Sammanfattning - Försvarsmakten

Försvarsmakten 

Extern attitydmätning 

KW Partners, den 11 februari 2008 

Ann Bergström 08-410 150 02 

ann.bergstrom@kwpartners.se 

Johan Lindbladh 08-410 150 19 

johan.lindbladh@kwpartners.se 

www.kwpartners.se

Innehåll 

• Sammanfattning 

• Genomförande 

• Försvarsmakten – vad tänker man på? 

• Kontakt med Försvarsmakten och intresse/engagemang 

• Kunskap om Försvarsmakten 

• Försvarsmaktens uppgifter – kännedom, åsikter och förmåga 

• Kunskap om Nordic Battlegroup och åsikter om Försvarsmaktens internationalisering 

• Förtroende för Försvarsmakten 

• Modell och påverkansfaktorer 

• Karaktärstyper baserat på kunskap och förtroende 

• Måluppföljning 

• Mer om 15-25 åringar och deras inställning till lumpen, aspirantutbildning, officersyrket och 

utlandstjänstgöring 

• Bilagor 

1. Svarsredovisning med andelar (uppdelat på olika bakgrundsvariabler) 

2. Medelvärden på frågor och delområden i modellen (uppdelat på olika bakgrundsvariabler) 

3. Kommentarer på frågan ”Vad tänker du på när du hör ordet Försvarsmakten?” 

4. Kommentarer på frågan ”Vilka uppgifter har Försvarsmakten idag?” från personer som svarar andra saker 

än de givna uppgifterna 

5. Kommentarer på frågan ”På vilka platser tycker du att svenska soldater ska kunna sättas in?” från 

personer som svarar andra platser än de fördefinierade 

2008-03-06 2

Sammanfattning

Sammanfattning 

• Kunskapen om Försvarsmakten ökar något till 15%, som anser att 

de har stor kunskap om Försvarsmakten. Större kunskap hittar vi 

hos: 

– Män 

– Medelålders och äldre 

– Högre utbildning 

– Gjort vpl 

– Koppling till FM – som medlem i Hemvärnet eller andra 

frivilligorganisationer, genom familj eller vänner som är 

engagerade i FM eller genom att det finns eller funnits 

försvarsverksamhet på orten 

– Svenska medborgare 

– Tendens också att de oftare bor i storstäder 

• Fortfarande anser 52% att man har liten kunskap om 

Försvarsmakten, men andelen har sjunkit från 2006 (-5%) 

• Resterande 33% är neutrala, och anser att man har en 

medelhög kunskap 

2008-03-06 4


• När det gäller Försvarsmaktens uppgifter är de relativt välkända 

och merparten av befolkningen anser att de är riktiga 

– Minst känd är fortfarande uppgiften att stödja det svenska 

samhället vid större kriser – uppgiften anses dock mycket 

önskvärd! Det här är också den uppgift där FMs förmåga 

upplevs som fortsatt störst, även om betygen har gått 

kraftigt nedåt sedan 2002, troligen pga 

personalneddragningarna 

– Att bidra till fred och säkerhet internationellt är nu den 

uppgift som flest nämner spontant bland FMs uppgifter. 

Både betydelsen av uppgiften och FMs förmåga har också 

ökat i befolkningens ögon jämfört med förra året, och gapet 

mellan vikt och betyg är litet. Däremot är detta också den 

av FMs uppgifter som flest är negativa till, där 11% av 

befolkningen inte tycker att hantering av internationella 

kriser ska vara FMs uppgift. 

– Störst gap mellan vikt och betyg finns istället för uppgiften 

att försvara Sverige mot väpnat angrepp. Det här är den 

uppgift där FM får lägst betyg för sin förmåga, vilket bör 

bero på att ingen prövning skett under modern tid 

• Mest känd av de internationella insatserna är insatsen i 

Afghanistan, vilken nästan 40% av befolkningen nämner. 20% 

nämner Kosovo, och för båda dessa platser ökar kännedomen 

stort. Även Sudan nämns nu av betydligt fler än tidigare 

• Fortfarande är det dock nästan 30% som inte kan nämna en plats 

utomlands där FM finns representerad med svenska soldater 

2008-03-06 5


• Förståelsen för varför FM deltar i internationella insatser är fortsatt 

stor – två tredjedelar av befolkningen har stor förståelse för detta, 

och tycker också att det är rätt 

– Lika många känner också till och är positiva till att Sverige deltar 

i EUs arbete med Nordic Battlegroup 

• Tre fjärdedelar tycker också att det är positivt med samverkan 

men andra nationer 

• När det gäller FMs internationalisering finns det vissa skillnader i 

befolkningens åsikter och hur positiva de är: 

– Män är mer positiva till FMs deltagande i NBG, men i övrigt inga 

skillnader kring synen på internationalisering eller samverkan 

med andra nationer och organisationer mellan män och kvinnor 

– Yngre upp till 44 år är mer positiva (däremot saknar de under 25 

år tillräcklig kunskap och förståelse) 

– Storstadsbor som tycker att internationalisering är riktig är 

högre än bland boende i andra städer eller på landsbygd 

– Högutbildade är mer positiva 

– De som gjort vpl eller civilplikt 

– Medlemmar i Hemvärnet och andra frivilligorganisationer 

– Personer med andra kopplingar till Försvarsmakten, t ex genom 

att man känner någon inom FM 

2008-03-06 6


• Debatten i media kring Försvarsmakten och försvarsfrågor är 

fortsatt låg, men har ökat något jämfört med 2006 

• Intresset för försvarsfrågor och Försvarsmaktens framtid ökar 

jämfört med förra året, men är fortfarande lågt – bara 22% har 

stort intresse, medan 49% har litet intresse. Det gör också att 

diskussionen på arbetsplatser och i familj och bland vänner är 

fortsatt låg. Intresset och engagemanget är dock större bland män, 

äldre (55+), högre utbildade i storstad, personer som gjort vpl, 

medlemmar i Hemvärnet och personer med invandrarbakgrund 

• Genom att intresset är relativt lågt anser 40% ändå att de har 

tillräcklig kunskap. Fortfarande är det dock 30% som anser att 

man inte har tillräcklig kunskap. Dessa andelar har inte ändrats 

nämnvärt under året 

2008-03-06 7


• Förtroendet för Försvarsmakten har minskat något jämfört med 

2006 men ligger fortfarande långt över resultatet för 2004 – 47% 

av befolkningen har stort förtroende för FM. Större förtroende 

hittar vi hos: 

– Yngre (-24 år) 

– Svag tendens också att kvinnor har större förtroende än män 

– Personer i storstäder 

– De som ännu inte gjort vpl, men har för avsikt att göra det 

– Medlemmar inom Hemvärnet eller andra frivilligorganisationer 

– Personer som inte är svenska medborgare 

• Förtroendet för yrkesanställda är högre än för FMs ledning och 

värnpliktiga. Störst påverkan på förtroendet har dock ledningen 

• Jämfört med andra organisationer ligger FM på ungefär samma 

nivå som Polisen och Unicef, medan Räddningsverket och 

Sjukvården ligger betydligt högre. Polisen har ökat sitt förtroende 

något sedan förra året 

• Skolan ligger fortfarande lägre på förtroende, liksom SIDA 

2008-03-06 8


• Fördelningen av befolkningen utifrån kunskap och förtroende kan 

beskrivas i nedanstående bild. Jämfört med 2006 har andelen 

supportrar minskat något 

• Därmed ökar också den grupp som har låg kunskap och lågt 

förtroende (Tvivlaren) 

Kunskap 

Stor 

Neutral/ 

liten 

Förtroende 

Stort Neutralt/Litet 

9% 

(2006: 8%) 

(2004: 7%) 

37% 

(2006: 42%) 

(2004: 28%) 

6% 

(2006: 5%) 

(2004: 6%) 

Anhängaren Skeptikern 

48% 

(2006: 45%) 

(2004: 59%) 

Supportern Tvivlaren 

2008-03-06 9


• Vilka faktorer är det då som styr önskvärda attityder och önskvärt 

beteende? För att förstå vilka faktorer som driver detta bland svenska 

befolkningen och vart åtgärder ska vidtas för att förbättra förtroendet 

har vi tittat på drivkrafter (befolkningens prioriteringar) och hur 

Försvarsmakten uppfattas (befolkningens bedömning) 

• Sambandet mellan kunskap och förtroende är fortsatt svagt 

• Förtroendet skapas istället främst av hur befolkningen uppfattar att 

Försvarsmakten agerar och uppfattas inom tre områden: 

– Ansvar/Pålitlighet 

– Resultat/Effektivitet 

– Förmåga/Kompetens/Utrustning 

• Andra viktiga områden för Försvarsmaktens förtroende är: 

– Meriterande och attraktiv arbetsgivare 

– Image 

• Jämfört med förra året har Förmåga/Kompetens/Utrustning ökat i 

betydelse, vilket speglar debatten 

– Utrustningen får också sämre betyg detta år, medan personalen och 

förmågan att hantera och förebygga kriser i vår omvärld betygsätts högre 

• Betygsmässigt har de flesta områden förbättrats något jämfört med 

förra året – störst förbättring hittar vi inom Information och 

Värderingar, där informationen från FM och jämställdhetsarbetet får 

betydligt högre betyg detta år 

2008-03-06 10


• Genom att kombinera FMs betyg inom olika områden och hur stor 

påverkan olika drivkrafter har på förtroendet kan vi utforma en 

matris som åskådliggör Försvarsmaktens position 

• Insatser bör prioriteras utifrån att de får låga betyg (rött i 

matrisen) och/eller utifrån hur avgörande de är för befolkningens 

förtroende (områden högre upp är mer avgörande, även om inga 

områden naturligtvis är oviktiga). En diskussion som måste föras är 

vilken betygsnivå som ska anses vara godkänd: 

Påverkan på förtroende för FM 

Avgörande 

Mycket stor 

Stor 

Snällare Tuffare 

Betyg för FM 

-45 45-55 55- 

Information 

Image 

Synlighet 

Värderingar 

Ansvar/ 

Pålitlighet 

Resultat/ 

Effektivitet 

Förmåga/ 

Kompetens/ 

Utrustning 

Meriterande och 

attraktiv 

arbetsgivare 


Avgörande 

Mycket stor 

Stor 

Betyg för FM 

-50 50-60 60- 

Synlighet 

Information 

Resultat/ 

Effektivitet 

Förmåga/ 

Kompetens/ 

Utrustning 

Image 

Värderingar 

Ansvar/ 

Pålitlighet 


attraktiv 

arbetsgivare 

2008-03-06 11


• Sambandet mellan förtroende och ”omtyckt” - dvs att man har ett 

gott allmänt intryck av försvaret, att man är stolt över försvaret 

och att man tycker att det är bra att försvaret finns – är fortsatt 

mycket starkt! Förtroendet har således stor inverkan på 

Försvarsmaktens varumärke 

• Däremot är kopplingen mellan förtroende och motivation/intresse 

lägre – dvs beteendet att man är motiverad att göra vpl, 

utlandstjänstgöring, arbeta inom Försvarsmakten och generellt 

sett intresserad av försvarsfrågor – vilket vi också såg förra året 

• Avgörande för motivation/intresse är istället kunskap! 

• För den målgrupp som vi vill rekrytera är det alltså viktigare att 

jobba med kunskap. Informationsinsatser blir därför nödvändiga 

för att åstadkomma det beteende som FM önskar i framtiden. 

Implicit betyder detta också att kommunikationen som har till 

syfte att rekrytera måste vara faktabaserad för att skapa 

motivation och intresse 

• Sammanfattningsvis måste vi alltså jobba både med Förtroendet – 

i syfte att bli omtyckta av allmänheten – och med Kunskap – i 

syfte att rekrytera! Och således med både emotionella och 

faktabaserade inslag 

2008-03-06 12


• Under året har en del mål 

satts för kunskap och 

attityder. En uppföljning 

visar att: 

– Det är fortfarande en bra 

bit kvar till det 

övergripande 

kunskapsmålet 

– Förståelsen för varför 

FM deltar i internationella 

insatser är dock 

överträffad 

– Förtroendet ligger nu 

precis under målnivån 

– I stort sett uppfyllt 

informationsmål 

– En bit kvar också när det 

gäller motivation till vpl, 

som sjunker (men stor 

skillnad mellan könen) 

– Överträffat mål när 

det gäller ungdomarnas 

syn på FM som 

attraktiv arbetsgivare 

Andel positiva (4-5) 



100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

13% 

13% 

15% 

35% 

Kunskapsmål 

63% 

66% 

63% 

40% 

Kunskap om Försvarsmaktens verksamhet Förståelse för varför FM deltar i internationella 

insatser 

Extern 

attitydmätning 

2004 

35% 

50% 

47% 

Tidigare 2006 2007 Mål 

50% 

Attitydmål 

Förtroende för hur Försvarsmakten löser sina 

uppgifter 

Extern 


2004 

41% 

21% 

Tracking 

maj-juni 

2006 

35% 

39% 

40% 

Positiv bild av Försvarsmakten utifrån den 

information man får direkt från Försvarsmakten 


40% 

33% 33% 

30% 

23% 

Allmänheten 

Undersökning kring 

FMs informationskanaler 

2005 

41% 

35% 

Motiverad att göra värnplikten Tycker att Försvarsmakten är en attraktiv 

arbetsgivare 

Tracking maj-juni 

2006 

Killar 44% (47%) 

Tjejer 14% (12%) 

Attitydmål 


Ungdomar 

upp till 20 år 

Killar 40% (36%) 

Tjejer 43% (28%) 


2006 

2008-03-06 13

Genomförande

Bakgrund och syfte 

• Försvarsmakten påbörjade under 1990-talet en kraftig 

ominriktning - från ett större förrådsställt invasionsförsvar 

till ett mindre, mer aktivt insatsförsvar. Den ändrade 

inriktningen har fortsatt under 2000-talet. Det nya 

arbetssättet påverkar inte bara den geografiska 

organisationen utan ställer även krav på en ny och tydlig 

värdegrund och en omprofilering för att öka 

medvetenheten om Försvarsmaktens förändring, 

Försvarsmaktens roll och vad försvaret gör bland 

allmänheten 

• För att följa upp effekterna hos allmänheten har en 

attitydmätning genomförts under senhösten. Syftet har 

varit att: 

– Följa upp övergripande mål kring kunskap och 

förtroende för Försvarsmakten, hur attraktiv FM 

uppfattas som arbetsgivare och motivation inför 

internationalisering 

– Ge underlag för benchmarking jämfört med andra 

företag och organisationer 

– Identifiera drivkrafter för förtroende 

– Skapa underlag för målsättning i Försvarsmaktens 

strategiska karta 

• Mätningen är också en uppföljning av den attitydmätning 

som genomfördes för ett år sedan 

Intern 


Vision och verksamhetsidé 

Strategisk karta 

Identitet 

Är... 

Profil 

Vill vara... 

Image 

Uppfattas... 

Extern 


2008-03-06 15

Försvarsmaktens strategiska mål 

Leveranser 

L2. Omedelbart användbara insatsförband 

som löser nationella och internationella 

uppgifter 

Resurser 

R1. Effektivisering och ökad handlingsfrihet med våra 

resurser 

Intern verksamhet 

I1. Öka fokus på FM samlade 

slutresultat och förbättrad helhetssyn 

I4. Effektivare samverkan med övriga 

försvarsmyndigheter med 

insatsförsvaret i fokus 

Kultur & Lärande 

KL1. Gemensam värdegrund 

– EN försvarsmakt 

KL2. Reducera kulturgapet 

mellan civil och militär 

personal 

L1. En trovärdig försvarsmakt och 

säkerhetspolitisk resurs 

I2. Personalförsörjning med 

insatsförsvaret i fokus 

I5. Ökad interoperabilitet 

L3. Förmåga att utvecklas mot 

framtidens krav 

R2. Balans mellan insatsförmåga och långsiktig 

utveckling 

KL3. En attraktiv 

arbetsplats och uppskattad 

arbetsgivare 

Delar som vi täcker in i attitydmätningen 

I3. Realisera nya förmågor 

I6. Strategisk användning av 

kommunikation 

KL4. Öka förtroendet för 

ledningen genom ett förändrat 

ledarskap 

2008-03-06 16

Genomförande 

• Inför 2006 års attitydmätning utvecklades ett formulär med 

hjälp av fokusgrupper. Inför 2007 års mätning reviderades 

formuläret något, bl a utökades formuläret med ett antal 

frågor om aspirantutbildningen 

• 1221 telefonintervjuer har genomförts. Intervjuerna 

genomfördes under december 2007 och första veckan i 

januari 2008 

• Målgruppen har varit ett slumpmässigt urval av 

allmänheten i åldern 15-75 år, med en överrepresentation 

av ungdomar och föräldrar till ungdomar för att vi ska 

kunna uttala oss om dessa speciellt intressanta grupper 

separat 

• För att återställa resultaten till att spegla allmänheten i 

stort har grupperna vägts samman, så att representationen 

i totalsiffrorna motsvarar fördelningen i riket 

2008-03-06 17

Försvarsmakten – vad tänker man på?

Vad tänker man på när man hör ordet 

Försvarsmakten? 

Svarsredovisning 

Andel Placering Placering 

Placering 2007 Andel 2007 2006 2006 2002 

1 

Militär/militärtjänst 23% 28% 1 

1 

2 

Försvar 20% 

25% 2 

4 

Lumpen/värnplikt 20% 

20% 3 

2 

4 

Sverige/landet/riket 15% 

13% 4 

7 

5 Nedläggning 7% 6% 6 7 

6 

Krig 5% 

8% 5 

5 

Inget särskilt/vet inte 5% 

6% 6 

7 

8 

Skydd/säkerhet/trygghet 4% 4% 8 7 

Armén 4% 3% 11 6 

10 Grönt/gröna kläder/uniform 3% 2% 13 3 

11 Utlandsinsatser/hjälp/FN 2% 

4% 8 

13 

Flyg/flygvapnet 2% 

3% 11 

13 

Arbetet/familj som arbetar 2% 

2% 13 

- 

Resursslöseri/kostar pengar 2% 

2% 13 

13 

15 Marinen/flottan 1% 4% 8 13 

Vapen 1% 

2% 13 

7 

Fred 1% 

1% 17 

- 

Hemvärnet 1% 

1% 17 

12 

Regemente 1% 

1% 17 

- 

Soldat 1% 

1% 17 

- 

Nordic Battlegroup 1% - 17 

- 

Politik/staten/Mikael Odenberg 1% - 

17 

23 Civilförsvaret

Vad tänker man på när man hör ordet 

Försvarsmakten? 

Exempel på citat 

”Att det tidigare har ingett en trygghet 

men att hon nu med oro ser att det 

minskas, och att folk inte inser värdet i att 

ha ett bra försvar. Det inger stabilitet åt 

en befolkning med allmän värnplikt. Ett 

försvar ger en sammanhållningskänsla. 

Kvinna, 62 år 

”Invasionsförsvaret och 

Nordic Battlegroup.” 

Man, 17 år 

”En reklam för 


på TV.” 

Kvinna, 16 år 

”Militären, båtar, stridsvagnar och 

gröna kläder och sådär. Försvaret 

behövs men skulle behövas vara 

mer för att fungera. Nu är det bara 

något som man bara typ visar upp.” 

Man, 48 år 

2008-03-06 20

Kontakt med Försvarsmakten och 

intresse/engagemang

Kontakt med Försvarsmakten främst via media, 

annonser/reklam och familj/vänner 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

Hur har du kommit i kontakt med Försvarsmakten under det senaste året? 

72% 

Media - press, 

radio, TV 

35% 

Annonser och 

reklam 

15% 

Infomaterial, 

foldrar, FMs egna 

tidningar 

7% 10% 8% 

www.mil.se 

Besöksdagar, 

uppvisningar, 

ceremonier 

Militära övningar 

22% 23% 

Familj, vänner som 

är engagerade i FM 


har varit 

engagerade i FM 

4% 3% 3% 2% 0% 2% 2% 

Genom skolan 

ÖBs nyhetsbrev 

Totalt Nämns spontant 

15% har inte haft 

någon kontakt med 

FM under året 

(2006: 15%) 

Via arbetet 

Via 

lumpen/mönstring 

Bor nära 

Via 

Hemvärnet/frivillig 

organisation 

Annat 

Kontakt 

Diagrammet visar hur den 

svenska befolkningen har 

kommit i kontakt med 

Försvarsmakten under det 

senaste året. Respondenterna 

har haft möjlighet att svara 

både spontant (utan direkt 

hjälp) och hjälpt (dvs en 

direkt fråga, t ex ”Har du 

även kommit i kontakt med 

FM via …?”). Resultaten visar 

både totalsiffror och andelen 

som nämner kontaktytorna 

spontant (utan direkt hjälp). 

Media är den kontakt som 

flest haft och nämner (72%), 

följt att annonser och reklam 

(35%). Andelarna följer 

relativt väl resultaten från 

förra året, dock har andelen 

som kommit i kontakt via 

familj/vänner som varit 

engagerade i FM minskat. 

Spontant säger dock 51% att 

de inte vet om de kommit i 

kontakt med Försvarsmakten 

under året, men andelen har 

minskat från 2006 (60%). 

2008-03-06 22

Endast små förändringar i kontaktytor 

jämfört med 2006 

Jämförelse över tiden 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

Hur har du kommit i kontakt med Försvarsmakten under det senaste året? 

Media - press, radio, 

TV 

Annonser och reklam 

Informationsmaterial, 

foldrar etc och 

Försvarsmaktens 

egna tidningar 

www.mil.se 

Besöksdagar, 

uppvisningar, 

ceremonier (t.ex. FMdagarna, 

Swedish 


Familj, vänner som är 

engagerade i FM 


har varit engagerade 

i FM 

2001 2002 2004 2006 2007 

Genom skolan 


Annat 

Kontakt 

Diagrammet visar hur 

den svenska 

befolkningen har 

kommit i kontakt med 

Försvarsmakten under 

det senaste året, och 

jämför med resultaten 

för tidigare mätningar. 

Andelarna följer 

relativt väl resultaten 

från förra året, dock 

har andelen som 

kommit i kontakt via 

familj/vänner som 

varit engagerade i FM 

minskat. 

Jämfört med 2002 och 

2004 har andelen som 

nämner media 

minskat, vilket kan 

bero på högre 

mediabevakning i 

samband med Fb04. 

2008-03-06 23

Finns det några skillnader i befolkningen 

när det gäller kontakten med FM? 

• Fler män som uppmärksammat annonser och reklam (38% av män jämfört med 

31% av kvinnor) 

• Betydligt fler ungdomar som kommit i kontakt genom informationsmaterial/ 

foldrar/FMs egna tidningar (28%), www.mil.se (16%), familj/vänner som är 

engagerade i FM (28%), genom skolan (18%) eller via lumpen/mönstring (8%) 

– Dock är det färre ungdomar som uppmärksammat FM i media (48%) 

– Killarna har uppmärksammat eller kommit mer i kontakt med FM än tjejerna 

• Även föräldrar med hemmaboende ungdomar - framför allt killar - har mer 

kontakt via media, annonser/reklam, informationsfoldrar, familj/vänner som är 

engagerade i FM eller via lumpen 

• Fler högutbildade som kommit i kontakt med FM via besöksdagar eller 

familj/vänner som är eller har varit engagerade i FM 

• Annonser och reklam har i större utsträckning uppmärksammats av personer upp 

till 55 år (35-41%) och personer med invandrarbakgrund (43%) 

• I stort sett alla kontaktytor vanligare bland dem som har en koppling till FM, t ex 

genom att man känner någon inom FM eller är medlem i Hemvärnet eller annan 

frivillig försvarsorganisation 

2008-03-06 24

2007 

2006 

Debatten i media och diskussionen på 

arbetsplatser och i familjen är fortsatt liten, 

men ökar något jämfört med 2006 

2% 

2% 

11% 

8% 

Debatten i media kring 

Försvarsmakten och 

försvarsfrågor är … 

46% 

50% 

32% 

28% 

8% 

11% 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Mycket omfattande Omfattande Medel Liten Ingen alls 

Diskussionen på min arbetsplats och i 

min familj/vänkrets kring Försvarsmakten 

och försvarsfrågor är … 

2007 

2006 

4% 

2% 

7% 

6% 

16% 

14% 

29% 

29% 

43% 

49% 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Mycket omfattande Omfattande Medel Liten Ingen alls 

Debatt och 

diskussion 

Bilderna visar hur 

omfattande Sveriges 

befolkning upplever att 

debatten i media och 

diskussionen på 

arbetsplatser och bland 

familj/vänner är kring 


försvarsfrågor. 

Både debatt och 

diskussion har ökat 

något jämfört med förra 

året. Jämfört med 2004 

års mätning har dock 

debatten i media 

avstannat under de 

senaste åren. Under 

2004 upplevde 22-37% 

av befolkningen att 

debatten i media var 

omfattande eller mycket 

omfattande, jämfört 

med 13% idag 2007. 

Diskussionen på 

arbetsplatser och bland 

familj/vänner är fortsatt 

låg, och var så även 

2004/2006. 

2008-03-06 25

Intresse och engagemang i försvarsfrågor 

ökar något, men är fortfarande lågt 

2007 

2006 

Om du själv skulle bedöma, hur pass intresserad och engagerad är du i 

försvarsfrågor och Försvarsmaktens framtid? 

6% 

5% 

12% 

16% 

29% 

29% 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

29% 

27% 

22% 

25% 

Mycket stort intresse Stort intresse Varken/eller Litet intresse Inget intresse 

Intresse och 

engagemang 

Diagrammet visar 

befolkningens egen 

bedömning av sitt 

intresse för försvarsfrågor 

och Försvarsmaktens 

framtid. 

Nästan hälften av 

befolkningen anger att de 

har litet eller inget 

intresse för försvarsfrågor. 

Andelen som har stort 

eller mycket stort 

intresse är 22% och har 

ökat från 17% förra året. 

Ungefär en tredjedel av 

befolkningen anser att de 

har ett medelmåttigt 

intresse. 

Resultatet är viktigt att 

tänka på i 

kommunikationen – i 

budskapen är det viktigt 

att synas, eftersom en så 

liten andel av 

befolkningen har ett 

ingående intresse. 

2008-03-06 26

Kan vi hitta skillnader i intresse och 

engagemang mellan olika grupper? 

• Intresset och engagemanget 

är större bland… 

– Män (27% med stort/mycket 

stort intresse) än bland 

kvinnor (19%) – för båda 

könen har intresset dock 

ökat sedan förra året 

– Äldre – 27-35% av personer över 55 år har stort eller mycket stort intresse 

– Killar eller föräldrar till killar (25-33%) än bland tjejer eller föräldrar till tjejer 

(7-20%) 

– Personer i storstadsregioner (30%) 

– Högre utbildade med eftergymnasial utbildning, universitet eller högskola eller 

med yrkesskola (24-30%) 

– Personer som gjort vpl eller civilplikt, eller har för avsikt att göra det (29-39%) 

– Medlemmar i Hemvärnet (57%) 

– Personer med invandrarbakgrund (31%) 

2008-03-06 27

Kontaktytor 

Intresset för Försvarsmakten hänger samman 

med vilka kontaktytor man uppfattar 

Media - press, radio, TV 


Informationsmaterial, foldrar, FMs egna tidningar 

www.mil.se 

Besöksdagar, uppvisningar, ceremonier 


Familj, vänner som är engagerade i FM 

Familj, vänner som har varit engagerade i FM 

Genom skolan (även högskola, universitet) 

Om du själv skulle bedöma, hur pass intresserad och engagerad 

är du i försvarsfrågor och Försvarsmaktens framtid? 


Via arbetet 

Via lumpen/mönstring 

Via Hemvärnet/frivillig org 

Annat 

Ingen kontakt 

2.2 

2.6 

2.7 

2.6 

3.0 

3.1 

3.0 

2.9 

2.9 

3.3 

3.3 

3.2 

3.6 

3.7 

3.6 

1 2 3 4 5 

Snitt, skala 1-5, ju högre desto större intresse 

Intresset för 


Bilden visar medelbetyg 

för intresset av 

försvarsfrågor och 

Försvarsmaktens framtid, 

brutet på vilka kontaktytor 

man möter. 

Personer som besöker 

hemsidan, läser ÖBs 

nyhetsbrev eller har 

kontakt via HV eller 

frivilliga försvarsorganisationer 

har större 

intresse för FM. Hemsidan 

och nyhetsbrevet är ju 

också kanaler som kräver 

aktiva läsare. 

För alla kanaler har 

intresset ökat något. 

Vi kan också se att de 

som inte haft någon 

kontakt också har ett lägre 

intresse för FM generellt. 

Här är således 

mottagligheten för olika 

kanaler lägre, eftersom 

intresset är lågt. 

2008-03-06 28

Kunskap om Försvarsmakten

Kunskapen om Försvarsmakten är låg, 

men ökar något och är tillräcklig 

för många 

Snitt 

Den kunskap jag har om 


verksamhet är omfattande 

Jag har den kunskap om 

Försvarsmakten som jag 

tycker att jag behöver 

52% 

(57%) 

30% 

15% 

(2006: 13%) 

(2004: 13%) 

40% 

(32%) (40%) 

2.4 

(2.4) 

3.1 

(3.1) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Negativa (1+2) Positiva (4+5) 

Kunskap om 


Bilden visar 

svarsfördelningen, med 

andel negativa (1+2 på 

5-gradig skala) samt 

positiva (4+5). Andelen 

neutrala (3) är då 

resterande andel, dvs 

33% på frågan om 

kunskap om FM. 

Kunskapen om 

Försvarsmakten är 

fortfarande låg hos 

allmänheten, men ökar 

något. 15% anser att 

de har stor kunskap om 

Försvarsmakten, och 

det är något högre än 

vid de förra 

mätningarna. 

40% anser dock att de 

har den kunskap om 

Försvarsmakten som 

de behöver, vilket 

bottnar i att en stor 

andel av befolkningen 

har ett lägre intresse, 

och därför inte anser 

sig behöva mer 

omfattande 

information. 

Jämförelsetal från 

attitydmätning 2006 

inom parentes. 

2008-03-06 30

Kunskapen om Försvarsmakten högre hos män 

och högutbildade - lägre hos kvinnor, yngre, 

lågutbildade och med invandrarbakgrund 

• Högre kunskap 

– Män och killar 

– 35-44-åringar samt de över 65 år, men generellt har personer från 35 år högre kunskap 

– 25-44-åringar anser i högst utsträckning att de har tillräcklig kunskap 

– Svag övervikt för boende i storstad 

– Högutbildade (och lågutbildade vill ha mer kunskap) 

– De som gjort värnplikt eller civilplikt 

– Personer med koppling till Försvarsmakten; genom Hemvärnet eller genom att man 

känner någon inom FM 

– Svenska medborgare 

• Lägre kunskap 

– Kvinnor och tjejer (lägst kunskap har tjejer i åldern 15-20 år, 2%) 

– Yngre under 20 år 

– Lågutbildade 

– Personer med invandrarbakgrund 

2008-03-06 31

Kontaktytor 

Besökare på mil.se och läsare av ÖBs 

nyhetsbrev har högst kunskap – hänger ihop 

med intresset 




www.mil.se 







Via arbetet 



Den kunskap jag har om Försvarsmakten är… 

Annat 

Ingen kontakt 

2.1 

2.5 

2.7 

2.9 

2.9 

2.9 

2.7 

2.6 

2.7 

3.1 

3.4 

3.4 

3.2 

3.1 

3.3 

1 2 3 4 5 

Snitt, skala 1-5, ju högre desto högre kunskap 

Kunskap om 


Bilden visar hur 

kunskapen skiljer sig 

åt beroende på vilka 

kontaktytor man 

möter. 



nyhetsbrev, eller 

kommer i kontakt med 

FM via arbetet har 

högre kunskap. 

Mönstret är ungefär 

detsamma som under 

2006, men har ökat 

något generellt. 

Noterbart är också att 

de som inte haft 

någon kontakt har 

mycket låg kunskap. 

Här bör man dock 

tänka på att 

mottagligheten för 

olika kanaler är högre 

om intresset är högt, 

och om intresset är 

högt är också 

kunskapen normalt 

högre. 

2008-03-06 32

Vad vet befolkningen om internationella 

insatser? 

Vilka internationella 

insatser nämns? 

2007 

2006 

Afghanistan/Kabul 39% 32% 

Kosovo/Camp Viktoria 20% 12% 

Irak 9% 8% 

Bosnien/Sarajevo 7% 9% 

Jugoslavien 5% 5% 

Afrika 5% 3% 

Sudan/Darfur 4%

Kan vi identifiera dem som inte kan nämna 

en plats där Försvarsmakten finns 

representerade internationellt? 

• Fler kvinnor (37% av kvinnorna kan inte nämna en plats) 

• Fler ungdomar och yngre (46% av de yngre mellan 21-24 år kan inte 

nämna en plats) 

• Fler i landsbygd och på mindre orter (31-32%) 

• Fler lågutbildade (40% bland dem med grundskoleutbildning) 

• Fler bland dem som inte gjort varken vpl eller civilplikt (37%) 

• Fler bland dem som inte har en koppling till Försvarsmakten genom att 

man känner någon som arbetar eller är medlem i hemvärnet 

• Fler bland dem som inte är svenska medborgare (36%) 

2008-03-06 34

Försvarsmaktens uppgifter 

- Vad vet man om vilka uppgifter Försvarsmakten har? 

- Vad tror man om Försvarsmaktens förmåga att sköta olika uppgifter? 

- Tycker man att det är rätt att Försvarsmakten ska sköta olika uppgifter?


• Bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld 

• Hävda vår territoriella integritet 

• Försvara Sverige mot väpnat angrepp 

• Värna civilbefolkningen och i krissituationer säkerställa de viktigaste 

samhällsfunktionerna 

Kännedom 

Vilka uppgifter känner 

befolkningen till att 

Försvarsmakten har? 

Åsikter 

Vilka uppgifter tycker 

befolkningen att 

Försvarsmakten ska ha? 

Förmåga 

Vilken förmåga tror 


Försvarsmakten har att 

sköta olika uppgifter? 

2008-03-06 36

Vilka av Försvarsmaktens uppgifter känner 

man till? 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

95% 

(95%) 

50% 

45% 

(43%) 

Bidra till fred 

och säkerhet 

internationellt 

(t ex genom 

att delta i 

fredsfrämjande 

insatser) 

Bidra till fred internat 

93% 

(97%) 

64% 

29% 

(39%) 

Bevaka 

Sveriges 

gränser och 

hävda svenskt 

territorium 

(mot t ex 

u-båts- 

Bevaka Sv gränser 

kränkningar, 

överflygningar) 

97% 

(98%) 

56% 

41% 

(44%) 

Försvara 

Sverige 

mot 

väpnat 

angrepp 

Försvars Sv mot väpn 

angrepp 

97% 

(99%) 89% 

(95%) 

77% 

72% 

20% 17% 

(28%) (29%) 

Stödja det 

svenska samhället 

vid större kriser 

(t ex vid natur- 

stödja de viktigaste 

samhällsfunktionerna 

i Sv 

ochmiljö- katastrofer och 

olika sabotage i 

Sverige) 

Hjälpa till 

vid 

t ex naturochmiljökatastrofer 

och olika 

sabotage 

inter- 

hjälpa till vid t ex 

natur- och 

miljökatastrofer och 

olika sabotage 

internationellt, dvs 

vid svåra 

nationellt, 

dvs vid 

svåra påfrestningar 

i 

fred 

23% 

(18%) 

Annat 

Nämns hjälpt 

Nämns spontant 

Utbilda soldater/värnpliktiga 

Samarbete med FN och EU 

Underrättelseverksamhet 

Bekämpa terrorism 

Upprätthålla neutralitet 

Forskning och utveckling 

Hjälpa polisen 

Mm 

7% 

(12%) 

Vet ej 

Annat Vet ej 

Kännedom om 


uppgifter 

För att ta reda på hur 

mycket befolkningen vet 

om Försvarsmaktens 

uppgifter har vi ställt 

frågor om detta. Dels en 

öppen fråga; ”Vilka 

uppgifter har 

Försvarsmakten idag?” 

där man svarat med egna 

ord, och dels en hjälpt 

fråga; ”Har 

Försvarsmakten också 

uppgiften att...?”. 

Samtliga uppgifter anses 

vara viktiga, men 

uppgifterna att bidra till 

fred och säkerhet 

internationellt och 

försvara Sverige mot 

väpnat angrepp nämns 

spontant av flest. Den 

enda uppgift som ökar i 

spontan kännedom är 

internationella insatser. 




2008-03-06 37

Vilka uppgifter ska Försvarsmakten ha? 

Åsikter från befolkningen 

Tycker du att det är rätt att Försvarsmakten ska… 

Bidra till att hantera 

och förebygga kriser i 

vår omvärld 

Hävda Sveriges 

territoriella integritet 

Försvara Sverige 

mot väpnat angrepp 

Värna civilbefolkningen 

och i 

krissituationer 

säkerställa viktiga 

samhällsfunktioner i 

Sverige 

11% 

7% 

6% 

3% 

11% 

11% 

16% 

18% 

77% 

83% 

86% 

71% 

(12%) (22%) (66%) 

(7%) (21%) (72%) 

(6%) (11%) (83%) 

(4%) (11%) (85%) 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Negativa (1-2) Neutrala (3) Positiva (4-5) 

Åsikter om 


uppgifter 


befolkningens åsikter om 


uppgifter. 

Merparten av befolkningen 

anser att i stort sett alla 


är önskvärda. 

Uppgiften att ”bidra till att 

hantera och förebygga 

kriser i vår omvärld” är 

den som flest anser är 

tveksam (11%). Andelen 

positiva har dock ökat 

jämfört med förra året. 

Kvinnor och yngre (upp till 

25 år) är dock mer positiva 

till den internationella 

uppgiften än äldre, 

däremot är de yngre mer 

negativa till uppgiften att 

hävda Sveriges territoriella 

integritet. 

Icke-svenska medborgare 

är mer positiva till alla 

uppgifter än svenska 

medborgare. 

2008-03-06 38

Vad tror man om Försvarsmaktens förmåga 

att sköta sina uppgifter? 

Vad tror du om Försvarsmaktens förmåga att… 

Bidra till att hantera 


vår omvärld 

2004: Bidra till fred och säkerhet i 

omvärlden 



Försvara Sverige 



och i krissituationer 



Sverige 

2004: Stärka det svenska 

samhället vid svåra 

påfrestningar i fred 

21% 

19% 

31% 

45% 

37% 

37% 

35% 

30% 

42% 

(2006: 22%) (2006: 41%) (2006: 37%) 

(2004: 33%) (2004: 38%) (2004: 29%) 

45% 

35% 

(2006: 30%) (2006: 39%) (2006: 31%) 

(2004: 50%) (2004: 27%) (2004: 23%) 

25% 

(2006: 48%) (2006: 29%) (2006: 23%) 

(2004: 57%) (2004: 28%) (2004: 15%) 

(2006: 19%) (2006: 39%) (2006: 42%) 

(2004: 16%) (2004: 29%) (2004: 55%) 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Negativa (1-2) Neutrala (3) Positiva (4-5) 


förmåga 


befolkningen uppfattar 

Försvarsmaktens förmåga 

att sköta olika uppgifter. 

FMs förmåga bedöms som 

bäst för att ”värna 

civilbefolkningen och i 

krissituationer säkerställa 

viktiga samhällsfunktioner”. 

Sämst förmåga anser man 

att FM har när det gäller 

uppgiften att ”försvara 

Sverige mot väpnat 

angrepp”. 

Jämfört med tidigare 

mätningar fortsätter FM’s 

uppåtgående trend för 

förmågan på de tre första 

uppgifterna, och vid detta 

tillfälle ökar också betyget 

för förmågan att bistå 

viktiga samhällsfunktioner 

i Sverige. 

Jämförelsesiffror från 

attitydmätning 2004/2006 


2008-03-06 39

Finns det skillnader i hur man uppfattar 

Försvarsmaktens förmåga? 

• Liksom tidigare år kan vi se att kvinnor, 

yngre och personer som inte gjort vpl har 

större tilltro till Försvarsmaktens förmåga 

att hantera sina uppgifter. Detta mönster 

har funnits sedan 2001 

– Nu ser vi också att lågutbildade har högre 

tilltro än personer med högre utbildning 

• Det finns också en fortsatt tendens till 

större tilltro till Försvarsmaktens förmåga 

hos dem som inte är svenska medborgare 

– När det gäller uppgiften att ”hantera och 

förebygga kriser i vår omvärld” finns dock 

ingen skillnad mellan svenska och 

utländska medborgare 

2008-03-06 40

Snitt, skala 1-5, ju högre desto bättre 

Vad tror man om Försvarsmaktens 

förmåga att sköta sina uppgifter? 

Utveckling över tiden 

5 

4 

3 

2 

1 

3.6 

3.1 

3.0 

2.6 

Försvarsmaktens förmåga att… 

3.8 

3.3 

3.5 

3.0 

2.9 

3.2 

2.6 

3.0 

2.8 2.7 

2.4 

3.3 

3.3 

3.3 

3.0 

2.7 

2001 2002 2004 2006 2007 

Bidra till att hantera och förebygga 

kriser i vår omvärld 

Före 2006: Bidra till fred och säkerhet i 

vår omvärld 

Hävda vår territoriella integritet 

Försvara Sverige mot väpnat 

angrepp 

Värna civilbefolkningen och i 

krissituationer säkerställa de 

viktigaste samhällsfunktionerna 

Före 2006: Stärka det svenska 

samhället i fred 


förmåga 


befolkningens uppfattning 

om Försvarsmaktens 

förmåga att sköta olika 

uppgifter har förändrats 

under 2001-2007. 

Överlag har FM bedömts 

ha bäst förmåga att sköta 

uppgiften att ”värna 

civilbefolkningen och i 

krissituationer säkerställa 

viktiga 

samhällsfunktioner”. Under 

senare tid har dock tilltron 

gått ned kraftigt, och 

skillnaden jämfört med 

andra uppgifter är nu liten. 

Troligen beror 

förändringen på att 

personalstyrkan inom FM 

minskat, och att 

resurserna för denna 

uppgift därmed anses 

mindre. 

Vid detta tillfälle ligger 

betygen stilla för de flesta 

uppgifter, det är endast 

FMs förmåga vid 

internationella insatser 

som fortsätter öka. 

2008-03-06 41

Snitt, skala 1-5, ju högre desto bättre/viktigare 

Fortsatt störst gap för Försvarsmaktens uppgift 

att försvara Sverige mot väpnat angrepp 

5 

4 

3 

2 

1 

3.9 

3.3 

Bidra till att 

hantera och 

förebygga kriser 

i vår omvärld 

(t ex delta i 

internationella 

fredsfrämjande 

insatser) 

4.1 

3.0 


territoriella 

integritet (dvs 

freda våra 

gränser mot 

illegala intrång, 

t ex u-båtskränkningar, 

överflygningar) 

GAP-analys 

4.3 

2.7 

Försvara 

Sverige 

mot 

väpnat 

angrepp 

4.4 

3.3 


och i 

krissituationer 



Sverige, t ex vid krig i 

våromvärldellervid 

t ex natur- och 

miljökatastrofer och 

olika sabotage i 

Sverige 

Viktig uppgift för 


Bedömd förmåga 

GAP-analys 


gapen mellan hur 

viktiga olika uppgifter 

anses vara och hur 

befolkningen uppfattar 


förmåga att hantera 

uppgifterna. 

Störst gap finns när det 

gäller uppgiften att 

”försvara Sverige mot 

väpnat angrepp”, en 

viktig uppgift men där 

FM har låg tilltro hos 

befolkningen, troligen 

beroende på att det är 

svårt att föreställa sig 

eftersom Sverige har 

haft fred under så lång 

tid. 

När det gäller 


är gapet mellan 

viktighet och förmåga 

mindre, och där har 

såväl betydelsen som 

bedömningen av FMs 

förmåga ökat jämfört 

med 2006. 

2008-03-06 42

Försvarsmaktens uppgifter - sammanfattning 

Utbilda soldater/värnpliktiga 

Samarbete med FN och EU 

Underrättelseverksamhet 

Bekämpa terrorism 

Upprätthålla neutralitet 

Forskning och utveckling 

Hjälpa polisen 

Mm 

• Bidra till att hantera 


vår omvärld 

• Hävda vår territoriella 

integritet 

• Försvara Sverige mot 

väpnat angrepp 

• Värna civilbefolkningen 

och i krissituationer 

säkerställa de 

viktigaste samhällsfunktionerna 

Kännedom 

Vilka uppgifter känner 

befolkningen till att 

Försvarsmakten har? 

Med hjälp ~100%, 

men spontant: 

45% 

29% 

41% 

20% 

Åsikter 

Vilka uppgifter tycker 


Försvarsmakten ska ha? 

71% 

Fler yngre 

77% 

Färre yngre 

83% 

85% 

Siffrorna visar andel av befolkningen som spontant nämner en uppgift (kännedom), anser att detta är 

FMs uppgift (åsikter), samt andel som bedömer att FM har en god förmåga att sköta uppgiften (förmåga). 

Förmåga 

Vilken förmåga tror 


Försvarsmakten har att 

sköta olika uppgifter? 

42% 

35% 

25% 

45% 

2008-03-06 43

Upplevd hotbild? 


Andel som tycker riskerna är stora 

(4-5 på en 5-gradig skala) 

Upplevda risker 

(från Opinion 2005, Styrelsen för Psykologiskt Försvar) 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

37% 

23% 

55% 

35% 

49% 47% 

26% 

18% 

54% 

23% 

46% 

32% 28% 

57% 

35% 

56% 

23% 

16% 19% 17% 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Upplevd risk för terrorattacker i 

Sverige 

Upplevd risk för storkrig i Europa 

Oro för den politiska situationen i 

världen 

Upplevda risker 

I samband med att vi tittar 

på Försvarsmaktens 

uppgifter är det också 

intressant att titta på hur 

befolkningens upplevelse 

av hotbilden i Sverige har 

utvecklats. 

Detta är något som bl a 

mäts i Styrelsen för 

Psykologiskt Försvars 

årliga mätning, senast 

2007. 

Hotbilden ökade under 

2001, i samband med 11 

september-händelserna, 

men har därefter minskat 

något. Under 2004 

noterades en viss ökning 

igen, kanske pga bombdåd 

i Madrid och larm om 

fågelinfluensa. Under 2005 

minskade 

riskbedömningen igen för 

att åter öka under 2006 

efter London-attackerna. 

Under 2007 minskar 

återigen den upplevda 

risken för terrorattacker. 

2008-03-06 44

Kunskap om Nordic Battlegroup och åsikter om 

Försvarsmaktens internationalisering

Två tredjedelar känner till 

Nordic Battlegroup 

Känner du till att Försvarsmakten fr o m 1 januari 2008 är ansvarig för en 

snabbinsatsstyrka inom EU (kallad Nordic Battlegroup)? Kännedom om 

NBG 

Nej; 30% 

Vet ej; 1% 

Ja; 68% 

Cirkeldiagrammet visar 

befolkningens kännedom 

om Nordic Battlegroup 

vid intervjutillfället. 

Två tredjedelar av 

befolkningen anger att 

de känner till NBG, 

medan en tredjedel inte 

känner till NBG. 

Kännedomen varierar 

dock i olika målgrupper, 

vilket redovisas på 

efterföljande sidor. 

Högst är kännedomen 

bland äldre män med 

högre utbildning och 

svenskt medborgarskap. 

2008-03-06 46

Kännedomen om NBG högre bland 

äldre män 


snabbinsatsstyrka inom EU (kallad Nordic Battlegroup)? 

Man 

Kvinna 

-20 år 

21-24 år 

25-34 år 

35-44 år 

45-54 år 

55-64 år 

65 år och äldre 

Kille 15-20 år 

Tjej 15-20 år 



Förälder med hemmaboende kille 15-25 år 

Förälder med hemmaboende tjej 15-25 år 

Förälder med hemmaboende kille+tjej 15-25 år 

Övriga 

38% 

57% 

76% 

45% 

50% 

59% 

69% 

72% 

78% 

83% 

40% 

51% 

64% 

71% 

68% 

74% 

73% 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Andel som känner till Nordic Battlegroup 

Kännedom om 

NBG 

Bilden visar 

kännedomen om 

NBG uppdelat på 

olika målgrupper, 

där kännedomen 

skiljer sig åt. 

Låg kännedom finns 

bland yngre tjejer, 

och även generellt 

är kännedomen 

lägre bland kvinnor 

än bland män. 

Kopplingen till 

försvaret påverkar 

också kännedomen, 

bl a har de som 

känner någon inom 

FM eller är 

medlemmar i 

Hemvärnet eller 

andra frivilliga 

försvarsorganisationer 

naturligt en högre 

kunskap. 

2008-03-06 47

Kännedomen också högre bland dem som gjort 

värnplikt/civilplikt och svenska medborgare 


snabbinsatsstyrka inom EU (kallad Nordic Battlegroup)? 

Grundskola, folkskola 

Yrkesskola 

Gymnasium 

Eftergymnasial utbildning 

Universitet, högskola 

Gjort värnplikt 

Gjort civilplikt 

Ej gjort värnplikten eller civilplikt 

Nej, men jag har för avsikt att göra värnplikt 

Nej, och jag har ingen avsikt att göra värnplikt 

Svensk medborgare 

Ej svensk medborgare 

33% 

45% 

41% 

60% 

57% 

66% 

68% 

71% 

73% 

69% 

84% 

80% 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Andel som känner till Nordic Battlegroup 

Kännedom om 

NBG 

Bilden visar 

kännedomen om NBG 

uppdelat på olika 

målgrupper. 

Det finns en svag 

tendens att 

högutbildade har en 

högre kännedom om 

NBG, men detta 

hänger också ihop 

med åldern, där de 

yngre intervjuade 

ännu inte hunnit 

skaffa sig en högre 

utbildning och därmed 

drar ned siffran. 

Däremot är 

kännedomen högre 

bland personer som 

gjort 

värnplikt/civilplikt än 

bland övriga. 

Svenska medborgare 

har också högre 

kännedom om NBG. 

2008-03-06 48

65-75% anser att Försvarsmaktens 

internationalisering är positiv 

Jag förstår varför Försvarsmakten deltar 

i internationella insatser 

Jag tycker det är rätt att 

Försvarsmakten deltar i 


Jag tycker det är rätt att yrkesofficerare 

anställda inom försvaret deltar i 


Vad tycker du om att Sverige deltar, 

genom ansvar för snabbinsatsstyrkan 

NBG, i EUs krishanteringsförmåga och 

säkerhetspolitik? 

DetärpositivtomFörsvarsmakten 

samverkar med andra nationer eller 

organisationer 

16% 

63% 

(12%) (66%) 

16% 

69% 

(12%) (70%) 

8% 

75% 

(6%) (80%) 

14% 64% 

7% 

74% 

(7%) (76%) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

3.7 

(3.9) 

3.9 

(4.0) 

4.1 

(4.2) 

3.8 

4.0 

(4.1) 

Åsikter om 


internationalisering 

Merparten av 

befolkningen tycker att 

det är rätt att 

Försvarsmakten deltar i 

internationella insatser, 

framför allt med 

insatser från 

yrkesofficerare. 

Däremot vet vi sedan 

tidigare att kunskapen 

om försvarsfrågor och 

förändringen inom 

försvaret är låg. 

Jämfört med förra året 

är resultaten i stort sett 

oförändrade, med en 

svag förskjutning åt det 

negativa hållet. 

2008-03-06 49

Kan vi hitta skillnader mellan grupper när det 

gäller Försvarsmaktens internationalisering? 

• Högre förståelse 

– Män 

– 25-44-åringar (lägst för de under 25 år) 

– Storstäder 

– Högre utbildning 

– Anställda inom privat sektor 

• Mer positiva till internationalisering 

– Män mer positiva till FMs deltagande i NBG, i övrigt inga skillnader kring synen på 

internationalisering eller samverkan med andra nationer och organisationer 

– Yngre upp till 44 år 

– Storstadsbor som tycker att internationalisering är riktig är högre än bland boende i 

andra städer eller på landsbygd 

– Högutbildade 

– De som gjort vpl eller civilplikt 

– Medlemmar i Hemvärnet och andra frivilligorganisationer 

– Personer med andra kopplingar till Försvarsmakten, t ex genom att man känner någon 

inom FM 

2008-03-06 50

Andel som nämner 

Merparten tycker att svenska soldater ska 

kunna sättas in överallt där det behövs 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

Över hela världen 

På vilka platser tycker du att svenska soldater ska kunna sättas in? 

19% 

11% 

6% 

1% 1% 1% 

36% 36% 36% 36% 36% 36% 36% 

Europa 

Afrika 

Asien 

Nordamerika 

Sydamerika 

Övriga världen 

Över hela världen Namngiven plats 

Där det behövs 

Där det är fattigt 

Där det är krig 

Där FN bestämmer 

Inom EU 

Ingenstans 

Bara inom Sverige 

Bara inom Norden 

Mellanöstern 

Irak/Iran 

Afghanistan 

Israel 

29% 

Annat 

Vet ej 

9% 

Kontakt 

Diagrammet visar på vilka 

platser den svenska 

befolkningen tycker att svenska 

soldater ska kunna sättas in. 

Respondenterna har svarat 

spontant (utan direkt hjälp). 

Mer än hälften av befolkningen 

anser att svenska soldater ska 

kunna sättas in över hela 

världen eller där det behövs. 

Bland dem som begränsar sig är 

Europa det vanligaste 

alternativet, följt av Afrika. 

Spontant nämns också de 

platser där Sverige har/har haft 

styrkor eller där det är 

oroligheter. 

En viss del anser också att 

svenska soldater bara ska kunna 

sättas in i Sverige (ca 5%). 

Svaren på frågan ska tolkas 

med försiktighet, och endast 

som en vägledning, eftersom en 

stor andel inte har det intresse 

eller den kunskap som krävs för 

att besvara frågan. 

2008-03-06 51

Förtroende för Försvarsmakten

Förtroende 

Ledning 

Yrkesanställda 

Värnpliktiga 

2008-03-06 53


Förtroendet för Försvarsmakten sjunker något, 

men ligger långt över förtroendet 2004 


5 

4 

3 

2 

1 

3.5 

Jag har förtroende för hur Försvarsmakten sköter sina uppgifter 

3.1 

3.5 

3.4 

2002 2004 2006 2007 


100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

49% 

35% 

50% 

47% 

2002 2004 2006 2007 

2008-03-06 54

Hur står sig förtroendet för Försvarsmakten 

jämfört med andra organisationer? 


Försvarsmaktens ledning 

Försvarsmaktens yrkesanställda 

Värnpliktiga 

Polisen 

Räddningstjänsten (brandkåren) 

Jag har förtroende för hur … sköter sina uppgifter 

Sjukvården 

Skolan 

SIDA 

Unicef 

2.9 

1 2 3 4 5 

3.2 

3.4 

3.3 

3.3 

3.4 

3.6 

3.5 

3.8 


4.4 

(3.5) 

(3.3) 

(3.5) 

(3.2) 

(3.3) 

(4.3) 

(3.7) 

(3.1) 

(3.1) 

(3.5) 

Förtroende 

Bilden visar förtroendet 

för Försvarsmakten i 

stort, samt för tre 

delgrupper (ledning, 

yrkesanställda samt 

vpl). Högst förtroende 

har befolkningen för de 

yrkesanställda, lägst 

förtroende för de 

värnpliktiga och 

ledningen. 

Förtroendet för 

Försvarsmakten i stort 

har sjunkit något, 

däremot har förtroendet 

för yrkesanställda och 

vpl ökat något. 

Liksom tidigare har 

Räddningstjänsten och 

sjukvården högre 

förtroende hos 

allmänheten. Däremot 

ligger skolan lägre än 

Försvarsmakten i 

förtroende. Polisen har 

ökat något och ligger nu 

på samma nivå som 

Försvarsmakten. 




2008-03-06 55

Hur står sig förtroendet för Försvarsmakten 

jämfört med andra organisationer? 


Försvarsmaktens ledning 


Värnpliktiga 

Polisen 

Räddningstjänsten (brandkåren) 

Jag har förtroende för hur … sköter sina uppgifter 

Sjukvården 

Skolan 

SIDA 

Unicef 

27% 

41% 

40% 

37% 

47% 

53% 

50% 

49% 

69% 

94% 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 


(50%) 

(43%) 

(50%) 

(36%) 

(47%) 

(90%) 

(64%) 

(31%) 

(31%) 

(49%) 

Förtroende 

Bilden visar förtroendet 

för Försvarsmakten i 

stort, samt för tre 

delgrupper (ledning, 

yrkesanställda samt 

vpl). Högst förtroende 

har befolkningen för de 

yrkesanställda, lägst 

förtroende för de 

värnpliktiga och 

ledningen. 


Försvarsmakten i stort 

har sjunkit något, 

liksom för ledningen, 

däremot har förtroendet 

för yrkesanställda och 

vpl ökat något. 

Liksom tidigare har 

Räddningstjänsten och 

sjukvården högre 

förtroende hos 

allmänheten. Däremot 

ligger skolan lägre än 


förtroende. Polisen har 

ökat något och ligger nu 

på samma nivå som 





2008-03-06 56

Förtroendet minskar främst bland 

21-24 åringar och 55-64 åringar 

Skillnader mellan målgrupper 

Totalt 

Man 

Kvinna 

-20 år 

21-24 år 

25-34 år 

35-44 år 

45-54 år 

55-64 år 

65 år och äldre 


1 2 3 4 5 

3.4 

3.4 

3.3 

3.4 

3.4 

3.4 

3.3 

3.5 


3.7 

3.6 

(3.5) 

(3.5) 

(3.5) 

(3.6) 

(3.8) 

(3.4) 

(3.5) 

(3.4) 

(3.6) 

(3.4) 

Förtroende 


vilket förtroende 

olika målgrupper 

har för 


De grupper där 

förtroendet sjunkit 

är män och 

åldersgrupperna 

21-24 år samt 55- 

64 år. 

Bland de allra 

yngsta har 

förtroendet istället 

ökat något. 

Yngre upp till 24 år 

har ett högre 

förtroende än 

övriga 

åldersgrupper, 

vilket vi också såg 

förra året. 



2006 inom 

parentes. 

2008-03-06 57

Förtroendet för Försvarsmakten högre 

bland ungdomar än bland deras föräldrar 

Skillnader mellan målgrupper (forts) 


Totalt 





Förälder med hemmaboende kille 15-25 år 

Förälder med hemmaboende tjej 15-25 år 

Förälder med hemmaboende kille+tjej 15-25 år 

Övriga 

3.4 

3.4 

3.4 

3.4 

3.4 

3.7 

3.6 

3.6 

3.7 

1 2 3 4 5 


Förtroende 




har för 


Förtroendet är 

högre bland 

ungdomar än bland 

deras föräldrar eller 

övriga. Förtroendet 

är också högre 

bland unga killar än 

bland unga tjejer. 

2008-03-06 58

Förtroendet sjunker något i småstäder och 

mindre orter samt bland lågutbildade 



Totalt 

Storstadsregion (Stockholm, Malmö, Göteborg) 

Medelstor stad (50.000-200.000 invånare) 

Småstad (10.000-50.000 invånare) 

Mindre ort (mindre än 10.000 invånare) 

Landsbygd 

Grundskola, folkskola 

Yrkesskola 

Gymnasium 

Eftergymnasial utbildning 

Universitet, högskola 

Privat sektor 

Offentlig (stat, kommun, landsting) 

Organisation (facklig etc) 

Arbetar ej 

3.0 

3.4 

3.4 

3.5 

3.4 

3.4 

3.3 

3.3 

3.3 

3.4 

3.4 

3.4 

3.5 

3.5 

3.4 

1 2 3 4 5 


(3.5) 

(3.5) 

(3.4) 

(3.6) 

(3.6) 

(3.4) 

(3.5) 

(3.6) 

(3.5) 

(3.3) 

(3.4) 

(3.4) 

(3.5) 

(4.0) 

(-) 

Förtroende 

Diagrammet visar vilket 

förtroende olika 

målgrupper har för 



Försvarsmakten har 

sjunkit i mindre städer 

och på landsbygden, och 

är nu högst i 

storstadsregionerna. 

När det gäller utbildning 

har förtroendet sjunkit 

hos utbildade inom 

grundskola, yrkesskola, 

medan det är oförändrat i 

övriga grupper. 

Personer anställda inom 

en organisation har nu 

betydligt lägre förtroende 

för Försvarsmakten än 

andra grupper. Gruppen 

är dock liten (10 st) och 

var så även 2006. 


attitydmätning 2006 inom 

parentes. 

2008-03-06 59

Förtroendet högt hos dem som arbetar inom 

FM eller de som snart ska göra lumpen 



Totalt 

Gjort värnplikt 

Gjort civilplikt 

Ej gjort värn-/civilplikt 

Nej, men jag har för avsikt att göra värnplikt 

Nej, och jag har ingen avsikt att göra värnplikt 

Medlem i Hemvärnet el liknande org 

Ej Medlem i Hemvärnet el liknande org 

Arbetar själv inom FM 

Känner någon som arbetar inom FM 

Ingen koppling 

3.4 

3.4 

3.4 

3.5 

3.5 

3.5 

3.4 

3.4 

3.4 

3.7 

3.9 

1 2 3 4 5 


(3.5) 

(3.5) 

(3.4) 

(3.5) 

(3.6) 

(3.5) 

(3.7) 

(3.5) 

(3.4) 

Förtroende 



olika målgrupper har 

för Försvarsmakten, 

beroende på vilken 

koppling man har till 


Högst förtroende har 

de som själva arbetar 

inom Försvarsmakten 

(endast 25 st), samt 

de yngre som ännu 

inte gjort värnplikt 

men har för avsikt 

att göra det. 

Vi ser också att de 

som gjort värnplikt 

eller är medlem i 

Hemvärnet eller 

annan organisation 

har något högre 

förtroende än de som 

inte är det. 




2008-03-06 60

Förtroendet för Försvarsmakten högre bland 

icke-svenska medborgare (men ska tolkas försiktigt) 



Totalt 

Själv/föräldrar 

född utomlands/ 

vill ej ange 

Själv OCH föräldrar födda i Sverige 

Svensk medborgare 


3.4 

3.4 

3.4 

3.4 

3.8 

1 2 3 4 5 


(3.5) 

(3.4) 

(3.5) 

(3.5) 

(3.6) 

Förtroende 




har för 


Förtroendet sjunker 

något bland 

svenska 

medborgare, men 

ökar bland de som 

inte är svenska 

medborgare. De 

icke-svenska 

medborgarna är få 

(18 st), vilket gör 

att resultaten ska 

tolkas med 

försiktighet. 



2006 inom 

parentes. 

2008-03-06 61

Finns det skillnader mellan olika målgruppers 

förtroende för Försvarsmakten? 

Generellt förtroende för Försvarsmakten 

• Kvinnor har lite större förtroende än män 

• Högre förtroende hos yngre (upp t.o.m. 24 år) 

• Storstäder har högst förtroende och landsbygden har lägst 

• De som ännu ej gjort värnplikt men har för avsikt att göra så 

har högst förtroende för Försvarsmakten 

• Högre förtroende hos medlemmar i Hemvärnet och de som 

arbetar inom Försvarsmakten 

• Personer som inte är svenska medborgare har högre förtroende 

2008-03-06 62

Kontaktytor 

Skiljer sig förtroendet åt beroende på vilka 

kontaktytor man möter? 

Jag har förtroende för hur Försvarsmakten löser sina uppgifter 




www.mil.se 







Via arbetet 



Annat 

Ingen kontakt 

3.4 

3.5 

3.7 

3.6 

3.5 

3.6 

3.5 

3.6 

3.5 

3.4 

3.3 

3.8 

3.7 

3.6 

3.5 

1 2 3 4 5 

Snitt, skala 1-5, ju högre desto större förtroende 




förtroendet skiljer sig åt 

beroende på vilka 

kontaktytor man möter. 



nyhetsbrev eller får 

informationsmaterial 

från FM har större 

förtroende för FM. 

Jämfört med 2006 har 

förtroendet sjunkit 

främst bland dem som 

har kontakt via arbetet 

eller via 

Hemvärnet/frivilligorganisationer. 

Noterbart är också att 

de som inte haft någon 

kontakt har lägre 

förtroende. 

2008-03-06 63

Modell och påverkansfaktorer

Vi använder ett modellbaserat synsätt 

• Ambitionen är att förklara samband snarare än att 

bara beskriva 

• Vilka faktorer är det som styr önskvärda attityder 

och önskvärt beteende? 

• Det gör vi genom att titta på drivkrafter 

(befolkningens prioriteringar) och hur 

Försvarsmakten uppfattas (befolkningens 

bedömning) 

Kvalitetsområden 

Övergripande 

bedömning 

Önskvärt beteende 

2008-03-06 65

Analysmodell för förtroende 

• I modellen på nästa sida beskriver vi vilka faktorer som förklarar 

Förtroendet för FM – dessa drivkrafter beskrivs i modellen 

med relativa vikter och procentsatser. Områden med högst vikt 

– och därmed störst påverkan på Förtroendet - är: 

– Ansvar/Pålitlighet (27%) 

– Resultat/Effektivitet (23%) 

– Förmåga/Kompetens/Utrustning (22%) 

– Meriterande och attraktiv som arbetsgivare (14%) 

• Jämfört med förra året har Förmåga/Kompetens/Utrustning ökat 

i betydelse, vilket speglar debatten 

• I modellen tittar vi också på kopplingen mellan Förtroende och 

de två delmål som vi har - att FM ska vara Omtyckt och att det 

ska finnas Motivation/ Intresse för att göra vpl, arbeta inom 

FM eller göra utlandstjänst 

– Kopplingen mellan Förtroende och Omtyckt (bra med försvar, stolt 

mm) är fortsatt mycket stark (0.7, där 0=inget som helst samband 

och 1.0=perfekt samband). För att FM ska vara omtyckt är det 

därför viktigt att jobba med att höja förtroendet, vilket måste ske 

också med emotionella inslag eftersom vi tidigare sett att intresset 

är lågt hos en stor del av befolkningen 

– Kopplingen mellan Förtroende och Motivation/Intresse är också 

fortsatt lägre (0.22) 

2008-03-06 66

Analysmodell för förtroende 

Delfaktorer 

Relativ 

påverkan Förtroende Beteende 

Ansvar/Pålitlighet 

Resultat/Effektivitet 

Förmåga/Kompetens/ 

Utrustning 

Meriterande och attraktiv 

som arbetsgivare 

Image 9% 

Synlighet 

Information 

Värderingar 

27% (30%) 

23% (21%) 

22% (13%) 

14% (16%) 

2% 

2% 

1% 

(8%) 

(6%) 

(1%) 

(6%) 

Förtroende för 


0.73 

0.22 

Omtyckt 

Motivation/ 

Intresse 

Modellen 

För att kunna förbättra 

förtroendet är det viktigt att 

förstå vilka faktorer som 

driver detta bland svenska 

befolkningen och vart 

åtgärder ska vidtas för att 

förbättra förtroendet. 

Modellen visar kopplingen 

mellan förtroende för 


faktorer som driver 

förtroendet. 

En förbättring i en faktor 

har en positiv påverkan på 

förtroendet. Vissa faktorer 

är dock viktigare än andra 

och har därför högre relativ 

påverkan på förtroende för 

FM. Jämfört med 2006 har 


Utrustning ökat i betydelse, 

medan Synlighet och 

Värderingar blivit lite 

mindre viktiga, dock inte 

oviktiga. 

Bilden visar också att det 

finns en stark koppling 

mellan Förtroende och 

Omtyckt, men en svagare 

koppling mellan Förtroende 

och Motivation/Intresse. 

Båda dessa kopplingar är 

signifikanta. 

2008-03-06 67

Kopplingen till kunskap 

• Vi är också intresserade av att titta på sambanden mellan 

befolkningens Kunskap och Förtroende 

– Nästa bild visar att kopplingen mellan Kunskap och Förtroende är 

fortsatt svag (0.13). Det betyder alltså att man kan ha både hög 

och låg kunskap om FM, men att det inte påverkar Förtroendet för 

FM – man kan således ha förtroende för FM både med och utan 

kunskap 

– Eftersom kopplingen mellan Förtroende och Omtyckt är stark, vet vi 

därmed också att kopplingen mellan Kunskap och Omtyckt är svag 

(för den intresserade är sambandet 0.17) 

• Vi tittar också på sambanden mellan Kunskap och 

Motivation/Intresse, och i nästa bild ser vi att denna koppling 

är starkare (0.45) 

– Det är alltså viktigare att jobba med befolkningens Kunskap för att 

åstadkomma hög Motivation/Intresse, än att jobba med 

Förtroendet. Implicit betyder detta också att kommunikationen 

måste vara faktabaserad för att skapa motivation och intresse 

• Resultaten stämmer helt överens med vad vi såg i 

attitydmätningen 2006 

2008-03-06 68

Analysmodell 

Delfaktorer 

Relativ 

påverkan Förtroende Beteende 




Utrustning 

Meriterande och attraktiv 

som arbetsgivare 

Synlighet 

Information 

Värderingar 

27% 

23% 

22% 

14% 

Image 9% 

2% 

2% 

1% 

Förtroende för 


0.13 

0.73 

0.22 

Kunskap 

Omtyckt 

Motivation/ 

Intresse 

0.45 

Modellen 

För att kunna förbättra 

förtroendet är det viktigt 

att förstå vilka faktorer 

som driver detta bland 

svenska befolkningen och 

vart åtgärder ska vidtas 

för att förbättra 

förtroendet. 

Modellen visar kopplingen 

mellan förtroende för 


faktorer som driver 

förtroendet. 

En förbättring i en faktor 

har en positiv påverkan på 

förtroendet. Vissa faktorer 

är dock viktigare än andra 

och har därför högre 

relativ påverkan på 

förtroende för FM. 

Bilden visar också att det 

finns en stark koppling 

mellan Förtroende och 

Omtyckt, men en svagare 

koppling mellan 

Förtroende och 

Motivation/Intresse. Båda 

dessa kopplingar är 

signifikanta. 

Kunskap, däremot, har en 

tydlig koppling med 

Motivation/Intresse. 

Däremot är kopplingen till 

Förtroende svag. Även 

dessa kopplingar är 

signifikanta. 

2008-03-06 69

Sammanvägt index (0-100) 

Vilket betyg får de olika faktorerna? 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

59 

60 


56 55 

55 55 


58 

60 


Utrustning 


attraktiv som 

arbetsgivare 

49 

51 

Image 

44 

45 

Synlighet 

38 

42 

Information 

49 

53 

Värderingar 

59 

60 

Förtroende 

63 

62 

Omtyckt 

2006 

2007 

25 

27 

Motivation/Intresse 

Betyg för 

faktorer som 

driver förtroende 

Förutom att veta hur 

olika faktorer påverkar 

förtroendet, måste vi 

också veta hur 


uppfattas av 

befolkningen. 

I modellen har vi 

sammanfört frågor som 

sinsemellan hänger ihop 

till ett index. Varje 

delområdesindex består 

därför av 3-7 frågor. 

Bilden visar de olika 

delområdesbetygen på 

skala 0-100. 

Områden som får låga 

betyg är fortfarande 

Information och 

Synlighet. Flertalet 

områden har dock 

förbättrats jämfört med 

2006, och störst 

förbättring hittar vi 

inom Information och 

Värderingar. 

2008-03-06 70

Hur ser fördelningen av befolkningen ut? 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

21% har 

lägre förtroende 

(betyg 75) 

(2006: 23%) 

Fördelning av 

resultat på 

förtroende 

Intressant är också 

att titta på hur 

befolkningen 

fördelar sig utifrån 

förtroendet för 

Försvarsmakten – 

hur många är nöjda 

och hur många är 

mindre nöjda? 

Bilden visar 

fördelningen på 

Förtroende-indexet. 

21% av 

befolkningen har 

lägre förtroende, 

med ett värde 

under 45. 

Motsvarande siffra 

förra året var 22%. 

Något färre, 18%, 

har ett högt 

förtroende med ett 

betyg över 75. 

Denna andel har 

minskat från 23% 

jämfört med förra 

året. 

2008-03-06 71

Ökat förtroende leder till omtyckthet, medan 

kopplingen till motivation/intresse är svagare 

OMTYCKT 

Lågt förtroende 

75 

Bra att vi har en försvarsmakt 57% 87% 97% 

FMs nya utformning känns tilltalande 16% 31% 62% 

Stolt över vårt svenska försvar 14% 45% 84% 

FM är trygg och pålitlig 11% 46% 85% 

Gott allmänt intryck av FM 14% 54% 90% 

MOTIVATION/INTRESSE 

Motiverad att göra vpl (ungdomar) 25% 24% 39% 

Intresserad av att arbeta inom FM 10% 13% 21% 

Intresserad av att göra utlandstjänstgöring 10% 11% 21% 

2008-03-06 72

Vad ska vi fokusera på? 


Avgörande 

Mycket stor 

Stor 

Betyg för FM 

-45 45-55 55- 

Information 

Image 

Synlighet 

Värderingar 

Ansvar/ 

Pålitlighet 

Resultat/ 

Effektivitet 

Förmåga/ 

Kompetens/ 

Utrustning 


attraktiv 

arbetsgivare 

Pilarna visar 

betygsförflyttningar 

sedan 2006 

Drivkrafter bakom 

förtroende för 


Respondenternas svar visar dels 

vilka områden som Försvarsmakten 

anses vara starka respektive svaga 

i. Genom att använda statistiska 

analysmetoder som tar fram vilka 

områden som svenska 

befolkningen tycker är viktigast för 

förtroendet, kan vi sätta samman 

dessa två dimensioner och visa på 

vilka områden som är viktigast att 

fokusera på. 

Störst inverkan på förtroende har 

en förbättring i faktorer som har 

hög påverkan. 

Faktorer med hög påverkan och 

höga betyg måste bevaras för att 

behålla en stark position. 

Generellt är betygen relativt låga, 

t o m de högsta betygen på 60 

(Ansvar/Pålitlighet och 

Resultat/Effektivitet). En diskussion 

kring vilken nivå som kan anses 

rimlig/godkänd bör föras. 

Vid prioritering måste naturligtvis 

även andra faktorer vägas in, t ex 

interna prioriteringar, resurskrav 

och hur lätt eller svårt det är att 

åtgärda. 

2008-03-06 73

Eller ska vi vara tuffare? 


Avgörande 

Mycket stor 

Stor 

Betyg för FM 

-50 50-60 60- 

Synlighet 

Information 

Resultat/ 

Effektivitet 

Förmåga/ 

Kompetens/ 

Utrustning 

Image 

Värderingar 

Ansvar/ 

Pålitlighet 


attraktiv 

arbetsgivare 

Pilarna visar 

betygsförflyttningar 

sedan 2006 

Drivkrafter bakom 



Respondenternas svar visar dels 

vilka områden som Försvarsmakten 

anses vara starka respektive svaga 

i. Genom att använda statistiska 

analysmetoder som tar fram vilka 

områden som svenska 

befolkningen tycker är viktigast för 

förtroendet, kan vi sätta samman 

dessa två dimensioner och visa på 

vilka områden som är viktigast att 

fokusera på. 

Störst inverkan på förtroende har 

en förbättring i faktorer som har 

hög påverkan. 

Faktorer med hög påverkan och 

höga betyg måste bevaras för att 

behålla en stark position. 

Generellt är betygen relativt låga, 

t o m de högsta betygen på 60 

(Ansvar/Pålitlighet och 

Resultat/Effektivitet). En diskussion 

kring vilken nivå som kan anses 

rimlig/godkänd bör föras. 

Vid prioritering måste naturligtvis 

även andra faktorer vägas in, t ex 

interna prioriteringar, resurskrav 

och hur lätt eller svårt det är att 

åtgärda. 

2008-03-06 74

Förtroende 

Förtroendet för FM i stort minskar, men ökar för 

yrkesanställda och vpl! 

Jag har förtroende för hur 

Försvarsmakten löser sina 

uppgifter 


Försvarsmaktens ledning löser 

sina uppgifter 



löser sina uppgifter 


värnpliktiga löser sina uppgifter 

17% 

(14%) 

17% 

41% 

(19%) (43%) 

47% 

(2006: 50%) 

(2004: 35%) 

10% 

53% 

(12%) (50%) 

18% 

40% 

(18%) (36%) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

3.4 

(3.5) 

3.3 

(3.3) 

3.6 

(3.5) 

3.3 

(3.2) 

Förtroende 


andelen som är 

positiva respektive 

negativa för de 

olika delfrågorna 

inom faktorn 

Förtroende. 

Störst förtroende 

har befolkningen 

för de 

yrkesanställda. 

Förtroendet för de 

yrkesanställda och 

värnpliktiga har 

ökat något jämfört 

med 2006, medan 

förtroendet för 


stort har minskat 

något. 



2006 inom 

parentes. 

2008-03-06 75

Omtyckt 

Fler negativa till FMs nya utformning! 

Jag har ett gott allmänt intryck av 


Försvarsmakten är trygg och pålitlig 

Jag är stolt över vårt svenska försvar 

Det är bra att vi har en försvarsmakt 

Försvarsmaktens nya utformning 

känns tilltalande 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

15% 52% 

3.5 

(15%) 

(50%) (3.5) 

17% 

46% 

(17%) (44%) 

22% 

45% 

(21%) (45%) 

6% 

82% 

(5%) (82%) 

28% 

34% 

(20%) (37%) 

3.4 

(3.4) 

3.3 

(3.3) 

4.3 

(4.3) 

3.0 

(3.2) 

Omtyckt 

Diagrammet visar andelen 

som är positiva respektive 

negativa för de olika 

delfrågorna inom faktorn 

Omtyckt. 

Merparten av befolkningen 

har en klar inställning att 

det är bra att vi har en 

försvarsmakt. 

När det gäller FMs nya 

utformning är det främst 

många kvinnor som inte 

vet. De yngsta (

Motivation/Intresse 

Intresset för FM och utlandstjänstgöring ökar, 

men motivationen för vpl minskar! 

Jag är intresserad av 

att arbeta inom 


75% 

(77%) 

49% 

14% 

(12%) 

Jag är intresserad av att 

göra utlandstjänstgöring 

inom försvaret 

79% 

(82%) 

13% 

(10%) 

Om du själv skulle bedöma, 

hur pass intresserad och 

engagerad är du i 

försvarsfrågor och 

Försvarsmaktens framtid? 

Jag är motiverad att göra 

värnplikten 

Endast ungdomar 

22% 

(54%) (17%) 

50% 

30% 

(51%) (33%) 

Snitt 

1.8 

(1.8) 

1.7 

(1.6) 

2.6 

(2.4) 

2.6 

(2.7) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Motivation/ Intresse 

Diagrammet visar andelen som 

är positiva respektive negativa 

för de olika delfrågorna inom 

faktorn Motivation/Intresse. 

Överlag är motivationen eller 

intresset relativt lågt för ett 

aktivt beteende, 

t ex genom anställning, 

utlandstjänstgöring eller 

värnplikt. 

Högre motivation/intresse hittar 

vi hos män, yngre (upp t o m 20 

år) samt medlemmar i 

Hemvärnet eller liknande 

organisation. 

Intresset för utlandstjänstgöring 

är störst bland ungdomar upp 

till 24 år som tänkt sig göra 

värnplikten samt de som redan 

arbetar inom FM. Intresset för 

försvarsfrågor är störst bland 

män över 55 år medan att 

arbeta inom FM främst lockar 

män under 30 år med avsikt att 

göra värnplikten samt ickesvenska 

medborgare. Intresset 

för att göra värnplikten är också 

betydligt större på landsbygden. 



parentes. 

2008-03-06 77


Bättre betyg för pålitlighet och handlingskraft! 

Man kan lita på uppgifter och besked 

från Försvarsmakten 

Försvarsmakten är handlingskraftig 

och tar ansvar för sin interna 

verksamhet 

Jag upplever att Försvarsmakten tar 

ansvar vid internationella kriser 

Jag upplever att Försvarsmakten tar 

ansvar vid nationella kriser 

20% 

(2006: 25%) 

(2004: 27%) 

19% 

40% 

(21%) (35%) 

44% 

(2006: 38%) 

(2004: 35%) 

15% 

51% 

(15%) (51%) 

12% 

60% 

(13%) (55%) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

3.3 

(3.2) 

3.3 

(3.2) 

3.5 

(3.5) 

3.6 

(3.6) 


Diagrammet visar andelen 

som är positiva respektive 


delfrågorna inom faktorn 

Ansvar/Pålitlighet. 

Mest positiva är befolkningen 

till det ansvar som FM tar vid 

nationella kriser, men även 

ansvaret vid internationella 

kriser anses bra. 

Jämfört med förra mätningen 

upplevs FM som något mer 

handlingskraftig och 

ansvarstagande vid nationella 

kriser. 

De som har för avsikt att 

göra värnplikten, har 

invandrarbakgrund eller som 

arbetar inom FM är mer 

positiva till FMs 

ansvar/pålitlighet än andra 

grupper. 

Unga upp till 24 år samt 

personer med 

invandrarbakgrund är mer 

positiva till uppgifter och 

besked. 



parentes. 

2008-03-06 78


Fler anser att FM är effektiva! 

Försvarsmakten gör skäl för de 

skattemedel som tilldelas organisationen 

Försvarsmakten bedriver ett effektivt 

arbete med hänsyn till sina resurser 

23% 

(23%) 

19% 

Försvarsmakten är konsekventa och 

långsiktiga i vad de säger och vad de gör 29% 

32% 

(27%) (29%) 

Försvarsmakten bedriver en effektiv 

verksamhet utifrån de förutsättningar 

och mål som ges av riksdag och regering 

Försvarsmakten samarbetar på ett 

effektivt sätt med andra myndigheter i 

samhället 

26% 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

44% 

3.3 

(40%) (3.2) 

34% 

44% 

(20%) (39%) 

12% 

49% 

(12%) (45%) 

(28%) (30%) 

3.3 

(3.2) 

3.0 

(3.0) 

3.5 

(3.4) 

3.1 

(3.0) 

Resultat/ 

Effektivitet 






inom faktorn 

Resultat/ 

Effektivitet. 

Jämfört med förra 

mätningen upplevs 

FM som något mer 

effektiva. 

Fortfarande är 

befolkningen mest 

positiva till 

aspekten att FM 

bedriver en effektiv 

verksamhet utifrån 

de förutsättningar 

som ges av riksdag 

och regering. 

Män är något mer 

positiva till dessa 

frågor än kvinnor. 

Jämförelsesiffror 

från 2006 inom 

parentes. 

2008-03-06 79

Förmåga/Kompetens/Utrustning 

Utrustningen försämras, men personalen och förmågan 

att bidra internationellt får förbättrade betyg! 

Försvarsmakten har välutbildad 

och kompetent personal 

Förmåga att försvara Sverige 


FörmågaatthävdaSveriges 


Förmåga att värna civilbefolkningen 

och i krissituationer säkerställa de 

viktigaste samhällsfunktionerna i 

Sverige 

Förmåga att bidra till att hantera 

och förebygga kriser i vår omvärld 

Försvarsmakten har den utrustning 

som behövs för att lösa sina 

uppgifter 

45% 

(48%) 

31% 

(30%) 

19% 

(19%) 

21% 

(22%) 

29% 

(23%) 

7% 

(9%) 

23% 

(2006: 23%) 

(2004: 15%) 

37% 

(42%) 

64% 

(60%) 

35% 

(2006: 31%) 

(2004: 23%) 

45% 

(2006: 42%) 

(2004: 55%) 

42% 

(2006: 37%) 

(2004: 29%) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

3.8 

(3.6) 

2.7 

(2.7) 

3.0 

(3.0) 

3.3 

(3.3) 

3.3 

(3.2) 

3.1 

(3.3) 

Förmåga/ 

Kompetens/ 

Utrustning 


andelen som är positiva 

respektive negativa för 

de olika delfrågorna 

inom faktorn Förmåga/ 

Kompetens/Utrustning. 

Generellt är fler positiva 

till FMs förmåga och 

kompetens jämfört med 

förra mätningen men 

synen på utrustning har 

försämrats något. 

Mest positiva till 


Utrustning är yngre upp 

till 20 år, de som har för 

avsikt att göra vpl, ickesvenska 

medborgare 

samt de som arbetar 

inom FM. 


2006 inom parentes. 

2008-03-06 80

Meriterande och attraktiv som arbetsgivare 

Värnplikten och det militära ledarskapet högre ansett! 

Det militära ledarskapet har ett gott anseende 

Jag tycker att Försvarsmakten är 

en attraktiv arbetsgivare 

Försvarsmakten kommer att vara en 

attraktiv arbetsgivare för civila i framtiden 

39% 

(40%) 

Försvarsmakten kommer att vara en 

attraktiv arbetsgivare för militärer i framtiden 

Värnplikten ger kunskaper som är meriterande 

när man söker civila arbeten och utbildningar 

29% 

(31%) 

Utlandstjänstgöring inom försvaret är 

meriterande och till nytta för en framtida karriär 

Att ha utbildats och arbetat inom Försvarsmakten 

är meriterande i organisationer 

utanför Försvarsmakten 

13% 

(14%) 

17% 

(16%) 

18% 

(23%) 

10% 

(11%) 

11% 

(14%) 

30% 

(27%) 

31% 

(2006: 30%) 

(2004: 16%) 

60% 

(2006: 55%) 

(2004: 54%) 

51% 

(2006: 47%) 

(2004: 28%) 

53% 

(2006: 48%) 

(2004: 44%) 

67% 

(67%) 

63% 

(61%) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

3.7 

(3.5) 

2.8 

(2.7) 

3.0 

(3.0) 

3.4 

(3.4) 

3.5 

(3.3) 

3.8 

(3.8) 

3.7 

(3.6) 

Meriterade och 

attraktiv 

arbetsgivare 





delfrågorna inom 

faktorn Meriterande 

och attraktiv som 

arbetsgivare. 

Bilden av FM som 

attraktiv arbetsgivare 

har stärkts något 

sedan förra 

mätningen. De allra 

yngsta samt de som 

själva arbetar inom FM 

är mest positiva. 

De som idag arbetar 

inom FM är också mer 

positiva till att 

utbildning, värnplikt 

och utlandstjänstgöring 

är 

meriterande än andra. 


2006 inom parentes. 

2008-03-06 81

Attraktiv arbetsgivare 

Jämförelse med andra organisationer – många sjunker! 

Jag tycker att … är en attraktiv arbetsgivare 


Polisen 

Räddningstjänsten 

Skolan 

SIDA 

Ericsson 

TV4 

39% 

(40%) 

35% 

(33%) 

42% 

(39%) 

38% 

(31%) 

31% 

(28%) 

35% 

(31%) 

15% 

(11%) 

30% 

(27%) 

32% 

(32%) 

25% 

(26%) 

29% 

(31%) 

34% 

(38%) 

31% 

(31%) 

62% 

(61%) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

2.8 

(2.7) 

2.9 

(2.9) 

3.6 

(3.7) 

2.7 

(2.8) 

2.8 

(2.9) 

3.0 

(3.1) 

2.9 

(2.9) 

Attraktiv 

arbetsgivare 


attraktiva 

allmänheten 

bedömer olika 

arbetsgivare vara. 

För att jämföra 


frågor ställts också 

om andra 

organisationer och 

speciellt intressanta 

företag. 

Klart högst 

attraktivitet som 

arbetsgivare har 

Räddningstjänsten. 

För alla 

identifierade företag 

utom FM minskar 

attraktiviteten, 

medan FM uppvisar 

en svagt positiv 

trend. 



2006 inom 

parentes. 

2008-03-06 82

Image 

Positiv förskjutning av FMs image! 

Jag får en positiv bild av Försvarsmakten 

i media (press, radio, TV) 


från vänner, kollegor och bekanta 


utifrån den information jag får direkt från 


27% 

(30%) 

30% 

(32%) 

29% 

(32%) 

29% 

(25%) 

32% 

(29%) 

39% 

(35%) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

3.0 

(3.0) 

3.0 

(2.9) 

3.1 

(3.0) 

Image 

Diagrammet 

visar andelen 

som är positiva 

respektive 



inom 

faktorn Image. 

För alla kanaler 

har det skett en 

förskjutning åt 

det positiva 

hållet detta år. 

Liksom tidigare 

ser vi att 

ungdomar upp 

till 25 år har en 

betydligt mer 

positiv bild än 

andra 

åldersgrupper. 

Jämförelsetal 

från 


2006 inom 

parentes. 

2008-03-06 83

Synlighet 

Debatt och diskussion ökar och mindre hemlighållande! 

Försvarsmakten är synliga och 

visar upp sig och sin 

verksamhet för allmänheten 

Försvarsmakten är aktiva i 

debatten kring Sveriges 

försvars- och säkerhetspolitik 

Debatten i media kring 


försvarsfrågor är omfattande 

Diskussionen på min arbetsplats 

och i min familj/vänkrets 

kring Försvarsmakten och 73% 

försvarsfrågor är omfattande (78%) 

Försvarsmakten hemlighåller 

mer än nödvändigt 

OBS – omvänd skala, dvs ju 

lägre värde desto bättre 

39% 

(36%) 

29% 

(31%) 

40% 

(2006: 37%) 

(2004: 32%) 

36% 14% 

(43%) 

(11%) 

11% 

(8%) 

28% 

(29%) 

32% 

(29%) 

26% 

(2006: 26%) 

(2004: 32%) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

2.9 

(2.9) 

3.0 

(3.0) 

2.7 

(2.6) 

2.0 

(1.8) 

2.8 

(2.8) 

Synlighet 






inom faktorn 

Synlighet. 

Debatten i media 

och diskussionen 

på arbetsplatsen 

ökar nu något, 

från att ha 

minskat kraftigt 

mellan 2004 och 

2006. 

När det gäller 

frågan om 

hemlighållande 

har denna fått 

kontinuerligt 

förbättrande betyg 

från 2002 (28%), 

2004 (32%), 2006 

(37%) till 2007 

(40%), som anser 

att FM hemlighåller 

mindre. 



2006 inom 

parentes. 

2008-03-06 84

Information 

Generellt sett bättre betyg detta år! 

Försvarsmakten håller mig 

tillräckligt informerad om sina 

insatser i utlandet 

Försvarsmakten håller mig 

tillräckligt informerad om sin 

verksamhet inom Sverige 

2006: Försvarsmakten håller mig tillräckligt 

informerad om sin dagliga verksamhet (t ex 

övningar och andra aktiviteter) 

Den information jag får direkt 

från Försvarsmakten är 

tillräcklig 

Den information jag får om 

Försvarsmakten via insändare, 

debattinlägg etc i media är 

tillräcklig 

43% 

(48%) 

51% 

(59%) 

25% 

(23%) 

23% 

(19%) 

52% 27% 

(52%) 

(25%) 

41% 

(45%) 

26% 

(23%) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

2.8 

(2.6) 

2.6 

(2.3) 

2.6 

(2.5) 

2.8 

(2.7) 

Information 


andelen som är positiva 

respektive negativa för 

de olika delfrågorna 

inom faktorn 

Information. 


förbättrat sina betyg 

inom alla informationsaspekter 

vid detta 

tillfälle, även om alla 

frågor generellt sett får 

låga betyg. Låga betyg 

inom information är 

dock inte ovanligt, utan 

handlar också om 

frågans relevans och 

intresset hos 

mottagarna – som vi 

tidigare sett är lågt hos 

många. 

Det finns en tydlig 

skillnad i betyget för 

information mellan 

könen, där kvinnor är 

mindre nöjda, liksom 

lågutbildade. 

Yngre anser också i 

betydligt högre 

utsträckning att de får 

tillräcklig info direkt 

från FM. 




2008-03-06 85

Värderingar 

Betydligt bättre jämställdhetsarbete! 

Försvarsmaktens verksamhet 

präglas av samma värderingar 

som samhället i övrigt 

Försvarsmakten arbetar aktivt för 

ökad jämställdhet mellan könen 

Försvarsmakten är en arbetsplats 

för alla (oavsett kön, sexuell 

läggning eller kulturell bakgrund) 

28% 

(27%) 

28% 

(37%) 

35% 

(41%) 

34% 

(2006: 32%) 

(2004: 23%) 

41% 

(2006: 30%) 

(2004: 33%) 

38% 

(2006: 34%) 

(2004: 32%) 

-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 


Snitt 

3.1 

(3.1) 

3.2 

(2.9) 

3.1 

(2.9) 

Värderingar 





delfrågorna inom 

faktorn Värderingar. 

Jämfört med tidigare 

år har upplevelsen av 

jämställdhetsarbetet 

inom FM kraftigt 

förbättrats, efter att 

ha sjunkit under 

många år. 

Även uppfattningen 

om att FM är en 

arbetsplats för alla får 

nu högre betyg. 

Yngre är mer positiva 

till både jämställdhet 

och att FM är en 

arbetsplats för alla, 

och killar har en 

högre tanke om 

jämställdheten än 

tjejer. 




2008-03-06 86

Vad kan ha påverkat förbättringen i 

inställning till jämställdhet? 

• En fråga från FM har varit om vi kan se om informationen påverkar förbättringen i 

attityden till jämställdhet inom Försvarsmakten 

– Genom att jämföra vad de positiva ser och läser om Försvarsmakten förra året jämfört 

med nu kan vi inte hitta några större skillnader mellan åren – det är ungefär samma 

informationskanaler som används av de positiva detta år som förra året (även totalt 

sett är det ju ungefär samma informationskanaler som nämns) 

– Under förra året var det dock FÄRRE av de positiva till jämställdheten inom FM som 

spontant nämnde media, medan det detta år är fler som spontant läser media – speglar 

händelser i FM under 2006 som synts i media och som påverkat resultaten negativt 

• Gruppen har heller inte ändrats i någon större utsträckning när det gäller 

sammansättning, men bland 25-34-åringar har betygen förbättrats mest 

– Fortfarande fler av männen som är positiva till jämställdheten (2/3 av de positiva är 

män), men både männen och kvinnorna tycker att jämställdheten har förbättrats 

jämfört med förra året. 

– Också fortfarande fler av de yngre som är positiva till jämställdheten. Bland de yngre 

upp till 25 år ligger andelen positiva kvar på en hög och jämn nivå sedan förra året – 

det är istället i ålderskategorin 25-34 år som betyget förbättrats mest. Även åldrarna 

35-54 år och 65+ ger högre betyg till jämställdheten detta år. 

– Geografiskt ser vi också att jämställdhetsbetygen förbättrats bland boende i alla typer 

av städer och orter, medan befolkningen på landsbygden ligger kvar på samma nivå 

som förra året. 

2008-03-06 87

Karaktärstyper baserat på förtroende och kunskap

Fyra karaktärstyper – där andelen 

supportrar minskar något 

Kunskap 

Stor 

Neutral/ 

liten 

Förtroende 


9% 

(2006: 8%) 

(2004: 7%) 

37% 

(2006: 42%) 

(2004: 28%) 

6% 

(2006: 5%) 

(2004: 6%) 


48% 

(2006: 45%) 

(2004: 59%) 


Inom parentes jämförelsevärden från externa attitydundersökningar 2004/2006 

Karaktärstyper 


befolkningen fördelar 

sig utifrån två viktiga 

karaktäristika; 

förtroende för FM 

respektive kunskap om 

FM. 

Personer som svarat 4- 

5 på den 5-gradiga 

skalan anses ha ett 

stort förtroende/hög 

kunskap, medan övriga 

(som svarat 1-3) anses 

ha lägre förtroende/ 

kunskap. 

Bilden visar att 9% av 

befolkningen är 

anhängare, vilket 

innebär att andelen 

fortsätter öka något. 

Andelen supportrar 

minskar något jämfört 

med 2006, till förmån 

för tvivlarna. 

2008-03-06 89

Vad tycker de olika typerna? 

Anhängaren Skeptikern Supportern Tvivlaren 

Ansvar/Pålitlighet 76 53 69 52 

Resultat/Effektivitet 73 49 63 49 

Meriterande och attraktiv som 

arbetsgivare 76 55 66 54 

Förmåga/Kompetens/Utrustning 67 43 63 48 

Image 67 48 58 44 

Värderingar 69 48 59 46 

Synlighet 59 43 48 41 

Information 59 41 47 36 

Förtroende 79 47 75 46 

Omtyckt 81 56 73 52 

Motivation/Intresse 56 39 26 20 


Tabellen visar hur de olika 

karaktärstyperna betygsätter 

olika delar av FM. 

Överlag är anhängarna de 

som är mest nöjda, det 

gäller alla områden. 

Supportern har ungefär 

lika högt förtroende för FM 

som anhängaren, men ger 

lägre betyg på flera olika 

delområden. Framför allt 

har supportern ingen 

motivation att göra vpl, 

utlandstjänstgöring eller 

att arbeta inom FM. Man 

bedömer också sitt eget 

intresse som lågt. 

Skeptikern, som generellt 

sett är kritisk till många 

delområden och har ett 

relativt lågt förtroende för 

FM men stor kunskap, har 

dock en högre motivation 

och större intresse av FM. 

Tvivlaren med lågt 

förtroende och låg 

kunskap är kritisk till alla 

delar och har låg 

motivation och litet 

intresse för FM. 

2008-03-06 90

Effekten av kunskap och förtroende 

Sveriges 

befolkning 

Stor kunskap 

15% 

Liten kunskap 

85% 

Högt förtroende 

60% 


40% 

Högt förtroende 

45% 


55% 

Värnplikt 

80% 

OBS 

litet antal 

73% 

31% 

17% 

Intresse för… 

Arbete 

inom FM 

44% 

19% 

13% 

8% 

Utlandstjänst 

42% 

23% 

12% 

6% 

2008-03-06 91

Vad särskiljer de olika typerna? 


• Större andel män (77%) 

• Fler högutbildade (universitet/högskola) (44%) 

• Högre andel som gjort vpl eller civilplikt 

• Högre andel som arbetar (78%) 

• Fler medlemmar i HV eller frivilligorganisation 

(12%) 

• Fler i storstadsregioner eller medelstora städer 

• Högre intresse för försvarsfrågor och fler som 

har mycket kontakt med FM, framför allt 

genom infomtrl, mil.se, besöksdagar, ÖBs 

nyhetsbrev 


• Större andel kvinnor 

• Lägre intresse för försvarsfrågor 

• Större andel unga (

En mer positiv bild om vi ser till allmänhetens 

egenupplevda kunskapsbehov 

Tillräcklig 

Den kunskap 

jag behöver 

Neutral/ 

otillräcklig 

Förtroende 

Stort Neutralt/litet 

20% 

(22%) 

20% 

(18%) 


26% 

(28%) 

34% 

(32%) 


Inom parentes jämförelsevärden från extern attitydundersökning 2006 


Om man istället för att 

värdera den konkreta 

kunskapsnivån ber 

befolkningen att ta 

ställning till om 

huruvida de har den 

kunskap de behöver om 

FM, förbättras bilden. 

Detta är relevant 

eftersom 

kunskapsnivån är 

mycket svår att höja 

om inte intresset finns 

hos mottagarna. 

Här kan vi se att 34% 

av befolkningen anser 

att de har otillräcklig 

kunskap och litet 



Bilden visar att 

befolkningen fördelar 

sig mer jämnt utifrån 

dessa karaktäristika, 

med ca 20-30% i 

vardera gruppering. De 

omflyttningar som skett 

sedan 2006 beror 

framför allt på minskat 


Försvarsmakten i stort. 

2008-03-06 93

Måluppföljning

Övergripande mål 

• De övergripande målsättningarna är: 

ST OR 

KUNSKAP 

LIT EN 

KUNSKAP 

Hösten 2004 Hösten 2006 Hösten 2008 

ST OR T 

FÖRTROENDE 

A Anh nhängaren 

nh nhängaren ängaren 

28% 

28% 

Supportern 

Supportern 

LIT ET 

FÖ RTROENDE 

7% 7% 

6% 

6% 

Skeptikern 

Skeptikern 

59% 

59% 

Tvivlaren 

Tvivlaren 

ST OR 

KUNSKAP 

LIT EN 

KUNSKAP 

ST OR T 

FÖRTROENDE 

A Anh nhängaren 

nh nhängaren ängaren 

28% 29% 28% 

Supportern 

Supportern 

LIT ET 

FÖ RTROENDE 

7% 11% 7% 

6% 9% 6% 

Skeptikern 

Skeptikern 

59% 51% 59% 

Tvivlaren 

Tvivlaren 

ST OR 

KUNSKAP 

LIT EN 

KUNSKAP 

ST ORT 

FÖRTROENDE 

AAnhängaren A Anh nh nhängaren ängaren 

28% 30% 28% 

Supportern 

Supportern 

LIT ET 

FÖ RTROENDE 

7% 20% 7% 

6% 15% 6% 

Skeptikern 

Skeptikern 

59% 35% 59% 

Tvivlaren Tvivlaren 

Tvivlaren 

2008-03-06 95

Vilka är Kunskapskampanjens mål? 

• Kunskapsmål 

– 35% av allmänheten ska tycka att de har god 

kunskap om Försvarsmaktens totala verksamhet 

– 40% ska ha förståelse för varför Försvarsmakten 

deltar i internationella insatser 

• Attitydmål 

– 50% av allmänheten ska känna stort förtroende 

för hur Försvarsmakten löser sina uppgifter 

– 40% av allmänheten ska ha en positiv bild av 

Försvarsmakten utifrån den information man får 

direkt från Försvarsmakten 

– 40% av ungdomar ska vara motiverade att göra 

värnplikten 

– 35% av ungdomar ska uppfatta Försvarsmakten 

som en attraktiv arbetsgivare 

2008-03-06 96

Andelen supportrar minskar något 

Allmänheten 

Kunskap 

Stor 

Neutral/ 

liten 

Förtroende 


9% 

(2006: 8%) 

(2004: 7%) 

37% 

(2006: 42%) 

(2004: 28%) 

6% 

(2006: 5%) 

(2004: 6%) 


48% 

(2006: 45%) 

(2004: 59%) 


Inom parentes jämförelsevärden från externa attitydundersökningar 2004/2006 

ST OR 

KUNSKAP 

LIT EN 

KUNSKAP 

ST OR 

KUNSKAP 

LIT EN 

KUNSKAP 

Mål hösten 2006 

ST OR T 

FÖRTROENDE 

7% 11% 7% 

6% 9% 6% 

AAnhängaren A Anh nh nhängaren ängaren Skeptikern 

Skeptikern 

28% 29% 28% 

Supportern 

Suppo rtern 

ST OR T 

FÖRTROENDE 

7% 20% 7% 

6% 15% 6% 


Skeptikern 

28% 30% 28% 

Supportern 

Suppo rtern 

LITET 

FÖ RTROENDE 

59% 51% 59 % 

Tvivlaren T Tvivlaren vivlaren 


LITET 

FÖ RTROENDE 

59% 35% 59 % 


2008-03-06 97

Fördelning sett till allmänhetens 

egenupplevda kunskapsbehov 

Tillräcklig 

Den kunskap 

jag behöver 

Neutral/ 

otillräcklig 

Förtroende 

Stort Neutralt/litet 

20% 

(22%) 

26% 

(28%) 

20% 

(18%) 


34% 

(32%) 


Inom parentes jämförelsevärden från extern attitydundersökning 2006 

ST OR 

KUNSKAP 

LIT EN 

KUNSKAP 

ST OR 

KUNSKAP 

LIT EN 

KUNSKAP 


ST OR T 

FÖRTROENDE 

7% 11% 7% 

6% 9% 6% 


Skeptikern 

28% 29% 28% 

Supportern 

Suppo rtern 

ST OR T 

FÖRTROENDE 

7% 20% 7% 

6% 15% 6% 


Skeptikern 

28% 30% 28% 

Supportern 

Suppo rtern 

LITET 

FÖ RTROENDE 

59% 51% 59 % 



LITET 

FÖ RTROENDE 

59% 35% 59 % 


2008-03-06 98


Kunskapsmålen 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

13% 

13% 

15% 

35% 

63% 

66% 

63% 

40% 

Kunskap om Försvarsmaktens verksamhet Förståelse för varför FM deltar i internationella 

insatser 

Extern 


2004 

Kunskapsmål 


Tracking 

maj-juni 

2006 

Kunskapsmål 

Grafen visar vilken 

kunskap som den 

svenska 

befolkningen anser 

att de har om FMs 

verksamhet. 15% 

anser att de har 

stor kunskap, vilket 

innebär att det 

fortfarande är en bit 

kvar till målet på 

35%. Andelen som 

har stor kunskap 

har ökat något 

jämfört med 2004 

och 2006. 

Det är dock många 

som har förståelse 

för varför FM deltar 

i internationella 

insatser – knappt 

2/3-delar har stor 

förståelse för detta 

– vilket innebär att 

målet är överträffat 

med råge. Andelen 

har sjunkit något 

jämfört med förra 

året. 

2008-03-06 99


Attitydmålen 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

35% 

50% 

47% 

50% 

Förtroende för hur Försvarsmakten löser sina 

uppgifter 

Extern 


2004 

Attitydmål 

21% 


35% 

39% 

40% 

Positiv bild av Försvarsmakten utifrån den 

information man får direkt från Försvarsmakten 

Undersökning kring 

FMs informationskanaler 

2005 

Allmänheten 

Attitydmål 


den svenska 

befolkningens 

förtroende för FM, 

och vilken bild man 

får utifrån 

information direkt 

från FM. 

Förtroendet för FM 

har sjunkit något till 

47%, vilket innebär 

att målet på 50% 

inte riktigt uppnås 

detta tillfälle. 

39% av 

befolkningen tycker 

att man får en 

positiv bild av FM 

utifrån den 

information man får 

direkt från 

Försvarsmakten, 

därmed uppnås 

nästan målet på 

40%. 

2008-03-06 100


Attitydmålen 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

41% 

40% 

33% 33% 

30% 

23% 

41% 

35% 

Motiverad att göra värnplikten Tycker att Försvarsmakten är en attraktiv 

arbetsgivare 


2006 

Killar 44% (47%) 

Tjejer 14% (12%) 

Attitydmål 


Ungdomar 


Killar 40% (36%) 

Tjejer 43% (28%) 


2006 

Attitydmål 


ungdomarnas motivation att 

göra värnplikten och 

inställning till FM som 

arbetsgivare. Motivationen 

att göra vpl fortsätter att 

sjunka och ligger därmed 

under målsättningen. Det 

skiljer sig dock mellan killar 

och tjejer. Bland killarna är 

44% motiverade att göra 

vpl. 

Andelen ungdomar som 

anser att FM är en attraktiv 

arbetsgivare har ökat till 

41%. Den skillnad vi tidigare 

sett mellan killar och tjejer 

är nu bortraderad, och för 

både unga killar och tjejer 

anser ca 40% att FM är en 

attraktiv arbetsgivare. 

Uppdelat ser vi dock att 

tjejerna har en stor andel 

4:or, dvs en svagare positiv 

bedömning, medan killarnas 

andel är mer jämnt fördelad 

mellan 4:or och 5:or. 

Jämfört med andra 

arbetsgivare kan vi se att 

skolan, SIDA och TV4 är mer 

populära bland tjejer än 

bland killar, medan Ericsson 

attraherar flest killar. För FM, 

polisen och 

räddningstjänsten är 

skillnaderna små. 

2008-03-06 101

Mer om 15-25 åringar och deras inställning till… 

-lumpen 

- aspirantutbildningen 

- officersyrket 

- utlandstjänstgöring


• 20-30% av ungdomar är intresserade av lumpen, 

aspirantutbildning, officersyrket eller utlandstjänstgöring 

– Högst för lumpen, och lägst för utlandstjänstgöring totalt sett och 

bland killarna 

– Bland tjejerna är dock intresset för aspirantutbildning störst, och lägst 

för lumpen! 

– Större intresse bland killar än bland tjejer generellt, framför allt för lumpen 

• 30-52% av ungdomarna tror att deras anhöriga skulle vara 

positiva till dessa utbildningar/yrken 

– Även där högst för lumpen, och lägst för utlandstjänstgöring 

– Killar tror i högre utsträckning än tjejer att föräldrarna skulle vara 

positiva (bortsett från utlandstjänstgöring där det inte skiljer mellan 

tjejer och killar) 

• Enligt föräldrarna själva säger 52-76% att de skulle vara 

positiva till dessa utbildningar/yrken för sina ungdomar 

– Samma mönster, där lumpen är mest attraktivt 

– Mammor är mer positiva till officersyrket och utlandstjänstgöring än 

pappor, men i övrigt är det inga skillnader mellan mammor och pappor 

– Mer positiv om man har en kille än om man har en tjej - bortsett från 

officersyrket, där det inte skiljer mellan killar/tjejer) 

• Det största anledningen till att man gör lumpen är att det är en 

bra erfarenhet för civila utbildningar och arbeten 

– Bland tjejerna är också utmaningen och viljan att tjäna Sverige stor 

– Bland killarna är det också grupptrycket, plikten, disciplin & träning 

samt möjligheten att bli officer som anges som skäl 

• Hälften av 15-25 åringar som inte gjort lumpen anger 

ovilja/ointresse som skäl 

2008-03-06 103

Hälften av 15-25 åringar som inte gjort 

lumpen anger ovilja/ointresse som skäl 

Varför gjorde du inte lumpen (eller varför kommer du inte att göra lumpen)? 

Ville inte 

Annat 

Blev inte kallad till mönstring 

Vet ej/vill ej svara 

Har mönstrat och ville göra lumpen, men fick inte 

Allergier, sjukdom etc 

Studier istället 

Arbete istället 

För ung ännu 

Fick barn 


Förlorade för mycket pengar 

14% 

10% 

8% 

6% 

5% 

4% 

3% 

3% 

2% 

2% 

2% 

47% 

”Behövde inte.” 

”Bodde tidigare utomlands.” 

”Fanns inte där just då men skulle kunna tänka 

mig det nu.” 

”Fick inte tjänsten jag ville.” 

”Funderade på att göra men annat kom emellan, 

så det blev inte av.” 

”För att jag inte satsar på en karriär inom det.” 

”Ingen har gett mig möjlighet.” 

”Jag blev kallad men behövde inte mönstra och 

fick inte göra lumpen.” 

”Jag är inte den typen som vill t ex sova tätt 

med andra osv.” 

”Jobbigt.” 

”Kommer inte klara av det.” 

”Mönstrade, fick inte och ville inte.” 

”Orkar inte.” 

”Tanken fanns men blev inte av.” 

”Tog det inte på allvar men ångrar mig.” 

”Tror inte på det över huvudtaget.” 

”Visste/vet inte om det är obligatoriskt.” 

”Är ingen morgonmänniska.” 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Varför inte 

lumpen? 

Bilden visar de 

anledningar som 15-25åringar 

nämner som 

skäl till varför de inte 

gjort lumpen (eller inte 

kommer att göra 

lumpen). 

Den största anledningen 

är att man inte vill eller 

inte är intresserad. 10% 

har heller inte blivit 

kallade till mönstring, 

medan 6% har 

mönstrat men inte fått 

göra lumpen. 

På nästa sida ser vi att 

anledningarna skiljer sig 

lite mellan killar och 

tjejer. 

2008-03-06 104

Ointresse vanligaste skälet både bland 

killar och tjejer som inte gjort lumpen 

Varför gjorde du inte lumpen (eller varför kommer du inte att göra lumpen)? 

Ville inte 

Annat 

Blev inte kallad till mönstring 


Har mönstrat, ville göra lumpen, men fick inte 

Allergier, sjukdom etc 

Studier istället 

Arbete istället 

För ung ännu 

Fick barn 


Förlorade för mycket pengar 

3% 

12% 

15% 

4% 

10% 

10% 

4% 

8% 

4% 

3% 

4% 

6% 

1% 

5% 

2% 

4% 

3% 

1% 

4% 

13% 

45% 

48% 

Killar 

Tjejer 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Varför inte 

lumpen? 



nämner som 

skäl till varför de inte 

gjort lumpen (eller inte 

kommer att göra 

lumpen) – uppdelat på 

killar och tjejer. 

Bland killarna är det 

vanligare att nämna 

skäl såsom att man 

mönstrat och ville göra 

lumpen men inte fick, 

allergier/sjukdom och 

att man fick arbete 

istället. 

Bland tjejerna är det 

istället vanligare att 

man nämner att man 

inte blivit kallad till 

mönstring, att man inte 

vet och att man fått 

barn. 

2008-03-06 105

Bra erfarenhet för civil utbildning eller civila 

jobb största skälet till att göra lumpen bland 

15-25 åringar 

Varför gjorde du lumpen (eller varför kommer du att göra lumpen)? 

Bra erfarenhet för annan civ utbildn/civ jobb i Sverige 

Utmaning/spännande 

Annat 

Tjäna Sverige 

Mina kompisar/föräldrar tyckte att jag skulle göra det 

En kul grej 

Var tvungen 

Ville skaffa internationell erfarenhet genom lumpen 


Disciplin 

Ville fortsätta till officersutbildning, ville bli soldat/officer 

Gemenskap 

Tid att fundera vad jag ville göra i framtiden 

Bra träning 

15% 

14% 

10% 

9% 

9% 

8% 

7% 

5% 

5% 

4% 

4% 

2% 

2% 

33% 

”Bra grej att göra, har vetat ända sen jag var 

liten att jag vill göra lumpen.” 

”Det krävs för mitt arbete.” 

”Ingen tvekan.” 

”Inte gammal nog.” 

”Intressant och bra är intresserad.” 

”Jag vill kunna hantera vapen och rädda 

människor.” 

”Jag ville prova lumpen.” 

”Principsak.” 

”Tyckte att det verkade vettigt.” 

”Vapenintresse, ville prova på någonting nytt.” 

”Ville, jag var och mönstrade.” 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Varför lumpen? 



nämner som 

skäl till varför de gjort 

lumpen (eller kommer 

att göra lumpen). 

Den största anledningen 

är att man tycker att 

lumpen är en bra 

erfarenhet för annan 

civil utbildning eller 

civila jobb i Sverige 

(33%). 

15% nämner också 

utmaningen och att det 

är spännande som skäl 

till varför de gör 

lumpen, medan 10% 

säger att de vill göra 

det för landet. 

2008-03-06 106

Utmaningen och viljan att tjäna Sverige starkare bland 

tjejer – grupptrycket, plikten, disciplin och träning samt 

möjligheten att bli officer vanligare bland killar 

Varför gjorde du lumpen (eller varför kommer du att göra lumpen)? 

Bra erfarenhet för annan civ utbildn/civ jobb i Sverige 

Utmaning/spännande 

Annat 

Tjäna Sverige 

Mina kompisar/föräldrar tyckte att jag skulle göra det 

En kul grej 

Var tvungen 

Ville skaffa internationell erfarenhet genom lumpen 


Disciplin 

Ville fortsätta till officersutbildning, ville bli soldat/officer 

Gemenskap 

Tid att fundera vad jag ville göra i framtiden 

Bra träning 

11% 

15% 

10% 

6% 

11% 

8% 

13% 

10% 

6% 

13% 

7% 

6% 

5% 

5% 

3% 

3% 

26% 

32% 

40% 

37% 

Killar 

Tjejer 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

Varför lumpen? 



nämner som 

skäl till varför de gjort 

lumpen (eller kommer 

att göra lumpen) – 

uppdelat på killar och 

tjejer. 

Bland killarna är det 

vanligare att nämna 

skäl såsom att 

kompisar/föräldrar 

tyckte att de skulle göra 

det, att man var 

tvungen, disciplin etc. 

Det är endast killar som 

nämner officersutbildning 

som skäl till 

lumpen, inga tjejer. 

Tjejerna nämner istället 

i högre utsträckning 

utmaningen och viljan 

att tjäna Sverige, 

liksom möjligheten att 

skaffa internationell 

erfarenhet genom 

lumpen. 

2008-03-06 107

Sammanfattning av andel positiva till olika 

utbildningar och yrken 

Anhöriga 

Ungdomar 

tror om 

anhöriga 

Ungdomar 

Lumpen 76% 52% 30% 

Aspirantutbildning 

67% 

44% 

(av ej gjort vpl) 

27% 


Officersyrket 61% 34% 22% 

Utlandstjänstgöring 

52% 30% 20% 

Tabellen visar andel positiva till eller intresserade av olika utbildningar/yrken, exempelvis är 51% av anhöriga 

positiva till officersyrket för sina barn, medan bara 34% av ungdomarna tror att deras anhöriga är positiva. 

22% av ungdomarna är själva intresserade av officersyrket. 

2008-03-06 108


Aspirantutbildningen lockar fler 

tjejer än lumpen 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

30% 

Stor skillnad 

i intresse för 

lumpen 

mellan killar 

och tjejer 

44% 

14% 

Intresserade av… 

33% 

27% 

22% 

Lockar fler 

tjejer än 

lumpen 

25% 25% 

22% 

20% 

18% 

15% 

Lumpen Aspirantutbildning Officersyrket Utlandstjänstgöring 

Totalt Killar Tjejer 

Ungdomar 


Ungdomarnas 

intresse 


ungdomarnas motivation att 

göra lumpen, samt intresse 

för aspirantutbildning, 

officersyrket och 

utlandstjänstgöring. 

Resultaten visar totalsiffror 

samt uppdelningar på killar 

och tjejer. 

För lumpen är skillnaden i 

intresse stor mellan killar 

och tjejer. 

För aspirantutbildningen är 

skillnaden mindre. En 

tredjedel av killar som inte 

gjort eller kommer att göra 

lumpen skulle kunna vara 

intresserade av en 

aspirantutbildning. Bland 

tjejerna är 22% 

intresserade, och intresset 

för den här utbildningen är 

större än för lumpen bland 

tjejerna. 

Ca en fjärdedel av killar är 

intresserade av officersyrket 

och utlandstjänstgöring, 

medan 15-18% av tjejerna 

är intresserade. För båda 

dessa yrken är alltså 

tjejernas intresse större än 

för lumpen. 

2008-03-06 109

Fler killar än tjejer är positiva till lumpen – 

fler också bland föräldrar som har killar 

Anhöriga 

Lumpen 76% 

Pappor 78% 

Mammor 74% 

Har en kille 81% 

Har en tjej 70% 

Tabellen visar andel positiva till eller intresserade av lumpen. 

Ungdomar 

tror om 

anhöriga 

52% 

Killar 61% 

Tjejer 42% 

Ungdomar 

30% 

Killar 44% 

Tjejer 14% 

76% av anhöriga är positiva till lumpen för sina barn (fler bland dem som har en kille), medan bara 52% av 

ungdomarna tror att deras anhöriga är positiva (killarna tror i högre utsträckning att deras anhöriga är positiva). 

30% av ungdomar 15-20 år är själva motiverade att göra lumpen – betydligt fler bland killar. 

2008-03-06 110

Aspirantutbildningen lockar flest killar, men 

bland tjejerna är den här utbildningen mer 

lockande än lumpen 


Anhöriga 

67% 

Pappor 65% 

Mammor 68% 



Ungdomar 

tror om 

anhöriga 

44% 

Killar 48% 

Tjejer 41% 


Ungdomar 

27% 

Killar 33% 

Tjejer 22% 


Tabellen visar andel positiva till eller intresserade av en aspirantutbildning på 6 månader som förberedelse för en 

framtida officersutbildning. 

67% av anhöriga är positiva till en aspirantutbildning för sina barn (lite fler bland dem som har en kille), medan 

bara 44% av ungdomarna tror att deras anhöriga är positiva (killarna tror i lite högre utsträckning att deras 

anhöriga är positiva). 27% av ungdomar 15-25 år är själva intresserade av aspirantutbildningen – fler bland killar. 

2008-03-06 111

Mammor mer positiva till officersyrket än 

pappor, och relativt liten skillnad mellan 

killar och tjejer 

Officersyrket 

Anhöriga 

61% 

Pappor 56% 

Mammor 68% 



Tabellen visar andel positiva till eller intresserade av officersyrket. 

Ungdomar 

tror om 

anhöriga 

34% 

Killar 40% 

Tjejer 28% 

Ungdomar 

22% 

Killar 25% 

Tjejer 18% 

61% av anhöriga är positiva till officersyrket för sina barn (fler bland mammor), medan bara 34% av ungdomarna 

tror att deras anhöriga är positiva (killarna tror i högre utsträckning att deras anhöriga är positiva). 

22% av ungdomar 15-25 år är själva intresserade av officersyrket – fler bland killar. 

2008-03-06 112

Killar lite mer positiva till utlandstjänst – 

och mammor till att deras söner ska åka 


Anhöriga 

52% 

Pappor 48% 

Mammor 57% 



Tabellen visar andel positiva till eller intresserade av utlandstjänstgöring. 

Ungdomar 

tror om 

anhöriga 

30% 

Killar 27% 

Tjejer 32% 

Ungdomar 

20% 

Killar 25% 

Tjejer 15% 

52% av anhöriga är positiva till utlandstjänstgöring för sina barn (fler bland mammor och dem som har en kille), 

medan bara 30% av ungdomarna tror att deras anhöriga är positiva. 20% av ungdomar 15-25 år är själva 

intresserade av utlandstjänstgöring – fler bland killar. 

2008-03-06 113

Sammanfattning av skillnader mellan 

killar/tjejer och mammor/pappor 

Anhöriga 

Ungdomar 

tror om 

anhöriga 

Ungdomar 

Lumpen 76% 52% 30% 


27% 

(av Fler ej positiva gjort vpl) 

bland killarna 

Officersyrket har en 61% kille än om tjänstgöring 34% där 22% 


Mammor mer 

positiva till 

officersyrket och 

utlandstjänstgöring, 

i övrigt inga 

skillnader mellan 67% 

mammor och pappor 

Mer positiv om man 

man har en tjej - 

bortsett från 

officersyrket, där 

det inte skiljer 

mellan killar/tjejer) 

Killarna tror i 

högre utsträckning 

än tjejer att deras 

anhöriga 44% är 

(av positiva ej gjort vpl) 

(undantaget 

utlands- 

det inte skiljer 

mellan 

killar/tjejer) 

52% 30% 20% 

2008-03-06 114

Sammanfattning - Försvarsmakten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?