – apparaturen används endast vid lokal utrymning. 


VII-1 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.14 Sluten utrymningsväg – en utrymningsväg som erbjuder brand- och rökskydd enligt de krav som beskrivs i Kapitel VI 

Brandsäkerhet. 

2.15 Utrymning – förflyttning av personer vid en nödsituation för att sätta sig i relativ säkerhet ombord på fartyget. 

2.16 Utrymningsanalys – inkluderar två typer av utrymningsanalys: förenklad (hydraulisk representation) och avancerad 

(individmodellering). 

2.17 Utrymningsdemonstration – prov utfört på ett icke modifierat fartyg. 

2.18 Utrymningstid – tid som det tar personerna att gå genom alla steg i utrymningsprocessen från det inledande utropet 

att utrymma fartyget tills den sista personen har stigit ombord på en livräddningsfarkost och alla livräddningsfarkoster 

har avlägsnat sig ifrån fartyget. 

2.19 Utrymnings- och livräddningsförvaring – alla förvaringsutrymmen såsom behållare, klämfästen, hyllor och liknande 

andra lagringsutrymmen avsedda för utrymnings- och livräddningsutrustning. 

2.20 Utrymnings- och livräddningsbelysning – både normal- och nödbelysning som installerats för att användas under 

utrymnings- och livräddningssituationer. Dessa system kan ingå i det allmänna belysningssystemet. 

2.21 Utrymnings- och livräddningsåtgärder – all anordning, utrustning och rutin för utrymning och livräddning. 

2.22 Utrymningsväg – en väg som leder ut från en avdelning och fram till en utrymningsstation, inkluderande både 

primära och sekundära vägar, för lokala och globala utrymningar. 

2.23 Evakuering – förflyttning av personer vid en nödsituation för att sätta sig i relativ säkerhet utanför fartyget. 

2.24 Evakueringsanordning – både utrymningsstation och bordningsutrustning. 

2.25 Evakueringsstation – plats ombord där personerna som finns där på ett säkert sätt kan lämna fartyget. Dessa platser 

kan också användas för andra syften och inbegriper ibland på vissa fartyg hela övre däck. 

2.26 Evakueringstid – tid som det tar att evakuera samtliga personer ombord från fartyget, inkluderande tiden det tar att 

sjösätta, blåsa upp och säkra livräddningsfarkoster längs relingen, borda livräddningsfarkosterna och avlägsna sig 

ifrån det skadade fartyget. 

2.27 Externt kommunikationssystem – inkluderar alla GMDSS-system, signalbloss, radior, transpondrar, signallampor för 

dagsljus, etc. 

2.28 Fast monterade element i utrymningsvägar – dörrar, skeppsluckor, trappor, stegar, ventiler, paneler, ledstänger, etc. 

2.29 FSS Code – IMO/MSC 98(73) “International Code for Fire Safety Systems”. 

2.30 Allmänt nödlarmssystem – alarm som används för att informera alla ombordtagna om en nödsituation. 

2.31 Kontrollstation – utrymme varifrån skadekontroll, brandbekämpning och utrymning styrs. 

2.32 Överlevnadsdräkt – skyddsdräkt som reducerar kroppens värmeförluster då en person bär den i kallt vatten. 

2.33 Inspektion och underhåll – alla åtgärder för underhåll och återställning av ursprungstillståndet hos ett systems 

tekniska delar samt bestämmande och utvärdering av den aktuella situationen. 

2.34 Sjösättningsanordning – sjösättningsstation och dess utrustning. 

2.35 Sjösättningsutrustning – utrustning för att säkert överföra livräddningsfarkoster från dess förvaringsplats till vattnet 

och från vattnet till dess förvaringsplats. 

2.36 Sjösättningsstation – definierad plats för sjösättning av livräddningsfarkoster. Kan vara samma plats som en 

utrymningsstation. 

2.37 Lågplacerat ljus (LLL) – eldriven belysning eller efterlysande skyltar som indikerar ett fartygs utrymningsvägar och 

nödutgångar. 


VII-2 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.38 LSA Code – IMO/MSC 48(66) “International Life-Saving Appliance Code”. 

2.39 Orderradiosystem – ett system som medger envägs verbal kommunikation till alla ombordtagna, på handelsfartyg 

kallad ”public address system”. 

2.40 Marina evakueringssystem (MES) – hjälpmedel för snabb förflyttning av personer från en evakueringsstation till en 

livräddningsfarkost. 

2.41 Ledarbåt – utvalt fartyg för att leda livräddningsfarkoster som inte är självdrivna, ofta betraktad i sig som en 

livräddningsfarkost. 

2.42 Mönstringsstation – ett relativt säkert område där ombordtagna kan samlas i en nödsituation och förberedas för 

utrymning. Mönstringsstationer kan sammanfalla med utrymningsstationer och kan också kallas nöd- eller 

samlingsstationer. 

2.43 Normalt bemannad avdelning – ett utrymme som regelmässigt är upptaget av ombordtagna personer. 

2.44 Ny livräddningsåtgärd – livräddningsåtgärd som introducerar nya möjligheter som inte täcks av detta kapitel som 

medger jämförbar eller högre säkerhetsnivå. 

2.45 Säkerhetsinformation – posters, planer och annat informationsmaterial om utrymnings- och livräddningsåtgärder. 

2.46 Tvåvägs kommunikationssystem ombord – system som medger verbal tvåvägskommunikation och som kan 

inkludera kombinationer av både fast installerade och bärbara system. 

2.47 Termisk skyddsdräkt – skyddsdräkt som är utformad för att förebygga hypotermi och/eller köldchock, dvs. våtdräkt, 

isolerdräkt. 

2.48 Efterlysande lågplacerat ljus – Lågt placerad indikering som använder efterlysande s.k. PL-material, vilket innehåller 

en kemikalie (exempelvis zinksulfid) som kan lagra energi när den belyses med synligt ljus. PL-materialet utsänder 

ljus som blir synligt när omgivningsljuset är svagt. Utan en ljuskälla för att återladda det ger PL-materialet ifrån sig 

den lagrade energin under en tidsperiod med avklingande styrka. 

2.49 Kraftförsörjning till utrymnings- och livräddningssystem – viktiga normala system och nödsystem för elförsörjning vid 

utrymnings- och livräddningsaktioner. 

2.50 Primära utrymningsvägar – den mest direkta utrymningsvägen från ett eller flera utrymmen till en utrymningsstation. 

Den primära utrymningsvägen kan sammanfalla med allmänna kommunikationsvägar. 

2.51 Räddningsfarkosts återställningstid – den tid det tar att lyfta farkosten till en position där personer kan lämna den och 

gå ombord på örlogsfartygets däck. Återställningstiden inkluderar den tid som behövs för förberedelse till 

återställning ombord på livräddningsfarkosten såsom att skicka över och göra fast en fånglina, koppla 

livräddningsfarkosten till sjösättningsutrustningen och tiden för att lyfta livräddningsfarkosten. Återställningstiden 

inkluderar inte den tid som behövs för att sänka utrustningen ned till räddningsfarkosten. 

2.52 Livräddning – att sörja för en persons överlevnad och förflyttning till en säker plats, vilken medger en jämförbar eller 

högre säkerhetsnivå än innan händelsen. 

2.53 Livräddningsanordning – räddningsstationen och dess utrustning. 

2.54 Räddningsfarkost – farkost för att rädda personer överbord som även kan användas som ledarbåt. 

2.55 Räddningsutrustning – valfri utrustning som kan användas för att rädda personer ur sjön och/eller en nödfarkost, dvs. 

livräddningsfarkost, stegar, änternät, livbojar, ljusmarkörer, sele, marina evakueringssystem etc. 

2.56 Standardrutiner för utrymning och livräddning – alla rutiner som normalt utförs ombord för att säkerställa en effektiv 

utrymning och livräddning, förutom inspektion, underhåll och träning. 

2.57 Sekundär utrymningsväg – alternativ utrymningsväg till en primär utrymningsväg. 

2.58 Bårar – utrustning avsedd för att transportera personer som inte kan förflytta sig själva till mönstrings- och/eller 

utrymningsstationer. 


VII-3 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.59 Nödfarkost – valfri typ av farkost såsom livbåt (fritt fallande eller sjösatta med dävert), livflotte eller räddningsfarkost, 

som kan upprätthålla livet på personerna ombord, efter att ha utrymt huvudfarkosten. 

2.60 Vägvisningssystem – valfritt system som används för att möjliggöra att de personerna ombord kan finna 

utrymningsvägar och nödutgångar. 

3 Förkortningar 

3.1 DS Orderanläggning 

3.2 FMEA Feleffektanalys 

3.3 FSS Code International Code for Fire Safety Systems 

3.4 IMO Internationella sjöfartsorganisationen 

3.5 ISO Internationella standardiseringsorganisationen 

3.6 LSA Code International Life Saving Appliance Code 

3.7 MES Marint evakueringssystem 

3.8 MSC Sjösäkerhetskommittén 

Prestandakrav 

4 Utrymnings- och livräddningsåtgärder skall erbjudas för att säkerställa att fartyget är så säkert som möjligt så att alla 

personer ombord skall kunna genomföra utrymning och livräddning genom att: 

4.1 Möjliggöra för de ombordtagna att effektivt utrymma till utrymningsstationen alternativt genom att först samlas vid en 

mönstringsstation; 

4.2 Möjliggöra för de ombordtagna att effektivt utrymma från ett skadat fartygs utrymningsstation till en 

livräddningsfarkost; 

4.3 Upprätthålla livet på de utrymda personerna, som kan finnas i en livräddningsfarkost, så länge det är praktiskt möjligt 

och sammanfaller med den förväntade tiden till undsättning; 

4.4 Möjliggöra att rädda personer ur sjön eller från en livräddningsfarkost. 

5 Utrymnings och livräddningsåtgärder skall: 

5.1 Vara hållbara och med minimerad sårbarhet; Redundans (dubblering av funktioner) skall erbjudas för att säkerställa 

att utrymnings- och livräddningsfunktionerna inte drabbas av katastrofala fel om inte denna risk är extremt osannolik; 

5.2 Inte påverkas av fartygets vapen- eller sensorsystem; 

5.3 Minimera skaderisken för personerna ombord under normala drifts-, tränings-, underhålls- och nödsituationer; 

5.4 Inte ha ett försvagande inflytande på utrymnings- och livräddningsåtgärder ombord. 

6 Utrymnings- och livräddningsåtgärderna skall anpassas till: 

6.1 Den marina miljön: All utsatt anordning och utrustning skall utformas och underhållas för att motstå korrosion, vara 

rötbeständig samt motstå solljus (inkluderande ultraviolett strålning), temperaturväxlingar, fukt, olja och 

svampangrepp utan att funktionaliteten försvagas. 

6.2 Användningsområdet: Utrymnings- och livräddningsutrustningen och dess förvaringplatser skall utformas, 

konstrueras och underhållas för den förväntade marina miljön i användningsområdet. Därutöver skall utrymnings- 

och livräddningsutrustningen utformas i enlighet med den förväntade maxtiden för räddningsinsats från land eller 

annan yttre plats. 


VII-4 

ORIGINAL



Juni 2008 

6.3 Ombordtagna personer: dvs. antal och fördelning av de ombordtagna, med beaktande av deras fysiska egenskaper 

samt deras kunskaper om fartyget och dess säkerhetsutrustning. 

6.4 Förutsebara nödsituationer som kan leda till utrymnings- och livräddningsaktioner: som ett minimum bör dessa 

inkludera slagsida, trim, flödning, brand, rök, farliga ångor och blockering av fast monterade element i 

utrymningsvägar som dörrar. 

Not: För samtliga referenser i detta kapitel till SOLAS gäller följande: (1) där IMO-dokument refererar till termen “passagerare”, skall detta förstås som ”ickebesättningsman” 

enligt definition i kapitel I i detta dokument (2) där IMO-dokument refererar till SOLAS II-1/42 eller II-1/43, skall detta förstås som Regel 14 

Elförsörjning till utrymnings- och livräddningssystem. 


7 Verifiering att fartyget uppfyller detta kapitel skall göras av den Militära sjöfartsinspektionen. Ansvaret för denna 

verifiering faller på den Militära sjöfartsinspektionen. Alla beslut från koncept till skrotning som påverkar uppfyllandet 

av kraven i detta kapitel skall dokumenteras och dessa dokument skall bevaras under fartygets livstid. 

Regel 2 Utrymnings- och livräddningsåtgärder 

Funktionsmål 

1 Fartygets utrymnings- och livräddningsåtgärder skall uppfylla målen i detta kapitel. 

Prestandakrav 

2 Fartygets utrymnings- och livräddningsåtgärder skall uppfylla målen i detta kapitel inkluderande dess utrustning, 

fartygssystem, anordningar och tillhörande rutiner. 

3 Utrymnings- och livräddningsåtgärderna skall provas genom en utrymnings- och livräddningsanalys och utrymnings- 

och livräddningsdemonstration som den beskrivs i Regel 3 Utrymningsanalys och -demonstration för att säkerställa: 

3.1 Att utrymningstiden för ett skadat fartyg inte överstiger 30 minuter; och 

3.2 Att utrymnings- och evakueringstiden från ett oskadat fartyg inte överstiger: 

3.2.1 60 minuter för fartyg me ro-ro-utrymmen eller mindre än tre vertikala brandavdelningar; 

3.2.2 80 minuter för andra fartyg. 

4 Före ett godkännande skall den Militära sjöfartsinspektionen säkerställa att: 

4.1 utrustning och anordningar testas för att bekräfta att de uppfyller kraven i detta kapitel, i enlighet med IMO/MSC 

81(70) “Revised recommendations on testing of Life-Saving Appliances”, modifierad genom MSC 200(80) eller 

4.2 framgångsrikt ha genomgått, på ett för den Militära sjöfartsinspektionens tillfredsställande sätt, tester som principiellt 

motsvarar de som beskrivs i dessa rekommendationer 

5 Före ett godkännande av nya utrymnings- och livräddningsåtgärder skall den Militära sjöfartsinspektionen säkerställa 

att sådana åtgärder: 

5.1 Erbjuder säkerhetsstandarder som minst motsvarar de krav som beskrivs i kaptitlet och som har testats och 

utvärderats i enlighet med IMO:s beslut A520(13) “Code of Practice for the Evaluation, Testing and Acceptance of 

Prototype Novel Life-Saving Appliances and Arrangements”; eller 

5.2 Framgångsrikt ha genomgått, på ett för den Militära sjöfartsinspektionens tillfredsställande sätt, tester som principiellt 

motsvarar de som beskrivs i dessa rekommendationer 

6 Utrymnings- och livräddningsutrustning skall genomgå sådana produkttester som är nödvändiga för att säkerställa att 

utrymnings- och livräddningsutrustningen tillverkats enligt samma standard som en godkänd prototyp. 

7 Livräddande apparatur som krävs i detta kapitel för vilka en detaljerad specifikation inte inkluderats i detta kapitel skall 

utformas på ett för den Militära sjöfartsinspektionen tillfredställande sätt. 


VII-5 

ORIGINAL



Juni 2008 

8 Rutiner som tas upp till godkännande av den Militära sjöfartsinspektionen skall också inkludera under vilka villkor som 

godkännandet kan kvarstå eller tas tillbaka. 


9 Fartyget, dess system och utrustning skall godkännas i överensstämmelse med ovanstående Prestandakrav. Den 

Militära sjöfartsinspektionen kan godkänna likvärdiga eller kompletterande standarder, kriterier och/eller rutiner för att 

förenkla verifiering. 

Regel 3 Utrymningsanalys och -demonstration 

Funktionsmål 

1 Utrymningsanalys och -demonstrationen skall säkerställa att effektiviteten hos utrymningsåtgärderna optimeras. 

Prestandakrav 

2 En utrymningsanalys skall: 

2.1 Optimera effektiviteten hos utrymningsåtgärderna genom med beaktande av: 

2.1.1 normala sjöfartsförhållanden; 

2.1.2 skadeförhållanden enligt beskrivning i Deklarationen av uppgifter om användning. 

2.2 Beskriva personflöden under en utrymning så korrekt som möjligt. 

3 En utrymningsdemonstration skall: 

3.1 Bekräfta överensstämmelsen med utrymningsanalysen; 

3.2 Möjliggöra för den Militära sjöfartsinspektionen att identifiera oförutsedda brister i utrymningsåtgärderna; 

3.3 Beskriva personflöden under en utrymning så korrekt som möjligt; 

3.4 Inte innebära oacceptabla risker för personer som är inblandade i demonstrationen. 

4 En utrymningsanalys och en utrymningsdemonstration skall utföras för alla nya modeller av örlogsfartyg där 

utrymningsåtgärder skiljer sig markant från de tidigare utförda utrymningsanalyserna eller en 

utrymningsdemonstration. Om omfattande förändringar görs i utrymnings- och livräddningsåtgärder under 

användningen, skall utrymningsanalysen och utrymningsdemonstrationen uppdateras, när detta anses nödvändigt av 

den Militära sjöfartsinspektionen. 

5 En utrymningsanalys skall utföras tidigt i designprocessen, för att utreda möjliga förbättringar I fartygets 

utrymningsåtgärder. 

6 Omfattningen av utrymningsanalysen skall godkännas av den Militära sjöfartsinspektionen med beaktande av brand- 

och översvämningsrisker samt fartygets utformning och antalet personer ombord. 

7 Utrymningsanalysen skall utföras i enlighet med den filosofi som beskrivs IMO/MSC:s cirkulär 1033 “Interim guidelines 

for evacuation analysis for new and existing passenger ships”, med följande justeringar: 


VII-6 

ORIGINAL



Juni 2008 

7.1 Hålltider för utrymning och evakuering skall vara i enlighet med Regel 2 Utrymnings- och livräddningsåtgärder; 

7.2 Omfattningen av förhållandena för vattentät integritet som kan dra ut på utrymningsprocessen skall inkluderas; 

7.3 Som ett minimum skall sex olika scenarier (fall 1, 2a, 2b, 3, 4a, 4b) beaktas vid analysen enligt följande: 

7.3.1 fall 1 (normal nattkryssning), fall 2a (normal dagkryssning) och fall 2b (stridsstationer) i enlighet med Kapitel 13 av 

FSS Code där fördelningen av personer skall vara representativ vid normal användning av fartygets; och 

7.3.2 fallen 3, 4a och 4b (sekundära evakueringsfall). I dessa fall skall bara den centrala vertikala zonen undersökas 

vidare, den som ger den längsta förflyttningstiden. Dessa fall använder samma personfördelning som i fall 1 (för fall 

3), som i fall 2a (för fall 4a) och som i fall 2b (för fall 4b). Ett av de följande alternativen skall beaktas för fall 3, fall 

4a och fall 4b: 

7.3.2.1 alternativ 1: bara 50 % av trapp- och stegkapaciteten som tidigare använts inom den identifierade huvudzonen 

tas med i analysen; eller, 

7.3.2.2 alternativ 2: 50 % av personerna i en av de centrala vertikala zonerna bredvid den identifierade huvudzonen 

tvingas flytta över till denna zon och fortsätta genom denna zon till mönstringsstationen (om den finns) eller till 

evakueringsstationen. 

7.3.3 Om det beräknade totala antalet personer ombord, i de ovan beskrivna fallen, överstiger det maximala antalet 

personer som fartyget godkänts att föra, skall den inledande fördelningen av personer justeras ned så att den 

totala mängden personer jämställs med totala antalet personer som fartygets godkänts för att medföra. 

7.4 Ytterligare relevanta scenarier kan vara lämpliga, särskilt kan den Militära sjöfartsinspektionen ändra scenarier 3, 4a 

och 4b för fartyg utan urskiljbara vertikala zoner för att erbjuda likvärdiga skadescenarier. 

8 Den Militära sjöfartsinspektionen skall verifiera om reglerna i IMO/MSC:s cirkulär 1033 behöver ändras för att 

motsvara fartygets rutiner under utrymning och evakuering på ett mer korrekt sätt, särskilt fall 2a skall ändras för att ta 

med de olika möjliga fördelningarna av personer ombord i beräkningarna. 

9 Då en utrymningsanalys ger som resultat de högsta utrymningstiderna skall de beräknade tiderna verifieras av en 

utrymningsdemonstration. Så långt det är rimligt möjligt skall utrymningsdemonstrationen avspegla 

utrymningsanalysen, t.ex. ursprungligt antal och fördelning av personerna ombord och utrymningsrutinerna. 

10 Med användning av det scenario för vilket utrymningsanalysen indikerar den längsta utrymningstiden skall man utföra 

en utrymningsdemonstration med hjälp av livräddningsfarkosten och utgångar på enbart fartygets ena sida. Där det är 

opraktiskt med halva prov, kan den Militära sjöfartsinspektionen medge ett delprov med användning av en den mest 

kritiska utrymningsvägen. 

11 Efter bedömning av den Militära sjöfartsinspektionen kan delar av utrymningsdemonstrationen slopas då liknande fall 

redan provats i en utrymningsdemonstration för andra fartyg. 

12 Utrymningsdemonstrationen skall utföras under kontrollerade förhållanden och under uppfyllande av fartygets 

utrymningsrutiner på följande sätt: 

12.1 Utrymningsdemonstrationen skall börja i hamn, under rimligen lugna förhållanden. 

12.2 Allt maskineri och utrustning skall vara driftsatt för normal sjöfart. 

12.3 Alla utgångar och dörrar inuti fartyget skall vara ställda som de normalt är vid det scenario som skall verifieras. Om 

flera förhållanden är möjliga skall det värsta alternativet användas. 

12.4 Räddningsfarkosten skall till en början vara på sin normala förvaringsplats. 

13 De personer som valts ut för utrymningsdemonstrationen skall utöver den normala utrymningsträningen som 

genomförs ombord inte ha genomgått speciell träning för liknande utrymningsdemonstrationer. Så långt det är praktiskt 

möjligt skall utrymningsdemonstrationen genomföras med ett representativt urval av personerna ombord i termer av 

fysiska egenskaper, fartygskunskap och träning. 

14 Utrymningsdemonstrationen skall utföras med vederbörlig omtanke om de problem som kan uppstå vid förflyttning i 

stor skala eller panikkänslor som troligtvis uppstår i en nödsituation när en snabb evakuering behöver göras. Den 

samlade utrymningstiden shall räknas som den tid som förflyter från det första meddelandet om evakuering av fartyget 


VII-7 

ORIGINAL



Juni 2008 

tills den sista personen har gått in i en livbåt och den sista livbåten har avlägsnat sig från demonstrationsfartyget. Den 

skall inkludera tiden för de ombordtagna att ikläda sig flytvästar och termiska skyddsdräkter, och tiden som behövs för 

att sjösätta, blåsa upp och säkra livräddningsfarkosten längs sidan färdig för evakuering. 

15 De registrerade tiderna under utrymningsdemonstrationen skall jämföras de beräknade tiderna från 

utrymningsanalysen. Om de registrerade tiderna är påtagligt längre än de beräknade och det inte är rimligt att anta att 

hålltiderna tagna från Regel 2 Utrymnings- och livräddningsåtgärder kan uppfyllas, skall alternativa utrymnings- och 

livräddningsåtgärder installeras och bekräftas i en utrymningsdemonstration, tills den förväntade evakueringstiden och 

utrymningstiden för oskadat tillstånd är till den Militära sjöfartsinspektionens belåtenhet. 





Regel 4 Inspektion och underhåll 

Funktionsmål 

1 Inspektions- och underhållsrutiner skall säkerställa att alla utrymnings- och livräddningsanordningar eller utrustning har 

en så hög tillgänglighetsgrad som möjligt. 

Prestandakrav 

2 Utrymnings- och livräddningsanordningar eller utrustning skall vara så pålitliga som det är praktiskt möjligt. 

3 Om det inte uttryckligen anges på annat sätt i detta regelverk, så skall inspektioner och underhåll lyda under: 

3.1 IMO:s beslut A752(18) “Guidelines for the evaluation, testing and application of low-location lighting on passenger 

ships”, 9:e stycket; 

3.2 ISO 15370:2001 “Ships and marine technology – Low-location lighting on passenger ships – Arrangement”, 8:e 

stycket; 

3.3 IMO/MSC:s cirkulär 955 “Servicing of life-saving appliances and radio communication equipment under the 

harmonized system of survey and certification (HSSC)”. 

3.4 IMO/MSC:s cirkulär 1093 “Guidelines for periodic servicing and maintenance of lifeboats, launching appliances and 

on-load release gear”; 

3.5 IMO/MSC:s cirkulär 1047 “Guidelines for monthly shipboard inspection of immersion suits and anti-exposure suits by 

ship’s crews”; 

3.6 IMO/MSC:s cirkulär 849 “Guidelines for the performance, location, use and care of Emergency Escape Breathing 

Devices (EEBDs)”, 5:e stycket; 

3.7 IMO:s beslut A761(18) “Recommendations on conditions for the approval of servicing stations for inflatable liferafts” 

med revision av IMO/MSC 81(70). 

4 Den Militära sjöfartsinspektionen skall godkänna den tidsperiod som är godtagbar för utrymnings- och 

livräddningsutrustning som försämras med tiden. Sådan utrymnings- och livräddningsutrustning skall märkas så man 

kan bestämma dess ålder eller vid vilket datum som den skall bytas ut. 

Inspektioner och underhåll ombord 

5 Namngivna personer eller befattningar ombord skall utses för att säkerställa att alla utrymnings- och 

livräddningsanordningar och utrustning upprätthålls i gott skick. 

6 Instruktioner för inspektioner och underhåll ombord för alla utrymnings- och livräddningsanordningar och utrustning 

skall finnas ombord och underhåll skall utföras i enlighet därmed. Den Militära sjöfartsinspektionen kan godkänna ett 

inplanerat underhållsprogram. 


VII-8 

ORIGINAL



Juni 2008 

7 Instruktioner för inspektioner och underhåll ombord för alla utrymnings- och livräddningsanordningar och utrustning 

skall följa tillverkarens instruktioner. Dessa skall vara lätta att förstå, med illustrationer så långt det är möjligt och 

dessutom, om det är lämpligt, skall det inkludera följande för varje apparat: 

7.1 En checklista att använda vid inspektionerna; 

7.2 Underhålls- och reparationsinstruktioner; 

7.3 Ett tidsschema för återkommande underhåll; 

7.4 Diagram över smörjpunkter med rekommenderade smörjmedel; 

7.5 Lista över utbytbara delar; 

7.6 Lista över reservdelsleverantörer; 

7.7 Loggbok med förteckning över utförda inspektioner och underhåll, inkluderande test-, underhålls- och 

förpackningsintyg, och reparationsförteckningar. 

8 Reservdelar och reparationsutrustning skall finnas tillgängliga för utrymnings- och livräddningsutrustning och de delar 

vilka, genom förslitning eller användning, behöver bytas ut med regelbundenhet. 

9 En förteckning över alla utförda inspektioner och underhåll ombord skall göras i en loggbok. 

10 Förberedelser skall göras för återkommande prover av hela utrymnings- och livräddningssystemet och skall inkludera 

prov av automatiska startanordningar: 

10.1 Följande prov och inspektioner skall utföras på veckobasis: 

10.1.1 Alla livbåtar, räddningsbåtar och sjösättningsanordningar skall genomgå översyn för att säkerställa att de är redo 

för användning. Översynen skall inkludera men inte begränsas till tillståndet för krokar, deras infästningar i fartyget 

och att den automatiska sjösättningsanordningen är återställd; 

10.1.2 Alla motorer i livbåtar och räddningsfarkoster skall provköras i minst 3 minuter om lufttemperaturen är högre än 

den minimitemperatur som behövs för att starta och köra motorn. Under provet skall det säkerställas att växellåda 

och drivanordning ligger an på ett tillfredsställande sätt. Om en livräddningsfarkosts utombordsmotor inte kan köras 

under 3 minuter utan att ha propellern nedsänkt i vattnet, skall den köras så länge som det medges i tillverkarens 

handbok; 

10.1.3 Livbåtar, förutom fritt fallande livbåtar, skall flyttas från sina förvaringsplatser, utan personer ombord, så långt som 

det är nödvändigt föra att visa att sjösättningsanordningarna fungerar tillfredsställande, om väder- och 

sjöförhållandena så tillåter; 

10.1.4 Det allmänna nödlarmssystemet, orderradiosystemet och annan viktig kommunikationsutrustning för utrymning och 

livräddning skall testas. 

10.2 Följande skall utföras månatligen: 

10.2.1 Inspektion av utrymnings- och livräddningsanordningar och utrustning som beskrivs i detta kapitel, skall utföras för 

att säkerställa att de är i gott skick; 

10.2.2 Livbåtar, förutom fritt fallande livbåtar, skall flyttas från sina förvaringsplatser, utan personer ombord, om väder- 

och sjöförhållandena så tillåter. 

11 Vägvisningssystem: 

11.1 Där efterlysande (PL) lågplacerat ljus (LLL) finns tillgängligt som självhäftande dekaler, skall deras utseende 

kontrolleras av en rutininspektion. 

11.2 Ljusstyrkorna hos LLL-systemen skall testas enligt ISO 15370:2001. 

12 Syrgasmask för nödutrymning: 


VII-9 

ORIGINAL



Juni 2008 

12.1 Underhåll skall utföras enligt tillverkarens instruktioner och översyn av en utbildad person skall ske minst en gång 

om året. 

13 Behållare för uppblåsbara livbåtar: 

13.1 Skall hanteras med försiktighet för att undvika stötar, speciellt när de skjuts ut över däck, då hårdhänt hantering kan 

påverka innehållet negativt och förhindra korrekt uppblåsning. 

14 Där pyrotekniska attiraljer lagras bland utrymnings- och livräddningsutrustningslager skall följande 

försiktighetsåtgärder vidtas: 

14.1 Arbeten får inte utföras ovanpå lagerutrymmena 

14.2 Ingen svetsning eller förbränning får ske närmre än 6 meter ifrån lagerutrymmena 

15 Sjösättningsapparatur: 

15.1 Skall genomgå regelbunden översyn enligt instruktionerna för underhåll ombord. 

16 Livbåtar med automatisk sjösättning: 

16.1 Skall genomgå regelbunden översyn enligt instruktionerna för underhåll ombord. 

17 Underhåll av linor: 

17.1 Linor som används vid sjösättning skall vändas om minst var 30:e månad och förnyas när förslitning syns eller vart 

femte år, beroende på vad som först inträffar; 

17.2 Den Militära sjöfartsinspektionen kan istället för att vända linorna godkänna återkommande översyn och utbyte på 

grund av förslitning minst vart fjärde år, beroende på vad som först inträffar. 

Landbaserat underhåll 

18 Besiktnings- och provintyg skall finnas för all utrymnings- och livräddningsrelaterad utrustning som bevis på att kraven 

i denna norm har uppfyllts. 

19 Uppblåsbara livbåtar, flytvästar och räddningsfarkoster samt marina evakueringssystem och hydrostatiska frigörare 

(undantaget hydrostatiska frigörare för engångsbruk) skall underhållas: 

19.1 Underhållet skall ske minst var 12:e månad. Om detta inte är praktiskt möjligt kan den Militära sjöfartsinspektionen 

utsträcka denna tid till 17 månader; 

19.2 Vid en underhållsstation som har denna kompetens, upprätthålls det en korrekt underhållsinrättning och bara korrekt 

utbildad personal får användas. Denna har godkänts både av den Militära sjöfartsinspektionen och av tillverkaren. 

20 I tillägg till eller i samband med underhållstillfällena av den marina evakueringsutrustningen, skall varje marin 

evakueringsenhet omplaceras från fartyget och roteras med mellanrum som bestäms av den Militära 

sjöfartsinspektionen så att varje system skall omplaceras åtminstone vart sjätte år. 

21 Den Militära sjöfartsinspektion som godkänner nya och hittills okända uppblåsbara livbåtsanordningar kan tillåta ett 

utökat underhållsintervall på följande villkor: 

21.1 Det nya och hittills okända uppblåsbara livbåtsanordningen har bevisats hålla samma standard, enligt testrutinens 

krav, med utökade underhållsintervall; 

21.2 Livbåtssystemet skall kontrolleras ombord av certifierad personal; 

21.3 Underhållsintervallen bör inte vara längre än fem år och utföras enligt den Militära sjöfartsinspektionens 

rekommendationer. 

22 Alla reparationer och allt underhåll av uppblåsbara livbåtar skall utföras enligt tillverkarens instruktioner. 

Nödreparationer kan utföras ombord på fartyget. Däremot skall permanenta reparationer utföras på en godkänd 

underhållsstation. 


VII-10 

ORIGINAL



Juni 2008 

23 Sjösättningsanordningar skall: 

23.1 Genomgå en noggrann översyn minst vart femte år; 

23.2 När översynen är genomförd skall det utföras ett dynamiskt prov med vinschbromsen vid högsta 

nedsänkningshastigheten. Den last som skall användas skall vara livbåtens vikt utan personer ombord, förutom vart 

femte år, då provet skall utföras med 110 % av den maximala arbetslasten för vinschen. 

24 Livbåtar med lastfrigörare skall: 

24.1 Genomgå en noggrann översyn och prov i de undersökningar som beskrivs i Kapitel I, utförd av korrekt utbildad 

personal med kännedom om systemen; 

24.2 Skall drifttestas under en belastning av 110 % av livbåtens totala vikt när den är lastad med fullt antal personer och 

utrustning närsomhelst som frigöraren överhalas. Överhalning och prov skall utföras minst vart femte år. 





Regel 5 Rutiner för utrymning och livräddning 

Funktionsmål 

1 Standardiserade utrymnings- och livräddningsrutiner skall säkerställa att effektiva utrymnings- och livräddningsrutiner 

finns tillgängliga i hamn och till sjöss. 

Prestandakrav 

2 Standardiserade utrymnings- och livräddningsrutiner skall: 

2.1 Säkerställa att tillräckliga utrymnings- och livräddningsrutiner finns tillgängliga ombord för framtida användning med 

tanke på: 

2.1.1 Antalet ombordtagna; 

2.1.2 Användningsområdet. 

2.2 Säkerställa att alla utrymnings- och livräddningsåtgärder finns tillgängliga vid normala driftsförhållanden. 

3 Utrymnings- och livräddningsrutiner skall i hamn och till sjöss säkerställa att: 

3.1 Alla nödvändiga utrymnings- och livräddningsåtgärder skall vara tillgängliga för omedelbar användning; 

3.2 Alla utrymnings- och livräddningsåtgärder skall hållas i gott skick av utsedd personal: 

3.3 Samtliga personer känner till vilka uppdrag de har tilldelats i händelse av utrymnings- och livräddningssituationer. 

4 Före avfärd skall det bekräftas att: 


VII-11 

ORIGINAL



Juni 2008 

4.1 Utrymnings- och livräddningsåtgärderna är lämpliga för den förestående operationen, med hänsyn tagen till: 

4.1.1 Antalet personer ombord, deras egenskaper och fartygskunskaper; 

4.1.2 Området som fartyget opererar i, med hänsyn tagen till avståndet från land, klimatförhållanden, etc. 

4.2 Räddningsfarkoster skall alltid kunna vara klara att sjösättas inom mindre än fem minuter; 

4.3 Alla ombordtagna har fått grundläggande utrymnings- och livräddningsträning enligt kraven i Regel 7 Utbildning och 

övning 

4.4 Ett tillräckligt antal utbildade personer finns ombord för att kunna utföra varje uppgift i utrymnings- och 

livräddningsprocessen, inkluderande utrymnings- och livräddningsuppdrag beskrivna i Regel 7 Utbildning och 

övning. Alla personer skall vara bekanta med sina tilldelade utrymnings- och livräddningsuppdrag innan resan börjar; 

4.5 Alla personer ombord skall räknas. Denna information nedtecknas både ombord och i land för att finnas till hands vid 

behov för sök- och räddningsinsatser; 

4.6 Utrymningsvägar, nödutgångar och andra utrymnings- och livräddningsarrangemang och dess utrustning är 

obehindrad av fast inredning, möbler eller andra hinder eller bärbar utrustning och; att 

4.7 Utrustningen ombord är placerad så att den inte utsätts för överbrytande sjö och inte inkräktar på 

stuvningssutrymmen för friflytande livräddningsutrustning. 

5 Rutiner ombord för sjöfart skall säkerställa att: 

5.1 Utrymningsvägar, nödutgångar och andra utrymnings- och livräddningsarrangemang och dess utrustning är inte 

blockeras av fast inredning, möbler eller andra hinder eller bärbar utrustning; 

5.2 Vilken som helst utrustning är säkert stuvad så att den ej utsätts för överbrytande sjö och att inget inkräktar på den 

friflytande förmågan; 

5.3 Räddningsfarkoster skall alltid kunna vara klara att sjösättas inom mindre än fem minuter. 





Regel 6 Rutiner för utrymning och livräddning i nödsituation 

Funktionsmål 

1 Utrymnings- och livräddningsrutiner i nödsituationer skall möjliggöra för de utsedda besättningsmedlemmarna att 

kunna utföra sina tilldelade utrymnings- och livräddningsuppdrag på ett effektivt sätt. 

Prestandakrav 

2 Utrymnings- och livräddningsrutiner i nödsituationer skall: 

2.1 Täcka in alla uppdrag i utrymnings- och livräddningsprocessen; 

2.2 Vara klar och tydlig; 

2.3 Omfatta redundans. 

3 Utrymnings- och livräddningsrutiner i nödsituationer skall erbjudas som i detalj definierar vilka handlingar som skall 

utföras av personerna ombord när ett allmänt nödlarm går. Den skall specificera hur tillsägelsen att evakuera fartyget 

skall ges. Utrymnings- och livräddningsrutinerna i nödsituationer skall identifiera de uppdrag som tilldelats olika 

besättningsmedlemmar inkluderande, men inte begränsat till: 


VII-12 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.1 Stängning av vattentäta dörrar, branddörrar, ventiler, spygatter, luckor, takfönster, lastportar and andra liknande 

fartygsöppningar; 

3.2 Utrustande av livräddningsfarkost och annan utrymnings- och livräddningsutrustning; 

3.3 Förberedelse och sjösättning av livräddningsfarkost; 

3.4 Förberedelse av annan utrymnings- och livräddningsutrustning; 

3.5 Mönstring av de personer som behöver mönstras; 

3.6 Använda kommunikationsutrustningen. 

4 Utrymnings- och livräddningsrutiner i nödsituationer skall specificera ersättare för nyckelpersoner som kan vara 

förhindrade, med hänsyn tagen till att olika nödsituationer kan kräva olika handlingar. 

5 Utrymnings- och livräddningsrutiner i nödsituationer skall framställa besättningsmedlemmarnas tilldelade uppdrag i 

relation till personer som är obekanta med fartyget i nödsituationer. Dessa uppdrag skall inkludera: 

5.1 Varna personer som är obekanta med fartyget; 

5.2 Se till att de är lämpligt klädda och har tagit på sig sina flytvästar och termiska skyddsdräkter på ett korrekt sätt; 

5.3 Kalla samman personer som behöver mönstras på mönstringsstationerna; 

5.4 Bevaka rörelserna hos personer som är obekanta med fartyget. 

6 Utrymnings- och livräddningsrutiner i nödsituationer skall förberedas innan fartyget ger sig till sjöss. Om någon 

förändring sker som gör det nödvändigt att ändra utrymnings- och livräddningsrutinerna i nödsituationer, så skall 

rutinerna revideras eller nya rutiner förberedas innan fartyget ger sig till sjöss. 

7 Godkännandet av utrymnings- och livräddningsrutiner i nödsituationer skall bland annat baseras på en utrymnings- 

och livräddningsanalys och en utrymnings- och livräddningsdemonstration (Regel 3 Utrymningsanalys och - 

demonstration). 

8 Ett lättanvänt beslutsstödsystem för hantering av nödsituationer skall erbjudas för att hjälpa befälhavaren att hantera 

alla förutsebara kombinationer av nödsituationer. Som minst skall följande nödsituationer identifieras: 

8.1 Skada på fartyget, inkluderande brand; 

8.2 Olyckor relaterade till personal, last och vapensystem ombord; 

8.3 Nödassistans till andra fartyg. 





Regel 7 Utbildning och övning 

Funktionsmål 

1 Utbildnings- och övningsrutiner skall säkerställa att alla ombordtagna personer har tillräckliga färdigheter för att 

genomföra utrymning och livräddning. 

Prestandakrav 

2 Utbildnings- och övningsrutiner skall: 


VII-13 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.1 Säkerställa att personerna ombord kan utföra enklare utrymnings- och livräddningsuppdrag; 

2.2 Säkerställa att utsedda ombordtagna personer kan utföra sina utrymnings- och livräddningsrelaterade uppdrag; 

2.3 Finnas tillgängliga för samtliga utrymnings- och livräddningsåtgärder och uppdrag; 

2.4 Vara enkel och lätt att förstå; 

2.5 Inte skapa oacceptabla risker för fartyget och dess ombordtagna. 

3 Utbildningskrav skall definieras för övningar, mönstringar och för drift, underhåll och prov av specifik utrustning 

4 Utrymnings- och livräddningsövningar skall, så långt det är praktiskt möjligt, utföras som om det verkligen var en 

nödsituation. 

5 Informationskort, anslag eller elektroniska bildprogram kan användas för att komplettera utbildning och övningar men 

får inte användas i dess ställe. 

6 Detaljer kring samtliga utrymnings- och livräddningsrelaterade övningar ombord skall nedtecknas i en loggbok enligt 

överenskommelse med den Militära sjöfartsinspektionen. 

7 Rutiner skall erbjudas för att säkerställa att utrustningen som används under utrymnings- och livräddningsövningarna 

omedelbart återställs till sitt fulständiga originaltillstånd och att fel och defekter som upptäckts under övningen åtgärdas 

så snart som det är möjligt. 

8 Rutiner skall erbjudas för att säkerställa att varje person, inkluderande personer som är obekanta med fartyget såsom 

ombordtagna förband, specialpersonal eller passagerare, ges grundläggande utrymnings- och livräddningsutbildning 

inom 24 timmar efter att ha gått ombord. Denna grundläggande utrymnings- och livräddningsutbildning skall inkludera 

med inte nödvändigtvis begränsas till: 

8.1 Prioriterade handlingar som varje person skall kunna utföra vid en nödsituation; 

8.2 Alarm- och orderradiosignaler; 

8.3 Placering, driftsättning och användning av fartygets individuella utrymnings- och livräddningsutrustning, dvs. 

syrgasmasker för nödutrymning, termiska skyddsdräkter och flytvästar; 

8.4 Placeringen av mönstringsstationer (om dessa finns) och evakueringsstationer. 

9 Rutiner skall erbjudas för att säkerställa att varje person ombord som tilldelats utrymnings- och livräddningsuppdrag 

utbildas för dessa uppdrag innan avsegling. Utrymnings- och livräddningsuppdrag som kräver utbildad personal skall 

inkludera med inte begränsas till: 

9.1 Handhavande av orderradiosystem, alarmsystem och annan kommunikationsutrustning; 

9.2 Handhavande av eldrivna vägvisningssystem och nödbelysning; 

9.3 Handhavande och sjösättning av evakuerings- och livräddningsutrustning (inkluderande infällning av stabilisatorer 

när det är nödvändigt); 

9.4 Livräddningsoperationer; 

9.5 Handhavande av livbåtsmotor och utförande av mindre justeringar (minst två personer i varje livbåt); 

9.6 Nödsändare och säkerhetsradiokommunikation; 

9.7 Användande av sjukbårar; 

9.8 Mönstring och hjälp till personer som inte är bekanta med utrymnings- och livräddningsåtgärder under utrymnings- 

och livräddningsaktioner. 

10 Rutiner skall erbjudas för att säkerställa att varje person ombord får återkommande utbildning minst varannan månad. 

Utbildningen skall inkludera (men inte nödvändigtvis begränsas till): 


VII-14 

ORIGINAL



Juni 2008 

10.1 Placering, handhavande och användning av fartygets individuella livräddningsutrustning; 

10.2 Placeringen av mönstringsstationer (om dessa finns) och evakueringsstationer; 

10.3 Överlevnadsproblematik till sjöss särskilt köldchocker, hypotermi, första hjälpen vid hypotermi och andra lämpliga 

förstahjälpen-rutiner. 

11 Ytterligare rutiner skall erbjudas för att säkerställa att, varje person ombord som tilldelats utrymnings- och 

livräddningsuppdrag får återkommande utbildning minst varannan månad, vilken skall inkludera: 

11.1 Utbildning i dennes tilldelade utrymnings- och livräddningsuppdrag 

11.2 Nödvändig specialutbildning för att kunna använda fartygets evakuerings- och livräddningsutrustning vid hårt väder 

och hård sjögång. 

12 För andningsapparater för nödutrymning skall rutiner erbjudas för att säkerställa: 

12.1 De ombordtagna utbildas i att omedelbart ta på sig andningsapparater för nödutrymning innan de lämnar ett 

utrymme där luftmiljön blivit livshotande. Sådan utbildning bör kunna uppnås genom att schemalägga rutinmässiga 

utrymningsövningar. 

12.2 De ombordtagna utbildas i att använda andningsapparater för nödutrymning och görs medvetna om att dessa bara 

är till för lokalt utrymningsbruk. De bör inte användas vid tunga arbetsuppgifter som brandbekämpning, räddnings- 

eller reparationsarbeten. Dessutom bör de inte användas för att gå in i syrefattiga tankar eller utrymmen. 

Syrgasmasker för nödutrymning kan medföras av brandbekämpningspersonal med syfte att lämna dem till andra 

personer ombord som nödhjälp. 

12.3 Alla andningsapparater för nödutrymning som används i utbildningssyfte är tydligt märkta med texten ”ENDAST FÖR 

UTBILDNINGSSYFTE”. 

13 För räddningsfarkoster, skall rutiner erbjudas som säkerställer att: 

13.1 Räddningsfarkostens besättning utbildas och övas regelbundet i farkostens användning. Denna utbildning skall 

inkludera alla aspekter på livräddning, hantering, manövrering och användning under olika förhållanden samt att 

vända dem rätt efter kappsejsning. Denna utbildning kan delvis äga rum i speciella utbildningslokaler; 

13.2 Så långt det är rimligt och praktiskt möjligt skall alla räddningsfarkoster, förutom livbåtar som också utgör 

räddningsfarkoster, sjösättas varje månad med sin tilldelade besättning ombord och manövreras i vattnet. Som minst 

skall detta krav uppfyllas var tredje månad; 

13.3 Om räddningsfarkostens sjösättningsövning utförs med fartyget i rörelse skall detta ske i skyddade vatten och under 

överinseende av ett erfaret befäl, på grund av riskerna som är inblandade. Läs vidare i IMO:s rekommendation 

A.624(15) “Guidelines on training for the purpose of launching lifeboats and rescue boats from ships making 

headway through the water”. 

14 För livräddningsfarkoster, skall rutiner finnas som säkerställer att: 

14.1 Fartyg med livbåtar skall sjösätta varje livbåt med dess tilldelade besättning ombord och manövreras i vattnet minst 

en gång var tredje månad under utrymnings- och livräddningsutbildning; 

14.2 Nedhissning i vattnet, istället för sjösättning av livbåt avsedd för fritt fallande sjösättning, kan accepteras då fritt 

fallande sjösättning är omöjlig så länge fritt fallande sjösättning av livbåten utförs med dess tilldelade besättning 

ombord och manövreras i vattnet minst en gång var sjätte månad. Emellertid, i de fall där detta är praktiskt omöjligt, 

kan den Militära sjöfartsinspektionen utvidga perioden till tolv månader så länge en simulerad sjösättning utförs var 

sjätte månad; 

14.3 Om sjösättningsövningar av livbåt eller båt som används för bogsering av livflottar utförs med fartyget i rörelse skall 

detta enbart ske i skyddade vatten och under överinseende av ett erfaret befäl, på grund av riskerna som är 

inblandade. Läs vidare i IMO:s rekommendation A.624(15) “Guidelines on training for the purpose of launching 

lifeboats and rescue boats from ships making headway through the water”. 


VII-15 

ORIGINAL



Juni 2008 

15 För marina evakueringssystem, skall följande gälla: 

15.1 För varje fartyg som utrustats med marina evakueringssystem skall hjälpmedel för systemets användning vid 

ombordutbildning erbjudas; 

15.2 Utbildningen i dessa system skall inkludera övningar i de handlingar som skall utföras ända fram till den punkten just 

innan en verklig användning av systemet. Denna del av övningen skall förstärkas genom återkommande övningar 

med hjälp av utbildningshjälpmedel; 

15.3 Ytterligare rutiner skall erbjudas för att säkerställa att varje medlem i en marin evakueringsgrupp utbildas tränas i en 

fullständig utplacering av ett liknande system i vattnet, antingen ombord på fartyget eller i land, med tidsintervall som 

inte får överstiga tre år. 

16 För livflottar som sjösätts med dävert, skall rutiner erbjudas som säkerställer att: 

16.1 Utbildning ombord i sjösättning av livflottar med dävert skall ske med tidsintervall som inte får övertiga fyra månader. 

Närhelst det är praktiskt möjligt skall detta inkludera uppblåsning och nedsänkning av livflotten. Denna livflotte kan 

vara speciellt avsedd för utbildningssyfte, och alltså inte ingå i fartygets utrymnings- och livräddningsutrustning, och 

skall i så fall vara märkt på ett iögonfallande sätt. 






Funktionsmål 

1 Dokumentation skall finnas ombord för ett effektivt utförande av utrymnings- och livräddningsaktioner. 

Prestandakrav 

2 Informationen ombord skall: 

2.1 Innefatta all nödvändig information för personerna ombord för att kunna utföra utrymnings- och 

livräddningsrelaterade aktioner; 

2.2 Vara tydlig och lättförståelig; 

2.3 Var lätta att hitta och tillgänglig överallt där den kan komma att behövas. 

3 Informationen ombord relaterande till någon utrymnings- och livräddningsåtgärd skall innefatta adekvat information och 

placeras så att utrymnings- och livräddningsförlopp underlättas och den skall var lätt att förstå för personalen ombord. 

Informationen skall inkludera: 

3.1 Allmän beskrivning av utrymnings- och livräddningsåtgärder; 

3.2 Driftsinstruktioner för samtliga utrymnings- och livräddningsåtgärder; 

3.3 Ombordutbildning för alla steg i utrymnings- och livräddningsprocessen; 

3.4 Inspektioner och underhåll ombord av samtliga utrymnings- och livräddningsåtgärder. 

4 Affischer och skyltar skall finnas på utmärkande platser eller nära utrymnings- och livräddningsutrustning och skall: 


VII-16 

ORIGINAL



Juni 2008 

4.1 Illustrera avsikten med styranordning och rutiner för handhavande av apparatur med relevanta instruktioner och 

varningar; 

4.2 Vara lätt att se även under nödbelysning; och 

4.3 Vara i enlighet med IMO:s beslut A760(18) “Symbols Related to Lifesaving Appliances and Arrangements” med 

tillägg av IMO/MSC 81(70). 

5 Planritningar för evakuering och livräddning skall finnas runtom fartyget på utmärkande platser. Dessa skall indikera 

utrymnings- och livräddningsarrangemang och utrustning inkluderande, men ej begränsad till, utrymningsvägar och 

nödutgångar, andningsapparater för nödräddning, mönstringsstationer (om de finns), sjösättningsstationer, livbåtar, 

evakueringsstationer, bordningssystem, flytvästar, termiska skyddsdräkter och räddningsutrustning. 

6 På strategiska positioner, såsom orderrummet, bryggan, kontrollrummet för maskineriet, motorrum och 

skadekontrollstationer skall det förutom utrymnings- och livräddningsplaner finnas: 

6.1 Planritningar som indikerar arrangemang och manöverpositioner för utrymnings- och livräddningsbelysning, 

utrymnings- och livräddningskraftförsörjning, allmänt nödlarmssystem, alla eldrivna vägvisningssystem, 

orderradiosystem och andra utrymnings- och livräddningskommunikationssystem; 

6.2 Handledning för prioritering av utrymnings- och livräddningsaktioner, skadekontroll och brandbekämpning; 

6.3 Mönstringslistor. 

7 Alla logiutrymmen och mönstringsstationer (om de finns) skall utrustas med illustrationer och instruktioner på lämpliga 

språk för att informera personerna ombord: 

7.1 Om deras ”Du är här”-position, utrymningsvägar och placeringen av mönstringsstationer (om de finns) och 

evakueringsstationer. Planritningen där denna information visas skall vara tydligt placerad och korrekt orienterad i 

förhållande till fartygets orientering; 

7.2 Hur man tar på sig termiska skyddsdräkter och flytvästar; 

7.3 Om de viktigaste handlingarna att utföra i en nödsituation. 

8 En manual för utrymnings- och livräddningsutbildning skall erbjudas besättningen i varje mässrum, innehållande 

instruktioner och information (på ett lättförståeligt sätt och illustrerade så långt det är möjligt) om fartygets utrymnings- 

och livräddningsåtgärder och de bästa metoderna för överlevnad. All sådan information kan utföras som audiovisuell 

information istället för en tryckt manual. Följande skall förklaras i detalj: 


VII-17 

ORIGINAL



Juni 2008 

8.1 Hur man tar på sig termiska skyddsdräkter och flytvästar; 

8.2 Mönstring vid de tilldelade stationerna; 

8.3 Ombordstigning, sjösättning och avlägsnande av livbåten från fartyget, och där det är tillämpbart, användningen av 

marina evakueringssystem; 

8.4 Sjösättning från insidan av livbåten, när det är lämpligt; 

8.5 Lösgörande från sjösättningsanordning, när det är lämpligt; 

8.6 Metoder och användning av skyddsanordningar i sjösättningsområden, när det är lämpligt; 

8.7 Belysning i sjösättningsområden; 

8.8 Användning av samtlig livräddningsutrustning; 

8.9 Användning av samtlig spårningsutrustning; 

8.10 Användning av kommunikationsutrustning för evakuering och livräddning skall förklaras med hjälp av illustrationer; 

8.11 Användning av drivankare; 

8.12 Användning av motorer och tillbehör; 

8.13 Återhämning av livbåt inkluderande förvaring och säkring; 

8.14 Exponeringsrisker och behovet av varma kläder; 

8.15 Bästa sättet att använda livbåtens överlevnadsutrustning; 

8.16 Upphämtningsmetoder, inkluderande räddningsutrustning för helikoptrar (linor, korgar, bårar), livräddningsstolar, 

livräddningsutrustning från land och fartygets kastlina; 

8.17 Alla andra funktioner som beskrivs i livräddningsinstruktionerna; 

8.18 Instruktioner för nödlagning av livräddningsanordningar. 


9 Användarhandboken uppfyllelse av ovanstående Prestandakrav skall godkännas. 

Regel 9 Förvaring av utrustning för utrymning och livräddning 

Funktionsmål 

1 Förvaringssutrymmen för utrymnings- och livräddningsutrustning skall skydda all utrymnings- och 

livräddningsutrustning ombord och säkerställa att all utrymnings- och livräddningsutrustning ombord är lättillgänglig. 

Prestandakrav 

2 Om det är tillämpbart skall, så långt det är möjligt, förvaringsutrymmen för utrymnings- och livräddningsutrustning 

skydda utrustningen från: 

2.1 Yttre miljöfaktorer såsom vattenspolning, överbrytande sjö, sjötillstånd, isbildning och vind; 

2.2 Fartygets vapen- eller sensorsystem och nedstänkning från flygplan eller från dess jetstråle; 

2.3 Brand, rök och farliga ångor. 

3 Förvaringsutrymmena för utrustning skall: 


VII-18 

ORIGINAL



Juni 2008 

3.1 Möjliggöra att förvarad utrustning är tillgänglig och lätt att använda; 

3.2 Vara robust och oömtålig; 

3.3 Vara lätt att hitta och känna igen; 

3.4 Tillåta att den förvarade utrustning kan inspekteras; 

3.5 Inte kunna vara skadlig för den förvarade utrustningen; 

3.6 Inte inverka negativt på tillgängligheten hos den lagrade utrustningen vid nödsituationer; 

3.7 Var fri från onödiga riskelement, såsom utskjutande delar och andra hinder som kan ställa till skada eller fastna i 

kläder, flytvästar eller termiska skyddsdräkter; 

3.8 Kunna motstå fartygets rörelser. 

4 Förvaringsutrymmen för uppblåsbara livbåtar, termiska skyddsdräkter, flytvästar, livbojar och annan utrustning som 

lagras utomhus skall tillåta utrustningen att fritt röra sig. 

Allmänna förvaringsutrymmen 

5 Om inte det uttryckligen beskrivs på annat sätt i detta regelverk så skall förvaringsutrymmen för utrymnings- och 

livräddningsutrustning uppfylla kraven i LSA Code. 

6 Uppfyllandet av Prestandakraven, annat än för friflytande förvaring, skall verifieras av en riskbedömning i kombination 

med demonstrationer. 

7 Behållare, klämfästen, hyllor och andra liknande förvaringsutrymmen för utrymnings- och livräddningsutrustning skall 

märkas med symboler i enlighet med den Militära sjöfartsinspektionens rekommendation eller i enlighet med IMO:s 

beslut A.760(38) “Symbols related to life-saving appliances and arrangements”. Symbolerna skall indikera vad som 

förvaras på platsen och med vilket syfte. Om fler än en enhet är förvarad på samma plats skall också antalet anges. 

8 Det skall finnas tillräckligt med plats runt utrustningens förvaringsutrymmen för inspektion, underhåll, utbildning och 

användning vid en nödsituation. 

9 Så långt det är praktiskt möjligt, skall inte förvaringsutrymmen placeras nära områden med brand- och explosionsrisk 

och skall utföras i eldresistent material. 

Yttre förvaringsutrymmen 

10 Yttre förvaringsutrymmen skall skydda den förvarade utrustningen mot negativ påverkan av växlingar i temperatur, 

luftfuktighet och saltvatten vilka kan uppstå där dessa skall placeras. Materialkombinationer, ytmaterial och 

hanteringsssätt måste väljas med omsorg för att reducera risken för korrosionsproblem. Yttre förvaringsutrymmen skall 

vara rötbeständiga och motstå solljus (inkluderande ultraviolett ljus), saltvatten, olja och svampangrepp utan nedsatt 

prestationsförmåga. 

11 Yttre förvaringsutrymmen skall fortsätta att fungera vid de isbildningar som kan förväntas där de placeras. 

12 Så långt det är praktiskt möjligt, skall de yttre förvaringsutrymmena placeras säkert och skyddat och särskilt: 

12.1 Skyddas mot skador från hög sjö, brand och explosion; 

12.2 Placeras långt ifrån ammunitionsförråd och vapensystem, speciellt öppna ammunitionsförråd på övre däck; 

12.3 Placeras långt ifrån arbetsområdena för flygplan och helikoptrar, för att minimera risken för heta luftströmmar och 

skador vid flygoperationer och/eller -olyckor och riskerna associerade med dessa. 

13 Så långt det är praktiskt möjligt, skall de yttre förvaringsutrymmena fördelas i längsgående riktning så att dess 

sårbarhet minimeras. 


VII-19 

ORIGINAL



Juni 2008 

Förvaringsutrymmen för friflytande utrustning och livräddningsfarkoster 

14 Förvaringsutrymmen för uppblåsbara livbåtar, termiska skyddsdräkter, flytvästar, livbojar och annan utrustning som 

lagras utomhus och skall vara anordnade på ett friflytande vis. Dessa friflytande anordningar skall som minst motsvara 

kraven för livbåtar enligt LSA Code paragraf 4.1.6 “Float-free arrangements for liferafts”. 

15 Friflytande förvaringsutrymmen skall placeras så att den förvarade utrustning kan flyta fritt efter hydrostatisk 

frisläppning. Stor omsorg skall tas i att säkerställa att de inte kan fastna i överbyggnad, utriggare, kablar, antenner eller 

driva in och fastna i öppningar som kan hindra evakuerings- och livräddningsutrustning om fartyget sjunker. 

16 Att stapla flera friflytande enheter på varandra är bara tillåtet om det kan säkerställas att den friflytande funktionen inte 

påverkas. 

17 Alla anordningar som täcker över friflytande förvaring, dvs. för att göra dem mindre synliga, skall ha liknande friflytande 

egenskaper. 

Livräddningsfarkoster 

18 Alla livräddningsfarkoster skall förvaras: 

18.1 Med tanke på tillgodoseende av utrymning, fartygets storlek och väderbetingelserna som kan förväntas i området där 

fartyget opererar; 

18.2 Så att varken livräddningsfarkosten eller dess förvaringsanordningar kommer i vägen för användningen av någon 

annan utrymnings- och livräddningsutrustning på annan plats 

18.3 Så nära vattenytan som kan anses vara säkert och praktiskt och, gällande alla livräddningsfarkoster förutom livflottar 

som är avsedda att kastas överbord, på ett sådant sätt att livräddningsfarkosten i bordningsposition är mindre än 2 

meter från vattenlinjen med fartyget fullastat med förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation, eller i den vinkel 

då fartygets väderdäck hamnar under vatten, vilkendera som är minst 

18.4 I ett kontinuerligt färdigläge så att två besättningsmedlemmar kan förbereda ombordstigning på mindre än fem 

minuter 

18.5 Fullt utrustad enligt vad som krävs i detta kapitel och i LSA Code. 

18.6 Så att den skyddas mot skador av brand och explosioner. Särskilt livräddningsfarkoster ombord på tankbåtar, 

förutom de som beskrivs i Regel 24 Livräddningsfarkost, skall inte förvaras ovanpå eller ovanför tankar som 

innehåller farlig eller explosiv last. 

19 För livbåtar gäller följande: 

19.1 Livbåtar som hissas ned längs fartygssidan skall förvaras så långt framför fartygets propeller som det är praktiskt 

möjligt 

19.2 Livbåtar skall förvaras fästa vid sjösättningsutrustningen. 

20 För livflottar gäller följande: 

20.1 Varje livflotte skall förvaras med sin fånglina ständigt fäst vid fartyget 

20.2 Varje livflotte eller grupp av livflottar skall förvaras på ett friflytande sätt så att de uppfyller paragraf 4.1.6 “Float-free 

arrangements for liferafts” i LSA Code så att var och en flyter fritt och dessutom, om den är uppblåsbar, automatiskt 

blåses upp om fartyget sjunker. 

20.3 Livflottar skall förvaras så att de tillåter manuell frisläppning utav en flotte eller behållare i taget från sina 

säkringsanordningar. 

20.4 Paragraferna 20.1 till 20.3 ovan gäller inte för livflottar som regleras av Regel 24 Livräddningsfarkost, paragraf 5.4. 

21 Livflottar som sjösätts med dävert skall förvaras nära lyftkrokarna, om det inte finns medel för att flytta dem som 

dessutom inte blir oanvändbara med förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation eller av fartygsrörelser eller 

kraftavbrott. 


VII-20 

ORIGINAL



Juni 2008 

22 Så långt som det är praktiskt möjligt, skall livflottar som är tänkta att sjösättas genom att kastas överbord förvaras 

tillgängliga för sjösättning på fartygets bägge sidor. 

Räddningsfarkost 

23 Räddningsfarkoster skall förvaras: 

23.1 I ett kontinuerligt färdigläge för sjösättning på mindre tid än 5 minuter; 

23.2 Rätt placerade för sjösättning och återhämtning; 

23.3 Så att varken räddningsfarkosten eller dess förvaringsanordningar kommer i vägen för användningen av annan 

utrymning- och evakueringsutrustning på någon annan station; 

23.4 Om den även tjänar som livräddningsfarkost, skall den också uppfylla kraven för livräddningsfarkoster. 

Marint evakueringssystem (MES) 

24 Varje marin evakueringsenhet skall förvaras så att varken dess förflyttning, plattform, förvaring, driftsanordningar 

kommer i vägen för användningen av annan utrymning- och evakueringsutrustning på någon annan 

sjösättningsstation. 

Flytvästar 

25 För att undvika skada eller uppblåsning i förtid av automatiskt uppblåsbara flytvästar, skall dessa förvaras i ett 

utrymme av lämplig storlek och med ordentlig ventilation. Det skall lämnas plats mellan flytvästarna så att luften kan 

cirkulera. 

Termiska skyddsdräkter 

26 Förvaring nära fartygssidan skall undvikas. Om det inte är praktiskt möjligt skall de passas in med en vertikal stång 

mot utsidan som hindrar att behållarna faller överbord på ett skadat fartyg med slagsida. 





Regel 10 Allmänt nödlarmssystem 

Funktionsmål 

1 Det allmänna nödlarmssystemet skall möjliggöra att meddela samtliga personer ombord på ett lämpligt sätt att en 

nödsituation har uppstått. 

Prestandakrav 

2 Det allmänna nödlarmssystemet skall: 


VII-21 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.1 Vara lätt att upptäcka för alla ombordtagna; 

2.2 Vara lätt att urskilja och känna igen för alla ombordtagna; 

2.3 Ständigt finnas tillgänglig; 

2.4 Vara skyddad från faror som brand, vibrationer, elektriska störningar och översvämning; 

2.5 Skall vara så utformad att varje incident som kan orsaka att alarmet slutar fungera skall hanteras med dubblering av 

utrustningen; 

2.6 Kunna användas ifrån strategiska utrymnings- och livräddningsplatser. 

3 Om det inte föreskrivs på annat sätt i detta regelverk, så skall det allmänna nödlarmssystemet uppfylla: 

3.1 LSA Code paragraf 7.2.1 “General emergency alarm system”; 

3.2 IMO:s beslut från 1995: A.830(19) “Code on alarms and indicators”; 

3.3 IMO/MSC:s cirkulär 808: “Recommendation on performance standards for public address systems on passenger 

ships, including cabling”, 3:e stycket. 

4 Med hjälp av en demonstration skall det verifieras att det allmänna nödlarmssystemet är lätt urskiljbart från andra 

signaler ombord. 

5 Det allmänna nödlarmssystemet skall vara tydligt hörbart på hela övre däck och inom varje avdelning med alla dörrar 

och tillträdesvägar stängda om det inte uttryckligen uppges på annat sätt av den Militära sjöfartsinspektionen. I 

avdelningar där ljudlarm tillfälligtvis inte uppfyller hörbarhetskraven skall en kompletterande ljussignal installeras som 

inte får kunna sammanblandas med andra ljussignaler och som skall vara konsekvent genomförd på hela fartyget. Ett 

prov skall utvisa att det allmänna nödlarmssystemet är tydligt hörbart och/eller synligt. 

6 När det allmänna nödlarmssystemet integreras med annat system, som underhållningssystem, skall larmsystemet ha 

automatisk prioritet över andra signaler, så att samliga larm sänds ut även till en högtalare som är avstängd eller där 

volymen har skruvats ner. 

7 Det allmänna nödlarmssystemet skall kunna användas från ett antal olika platser. Som minst skall dessa inkludera 

kommandobryggan, orderrummet och högkvarteret för skadekontroll. När fartyget är till sjöss skall operatörsplatserna 

vara sådana att: 

7.1 Minst en operatörsplats skall vara kontinuerligt bemannad; 

7.2 Vid tidperioder med ökad risk, skall minst två av dessa operatörsplatser vara kontinuerligt bemannade (t.ex. 

påfyllning under gång, tillfällen med begränsade navigationsmöjligheter). 

8 Kraftförsörjningen till det allmänna nödlarmssystemet skall uppfylla kraven i Regel 14 Elförsörjning till utrymnings- och 

livräddningssystem. 

9 En feleffektanalys skall godkännas av den Militära sjöfartsinspektionen som visar att, för varje incident som kan leda till 

fel på larmsystemet, finns det lösning i systemet eller dubblering av utrustningen. 

10 Kommunikationsutrustning som är placerad eller används där brandfarliga gaser kan finnas skall säkerhetscertifieras. 






VII-22 

ORIGINAL



Juni 2008 

Regel 11 Orderradiosystem 

Funktionsmål 

1 Orderradiosystemet skall möjliggöra att till de ombordtagna verbalt kommunicera vilka åtgärder som skall vidtas vid en 

nödsituation. 

Prestandakrav 

2 Orderradiosystemet skall: 

2.1 Tillåta envägskommunikation till personerna ombord; 

2.2 Vara lätt att upptäcka för alla ombordtagna; 

2.3 Vara lätt att urskilja och känna igen för alla ombordtagna; 

2.4 Ständigt finnas tillgänglig; 

2.5 Vara skyddad från faror som brand, vibrationer, elektriska störningar och översvämning; 

2.6 Skall vara så utformad att varje incident som kan orsaka att alarmet slutar fungera skall hanteras med dubblering av 

utrustningen; 

2.7 Kunna användas ifrån strategiska utrymnings- och livräddningsplatser. 

3 Om det inte föreskrivs på annat sätt i detta regelverk, så skall det allmänna nödlarmssystemet uppfylla: 

3.1 LSA Code paragraf 7.2.1 “General emergency alarm system”; 

3.2 IMO:s beslut från 1995: A.830(19) “Code on alarms and indicators”; 

3.3 IMO/MSC:s cirkulär 808: “Recommendation on performance standards for public address systems on passenger 

ships, including cabling”, 3:e stycket. 

4 Där det i IMO-dokument refereras till termen “public address system”, skall det i detta regelverk förstås som 

“Orderradiosystem”. 

5 Orderradiosystemet skall vara tydligt hörbart på hela övre däck och inom varje avdelning med alla dörrar och 

tillträdesvägar stängda om det inte uttryckligen uppges på annat sätt av den Militära sjöfartsinspektionen. Ett prov skall 

utvisa att det allmänna nödlarmssystemet är tydligt hörbart och/eller synligt. 

6 När orderradiosystemet integreras med annat system än det allmänna nödlarmssystemetet, skall orderradiosystemet 

ha automatisk prioritet över andra signaler, så att samliga meddelanden sänds ut även till en högtalare som är 

avstängd eller där volymen skruvats ner eller där orderradiosystemet används för andra syften. 

7 Orderradiosystemet skall kunna användas från ett antal olika platser. Som minst skall dessa inkludera 

kommandobryggan, orderrummet och högkvarteret för skadekontroll. Minst en driftsplats skall vara kontinuerligt 

bemannad när fartyget är till sjöss. Vid tidperioder med ökad risk, skall minst två av dessa driftsplatser vara 

kontinuerligt bemannade (t.ex. påfyllning under gång, tillfällen med begränsade navigationsmöjligheter). 

8 Kraftförsörjningen till det allmänna nödlarmssystemet skall uppfylla kraven i Regel 14 Elförsörjning till utrymnings- och 

livräddningssystem. 

9 En feleffektanalys skall godkännas av den Militära sjöfartsinspektionen med visar att för varje incident som kan leda till 

fel på larmsystemet, finns det lösning i systemet eller fördubbling av utrustningen. 

10 Högtalares märkeslast skall kontrolleras kontinuerligt och de skall skyddas mot kortslutning. 



VII-23 

ORIGINAL



Juni 2008 





Regel 12 Tvåvägskommunikation ombord 

Funktionsmål 

1 System för tvåvägskommunikation ombord skall möjliggöra effektiv tvåvägskommunikation mellan 

besättningsmedlemmar som stöd för utrymnings- och livräddningsaktioner. 

Prestandakrav 

2 System för tvåvägskommunikation ombord skall: 

2.1 Tillåta tydlig och urskiljbar tvåvägskommunikation; 

2.2 Vara lämpligt avpassad för sin användningsmiljö; 

2.3 Systemen skall vara helt dubblerade. 

3 Systemet för tvåvägskommunikation skall kunna användas från alla strategiska utrymnings- och livräddningsplatser, 

som kommandobryggan och/eller befälsplatsen, skadekontrollstationer, mönstringsstationer (om dessa finns), 

evakueringsstationer, maskinkontrollrum. 

4 Ett nödkommunikationssystem skall finnas av antingen fast installerad eller bärbar utrustning eller bägge delar för 

tvåvägskommunikation mellan strategiska utrymnings- och livräddningsplatser. 

5 Dessutom skall det, på fartyg utrustade med ett marint evakueringssystem, installeras tvåvägskommunikation mellan 

dess landgång och plattform eller livräddningsfarkost. 

6 Kraftförsörjningen till det interna systemet för tvåvägskommunikation skall uppfylla kraven i Regel 14 Elförsörjning till 

utrymnings- och livräddningssystem. Som alternativ skall ett dubblerat system som inte behöver elförsörjningen 

installeras, som t.ex. ljuddrivna telefoner eller batteridriven bärbar utrustning. 

7 En feleffektsanalys skall utvisa komplett redundans i systemfunktionerna. 

8 Kablage för interna kommunikationssystem skall dras utanför skeppskök, maskinutrymmen och dessas inkapslingar 

och andra områden med hög brandrisk, förutom då de täcker behovet av utrustning i dessa utrymmen. 


10 Prestandakraven i styckena 2.1 och 2.2 ovan skall verifieras vid en riskbedömning och/eller en demonstration. 





Regel 13 Utrustning för extern kommunikation 

Funktionsmål 

1 Utrustning för extern kommunikation skall möjliggöra kommunikation med andra fartyg eller med land under 

nödsituationer. 


VII-24 

ORIGINAL



Juni 2008 

Prestandakrav 

2 Varje fartyg till sjöss skall kunna: 

2.1 Sända och ta emot sök- och räddningskoordinerande kommunikationer; 

2.2 Sända nödsignaler till land; 

2.3 Sända och ta emot nödsignaler från fartyg till fartyg. 

3 Utrustning för extern kommunikation skall: 

3.1 Vara lätt att använda även för dem som bär brandskyddsdräkt eller annan skyddsutrustning; 

3.2 Inbegripa redundans; 

3.3 Vara placerad vid strategiska utrymnings- och livräddningsplatser; 

3.4 Vara installerad på ett sådant sätt att skadliga elektromagnetiska störningar undviks från eller till annan utrustning 

ombord; 

3.5 Inte kunna skada användarna. 

4 Andra Prestandakrav från Kapitel VIII Radiokommunikationer skall uppfyllas. 

5 Om det inte föreskrivs på annat sätt i detta regelverk, så skall utrustningen för extern kommunikation uppfylla: 

5.1 IMO:s beslut A.802(19) “Performance standards for survival craft radar transponders for use in search and rescue 

operations”; 

5.2 IMO:s beslut A.809(19) “Performance standards for survival craft two-way VHF radiotelephone apparatus”; 

5.3 LSA Code, Kapitel 3,1 “Rocket parachute flares”; 

5.4 IMO/SOLAS Kapitel IV “Radio communications”. 

6 Minst tre vattentäta bärbara tvåvägs VHF-radiotelefoniapparater skall finnas på varje örlogsfartyg. Deras placering 

skall godkännas av den Militära sjöfartsinspektionen. 

7 Minst en radartransponder skall finnas på varje sida av fartyget. Radartranspondrar skall förvaras på sådan plats att de 

snabbt kan sättas i en av livräddningsfarkosterna. Alternativt kan en transponder förvaras i varje livräddningsfarkost 

förutom de som krävs enligt paragraf 5.4., Regel 24 Liväddningsfarkost. 

8 Inte färre än tolv fallskärmsljus skall finnas ombord och förvaras på eller vid navigationsbryggan. 

9 Alla fartyg skall förses med en bärbar signallampa för dagsljus som alltid skall finns tillgänglig och inte vara beroende 

av fartygets huvudkraftkälla. 






Regel 14 Elförsörjning till utrymnings- och livräddningssystem 

Funktionsmål 

1 Kraftförsörjningen till utrymnings- och livräddningssystem skall tillgodose all nödvändig kraft för att genomföra alla 

(kombinationer av) utrymnings- och livräddningsaktioner under en nödsituation. 


VII-25 

ORIGINAL



Juni 2008 

Prestandakrav 

2 Kraftförsörjningen till utrymnings- och livräddningssystem skall: 

2.1 Ha tillräcklig kapacitet för att samtidigt driva varje kombination av utrymnings- och livräddningsutrustning med varje 

möjlig prioriterad förbrukare; 

2.2 Vara i funktion under den tid som är nödvändig för att avsluta alla utrymnings- och livräddningsaktioner; 

2.3 Medge att skydd erhålls mot varje tänkbar incident som kan orsaka fel på kraftförsörjningen, genom redundans i 

system eller utrustning, så att utvald utrustning får kontinuerlig kraftförsörjning; 

2.4 Ha minimerad sårbarhet 

3 Kraftförsörjningen till följande utrymnings- och livräddningssystem skall uppfylla kraven i Kapitel V Elektriska 

anläggningar: 

3.1 Orderradiosystem; 

3.2 Allmänt nödlarmssystem; 

3.3 Internt kommunikationssystem; 

3.4 Utrymnings- och livräddningsbelysning; 

3.5 Radiokommunikationsutrustning; 

3.6 Eldrivna vägvisningssystem; 

3.7 Eldrivna dörrar; 

3.8 Ytterligare system som bedömts nödvändiga av den Militära sjöfartsinspektionen. 

4 Fel på någon kraftförsörjning till något av de ovanstående systemen skall aktivera ett ljud- och ljusalarm. 





Regel 15 Belysning vid utrymning och livräddning i nödsituation 

Funktionsmål 

1 Belysningsystemen skall tillgodose tillräcklig ljusstyrka för att genomföra varje utrymnings- och livräddningsaktioner 

under en nödsituation. 

Prestandakrav 

2 Utrymnings- och livräddningsbelysningen skall: 


VII-26 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.1 Erbjuda tillräcklig ljusstyrka på alla viktiga platser där utrymnings- och livräddningsaktioner sker; 

2.2 Vara funktionsduglig under tillräcklig tid för att genomföra utrymnings- och livräddningsaktioner; 

2.3 Medge att skydd erhålls mot varje tänkbar incident som kan orsaka fel på belysningen, genom redundans i 

utrustningen; 

2.4 Ha minimerad sårbarhet. 

3 Följande platser skall betjänas av nödbelysningen: 

3.1 Alla primära och sekundära utrymningsvägar som leder till mönstringsstationer (om de finns) och 


3.2 Alla mönstringsstationer (om de finns); 

3.3 Alla sjösättningsstationer, inkluderande livräddningsfarkoster, dess sjösättningsapparatur, och vattenområdet där 

dessa skall sjösättas; 

3.4 Alla evakueringsstationer, både vid stationen som vid livräddningsfarkosten i vattnet; 

3.5 Maskinutrymmen och verkstäder så att personerna ombord inte kommer i kontakt maskiner i rörelse; 

3.6 Utgångar ifrån skeppskök och tillhörande områden tydligt utvisande den närmaste utrymningsvägen och så att het 

utrustning undviks; 

3.7 Ytterligare platser som bedömts som nödvändiga av den Militära sjöfartsinspektionen. 

4 Vid bortfall av all huvud- och nödbelysning skall extrabelysning finnas i gångvägar och normalt använda utrymmen 

under en tidsperiod av minst fyra timmar. I dessa situationer skall det som minst finnas lanternor (som automatiskt 

aktiveras) drivna av egna inbyggda kraftkällor. 

5 Nödbelysningen skall kopplas in automatiskt i samband med bortfall av huvudkraften, förutom för ljuskällor som kan 

ses från plats utanför farkosten. Det skall vara möjligt att slå till sådan belysning manuellt både lokalt och från 

kommandobryggan. Strömbrytarna skall vara klart utmärkta och lätta att känna igen. 

6 En feleffektanalys skall godkännas av den Militära sjöfartsinspektionens utvisande att varje möjlig incident som kan 

orsaka bortfall av nödbelysningen kan hanteras av systemet eller av redundans i utrustningen. 

7 Ett belysningsprov bör utvisa, med den Militära sjöfartsinspektionens godkännande, att minimala belysningsnivåer kan 

uppnås och att armaturernas placering är lämplig för samtliga utrymnings- och livräddningsuppgifter som kan komma 

att ske i varje fristående avdelning. 





Regel 16 Utrymningsvägar och nödutgångar 

Funktionsmål 

1 Utrymningsvägar och nödutgångar skall möjliggöra förflyttning av personerna ombord från varje avdelning inom 

fartyget till mönstringsstationerna (om de finns) och evakueringsstationerna så fort och säkert som det är praktiskt 

möjligt. 


VII-27 

ORIGINAL



Juni 2008 

Prestandakrav 

2 Utrymningsvägar och nödutgångar skall: 

2.1 Erbjudas från varje avdelning inom fartyget och skall leda till mönstringsstationerna (om de finns) eller 


2.2 Vara så korta som det är praktiskt möjligt; 

2.3 Vara så flexibla som det år praktiskt möjligt eftersom vissa utrymningsvägar kan blockeras som resultat av brand, 

översvämning eller annan skada; 

2.4 Fortsätta att fungera så länge som det är praktiskt möjligt vid brand, översvämning, slagsida och trim; 

2.5 Vara ordnade på så sätt att de inte bidrar till att sprida brand, översvämning, rök eller giftiga gaser till någon 

mönstrings-, evakuerings- eller sjösättningsstation; 

2.6 Tillåta säker och enkel förflyttning av personerna ombord, med tanke på: 

2.6.1 Det förväntade antalet, de fysiska egenskaperna och fördelningen av personerna ombord, inkluderande 

möjligheten att någon skadad person behöver transporteras på bår; 

2.6.2 Storleken, placeringen, funktionen och riskerna för enskilda avdelningar ombord; 

2.6.3 Klädsel och personlig skyddsutrustning som kan bäras eller medtas (t.ex. brandskyddsdräkt, andningsapparater för 

nödutrymning, flytvästar eller termiska skyddsdräkter). 

3 Om det inte föreskrivs på annat sätt i detta regelverk: 

3.1 Minst två utrymningsvägar skall erbjudas från alla avdelningar eller grupper av avdelningar till mönstringsstationerna 

(om de finns) och evakueringsstationer och vara så separerade som möjligt; 

3.2 Korridor, vestibul, eller del av korridor med en enda utrymningsväg är inte tillåten. 

3.3 Minst en utrymningsväg från varje vertikal zon, vattentät avdelning eller liknande begränsat utrymme eller grupp av 

utrymmen skall kompletteras en vertikal utrymningsväg. Den Militära sjöfartsinspektionen kan under Kapitel III Regel 

2 undantagsvis tillåta passage genom den centrala vattentäta avdelningen under nivån för maximalt djupgående. I 

sådana fall skall minst en utrymningsväg vara oberoende från de öppningar i de vattentäta skott som utformar 

inkapslingen av den centrala vattentäta avdelningen; 

3.4 Hissar kan inte betraktas som del av en utrymningsväg. 

3.5 Där slutna utrymmen gränsar till öppna däck, skall öppningarna från det slutna utrymmet till öppet däck, där det är 

praktiskt möjligt, kunna användas som nödutgångar. 

4 Den Militära sjöfartsinspektionen kan ge dispens för den ena utrymningsvägen för: 

4.1 Andra avdelningar än maskinrum och utrymmen för styrutrustning med ett rumsdjupt under 7 m; 

4.2 Maskinutrymmen med ett rumsdjup under 5 m; 

4.3 Utrymmen för styrutrustning med ett rumsdjup under 7 meter och med direktkontakt med öppet däck; 

4.4 Passager kortare än 7 m som slutar i återvändsgränd; 

4.5 Korridorer som slutar i återvändsgränd skall tillåtas om de enbart används i underhållssyfte för t.ex. bränslestationer 

och tvärskepps försörjningskorridorer och under förutsättning att korridorerna sällan används och är separerade från 

logiutrymmen. Dessutom skall korridorer tillåtas som har ett djup som inte överskrider dess bredd eftersom de då 

betraktas som en recess eller utvidgning. 

5 När en enda utrymningsväg accepteras, gäller följande: 


VII-28 

ORIGINAL



Juni 2008 

5.1 Den enda utrymningsvägen skall uppfylla kraven för primär utrymningsväg; 

5.2 Den enda utrymningsvägen skall vara oberoende av öppningar i de vattentäta avdelningar som avgränsar den 

centrala vattentäta avdelningen; 

5.3 Branddetektorsystem som uppfyller kraven i Kapitel VI Brandsäkerhet skall finnas för att ge tidig varning vid brand. 

6 Inom varje vertikal brandzon (enligt Kapitel VI Brandsäkerhet) där mer än 50 personer uppehåller sig samtidigt, skall 

inneslutna trappor installeras som primär utrymningsväg. Dessa inneslutna trappor skall: 

6.1 Vara fria från interna anordningar, utrustning eller förvaring som kan medföra brandrisk. 

6.2 Enbart kunna nås från områden med låg brandrisk eller via mindre passager eller luftslussar som separerar den 

inneslutna trappan från områden med hög brandrisk (t.ex. skeppskök, tvättinrättningar eller maskinutrymmen). 

Dessa passager eller luftslussar skall ha som minst en däcksyta av 4,5 m 2 , och en bredd av minst 900 mm. 

7 För alla utrymningsvägar, gäller följande: 

7.1 Utrymningsvägar skall visas vara tillräckligt effektiva genom en utrymningsanalys och en utrymningsdemonstration 

(se Regel 3 Utrymningsanalys och -demonstration). 

7.2 Utrymningsvägar skall ha brandegenskaper enligt Kapitel VI Brandsäkerhet. 

7.3 Fast inredning och utrustning längs utrymningsvägar skall uppfylla Regel 17 Fast inredning och utrustning i 

utrymningsvägar. 

7.4 Hänsyn skall tas till utrymningsmöjligheterna under ogynnsamma förhållanden, dvs. i en luftmiljö förmörkad av rök, 

med förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation eller närvaron av personer på bår ombord etc. 

7.5 Om det inte föreskrivs på annat sätt av den Militära sjöfartsinspektionen, skall alla element och utrustning runt 

utrymningsvägar säkras på plats för att förhindra förflyttningar om fartyget kränger eller får slagsida. Golvmaterial 

skall också säkras på plats. 

7.6 Primära utrymningsvägar som slutar i däcksområden där fordon eller lager hanteras eller förvaras (t.ex. hangarer, 

fordonsdäck, flygdäck, lagerutrymmen) skall, så långt som det är praktiskt möjligt, vara fria från hinder. När skydd 

inte kan installeras, så skall den sekundära utrymningsvägen undvika denna direktkontakt. I parkeringsanläggningar 

för fordon ombord skall utrymningsvägarna alltid hållas fria. 

7.7 Det får inte finnas utskjutande delar och andra hinder som kan ställa till skada eller fastna i kläder, flytvästar eller 

termiska skyddsdräkter. Maskineri, rör, manöverspakar, maskinarmar, vagnspår och andra element som begränsar 

eller är en riskkälla för personerna ombord skall inte passera utrymningsvägar. Där sådana installationer inte kan 

undvikas, skall skydd eller isolering installeras. 

7.8 Så ofta som det är möjligt skall olika förstärkningar placeras på andra sidan av de vattentäta skott utformar 

huvudpassagen. Där detta är omöjligt, skall den indikerade fria bredden bevaras. Dessutom, där det längs 

utrymningsvägar är grundläggande för delar av olika utrustningar, skall den beskrivna fria bredden bevaras längs 

med denna utrustning. 

7.9 När man rör sig längs utrymningsvägen får det inte finnas dörrar, luckor eller liknande som kräver koder eller 

liknande säkerhetsarrangemang för att kunna öppnas. 

8 Dessutom gäller följande för inre utrymningsvägar: 

8.1 Andningsapparater för nödutrymning skall finnas för att skydda personerna ombord från rök och farliga ångor under 

utrymning, enligt kraven i Regel 20 Andningsapparater för nödutrymning. 

9 Dessutom gäller följande för yttre utrymningsvägar: 

9.1 Skydd från överbrytande sjö skall installeras; 

9.2 Halkfria ytor skall finnas längs hela den externa utrymningsvägen. 

10 Dessutom gäller följande för primära utrymningsvägar: 


VII-29 

ORIGINAL



Juni 2008 

10.1 Den primära utrymningsvägen skall vara lättillgänglig och skall tillåta passage med bårar. Primära utrymningsvägar 

skall vara brandskyddade från dess början ända fram till evakueringsstationen. Inre och yttre primära 

utrymningsvägar skall uppfylla kraven i Kapitel VI Brandsäkerhet. 

10.2 Primära utrymningsvägar via högriskavdelningar (t.ex. maskinutrymmen, högspänningsavdelningar, hangarer och 

fordonsdäck) skall undvikas så långt som det är praktiskt möjligt. När sådana utrymningsvägar accepteras, skall 

sekundär utrymningsväg finnas som inte leder igenom någon sådan avdelning. 

10.3 Det skall inte vara nödvändigt att korsa fartyget från sida till sida för att följa en primär utrymningsväg. 

10.4 Den primära utrymningsvägen från hytt- och mässdäck skall vara så direkt som det är möjligt, med ett minimum 

riktningsförändringar. 

10.5 Den minsta fria bredden på trappor, stegar och passager i primära utrymningsvägar får inte understiga 700 mm och 

skall inte heller understiga det mått som erhållits via beräkningsmetoden som finns i FSS Code paragraf 2.1.2 och 

2.3 eller som visats nödvändigt av en utrymningsanalys (Regel 3 Utrymningsanalys och -demonstration). 

10.6 Minsta tillåtna fria höjd längs primära utrymningsvägar är 2000 mm. 

10.7 Riskelement såsom luckor i eller nära trappas början, stege eller dörr skall undvika längs primära 

utrymningsvägarna. 

10.8 För fartyg med utrymmen som normalt inte är indelade på något sätt och som utsträcker sig under betydande längd 

eller hela fartygets längd, skall de nedersta 0.5 metrarna av de vattentäta skotten och andra avdelningar som utgör 

vertikala indelningar längs primära utrymningsvägar motstå en belastning av 750 N/m 2 så att de kan användas som 

gångytor på utrymningsvägens sida då fartyget har en kraftig slagsida. 

11 Dessutom gäller följande för sekundära utrymningsvägar: 

11.1 Den sekundära utrymningsvägen skall, så långt som det är praktiskt möjligt, erbjuda en utrymningsväg som är 

likvärdiga med den primära. 

11.2 Den sekundära utrymningsvägen skall, där det är praktiskt möjligt, leda fram till en annan avdelning eller passage än 

den primära utrymningsvägen. När det är möjligt skall denna avdelning dessutom vara oberoende av den primära 

utrymningsvägens ventilation. 

12 För lokal utrymning gäller följande: 

12.1 Avdelningar som normallt är bemannade skall inte kräva nycklar, koder eller liknande säkerhetsarrangemang för att 

kunna öppnas från insidan (t.ex. säkra avdelningar, förvaringsutrymmen). 

12.2 För maskinutrymmen där interna förbränningsmotorer ingår som används som huvudsaklig drivkälla eller interna 

förbränningsmotorer som inte används som huvudsaklig drivkälla (där dessa lämnar en samlad effekt av inte mindre 

än 375 kW), oljeeldad panna eller oljedriven enhet eller enhet med liknande brandrisk skall de två 

utrymningsvägarna utformas med: 

12.2.1 Två stålstegar (eller likvärdigt brandhärdigt material) så separerade som möjligt som leder till dörrar i utrymmets 

övre del som är separerade på liknande sätt och varifrån en primär eller sekundär utrymningsväg kan nås. En av 

dessa stegar skall från den nedre delen av utrymmet som den tillhör vara en skyddad utrymningsväg uppfyllande 

Kapitel VI Brandsäkerhet. Självstängande branddörrar av samma brandsäkerhetsklass skall användas i 

inneslutningen. Stegen skall installeras på sådant sätt att värme inte överförs till inneslutningen via oisolerade 

fästpunkter. Inneslutningen skall minst ha innermått 800 mm x 800 mm, och skall vara försedd med nödbelysning; 

eller 

12.2.2 En stålstege (eller likvärdigt brandhärdigt material) som leder till en godkänd branddörr i både utrymmets övre och 

nedre del och dessutom, väl separerad från stegen, en godkänd branddörr som kan manövreras från bägge sidor. 

Stålstegen (eller likvärdigt brandhärdigt material) och den godkända branddörren skall medge tillträde till en primär 

eller sekundär utrymningsväg. 

12.3 Golvpassager skall installeras i maskinavdelningar för att erbjuda nödvändiga plattformar och gångvägar så att 

personer som arbetar i dessa avdelningar enkelt kan utrymma. Plattformarnas storlek skall vara den minsta möjliga 

för att vara användbara för sitt syfte och samtidigt medge största möjliga utrymning. 


VII-30 

ORIGINAL



Juni 2008 





Regel 17 Fast inredning och utrustning i utrymningsvägar 

Funktionsmål 

1 Fast inredning och utrustning i utrymningsvägar skall underlätta så snabb och säker förflyttning som det är praktiskt 

möjligt av personerna ombord från varje utrymme inom fartyget till evakueringsstationen. 

Prestandakrav 

2 Fast inredning och utrustning skall: 

2.1 Tillåta enkel och säker förflyttning av personerna ombord, med hänsyn tagen till: 

2.1.1 det förväntade antalet, de fysiska egenskaperna och fördelningen av personerna ombord; 

2.1.2 storleken, placeringen, funktionen och riskerna för enskilda avdelningar ombord; 

2.1.3 klädsel och personlig skyddsutrustning som kan bäras eller medtas (t.ex. brandskyddsdräkter, andningsapparater 

för nödutrymning, flytvästar eller termiska skyddsdräkter). 

2.2 Erbjuda skydd mot brandrisk; 

2.3 Vara ordnade på så sätt att de inte bidrar till att sprida brand, översvämning, rök eller giftiga gaser till någon 

mönstrings-, evakuerings- eller sjösättningsstation; 

2.4 Vara funktionsdugliga vid normal drift och med förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation; 

2.5 Även vara funktionsdugliga vid fel på kraftförsörjningen; 

2.6 Vara lätt att känna igen. 

3 All fast inredning och utrustning längs utrymningsvägar och nödutgångar skall vara av stålramskonstruktion, eller ha 

likvärdig brandhärdighet på ett, för den Militära sjöfartsinspektionen, tillfredställande sätt. 

4 Luckor, dörrar, trappor, stegar, ventiler och paneler skall: 

4.1 Vara tydligt och permanent märkta för identifikation och användning; 

4.2 Skall kunna öppnas snabbt av en person i utrymningens riktning och dess användning skall vara uppenbar såväl i 

dagsljus som i mörker. Detta skall kunna demonstreras vid en utrymningsdemonstration (se Regel 3 

Utrymningsanalys och -demonstration); 

4.3 Om det inte uttryckligen anges på annat vis i detta regelverk skall de öppna i utrymningens riktning. 

5 Dörrar och luckor skall be kunna hanteras med lätthet såväl från insidan som från utsidan. 

Ledstänger och handtag längs utrymningsvägar 

6 Längs såväl inre som yttre primära utrymningsvägar skall ledstänger och handtag installeras varhelst det är 

nödvändigt för att hjälpa personerna ombord till evakueringsstationen. Dessa handtag skall även vara lämpliga att 

använda när fartyget utvecklat förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation. Ledstänger skall installeras enligt 

följande: 


VII-31 

ORIGINAL



Juni 2008 

6.1 På utrymningsvägens ena sida då dess fria bredd understiger 1800 mm och på bägge sidorna av utrymningsvägen 

då den fria bredden är 1800 mm och därutöver. 

6.2 För fartyg med avdelningar som normalt inte är indelade på något sätt och som utsträcker sig under betydande längd 

eller hela fartygets längd, skall ledstänger finnas på bägge sidor av längsgående korridorer med en bredd 

överstigande 1.8 meter och tvärgående korridorer med en bredd överstigande 1 meter. Ledstänger och andra 

handtag skall ha sådan styrka så att de motstår en fördelad horisontal last av 750 N/m applicerad i korridorens eller 

utrymmets mittriktning, och en fördelad vertikal last av 750 N/m applicerad i nedåtriktning. De två lasterna behöver 

inte appliceras samtidigt. 

Utrymningsdörrar 

7 Dörrar i primära och sekundära utrymningsvägar skall, allmänt sett, öppna i utrymningens riktning, förutom i de fall då 

en dörr från en avdelning då skulle öppna in i en större utrymningsväg, och på sätt förhindra flödet av andra personer 

ombord. Dörrar i vertikala nödutrymningsschakt får öppna upp ur schaktet för att medge att schaktet både används för 

utrymning och tillträde. 

8 Säkringsanordning skall installeras för att behålla dörrar i öppen position. Denna skall vara tillräckligt robust för att 

säkerställa att dörren hålls säkrad vid kraftig sjögång i rullning och krängning och vid överförda stötkrafter. 

9 Utrymningsdörrar med en vikt som överstiger 50 kg skall utrustas med en tillräcklig stark mekanism för att säkerställa 

att de kan öppnas och stängas igen mot ogynnsam trim eller slagsida. 

10 Icke-vattentäta dörrar till logi- och arbetsavdelningar skall utrustas med utsparkbara paneler. 

Utrymningstrappor och -stegar 

11 De följande trapporna och stegarna skall utrustas för utrymningssyfte och de skall betjäna alla luckor och ventiler som 

är en del i primära eller sekundära utrymningsvägar: 

11.1 Trappor (dvs. lutande stegar) – längs primära och sekundära utrymningsvägar; 

11.2 Vertikala stegar – längs primära och sekundära utrymningsvägar för besättningsutrymmen som bara tillfälligtvis 

besöks; 

11.3 Flexibla nödstegar – bara längs sekundära utrymningsvägar för besättningsutrymmen som bara tillfälligtvis besöks. 

Anordningen och dess placering skall godkännas av den Militära sjöfartsinspektionen. 

12 Så långt som det är praktiskt möjligt, skall utrymningstrappor och -stegar placeras i för och akter och hållas utanför 

passager. 

13 Om utrymningstrappor och -stegar överstiger 3.5 meter vertikalt mått skall trappavsatser införas. Trappavsatserna 

skall också finnas vid början och slutet av varje trappa eller stege längs primära utrymningsvägar. Området vid dessa 

platser skall inte understiga 2 m 2 . Då mer än 20 personer förväntas använda dessa trappor eller stegar skall de utökas 

med 1 m 2 för var 10:e person men utan att den totala ytan överstiger 16 m 2 . 

14 Lutningen på trapporna bör generellt sätt vara 45° men inte större än 50°, och i maskinutrymmen och mindre 

utrymmen ej större än 60°. 

Luckor 

15 Luckor skall kunna manövreras ovanifrån och underifrån av en person. Detta kan kräva att fjädrande enheter eller 

utrymningsventiler byggs in i större luckor. 

16 Luckor skall ha tillräcklig storlek för att tillåta passage av personer bärande skyddsdräkt. 

17 Alla luckor skall utföras med säkringsanordning för att hålla kvar luckan i öppet läge. Denna skall vara tillräckligt robust 

för att vid kraftig sjögång hålla luckan säkrad mot rullning, krängning och överförda stötkrafter. Där luckor finns i 

anslutning till vattentäta skott, skall luckan öppnas mot det vattentäta skottet. Luckan skall vara upphängd så att låset 

kan öppnas eller stängas utan att föra handen genom öppningen. Anordningen för att säkra luckan i öppet läge bör 

placeras så att den är tydligt synbar för de personer som använder luckan. 

18 Där det är praktiskt möjligt, skall luckans gångjärn placeras i luckans för- eller akterkant. 


VII-32 

ORIGINAL



Juni 2008 

19 Luckor utan karm skall inte installeras på däck som kan bli våta. Förhöjda luckor eller manhål skall bara installeras där 

de inte innebär en snubbelrisk. 

Utrymningspaneler eller ventilöppningar 

20 Där ett andra sätt att utrymma är nödvändigt men då det inte kan ske via en dörr eller lucka, skall en utrymningslucka 

eller ventil installeras. 

21 Utrymningspanel skall som minst ha en fri öppning av 550 mm x 550 mm och utrymningsventiler minimidiameter av 

610 mm. Därutöver skall de tillåta bekväm utpassage av personer i skyddsdräkt. 

22 Utrymningsöppningar i däck skall inte installeras runt platser som skulle kunna förhindra utrymning vid passager längs 

däcket. 





Regel 18 Vägvisningssystem 

Funktionsmål 

1 Ett vägvisningssystem skall tillåta personerna ombord att säkert och enkelt hitta fram till mönstringsstationerna (om de 

finns) och evakueringsstationer. 

Prestandakrav 

2 Vägvisningssystemet skall: 

2.1 Möjliggöra för personerna ombord att lokalisera utrymningsvägar, nödutgångar, mönstringsstationer (om de finns) 

och evakueringsstationer; 

2.2 Vara lätt att hitta inte kunna förväxlas; 

2.3 Vara funktionsdugliga vid fel på kraftförsörjningen; 

2.4 Erbjudas med beaktande av: 

2.4.1 Förväntad fördelning av de ombordtagna; 

2.4.2 De ombordtagnas förväntade kännedom av fartyget. 

2.5 Leda från vanligtvis bemannade avdelningar till mönstringsstationer (om de finns) och evakueringsstationer. 

3 Risken för brand, rök och översvämningar skall så långt som det är praktiskt möjligt tas med i beräkningen vid 

utformningen av vägvisningssystem. 

4 Om det inte uttryckligen anges på annat sätt i detta regelverk, skall vägvisningssystemen uppfylla styckena 4 till 8 

(förutom 4.5) i IMO:s beslut A752(18) “Guidelines för the evaluation, testing och application of low-location lighting on 

passenger ships”. Alternativt kan den Militära sjöfartsinspektionen anta relevanta paragrafer i ISO 15370:2001 “Ships 

och marine technology – Low-location lighting on passenger ships – Arrangement”. 

5 IMO:s beslut A760(18) “Symbols related to lifesaving appliances och anordning” med förändringen i IMO/MSC 82(70) 

kan vara handledande dokument för skyltningen ombord. 

6 Utrymningsplaner visande utrymningsvägar, mönstringsstationer (om de finns) och evakueringsstationer skall placeras 

enligt kraven i Regel 8 Tillhandahållande av information om handhavande. 

7 Inre och yttre utrymningsvägar och nödutgångar skall vara tydligt och permanent utmärkta. Märkningen skall 

möjliggöra för personerna ombord att enkelt identifiera utrymningsvägar och nödutgångar från vanligtvis bemannade 


VII-33 

ORIGINAL



Juni 2008 

avdelningar via en mönstringsstation (om den finns) tills evakueringsstationen är nådd. Märkningarna skall finnas vid 

varje punkt längs utrymningsvägen, inkluderande hörn, korsningar och utgångar. 

8 Alla vägvisningsmärkningar längs inre utrymningsvägar skall vara av efterlysande indikativa band placerade mindre än 

300 mm ovanför däck i syfte att vara fortsatt synlig vid rök på alla punkter längs utrymningsvägen inkluderande hörn, 

korsningar och utgångar. 

9 Ytterligare pilar skall placera längs inre utrymningsvägar: 

9.1 Vid en nominell höjd av 1 500 mm ovanför däck i syfte att vara fortsatt synlig i händelse av översvämning; 

9.2 I centrum av passager vid vattentäta skott med märkningar i syfte att vara fortsatt synliga i händelse av rök. 

10 Märkningar skall placeras på sådant sätt att de inte kan täckas över av dörrar eller luckor i öppet läge. 

11 För utrymningsvägar som normalt är upplysta av rött ljus, skall effektiviteten hos det efterlysande systemet 

demonstreras på ett för den Militära sjöfartsinspektionen tillfredsställande sätt. Om det efterlysande systemet inte visar 

sig vara effektivt, skall det efterlysande lågplacerade belysningen förstärkas av ett eldrivet lågplacerat 

belysningssystem eller eldriven orderanläggning. 

12 Där självhäftande etiketter används för den efterlysande lågplacerade belysningen i skyltning och märkning, skall dess 

häftförmåga vara lämplig för den förväntade omgivningen (t.ex. uppvärmning i skeppskök, vatten i duschar och 

toaletter) och skall godkännas av den Militära sjöfartsinspektionen. 

13 När eldrivet lågplacerat belysningssystem eller eldriven orderanläggning installeras för att förstärka efterlysande 

lågplacerad belysning skall de: 

13.1 Installeras med en utrymnings- och livräddningskraftförsörjning som den beskrivs i Regel 14 Elförsörjning till 

utrymnings- och livräddningssystem; 

13.2 Kunna aktiveras manuellt med en manöver från en ständigt bemannad central övervakningsstation. Därutöver kan 

den starta automatiskt i närvaro av rök. 

14 Dessutom skall eldriven orderanläggning godkännas av den Militära sjöfartsinspektionen baserat på en riskbedömning 

för att säkerställa att den uppfyller Prestandakraven. 

15 Den Militära sjöfartsinspektionen skall säkerställa att sådan belysning eller efterlysande utrustning har utvärderats, 

provats och utförts i enlighet med FSS Code. 

16 Funktionaliteten hos varje vägvisningssystem för utrymning skall demonstreras genom praktiska prov på ett för den 

Militära sjöfartsinspektionen tillfredsställande sätt. 






VII-34 

ORIGINAL



Juni 2008 

Regel 19 Mönstringsstation 

1 Mönstringsstationerna skall tillåta samling av personerna ombord på en relativt säker plats. 

Prestandakrav 

2 Mönstringsstationerna skall: 

2.1 Ha tillräcklig storlek för de personer som tilldelats stationen och de förväntade handlingarna där innan vidare 

förflyttning till evakueringsstationen; 

2.2 Vara tillgänglig från vanligtvis bemannade avdelningar och erbjuda enkel utrymning till evakueringsstationer så långt 

som det är praktiskt möjligt; 

2.3 Motsvara antalet personer ombord och deras förväntade fördelning; 

2.4 Medge redundans om någon primär mönstringsstation inte är tillgänglig på grund av en nödsituation; 

2.5 Erbjuda skydd för personerna där (t.ex. mot brand, överbrytande sjö). 

3 Mönstringsstationer skall finnas på fartyg med fler än 50 personer ombord som inte tilldelats en uppgift relaterad till att 

skydda fartygets grundläggande säkerhetsfunktioner, såsom ombordtagna förband eller specialpersonal. En alternativ 

mönstringsstation skall utses i händelse av att en mönstringsstation inte är tillgänglig. 

4 Mönstringsstationen kan sammanfalla med evakueringsstationen förutsatt att tillräcklig plats finns och att 

samlingsaktiviteterna på ett säkert sätt kan ske samtidigt med evakueringsaktionerna. I annat fall skall 

mönstringsstationerna placeras i närheten och tillåta enkel utrymning för de samlade personerna till 

evakueringsstationerna. 

5 Varje mönstringsstation skall ha tillräcklig fritt däcksutrymme för att ta emot alla personer som tilldelats mönstring vid 

denna station. Ytan skall som minst var 0.35 m 2 per person. 

6 Mönstringsstationerna skall placeras så att risken från brand, rök och farliga ångor reduceras och skall ha brand 

skyddsegenskaper enligt Kapitel VI Brandsäkerhet. 

7 Ytterligare mönstringsstationer skall kunna användas vid översvämning och förväntad slagsida eller trim vid en 

skadesituation. Mönstringsstationen skall placeras ovan vattenlinjen och medge möjligheten att leda bort vatten. 

8 Mönstringsstationerna skall nås på ett enkelt och säkert sätt från vanligtvis bemannade avdelningar och erbjuda enkel 

utrymning till evakueringsstationer så långt som det är praktiskt möjligt. Dessa vägar skall ha liknande egenskaper 

som primära utrymningsvägar (se Regel 16 Utrymningsvägar och nödutgångar). 

9 Baserat på en utrymningsanalys och en utrymningsdemonstration skall det (under uppfyllande av kraven i Regel 3 

Utrymningsanalys och -demonstration) kunna visas att: 

9.1 De tilldelade mönstringsstationerna enkelt och snabbt kan nås från vanligtvis bemannade avdelningar, logi- och 

arbetsutrymmen; 

9.2 De tilldelade mönstringsstationerna skall medge enkel och snabb utrymning till evakueringsstationer; 

9.3 Mönstringsstationerna är tillräckligt upplysta av ett belysningssystem för utrymning och livräddning så att personerna 

där kan handledas, räknas och klä på sig flytvästar; 

9.4 Mönstringsstationerna är fria från onödiga riskelement, såsom utskjutande delar och andra hinder som kan ställa till 

skada eller fastna i kläder och flytvästar. 

10 Den Militära sjöfartsinspektionen skall, baserat på en riskbedömning, godkänna följande punkter: 


VII-35 

ORIGINAL



Juni 2008 

10.1 Att mönstringsstationen och utrymningsvägen till evakueringsstationen ger maximalt skydd för personerna som 

befinner sig där från: 

10.1.1 Yttre påverkan från vattenspolning eller överbrytande sjö; 

10.1.2 Fartygets vapen- och sensorsystem; 

10.1.3 Brand, rök och farliga ångor; 

10.2 Att mönstringsstationen och utrymningsvägen till evakueringsstationen inte bidrar till spridning av brand, 

översvämning, rök eller andra giftiga gaser till evakueringsstationerna; 

10.3 Att mönstringsstationen skall kunna användas i händelse av översvämning, beaktande slagsida eller trim vid en 

skadesituation; 

10.4 Att mönstringsstationen skall placeras ovan vattenlinjen och medge möjligheten att leda bort vatten. 





Regel 20 Andningsapparater för nödutrymning 

Funktionsmål 

1 Under utrymning till ett område av relativ säkerhet skall andningsapparater för nödutrymning erbjuda personerna 

ombord andnings- och siktskydd mot farlig luftmiljö. 

Prestandakrav 

2 Andningsapparater för nödutrymning skall: 

2.1 Erbjuda andnings- och siktskydd mot farliga gaser för alla besättningsmedlemmar; 

2.2 Erbjuda skydd den tid som är nödvändig för utrymning till säker plats; 

2.3 Vara lätt att identifiera; 

2.4 Vara lättillgänglig; 

2.5 Installeras och placeras beaktande: 

2.5.1 Antalet och fördelningen av personerna ombord; 

2.5.2 Farliga utrymmen; 

2.5.3 Utrymningsvägar. 

2.6 Enkelt och utan hjälp kunna tas på; 

2.7 Vara uppenbart enkel att använda; 

2.8 Inte hindra personens rörelser under utrymning. 

3 Om det inte uttryckligen föreskrivs på annat sätt i detta regelverk, skall andningsapparater för nödutrymning vara i 

överensstämmelse med FSS Code. 

4 Maxtiden för utrymning från någon avdelning till ett område av relativ säkerhet skall verifieras av en utrymningsanalys 

och en utrymningsdemonstration (se Regel 3 Utrymningsanalys och -demonstration). Om det inte är rimligt att anta att 

denna tid är kortare än 10 minuter, skall den minimala funktionstiden för en andningsapparat för nödutrymning, som 

den stipuleras av FSS Code, ökas i enlighet med den totala tiden. 


VII-36 

ORIGINAL



Juni 2008 

5 Fartyget skall medföra som minst andningsapparater för nödutrymning motsvarande 150 % av det totala antalet 

besättningsmedlemmar. Ytterligare tillgång till andningsapparater för nödutrymning för andra personer ombord skall 

godkännas av den Militära sjöfartsinspektionen. 

6 Fördelningen ombord av andningsapparater för nödutrymning skall godkännas av den Militära sjöfartsinspektionen. 

Som minst skall andningsapparater för nödutrymning installeras längs varje primär utrymningsväg, näraliggande 

vanligtvis bemannade avdelningar. Dessutom skall fördelningen avspegla: 

6.1 Den förväntade fördelningen av personerna ombord under vakthållning, skyddsvakt och bemanning av 

stridsstationer; 

6.2 Risken för brand, rök och giftiga gaser runtom fartyget; 

6.3 Risken för att fastna (t.ex. centrala maskinutrymmen); 

7 Andningsapparater för nödutrymning skall placeras färdiga för användning vid platser som är lätta att se och nå. 

Andningsapparater för nödutrymning skall kunna nås snabbt och enkelt även i händelse av brand, mörker eller rökfylld 

miljö (t.ex. närmare däcket än däckshuvudet). 

8 Antalet och placeringen av andningsapparaterna för nödutrymning skall skrivas in brandskyddsplanen som krävs i 

Kapitel VI Brandsäkerhet. 





Regel 21 Bårar 

Funktionsmål 

1 Bårar skall möjliggöra personerna ombord att transportera rörelsehindrade personer under en utrymnings- och 

evakueringsprocess. 

Prestandakrav 

2 Bårar skall: 

2.1 Möjliggöra för besättningsmedlemmar att transportera en ombordtagen person genom fartyget, utan dennes hjälp. 

2.2 Installeras och placeras beaktande: 

2.2.1 Antalet, fördelningen och de antropometriska egenskaperna hos personerna ombord; 

2.2.2 Farliga utrymmen; 

2.2.3 Utrymningsvägar. 

3 Örlogsfartyg skall minst medföra ett antal bårar motsvarande 5 % av det totala antalet personer ombord. 

4 De utvalda bårarna skall avspegla de fysiska begränsningarna ombord. Speciell omtanke skall tas till att bårarna kan 

användas inom fartygets mer begränsade utrymmen. 

5 De utvalda bårarna skall tillåta den skadade att lyftas vertikalt med båren antingen vertikalt eller horisontellt. 






VII-37 

ORIGINAL



Juni 2008 

Regel 22 Sjösättningsanordningar 

Funktionsmål 

1 Sjösättningsanordningar skall möjliggöra livräddningsfarkost och/eller räddningsfarkost att effektivt sjösättas. 

Prestandakrav 

2 Sjösättningsanordningar skall: 

2.1 Skall kunna sjösätta en livräddningsfarkost eller räddningsfarkost på ett säkert sätt; 

2.2 Vara funktionsdugliga vid normal drift och med förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation; 

2.3 Vara så flexibla som det är praktiskt möjligt och medge möjligheten att vissa sjösättningsanordningar inte finns 

tillgängliga som ett resultat av brand, översvämning, blockering eller andra orsaker. 

2.4 Vara skyddade så långt det är möjligt mot: 

2.4.1 Yttre påverkan från vattenspolning, överbrytande sjö, sjötillstånd, nedisning eller vind; 


2.4.3 Brand, rök och farliga ångor. 


kläder, flytvästar eller termiska skyddsdräkter; 

2.6 Lätt kunna nås från vanligtvis bemannade avdelningar och tillåta enkel utrymning till evakueringsstationerna. 

3 Sjösättningsstationen skall: 

3.1 Inte placeras ovanför den godkända sjösättningshöjden för livräddningsfarkost, räddningsfarkost eller 

sjösättningsutrustning; 

3.2 Placeras så att livräddningsfarkost och räddningsfarkost kan sjösättas fria från alla hinder under normala 

omständigheter och med förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation. 

4 Sjösättningsutrustning skall: 

4.1 Vara enkel och självklar att använda; 

4.2 Vara robust och med minimerad sårbarhet; 

4.3 Skall kunna fungera utan kraftförsörjning; 

4.4 Varken under normala förhållanden eller under utbildning, underhåll eller vid nödsituationer får de inte innebära 

oöverstigliga faror för personerna ombord; 

4.5 För livräddningsfarkoster och specifikt livbåtar gäller: 

4.5.1 Livbåten skall kunna hämtas tillbaka; 

4.6 För räddningsfarkoster: 

4.6.1 Tillåta ombordstigning och sjösättning på kortast möjliga tid; 

4.6.2 Kunna hämta tillbaka räddningsfarkosten på kortast möjliga tid; 

4.6.3 Tillåta sjösättning med örlogsfartyget satt i rörelse. 


VII-38 

ORIGINAL



Juni 2008 

5 Om det inte uttryckligen anges på annat sätt i detta regelverk skall sjösättningsutrustningen uppfylla LSA Code 

paragraf 6.1 “Launching och embarkation appliances” förutom paragraf 6.1.6 “Embarkation ladders”. 

6 Sjösättningsstationen skall ha brandegenskaper enligt Kapitel VI Brandsäkerhet. Sjösättningsanordning skall nås 

enkelt och säkert från vanligtvis bemannade avdelningar och erbjuda enkel utrymning till evakueringsstationer så långt 

som det är praktiskt möjligt, vilket skall verifieras av en utrymningsanalys och en utrymningsdemonstration (se Regel 3 

Utrymningsanalys och -demonstration). Dessa vägar skall ha liknande egenskaper som de som krävs för primära 

utrymningsvägar (Regel 16 Utrymningsvägar och nödutgångar). 

7 Sjösättningsstationer skall placeras: 

7.1 Så nära mönstringsstationen (om den finns), evakueringsstation och förvaringsplatsen för dess räddnings- eller 

räddningsfarkost som möjligt; 

7.2 På sådant sätt att livräddnings- eller räddningsfarkosten säkert kan sjösättas på ett enkelt sätt och hållas säkrad mot 

fartyget under sjösättningen; 

7.3 På sådan plats att säker sjösättning av dess livräddnings- eller räddningsfarkost säkerställs med speciell åtanke 

ägnad frigång från propeller, stabilisatorer och brant överhängande delar av skrovet. När det är möjligt skall 

sjösättningsstationer, förutom de stationer som installeras för fritt fallande båtar, placeras ovanför en rak sida på 

fartyget; 

7.4 På skyddad plats akter om the kollisionsskottet och om den placeras förut, så skall speciell åtanke ägnas styrkan 

hos sjösättningsutrustningen; 

7.5 Så långt ifrån ammunitionsförråd som det är praktiskt möjligt, speciellt öppna ammunitionsförråd på övre däck; 

7.6 Så att de, så långt som det är praktiskt möjligt, är jämnt fördelade på varje sida av fartyget. 

8 Sjösättningsanordning skall vara så nära vattenytan som är säkert och praktiskt möjligt. 

9 Sjösättningsanordningen skall skyddas så långt som det möjligt från: 




10 Sjösättningsanordning skall vara utformad på sådant sätt att dess livräddnings- eller räddningsfarkost kan ses hela 

tiden under sjösättning och dessutom, där det är möjligt, även under återhämtning. 

11 Endast en typ av fällningsmekanism skall användas för liknande farkost som medförs ombord på fartyget. 

12 Förberedelse och hantering av livräddningsfarkost vid en sjösättningsstation skall inte komma i konflikt med samma 

förberedelser och hantering av en annan livräddningsfarkost vid en annan sjösättningsstation. 

13 Taljor, när de används, skall vara tillräckligt långa för att livräddningsfarkosten skall kunna nå vattnet med fartyget i sitt 

minsta möjliga djupgående, med hänsyn tagen till förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation. 

14 När det är möjligt skall sjösättningsanordning undvika fri släppning av livräddnings- eller räddningsfarkost överbord för 

att förhindra översvämning. 

15 Med hjälp av en nödkraftkälla skall fartygets stabilisatorvingar kunna dras in om det finns en risk för att en 

livräddningsfarkost skadas. På navigationsbryggan, drivna av en nödkraftkälla, skall indikeringar finnas tillgängliga 

som visar stabilisatorvingarnas position. 

16 Sjösättningsutrustning skall installeras för livräddnings- eller räddningsfarkost med en totalvikt överstigande 185 kg 

och för livflottar som inte kan sjösättas direkt från platsen där de förvaras med förväntad slagsida eller trim vid en 

skadesituation. 


VII-39 

ORIGINAL



Juni 2008 

17 Sjösättningsutrustningen skall kunna användas vid maximal förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation. Om de 

förväntade tillstånden av slagsida och trim vid skada överskrider en slagsida med 20° och en trim med 10° åt bägge 

hållen, skall sjösättningsutrustningen utprovas för att även kunna användas under dessa förhållanden. 

18 For fartyg med livbåtar gäller följande: 

18.1 Sjösättningsanordning skall vara utformad på sådant sätt att livbåtarna kan bordas före sjösättningen. 

19 För fartyg med livräddningsfarkost som sjösätts med dävert gäller följande: 

19.1 Höjden av dävertens huvud med farkosten i evakueringsposition, skall, så långt som det är praktiskt möjligt, inte 

överstiga 15 meter över vattenlinjen när fartyget går med minsta djupgående. 

19.2 Evakueringsanordningen skall utformas för ombordstigning och sjösättning från en plats omedelbart bredvid 

förvaringsplatsen eller från en plats dit livräddningsfarkosten överförs före sjösättning (under uppfyllande av Regel 9 

Förvaring av utrustning för utrymning och livräddning). 

20 För fartyg med delvis inbyggda livbåtar gäller följande: 

20.1 Dävertarrna skall förses med mellangaj som bär upp minst två livlinor av tillräcklig längd för att nå vattnet med 

fartyget i sitt minsta djupgående och under ogynnsamma skadesituationer med slagsida eller trim. 

21 För räddningsfarkost gäller följande: 

21.1 Sjösättningsanordningen skall uppfylla kraven för sjösättningsanordning för livräddningsfarkost. 

21.2 När det är nödvändigt skall sjösättningsanordningen möjliggöra sjösättning av räddningsfarkost med hjälp av 

fångstlinor och med fartyget i rörelse med hastigheter upp till 5 knop vid lugnt väder. 

21.3 Sjösättningsanordningen skall möjliggöra att borda och sjösätta räddningsfarkosten direkt från dess 

förvaringsposition med det utsedda antalet personers besättning ombord på räddningsfarkosten. 

21.4 Varken sjösättningen eller återhämtningstiden av räddningsfarkosten skall vara mer än 5 minuter vid måttliga 

sjöförhållanden när den är lastad med sin totala andel av personer och utrustning. Om räddningsfarkosten också 

tjänar som livräddningsfarkost, skall återhämtningstiden även uppfyllas när den lastats med sin utrustning som 

livräddningsfarkost samtidigt med den kompletterande besättningen bestående av, som minst, sex personer för en 

räddningsfarkost. 

21.5 Anordning för ombordstigning och återhämtning av räddningsfarkost skall tillåta säker och effektiv hantering av en 

bår. Om tunga taljor är ett riskelement skall återhämtningstroppar finnas tillgängliga vid hårt väder. 





Regel 23 Utrymningsanordningar 

Funktionsmål 

1 Utrymningsanordningar skall möjliggöra för personerna ombord att gå ombord på livräddningsfarkosten så säkert som 

det är praktiskt möjligt. 

Prestandakrav 

2 Utrymningsanordningar: 

2.1 Skall tillåta utrymning så säkert och snabbt som det är praktiskt möjligt; 

2.2 Skall vara så flexibla som det är praktiskt möjligt och medge möjligheten att viss utrymningsanordning inte längre är 

tillgänglig som ett resultat av brand, översvämning, hinder eller av något annat skäl; 


VII-40 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.3 Skall tillåta utrymning vid normal drift och med förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation; 

2.4 Skall skyddas så långt som det möjligt från: 





kläder, flytvästar eller termiska skyddsdräkter. 

3 Evakueringsstationer: 

3.1 Skall ha tillräcklig storlek för att ta emot alla personerna ombord; 

3.2 Skall nås på ett enkelt och säkert sätt från mönstringsstationerna (om de finns) och från vanligtvis bemannade 

avdelningar. 

4 Bordningsutrustning skall: 

4.1 Medge att personer på ett säkert sätt kan överföras till en livräddningsfarkost; 

4.2 Syfta till en torrskodd evakuering; 

4.3 Vara lämplig för skrovets form vid evakueringsstationen och höjden över vattenlinjen där; 

4.4 Avspegla de fysiska egenskaperna hos personerna ombord; 

4.5 Vara lättanvänd; 

4.6 Kunna användas under de miljöförhållanden som gäller för dess användningsområde enligt definition i 

Tillhandahållande av information om handhavande; 

4.7 Kunna användas i en skadesituation. 

5 Om inte det uttryckligen beskrivs på annat sätt i detta regelverk, skall bordningssystem uppfylla LSA Code paragraf 

6.1.6 “Embarkation ladders” och paragraf 6.2 “Marine evacuation systems”. 

6 Evakueringsstationen skall ha brandegenskaper enligt Kapitel VI Brandsäkerhet. 

7 Den Militära sjöfartsinspektionen skall godkänna följande punkter baserat på en riskbedömning och/eller en 

demonstration: 

7.1 Evakueringsanordningen skall kunna användas även vid maximal förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation. 

Om dessa skadetillstånd överstiger 20° slagsida och 10° trim i bägge riktningar, skall bordningsutrustningen kunna 

användas även vid dessa tillstånd; 

7.2 Evakueringsanordningen skall vara säkert belägen med hänsyn tagen till: 

7.2.1 Frigående från propeller och brant överhängande delar av skrovet och så att, så långt som det är praktiskt möjligt, 

bordningssystemet sänkas ned längs fartygets räta sida; 

7.2.2 Öppningar längs fartygssidan eller utskjutande delar mellan evakueringsstationen och vattenlinjen vid minsta 

djupgående eller uttömningspunkter; 

7.2.3 Ammunitionsförråd, speciellt öppna ammunitionsförråd på övre däck; 


VII-41 

ORIGINAL



Juni 2008 

7.3 Evakueringsstationer skall skyddas så långt som det möjligt från: 




7.4 Fri passage av personer till evakueringsstationen skall säkerställas genom tillräckligt fritt däcksutrymme. 

7.5 Evakueringsstationer skall möjliggöra att bårar kan placeras i livräddningsfarkost; 

7.6 Evakueringsanordning skall vara nära och lätt kunna nås från vanligtvis bemannade avdelningar. 

8 Som ett minimum skall det finnas en evakueringsstation på varje sida av fartyget. 

9 Evakueringsstationer skall förses med handtag, anti-halkbehandling av däcket och ett lämpligt utrymme fritt från 

krysshultar, pollare och liknande anordningar. 

10 Bordningssystem skall vara skyddade på lämpligt sätt från alla utskjutande delar på fartygets sida. 

11 Fartyget skall som ett minst vara försett med änternät och en bordningsstege på varje sida. Dess längd skall räcka från 

däcket till vattenlinjen vid minsta djupgående och med förväntad slagsida eller trim vid en skadesituation. Änternätet 

och bordningsstege skall vara färdiga att använda. Längs fartyget skall det finnas ett tillräckligt antal säkringspunkter 

tillgängliga för att fästa änternät och bordningsstegar. Dessa säkringspunkter behöver inte enbart vara avsedda för 

änternät och bordningsstegar utan kan också vara en existerande struktur för annat syfte. 

12 Följande gäller när bordning sker efter sjösättning: 

12.1 Medel skall finnas för att föra livräddningsfarkosten mot fartygets sida och hålla den där så att personerna säkert kan 

evakuera. 

12.2 Ytterligare bordningssystem (änternät, bordningsstegar eller marina evakueringsenheter) skall finnas för fartyg från 

vilka utrymning sker från en högre höjd än 6 meter. Dessa bordningssystem skall finnas på bägge sidor av fartyget 

och vara i tillräckligt antal för att säkerställa att maxtiderna för utrymning beskrivna i Regel 2 

Godkännandeprocedurer inte överskrids. I tillägg till detta skall de vara lämpade för skrovformen på platsen där de 

installeras. 





Regel 24 Livräddningsfarkost 

Funktionsmål 

1 Livräddningsfarkoster skall erbjuda en plats av relativ säkerhet efter en evakuering från ett skadat fartyg. 

Prestandakrav 

2 Livräddningsfarkoster skall: 

2.1 Anpassas till antalet personer ombord; 

2.2 Skall kunna manövrera bort från ett skadat fartyg; 

2.3 Skydda personerna ombord från riskerna från det skadade fartyget; 


VII-42 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.4 Skydda personerna ombord mot omgivningen; 

2.5 Erbjuda provisioner och uppehälle under den förväntade räddningstiden; 

2.6 Vara utformade för att minimera sjösjukeproblem; 

2.7 Tillåta att livräddningsfarkosten enkelt kan lokaliseras under olika miljöförhållanden (t.ex. väderlek, sjötillstånd och 

mörker); 

2.8 Vara lätt att bordas ifrån vattnet. 

3 Om inte det uttryckligen beskrivs på annat sätt i detta regelverk: 

3.1 Livräddningsfarkoster skall uppfylla LSA Code, Kapitel 4 “Survival craft”. Dessutom, om ett bordningssystem inte kan 

erbjudas för att borda livflottar från örlogsfartyget, skall den flytande livflotten kunna motstå återkommande hopp från 

en höjd som motsvarar som minst avståndet mellan evakueringsdäcket och vattenlinjen vid minsta djupgående både 

med och utan tak uppfällt. 

3.2 Ledarbåtar skall uppfylla LSA Code, Kapitel 5 “Rescue boats”, förutom 5.1.1.6 och 5.1.1.7. Där termen 

“räddningsbåt” används i Kapitel 5 i LSA Code, skall det förstås som “ledarbåt” i detta regelverk. 

3.3 Livflottar skall vara antingen automatiskt upprätande eller vändbara livflottar med tak i enlighet med IMO/MSC:s 

cirkulär 809 “Recommendation för Canopied Reversible Liferafts, Automatically Self-righting Liferafts och Fast 

Rescue Boats, inkluderande testing, on Ro-Ro passenger ships”. 

3.4 Ett marint evakueringssystem (MES) under uppfyllande av LSA Code, sektion 6.2 “Marine Evacuation Systems” kan 

utbytas mot ett system med likvärdig kapacitet bestående av livflottar och sjösättningsutrustning enligt kraven i 

denna regel och Regel 22 Sjösättningsanordning. 

4 Utrustning som skall tas med i livräddningsfarkoster, såsom VHF-radior och transponders, skall förvaras på platser så 

att de snabbt kan flyttas över till en livräddningsfarkost. Utrustningen skall transporteras i behållare eller väskor som är 

vattentäta och flytande. 

5 Örlogsfartyg skall uppfylla följande krav: 

5.1 Det skall finnas livräddningsfarkoster för 100 % av the totala antalet personer som fartyget är certifierat att medföra 

och som minst skall två livräddningsfarkoster medföras; 

5.2 I tillägg till detta skall det medföras livräddningsfarkoster för att ge en överkapacitet som motsvarar minst 10 % av 

det totala antalet personer som fartyget är certifierat att medföra; 

5.3 Tillräckligt antal livräddningsfarkoster skall medföras för att ta emot det totala antalet personer ombord, även i 

händelse av att alla livräddningsfarkoster från mittlinjen på fartygets ena sida kan anses förlorade eller oanvändbara 

efter en längsgående skada (enligt definition i Tillhandahållande av information om handhavande). 

5.4 Fartyg där det horisontala avståndet från för eller akter överstiger 100 meter till närmaste livräddningsfarkost skall 

dessutom medföra en livflotte så långt förut eller akterut som möjligt, eller en så långt förut som möjligt och en så 

långt akterut som det är praktiskt möjligt. En sådan eller sådana livflottar kan säkras för att tillåta manuell frisläppning 

och behöver inte vara av typen som behöver sjösättas av en godkänd sjösättningsanordning; 

5.5 En räddningsfarkost eller ledarbåt får inräknas i kapaciteten för livräddningsfarkoster, förutsatt att den uppfyller 

kraven för en livräddningsfarkost. 

6 Så långt som det är praktiskt möjligt skall livräddningsfarkosterna fördelas så att kapaciteten är densamma på 

fartygets bägge sidor. 

7 Förvaringsutrymmen för livräddningsfarkoster skall ha brandskydd enligt Kapitel VI Brandsäkerhet. 

Förvaringsutrymmen för livräddningsfarkoster skall nås på ett enkelt och säkert sätt från vanligtvis bemannade 

avdelningar. Dessa vägar skall ha liknande egenskaper som primära utrymningsvägar (se Regel 17 Fast inredning och 

utrustning i utrymningsvägar). 

8 Förvaringsutrymmen för livräddningsfarkoster skall placeras så nära evakueringsstationerna som det är möjligt. 


VII-43 

ORIGINAL



Juni 2008 

9 Medel skall vara tillgängliga för att förhindra vattenavlopp in i en livräddningsfarkost under evakuering. 

10 Säkringslinors längd och anordningarna för anhalning skall vara sådan att livräddningsfarkosten hålls lämpligt 

positionerad för evakuering. Säkringsanordningarna för samtliga säkrings- och anhalningslinor skall vara av tillräcklig 

styrka för att hålla livräddningsfarkosten positionerad under evakueringsprocessen. 

11 För fartyg utrustade med livräddningsfarkoster som inte är självgående gäller följande: 

11.1 Fartyget skall ha tillräckligt många ledarbåtar för att säkerställa att det totala antalet personer fartyget är certifierat att 

medföra också kan överge det: 

11.1.1 Inte mer än nio livräddningsfarkoster skall behöva hanteras av varje ledarbåt; eller 

11.1.2 Om den Militära sjöfartsinspektionen accepterar att ledarbåtarna kan bogsera ett antal livräddningsfarkoster 

samtidigt, skall som mest tolv livräddningsfarkoster hanteras av varje ledarbåt; eller 

11.1.3 Om det har visats att hela evakueringsprocessen från sjösättning och bordning tills alla livräddningsfarkoster har 

avlägsnats från det skadade fartyget, följer kraven i Regel 2 Godkännandeprocedurer. 

11.2 Ledarbåtar skall ha tillräcklig rörlighet och styrförmåga vid sjögång för att kunna ordna livräddningsfarkoster och 

bogsera den största livräddningsfarkosten som fartyget medför när denna är lastad med fullt antal personer och 

utrustning eller motsvarande vid en hastighet av minst två knop. 

12 Alla livräddningsfarkoster ombord på fartyg som medför last av olja, kemikalier eller gas som har en flampunkt 

understigande 60°C (med closedcup-test) enligt kraven i detta regelverk skall vara brandskyddade livbåtar som 

uppfyller kraven i paragraf 4.9 i LSA Code. 





Regel 25 Flytvästar 

Funktionsmål 

1 Flytvästar skall erbjuda effektiv flythjälp för personerna i vattnet. 

Prestandakrav 

2 En flytväst skall: 

2.1 Vända medvetslösa drunknande personer så att ansiktet kommer upp och därigenom lyfta munnen ovan vattenytan 

och skydda ansiktet mot vågor och vågskum; 

2.2 Erbjudas för att tillgodose behovet för alla personer ombord oavsett fysiska egenskaper; 

2.3 Finnas i tillräckligt antal i förhållande till antalet personer ombord; 

2.4 Kunna användas samtidigt med termiska skyddsdräkter eller annan personlig skyddsutrustning som personerna 

ombord kan bära under evakuering; 

2.5 Tillåta att personer i vattnet enkelt kan lokaliseras vid olika miljöförhållanden (t.ex. väder, sjötillstånd och vid alla tider 

på dygnet). 

3 Om de inte uttryckligen är godkända av den Militära sjöfartsinspektionen skall flytvästar uppfylla LSA Code paragraf 

2.2 “Lifejackets”. 

4 Flytvästar skall inkludera en skärm för att ge skydd mot vågor och vågskum. 


VII-44 

ORIGINAL



Juni 2008 

5 Flytvästar skall inte förhindra inträde i livräddningsfarkoster eller komma i vägen för säkerheten eller användningen av 

livräddningsfarkosten. Där ett marint evakueringssystem finns, skall dess kompatibilitet påvisas. 

6 För speciella syften kan alternativa färger och reflekterande material på flytvästarna godkännas av den Militära 

sjöfartsinspektionen. Den uppblåsta delen skall emellertid alltid uppfylla kraven på färger och reflekterande material 

som de beskrivs i LSA Code. 

7 Om ett bordningssystem inte medförs för att evakuera till livflottar, skall flytvästar finnas som möjliggör för bäraren att 

hoppa ifrån evakueringsstationen ned i vattnet, utan att skada sig och utan att flytvästen förflyttas eller skadas. 

8 En flytväst skall delas ut personligen till varje person ombord. Ytterligare flytvästar skall medföras för 50 % av antalet 

personer ombord och förvaras på som minst två separata väl synliga och enkelt tillgängliga platser så nära 

evakueringsstationerna som det är praktiskt möjligt. 

9 Alternativt kan flytvästarna förvaras i som minst två separata väl synliga och enkelt tillgängliga platser på övre däck så 

nära evakueringsstationerna som det är praktiskt möjligt. Antalet flytvästar som förvaras per grupp skall motsvara 110 

% av det totala antalet personer som är tilldelade livräddningsfarkosten som evakueringsstation betjänar. Grupperade 

flytvästar skall förvaras så deras utdelning och påtagning inte hindrar någon annan utrymning eller evakueringsaktion. 

10 Dessutom skall ett tillräckligt antal flytvästar medföras för personer som utför vakthållning. Antalet flytvästar som 

medförs av detta skäl skall motsvara antalet personer som normalt håller vakt och skall förvaras på bryggan, i 

maskinkontrollrummet och vid varje annan bemannad vaktstation. 

11 Den Militära sjöfartsinspektionen skall godkänna antalet och typen av flytvästar: 

11.1 För användning under amfibiedrift och i kombination med bårar när patienter förflyttas på havet. När personer bär 

tung utrustning vid kroppen kan kraven komma att skärpas av den Militära sjöfartsinspektionen; 

11.2 För personer ombord som löper större risk än andra att falla överbord under normal drift, som exempelvis 

besättningen på räddningsfarkoster, besättning för påfyllning under gång och flygpersonal. 





Regel 26 Termiska skyddsdräkter 

Funktionsmål 

1 Termiska skyddsdräkter skall hjälpa till att förebygga hypotermi och/eller köldchock under utrymnings- och 

livräddningsaktioner. 

Prestandakrav 

2 Termiska skyddsdräkter skall: 

2.1 Vara utformade för att erbjuda skydd mot köldchock och hypotermi; 

2.2 Vara livsuppehållande under den förväntade livräddningstiden; 

2.3 Vara anpassade till hela skalan av fysiska egenskaper hos personerna ombord; 

2.4 Kunna packas upp och enkelt och snabbt tas på utan hjälp; 

2.5 Inte hindra personerna som bär dem att genomföra utrymnings- och livräddningsaktioner; 

2.6 Vara funktionsdugliga under hela tiden som utrymnings- och livräddningsprocessen pågår; 


VII-45 

ORIGINAL



Juni 2008 

2.7 Inte hindra personen som bär dem att ta på sig en flytväst, om inte en sådan redan ingår i den termiska 

skyddsdräkten. 

2.8 Inte hindra personen som bär dem att simma ett kort stycke genom vattnet och ombord på en livräddningsfarkost. 

3 Om inte det uttryckligen beskrivs på annat sätt i detta regelverk, skall termiska skyddsdräkter uppfylla paragraferna 

2.3 “Immersion suits” och 2.4 “Anti-exposure suits” i LSA Code. Dessutom skall de termiska skyddsdräkterna, om inte 

ett bordningssystem medförs för evakuering av örlogsfartyget, vara gjorda av vattentäta material på sådant sätt att, 

efter att personen hoppat från evakueringsstationen ned i sjön, det inte kan tränga in vatten i dräkten. 

4 De termiska skyddsdräkternas olika storlekar skall vara avpassade för den fulla skalan av fysiska egenskaper hos 

personerna ombord. 

5 Antalet och fördelningen av överlevnadsdräkter ombord skall vara lika dem för flytvästar, om inte: 

5.1 Det inte är troligt att någon först skall behöva gå i vattnet för att borda en livräddningsfarkost och tillräckligt skydd 

från väder och vind kan ges av livräddningsfarkosten, t.ex. för livräddningsfarkoster som bordas innan sjösättning 

såsom helt slutna livbåtar, fritt fallande livbåtar eller livflottar som sjösätts med dävert och för livflottar som betjänas 

av ett marint evakueringssystem eller motsvarande. Som ett minimum skall det finnas termiska skyddshjälpmedel för 

livflottar enligt kraven i LSA Code paragraf 2.5. Antalet och fördelningen av de termiska skyddshjälpmedlen ombord 

skall vara lika dem för flytvästar. 

5.2 Fartyget konstant befinner sig i varmare klimat där, enligt den Militära sjöfartsinspektionens åsikt, överlevnadsdräkter 

inte behövs. Hänvisning till IMO/MSC:s cirkulär 1046 “Guidelines för Assessment av Thermal Protection”. 

6 Om fartyget har några vakt- eller arbetsstationer placerade långt ifrån de platser termiska skyddsdräkter normalt 

förvaras, skall alltid ytterligare överlevnadsdräkter finnas för de personer som normalt håller vakt eller arbetar där. 

7 Dessutom skall skyddsdräkter finnas för varje person som tilldelats rollen som besättningsman på en räddningsfarkost 

eller som ingår i marina evakueringsgruppen. 

8 Termiska skyddsdräkter skall förvaras i närheten av mönstringsstationerna (om de finns) eller livräddningsfarkoster för 

att möjligöra en enkel utdelning. Termiska skyddsdräkter skall förvaras så att de är lätt tillgängliga och väl utmärkta. 





Regel 27 Livräddningsanordningar 

Funktionsmål 

1 Livräddningsanordningar skall möjliggöra att rädda personer ur sjön, livräddningsenheter eller livräddningsfarkoster. 

Prestandakrav 

2 Livräddningsanordningar skall: 

2.1 Möjliggöra snabb och effektiv livräddning ur vattnet; 

2.2 Minimera riskerna för livräddningsmanskapet; 

2.3 Erbjudas med hänsyn tagen till de fysiska egenskaperna hos personerna ombord; 

2.4 Möjliggöra att rädda personer i stor skala från ett annat fartyg. 


VII-46 

ORIGINAL



Juni 2008 

Arrangemang för räddningsfarkost 

3 Om det inte uttryckligen anges på annat vis i detta regelverk skall räddningsfarkoster uppfylla: 

3.1 IMO:s beslut A.656(16) “Guidelines för Fast Rescue Boats”; 

3.2 LSA Code Kapitel 5 “Rescue boats”. 

3.3 MSC:s cirkulär 809 “Recommendation för canopied reversible liferafts, automatically self-righting life-rafts och fast 

rescue boats, inkluderande testing, on ro-ro passenger ships.” 

4 Allmänt sätt skall örlogsfartyg medföra minst en räddningsfarkost om inte: 

4.1 Den Militära sjöfartsinspektionen är tillfreds med att en tillräcklig säkerhetsnivå uppnås; 

4.2 Örlogsfartyget har tillräcklig manöverförmåga och är tillräckligt disponerat och utrustat för att personerna ombord 

skall kunna hämta upp en person ur vattnet; 

4.3 Upphämtningen kan följas från manöverstationen; 

4.4 Fartyget är normalt inte inblandat i operationer som begränsar dess manöverförmåga. 

5 Alla räddningsfarkoster kan kunna sjösättas, om det är nödvändigt med hjälp av fånglinor, i lugnt väder med fartyget i 

rörelse med hastigheter upp till 5 knop. 

6 En livbåt eller den farkost som används för bogsering av livflottar kan accepteras som räddningsfarkost förutsatt att 

den också uppfyller kraven för en räddningsfarkost. 

7 En räddningsfarkost skall möjliggöra att ta emot en medvetslös person utan att kantra. 

8 Beredskapsfarkosten skall tillåta säker och effektiv hantering av en sjukbår. 

Vaktande simmare 

9 En livräddningsstation från vilken vaktande simmare kan genomföra räddningsaktioner av personer ur vattnet skall 

med följande undantag finnas på varje sida av fartyget på synlig plats från bryggan eller bryggvingen: 

9.1 Fartyget har tillräcklig manöverförmåga och är tillräckligt disponerat och utrustat för att personerna ombord skall 

kunna hämta upp en person ur vattnet; 

9.2 Fartyget har ett fribord större än 12 meter. 

10 Två upphämtningsmetoder skall installeras på varje livräddningsstation nämligen: 

10.1 Enpersons lyftanordning, i vilken den skadade och simmaren halas ombord efter varandra, med hjälp av en 

helikopterstropp; 

10.2 Tvåpersons lyftanordning, (Ashanti-rigg), vilken använder ett dubbelt seldon för att hala upp den skadade och 

simmaren samtidigt. 

11 En tvåpersons lyftanordning får bara användas på ett fartyg där kran- eller dävertanordningen har utprovats för som 

minst en säker arbetsbelastning på 270 kg. NOT: Alla riggar skall testas och certifieras. 

12 Förvaringsutrymme för vaktande simmares utrustning skall finnas enligt följande: 

12.1 Vaktande simmares återhämtningslina skall ligga på rulle, täckt och skyddad från väder och vind men möjlig att 

snabbt avtäcka; 

12.2 Seldonet för den vaktande simmaren skall förvaras i lämpligt väderskyddad men snabbt öppningsbar väska; 

12.3 Helikopterstroppen skall förvaras på ett sådant sätt att den är skyddad från väder och vind och lätt tillgänglig. 


VII-47 

ORIGINAL



Juni 2008 

Räddning i stor skala 

13 På varje fartyg skall det finnas ett system för räddning i stor skala, vilket kan vara samma sak som bordningssystemet, 

nämligen: 

13.1 Ett änternät från vilket personer enkelt kan komma ombord på örlogsfartyget; eller 

13.2 Ett marint evakueringssystem, förutsatt att glidbana är utrustad med handlinor eller stegar så hjälper till att klättra 

uppför glidbana; eller 

13.3 En utrustning som snabbt kan hämta upp räddningsfarkoster eller livräddningsfarkoster och överföra de överlevande 

till fartyget. 

Linkastare 

14 En linkastare skall medföras för att hjälpa till med upphämtningen av personer i vattnet. Linkastaren skall uppfylla 

kraven i LSA Code paragraf 7.1 “Line-throwing appliances”. 

Livbojar 

15 Det minsta antalet livbojar som ett örlogsfartyg skall medföra skall vara 2 för varje 20 meter av fartygets längd eller del 

därav, som minst 8. Livbojar skall uppfylla kraven i LSA Code paragraf 2.1.1 “Lifebuoy specification”. 

16 Självtändande ljus, drivna med elektriska batterier, skall finnas för livbojar på fartyg som kan medföra laster med hög 

brandrisk, såsom påfyllningsfartyg. 

17 Placering och säkring av de självtändande ljus- och röksignalerna skall vara på sådant sätt att de inte kan släppas eller 

aktiveras själva på grund av accelerationer skapade av kollisioner eller grundstötningar. 

18 Livbojar skall fördelas så att de finns snabbt tillgängliga på bägge sidor av fartyget och så långt som det är praktiskt 

möjligt på alla öppna däck som sträcker sig fram till fartygssidan; minst en av dessa skall placeras i närheten av 

aktern. 

19 Alla livbojar skall monteras på ett sådant sätt att de snabbt kan släppas från sin förvaring och falla obehindrade ner i 

sjön, eller att de, dag som natt, enkelt kan kastas i sjön för att skapa ett sjömärke. De skall aldrig vara permanent 

säkrade på något sätt. 

20 Minst en livboj på varje sida av fartyget skall utrustas med flytlinor av en längd inte mindre är två gånger höjden från 

där de förvaras ned till vattenlinjen med fartyget i sitt minsta möjliga djupgående, eller 30 meter, vilket än som är störst 

och uppfylla kraven i LSA Code paragraf 2.1.4 “Buoyant lifelines”. 

21 Minst hälften av det totala antalet livbojar skall erbjudas med självtändande ljus under uppfyllande av kraven i LSA 

Code paragraf 2.1.2 “Lifebuoy self-igniting lights” med som minst 6; inte färre än två av dessa skall också erbjudas 

med självaktiverande röksignaler uppfyllande kraven i LSA Code 2.1.3 “Lifebuoy self-activating smoke signals” och 

snabbt kunna släppas från navigationsbryggan; livbojar med ljus och de med både ljus- och röksignaler skall vara 

jämnt fördelade på bägge sidor av fartyget och får inte vara samma livbojar med livlinor som erbjuds under uppfyllande 

av kraven i paragraf 20. 

22 Varje livboj skall vara märkt med fartygets namn i tryckbokstäver i det romerska alfabetet. 

23 Om det finns ett system för fjärrutlösning, måste det även kunna utlösas manuellt vid fel på kraftförsörjningen och utan 

att behöva ta till verktyg eller annan utrustning för att kunna släppa livbojen. 






VII-48 

ORIGINAL


Kapitel VII Radiokommunikation Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

Regel 0 Mål 

KAPITEL VIII RADIOKOMMUNIKATION 

1 Radiokommunikationsanläggningar skall konstrueras, installeras och underhållas så att fartyget, till sjöss, är i stånd 

att: 

1.1 Sända och ta emot nödrop fartyg-till-land, fartyg-till-fartyg och fartyg-till-flyg; 

1.2 Sända och ta emot kommunikation för sjöräddningssamordning och kommunikation vid nödsituation på plats; 

1.3 Sända och ta emot signaler för lokalisering av fartyg, flyg, förband och personer i sjönöd; 

1.4 Sända och ta emot sjösäkerhetsinformation, inklusive navigationsvarningar och meteorologiska varningar, 

meteorologiska prognoser och övriga angelägna säkerhetsviktiga sändningar till fartyg; 

1.5 Sända och motta allmänna radiokommunikationer till eller från landbaserade radiosystem eller -nätverk; 

1.6 Sända och ta emot säkerhetsmeddelanden från den plats där fartyget normalt framföres (brygga till brygga). 

2 Radiokommunikationsanläggningar skall: 

2.1 Erbjuda hög tillförlitlighet och minimera risken för driftstörningar i alla förutsebara driftförhållanden, olyckor och 

nödsituationer; 

2.2 Bibehålla säkerhetsviktiga funktioner efter minst ett enda driftfel och/eller system- eller utrustningsfel. 

3 Radiokommunikationsanläggningar som uppfyller säkerhetsviktiga funktioner ska inte vara beroende av 

tillgängligheten av fartygens stridssystem. 


Funktionsmål 

1 Fartyget skall ha lämpliga anordningar för radiokommunikation. 

Prestandakrav 

2 Fartyget skall utformas, konstrueras och underhållas i enlighet med kraven i IMO/SOLAS. 

3 Den Militära sjöfartsinspektionen kan tillåta alternativa arrangemang där det är nödvändigt och lämpligt för fartygets 

roll som den definierats i Deklaration av uppgifter om användning. 


4 Standarder, kriterier och/eller procedurer för utformning, konstruktion, test, drift, underhåll och reparation skall 

överenskommas med den Militära sjöfartsinspektionen; och 

5 Fartyget, dess system och utrustning skall vara i överensstämmelse med antagen standard som godkänts av den 



VIII-1 

ORIGINAL


Kapitel IX Navigation och sjömanskap Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

Regel 0 Mål 

KAPITEL IX NAVIGATION OCH SJÖMANSKAP 

1 Navigationssystem och -utrustning skall utformas, installeras och underhållas för att: 

1.1 göra det möjligt för fartyget att navigera självständigt; 

1.2 observera till alla fasta eller rörliga navigationsfaror; 

1.3 minimera risken för grundstötning och kollision; 

1.4 ta emot väderprognoser; 

1.5 mäta och tolka miljödata; 

1.6 göra det möjligt för fartyget att bistå andra fartyg, flygplan, förband eller personer i sjönöd. 

2 Navigations- och sjömanskapssystem och dito utrustning skall: 

2.1 erbjuda hög tillförlitlighet och minimera risken för driftstörningar i alla förutsebara driftförhållanden, olyckor och 

nödsituationer; 

2.2 bibehålla avbrottsfria säkerhetsviktiga funktioner efter minst ett enda driftfel och/eller system- eller utrustningsfel. 

3 Navigationssystem och -utrustning med säkerhetsviktiga funktioner ska inte vara beroende av fartygets 

stridssystems tillgänglighet. 

4 Sjömanskapssystem och -utrustning skall konstrueras, installeras och underhållas för att erbjuda hög tillförlitlighet 

och minimera risken för driftstörningar i alla förutsebara driftförhållanden, olyckor och nödsituationer och för att 

bibehålla säkerhetsviktiga funktioner efter minst ett enda driftfel och/eller system- eller utrustningsfel. 

Regel 1 Navigering 

Funktionsmål 

1 Fartyget skall ha lämpliga anordningar för navigationssäkerhet. 

Prestandakrav 

2 Fartyget skall utformas, konstrueras och underhållas i enlighet med kraven i IMO/SOLAS och COLREGS. 

3 Den Militära sjöfartsinspektionen kan tillåta alternativa arrangemang där det är nödvändigt och lämpligt för fartygets 

roll som den definierats i Deklaration av uppgifter om användning. 







IX-1 

ORIGINAL


Kapitel IX Navigation och sjömanskap Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

Regel 2 Ankring, förtöjning och bogsering 

Funktionsmål 

1 Utrustning och system för ankring, förtöjning och bogsering skall installeras så att fartygets position kan behållas i 

händelse av att framdrift eller styrutrustning är ej går att använda, oavsett om det skett med eller utan avsikt. 

Prestandakrav 

2 Nödvändiga skrov- och maskinsystem samt elektriska system för att säkerställa den nödvändiga funktionen skall 

uppfylla standarder enligt överenskommelse med den Militära sjöfartsinspektionen som skall vara överensstämma 

med kapitel II Skrov med fasta delar, kapitel IV Maskinanläggningar och kapitel V Elektriska anläggningar. 

Alternativa arrangemang 

3 För fartyg som inte är oceangående kan den Militära sjöfartsinspektionen godkänna ett enklare 

ankringsarrangemang. 

Ytterligare arrangemang 

4 Den Militära sjöfartsinspektionen kan kräva uppfyllelse av följande prestationskrav där det är nödvändigt och lämpligt 

enligt fartygets roll som den definierats i Deklaration av uppgifter om användning: 

4.1 Fartyget skall kunna bogsera andra fartyg med samma deplacement. 

4.2 Fartyget skall kunna ankras eller förtöjas under extrema väderförhållanden (t.ex. tyfoner). 






Regel 3 Militärt sjömanskap 

Funktionsmål 

1 Säkerställa att sjömanskapet som utövas i samband örlogsoperationer som exempelvis påfyllning under gång eller 

båtmanövrar kan utföras på ett säkert sätt. 

Prestandakrav 

2 Nödvändiga maskinsystem och elektriska system för att säkerställa att sjömanskap relaterat till fartygets roll kan 

utföras som den definierats i Deklaration av uppgifter om användning, som skall vara i överensstämmelse med den 

Militära sjöfartsinspektionens standard och dessutom, även vara i överrensstämmelse med kapitel II Skrov med fasta 

delar, kapitel IV Maskinanläggningar och kapitel V Elektriska anläggningar. 







IX-2 

ORIGINAL


Kapitel X Farligt gods Bilaga till ANEP - 77 

Juni 2008 

Regel 0 Mål 

KAPITEL X FARLIGT GODS 

Anmärkning: Regelverket för örlogsfartyg innehåller för tillfället inga krav för gods med låg flampunkt. 

1 Anordningar för frakt och förberedelse för användning av farligt gods skall konstrueras, installeras och underhållas 

för att: 

1.1 skydda fartyget, ombordtagna personer och säkerhetsviktiga funktioner i händelse av en oplanerad detonation 

eller ett tillbud; 

1.2 minimera risken för oplanerad detonation eller tillbud; 

1.3 möjliggöra säker förflyttning, underhåll och förberedelse för användning av farligt gods. 


Funktionsmål 

1 Fartyget skall vara lämpligt anordnat för att på ett säkert sätt kunna frakta farligt gods. 

2 Om fartygets roll som den definierats i Deklaration av uppgifter om användning kräver hantering av farligt gods, skall 

säkerhetsarrangemangen vara lösta på ett för den Militära sjöfartsinspektionen tillfredsställande sätt. 

Prestandakrav 

3 För medförande av farligt gods inom ramen för IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code), skall 

fartyget utformas, konstrueras och underhållas i överensstämmelse med IMDG-reglerna. 

4 Den Militära sjöfartsinspektionen kan tillåta alternativa arrangemang om det är nödvändigt och lämpligt enligt 

fartygets roll som den definierats i Deklaration av uppgifter om användning. 

5 För alla aktiviteter relaterade till farligt gods, skall fartyget utformas, konstrueras och underhållas i överensstämmelse 

med antagen standard som godkänts av den Militära sjöfartsinspektionen. 

Anmärkning: Den Militära sjöfartsinspektionen skall säkerställa att fartygsegenskaper som är relevanta för medförandet av farligt gods i överensstämmelse med 

kapitlen II, IV, V, VI and VII. 






X-1 ORIGINAL 



FÖRTECKNING ÖVER HANDLINGAR 

Handlingar Sidnummer 

Original Omslag 

Original i t.o.m. x 

Original 1 t.o.m. 8 

Original I-1 t.o.m. I-30 

Original II-1 t.o.m. II-10 

Original III-1 t.o.m. III-10 

Original IV-1 t.o.m. IV-14 

Original V-1 t.o.m. V-24 

Original VI-1 t.o.m. VI-108 

Original VII-1 t.o.m. VII-48 

Original VIII-1, VIII-2 

Original IX-1, IX-2 

Original X-1, X-2 

Original LEP-1 


Juni 2008 

LEP-1 ORIGINAL 



8 Juni 

Ordföranden för specialistgruppen för örlogsfartygssäkerhet och -klassificering vill tacka 

alla dem från örlogsflottorna och i klassificeringssällskapen som har bidragit till 

framtagningen av dessa örlogsfartygsregler. 

Vi hoppas att införandet, tillämpningen och en pågående utveckling av denna publikation 

kommer att förbättra säkerhetsgarantin på örlogsfartygen. 

Alla kommentarer mottas tacksamt. 

secretariat@navalshipcode.org 

2 


ORIGINAL

107 85 STOCKHOM. Tel 08-788 75 00, Fax 08-788 77 78. 

http://www.forsvarsmakten.se 

RMS-NSC 2010 M7739-351083

RMS-NSC 2010 - Försvarsmakten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?