Kollektivavtal för finansieringsbranschen 1.11.2011 – 30.11.2013

FINANSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND RF
FACKFÖRBUNDET PRO RF
NORDEA UNION FINLAND RF
DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF
Kollektivavtal för finansieringsbranschen
1.11.2011 – 30.11.2013

INNEHÅLL
1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE ............................................................................................................ 5
§ 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde .............................................................................................. 5
2 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE ................................................................................................ 5
§ 2 Ingående av arbetsavtal ................................................................................................................. 5
§ 3 Arbetsavtal för viss tid .................................................................................................................... 5
§ 4 Rättigheter och skyldigheter ........................................................................................................... 5
§ 5 När anställningsförhållande upphör ................................................................................................ 5
3 ARBETSTID .................................................................................................................................. 6
§ 6 Ordinarie arbetstid ......................................................................................................................... 6
§ 7 Periodisering .................................................................................................................................. 6
§ 8 Individuell arbetstid ........................................................................................................................ 6
§ 9 Helgaftnar ...................................................................................................................................... 7
§ 10 Fridagar ....................................................................................................................................... 7
§ 11 Måltider ........................................................................................................................................ 7
§ 12 Övertidsarbete ............................................................................................................................. 7
§ 13 Kvälls- och nattillägg .................................................................................................................... 7
§ 14 Skiftarbetstillägg ........................................................................................................................... 7
§ 15 Ersättning för beredskap .............................................................................................................. 8
§ 16 Ersättning för utryckning............................................................................................................... 8
§ 17 Ersättning för telefonkonsultation ................................................................................................. 8
4 LÖN .............................................................................................................................................. 8
§ 18 Löneform ...................................................................................................................................... 8
§ 19 Löneprinciper ............................................................................................................................... 8
§ 20 Svårighetsklassificering ................................................................................................................ 9
§ 21 Ändrad svårighetskategori ............................................................................................................ 9
§ 22 Del som överstiger minimilönen i en svårighetskategori då svårighetskategorin höjs ................. 10
§ 23 Tillfälligt ändrad svårighetskategori ............................................................................................ 10
§ 24 Minimilöner ................................................................................................................................ 10
5 SEMESTER ................................................................................................................................ 10
§ 25 Semester ................................................................................................................................... 10
§ 26 Semesterpremie ......................................................................................................................... 10
§ 27 Sabbatssemester ....................................................................................................................... 11
6 FRÅNVARO ................................................................................................................................ 11
§ 28 Barns födelse ............................................................................................................................. 11
2 (97)
Julkinen

§ 29 Sjukdom ..................................................................................................................................... 11
§ 30 Läkarundersökningar ................................................................................................................. 11
§ 31 Kort tillfällig frånvaro ................................................................................................................... 12
7 RESOR ....................................................................................................................................... 12
§ 32 Resekostnader ........................................................................................................................... 12
8 FÖRSÄKRINGAR OCH PENSION ............................................................................................. 12
§ 33 Grupplivförsäkring ...................................................................................................................... 12
§ 34 Pensionsförmåner ...................................................................................................................... 12
9 FÖRHANDLINGSORDNING ....................................................................................................... 13
§ 35 Sammankomster på arbetsplatsen ............................................................................................. 13
§ 36 Förtroendeman och kontaktperson ............................................................................................. 13
§ 37 Utbildning ................................................................................................................................... 13
§ 38 Avgörande av meningsskiljaktigheter ......................................................................................... 13
§ 39 Fredsplikt ................................................................................................................................... 13
10 VISSA BESTÄMMELSER ....................................................................................................... 13
§ 40 Lokala avtal ................................................................................................................................ 13
§ 41 Inkassering av medlemsavgifter ................................................................................................. 14
§ 42 Framläggningsplikt ..................................................................................................................... 14
§ 43 Giltighetstid ................................................................................................................................ 14
BILAGA 1 TILLÄMPNING AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR FINANSIERINGSBRANSCHEN .............. 15
BILAGA 2 AVTAL FÖR TJÄNSTEMÄN I CHEFSSTÄLLNING ........................................................... 16
BILAGA 3 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR TIMAVLÖNADE ..................................................... 18
BILAGA 4 MODELL FÖR ARBETSAVTAL......................................................................................... 20
BILAGA 5 AVTAL I DE ENSKILDA BANKERNA OM ARBETSTIDER OCH SPECIELLA
ARBETSPLATSER ............................................................................................................................ 22
BILAGA 6 AVTAL OM ARBETSTIDSARRANGEMANG FÖR INTERNATIONELLA
BETALNINGSSYSTEM...................................................................................................................... 23
BILAGA 7 INDIVIDUELL ARBETSTID ............................................................................................... 24
BILAGA 8 PROTOKOLL OM LÖNESAMTAL ..................................................................................... 27
BILAGA 8 a FINANSIERINGSBRANSCHENS SVÅRIGHETSKLASSIFICERING .............................. 35
BILAGA 8 b ARBETSBESKRIVNING, FINANSIERINGSBRANSCHEN ............................................. 37
BILAGA 8 c BEDÖMNING AV KOMPETENS OCH PRESTATION VID LÖNESAMTAL ..................... 38
BILAGA 8 d SAMMANDRAG AV LÖNESAMTAL ............................................................................... 40
BILAGA 8 e FÖRETAGEN I § 12 I LÖNESAMTALSPROTOKOLLET ................................................ 42
BILAGA 9 MINIMILÖNER .................................................................................................................. 43
BILAGA 10 MODELLRESEREGLEMENTE ....................................................................................... 47
3 (97)
Julkinen

BILAGA 11 PROTOKOLL ÖVER BANKBRANSCHENS PENSIONSFÖRMÅNER ............................. 48
BILAGA 11 a TILLÄGGSPROTOKOLL OM PENSIONSFÖRMÅNER I BANKBRANSCHEN ............. 50
BILAGA 12 FÖRTROENDEMANNAAVTAL ....................................................................................... 52
BILAGA 12 a AVTAL OM KONTAKTPERSON I FINANSIERINGSBRANSCHEN .............................. 61
BILAGA 13 UTBILDNINGSAVTAL FÖR FINANSIERINGSBRANSCHEN .......................................... 65
BILAGA 14 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL ................................................................................. 66
BILAGA 14 a KOLLEKTIVAVTALSBESTÄMMELSE OM SAMPO BANKS FÖRETAGSSPECIFIKA
KOLLEKTIVAVTAL ............................................................................................................................ 73
BILAGA 15 KOLLEKTIVAVTAL FÖR STÄDARE ............................................................................... 74
MODELL FÖR SYSSELSÄTTNINGS- OCH OMSTÄLLNINGSSKYDDSÅTGÄRDER ........................ 77
PROTOKOLL ÖVER FÖRNYANDE AV TEXTER 1.6.1995 ............................................................... 79
ÖVERFÖRDA BESTÄMMELSER 1.6.1995 ....................................................................................... 80
HELPDESK-AVTAL ........................................................................................................................... 81
AVTAL OM DISTANSARBETE OCH OM HUR ARBETSMILJÖN ARRANGERAS ............................ 82
MODELL FÖR AVTAL OM DISTANSARBETE .................................................................................. 84
SAMARBETSAVTAL FÖR FINANSIERINGSBRANSCHEN .............................................................. 86
4 (97)
Julkinen

KOLLEKTIVAVTAL FÖR FINANSIERINGSBRANSCHEN 1.11.2011 – 30.11.2013
1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE
§ 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde
1. Avtalet binder parternas medlemmar.
2. Avtalet tillämpas i banker, finansierings- och kreditkortsbolag och i företag nämnda
i bilaga 1.
3. Avtalet berör inte:
a. företagsledare
b. direktörer för affärsbanksfilialer
c. personalchefer
d. städare, gårdskarlar och övriga arbetstagare
e. sommarvikarier.
4. Avtalet för tjänstemän i chefsställning ingår som bilaga 2.
5. Avvikelser i fråga om timavlönades anställningsvillkor framgår av bilaga 3.
2 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
§ 2 Ingående av arbetsavtal
1. Arbetsavtal ingås skriftligt i början av anställningen enligt modell i bilaga 4.
2. Avtal om bättre villkor än i kollektivavtalet bör ingås skriftligt.
3. En prövotid på fyra månader inleder anställningen. När ett
visstidsanställnings¬förhållande är kortare än åtta månader är prövotiden hälften
av arbetsavtalets giltighetstid.
4. Förtroendemannen/kontaktpersonen kan bekanta sig med arbetsavtalet med
tjänstemannens samtycke.
§ 3 Arbetsavtal för viss tid
1. Arbetsavtalet är inte för viss tid ifall man inte uttryckligen kommit överens om att
det är för viss tid av motiverade skäl.
2. Grunden för att avtalet är för viss tid skall nämnas i arbetsavtalet.
3. Arbetsgivaren skall i god tid meddela vilken dag visstidsavtalet löper ut.
§ 4 Rättigheter och skyldigheter
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet.
2. Tjänstemannen skall utföra sitt arbete omsorgsfullt.
3. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar.
§ 5 När anställningsförhållande upphör
1. Tjänstemannens uppsägningstid är
a. 14 dagar när anställningen pågått högst 5 år
b. 1 månad när anställningen pågått över 5 år.
2. Arbetsgivarens uppsägningstid är
a. 14 dagar när anställningen pågått högst 1 år
5 (97)
Julkinen

3 ARBETSTID
§ 6 Ordinarie arbetstid
§ 7 Periodisering
§ 8 Individuell arbetstid
b. 1 månad när anställningen pågått över 1 år - 4 år
c. 2 månader när anställningen pågått över 4 år - 8 år
d. 4 månader när anställningen pågått över 8 år - 12 år
e. 6 månader när anställningen pågått över 12 år.
3. Anställningen skall avslutas skriftligt eller på annat bevisligt sätt.
4. Innan varning ges har tjänstemannen rätt att bli hörd och att anlita
förtroendemannen/kontaktpersonen.
1. Ordinarie arbetstid på vardagar är 7 tim. – 7 tim. 40 min./dygn så att den är 37
tim./vecka.
2. Arbetstiden är sammanhängande; vid avtal på annat sätt avtalar man om en skälig
ersättning.
3. På kontor reserveras tillräckligt med ordinarie arbetstid efter stängningsdags.
4. Arbetsveckan börjar på måndag.
5. Lördagar, midsommarafton och julafton är lediga dagar.
6. Ordinarie lördagsarbete omfattas av arbetstidsprotokollet (bilaga 5).
7. Bilaga 6 gäller ordinarie arbetstid för internationella betalningssystem under
söckenhelgsveckor och deras ersättningar.
8. Oändamålsenligt korta arbetsskift skall undvikas. Arbetsskift som är kortare än
fyra timmar skall inte tillämpas, såvida inte arbetstagarens behov eller någon
annan grundad orsak förutsätter detta.
9. Då det förekommer variationer i när den ordinarie arbetstiden infaller ska det för
arbetet uppgöras en arbetsskiftsförteckning. Den ska skriftligen bringas till
tjänstemännens kännedom senast två veckor före den avsedda tidsperiodens
början. Efter detta får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med
tjänstemannens samtycke och av vägande skäl som hänför sig till
arbetstidsarrangemang.
1. Den ordinarie dygnsarbetstiden kan förlängas med högst en timme.
2. Den ordinarie veckoarbetstiden skall jämnas ut till 37 timmar inom 3 veckor.
3. Om permanent periodisering meddelas en månad i förväg, om tillfällig två veckor i
förväg.
4. Tjänstemannen och förtroendemannen/kontaktpersonen skall meddelas.
5. För periodiseringen skall göras upp ett arbetstidsschema som anger när arbetet
börjar och slutar.
1. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan avtala om individuell arbetstid.
2. Den avtalade individuella arbetstiden är i snitt högst 40 tim./vecka.
3. Maximiarbetstiden enligt arbetstidsschemat är 10 tim./dygn och 48 tim./vecka.
4. Arbetstiden skall jämnas ut till den avtalade genomsnittsarbetstiden inom 3
månader.
5. I specialfall kan man avtala om en utjämningsperiod på högst 12 månader.
6 (97)
Julkinen

§ 9 Helgaftnar
§ 10 Fridagar
§ 11 Måltider
§ 12 Övertidsarbete
6. Lönen bestäms enligt proportionen mellan den avtalade genomsnittliga arbetstiden
och arbetstiden i kollektivavtalets § 6.1.
7. Förbundens direktiv följs i fråga om individuell arbetstid (bilaga 7).
1. Ordinarie arbetstid på nyårsaftonen och skärtorsdagen är 5 timmar.
1. Den som är anställd årets första arbetsdag får två fridagar med lön.
2. Fridagarna ges förutsatt att personen arbetat under året.
3. Arbetstidsförkortningen ges som hela fridagar, om inte annat avtalas.
4. Tiden för ledigheten meddelas minst 2 veckor i förväg.
5. Fridagar som inte tagits ut ersätts med motsvarande penningbelopp.
1. Arbetsgivaren ordnar möjlighet för tjänsteman att inta lunch.
2. Lunchpausen är inte arbetstid.
3. När arbetstiden är minst 6 timmar är lunchpausen 20 minuter, om inte annat
avtalas.
4. Den som deltar i måltid betalar en avgift i enlighet med beskattningsvärdet.
1. Övertidsarbete är arbete utöver den ordinarie dygnsarbetstiden i kollektivavtalet.
2. Man kan låta utföra övertid med tjänstemannens medgivande inom de gränser
som lagen anger.
3. Tjänstemannen kan vägra utföra övertidsarbete av sakligt grundad orsak.
4. Övertidsersättningen är
a. på vardagar för de två första timmarna 50 % och för de därpå följande 100
%
b. på söndagar för de två första timmarna 150 % och för de därpå följande 200
%
5. Övertidsersättningen räknas ut på grundtimlönen för fulla kvartstimmar.
6. Grundtimlönen är tjänstemannens månadslön dividerad med 156.
7. Dygnsskifte sänker inte grunden för övertidsersättning.
8. Man kan avtala om att byta ut övertidsersättningen mot motsvarande ledig tid.
9. Övertidsersättningen betalas och ledig tid ges inom två månader, om inte annat
avtalas.
10. Arbete på lördag är övertidsarbete såvida inte arbetstidsprotokollet (bilaga 5)
föranleder annat.
§ 13 Kvälls- och nattillägg
§ 14 Skiftarbetstillägg
1. För ordinarie kvällsarbetstimmar kl. 17.30 – 23.00 betalas 22 % i kvällstillägg.
2. För ordinarie nattarbetstimmar kl. 23.00 – 07.00 betalas 30 % i nattillägg.
3. Tilläggen räknas ut på grundtimlönen för fulla kvartstimmar.
7 (97)
Julkinen

1. I skiftarbete avtalas på förhand om hur skiften avlöser varandra.
2. Skift som följer på varandra överlappar varandra med högst en timme eller så att
det är högst en timme mellan dem.
3. För ordinarie skiftarbetstimmar betalas
a. kvällstillägg 22 %
b. tillägg för nattskift 30 %
4. Tilläggen räknas ut på grundtimlönen för fulla kvartstimmar.
§ 15 Ersättning för beredskap
1. I beredskap skall man enligt avtal vara på en plats därifrån man kan kallas till
arbetet.
2. För beredskap betalas 50 % av grundtimlönen, dock minst grundtimlön för 2
timmar.
3. Man avtalar på förhand om hur lång tid beredskapen varar.
4. Beredskap räknas inte som arbetstid.
§ 16 Ersättning för utryckning
1. Till den som kallas till arbete av utryckningsnatur betalas utryckningsersättning.
2. En förutsättning för att utryckningsersättning skall betalas är att tjänstemannen
hunnit lämna arbetsplatsen.
3. Som ersättning för utryckning betalas grundtimlön för 4 timmar.
4. När utryckningsarbetet är övertidsarbete betalas övertidsersättning.
§ 17 Ersättning för telefonkonsultation
4 LÖN
§ 18 Löneform
§ 19 Löneprinciper
1. Till ADB-tjänsteman betalas ersättning för telefonkonsultation utom arbetstid.
2. Förutsättning är att saken kan skötas per telefon.
3. Ersättningen är grundtimlön för 3 timmar.
1. Lönen är månadslön
2. Lön för del av månad räknas ut så att månadslönen divideras och multipliceras
med antalet arbetsdagar.
3. De som arbetar mindre än 32 tim./vecka får timlön.
4. Timlönen för dem som arbetar mindre än 32 tim./vecka erhålls genom att
månadslönen divideras med talet 152.
1. Tjänstemannens lön bestäms individuellt med beaktande av arbetets
svårighetsgrad, tjänstemannens kompetens och arbetsprestation samt principen:
samma lön för samma eller med avseende på arbetets krav likvärdigt arbete.
Tjänstemannens minimilön bestäms på basis av svårighetsklassificeringen.
8 (97)
Julkinen

På koncern- och gruppnivå samt inom de i bilaga 8e nämnda företagen kan för varje
svårighetskategori uppgöras arbetsbeskrivningar som motsvarar kravnivån i respektive
kategori. Målet är att tjänsterna i samförstånd skall kunna inplaceras i
svårighetskategorierna.
Under anställningen bedöms förändringar i arbetets krav med hjälp av svårighetsklassificeringen
i kollektivavtalet, såvida inte annat avtalas på grupp- eller koncernnivå.
Om svårighetsklassificeringen kan avtalas på annat sätt på koncern- och gruppnivå
samt inom de i bilaga 8e nämnda företagen.
Tjänstemannens kompetens och prestation bedöms med hjälp av kollektivavtalets
bedömningsblankett, såvida inte annat avtalas på grupp- eller koncernnivå eller inom de
i bilaga 8e nämnda företagen.
Företaget besluter om lönepolitiken efter att lönepolitiken behandlats på koncern- eller
gruppnivå och diskuterats på företagsnivå samt gör personalen tillräckligt förtrogen med
lönepolitiken.
2. Följande faktorer inverkar på tjänstemannens lön:
- arbetsuppgifterna och förändringar i dem
- erfarenhet i arbetsuppgifterna
- deluppgifter som är mera krävande än huvuduppgiften
- kompetens
- ansvar
- arbetsprestation
3. Vid lönesättningen eftersträvas en lön som tjänstemännen upplever som rättvis
och sporrande.
§ 20 Svårighetsklassificering
1. Svårighetskategorin bestäms på basis av huvuduppgiften.
2. Arbetsgivaren meddelar tjänstemannen svårighetskategorin och huvuduppgiften
skriftligt.
3. Om svårighetsklassificeringen kan avtalas på annat sätt på grupp- och
koncernnivå samt inom de i bilaga 8e nämnda företagen enligt § 9 i
lönesamtalsprotokollet.
4. Svårighetsklassificeringen finns i bilaga 8a.
§ 21 Ändrad svårighetskategori
1. När huvuduppgiften ändras bestäms svårighetskategorin på nytt, varvid
lönehöjning verkställs från början av den månad som följer på ändringen av
huvuduppgiften. Övriga lönehöjningar till följd av att uppgiften blir mera krävande
verkställs i regel vid lönesamtal.
2. När en person söker sig till en huvuduppgift i en lägre svårighetskategori kan både
kategori och lön sänkas från början av följande månad.
9 (97)
Julkinen

3. När huvuduppgiften annars blir mindre krävande kan svårighetskategori och lön
sänkas från början av den fjärde månaden efter ändringen. Frågan tas upp med
förtroendemannen/kontaktpersonen.
4. Sänkt svårighetskategori minskar lönen i samma mån som minimilönen ändras.
§ 22 Del som överstiger minimilönen i en svårighetskategori då svårighetskategorin höjs
Då svårighetskategorin höjs till följande kategori bedöms vid samtal mellan chefen och
tjänstemannen huruvida den del som överstiger minimilönen skall bibehållas.
Lönehöjningen är minst 80 % av förändringen i minimilönen.
Förtroendemannen/kontaktpersonen har rätt att framföra sin uppfattning om frågan.
§ 23 Tillfälligt ändrad svårighetskategori
§ 24 Minimilöner
5 SEMESTER
§ 25 Semester
§ 26 Semesterpremie
1. En tillfällig sänkning av huvuduppgiftens krav ändrar varken lönen eller
svårighetskategorin.
2. När huvuduppgiften blir svårare i minst en månads tid betalas lön i enlighet med
den nya svårighetskategorin.
1. Minimilönerna i de olika svårighetskategorierna finns i bilaga 9.
2. I början av anställningsförhållandet kan man till tjänstemannen betala
praktikantlön, som är minst 90 % av minimilönen för uppgiften. Praktiktiden kan
vara högst ett år.
Protokollsanteckning:
Minimilönen på 90 % gäller praktiktid som börjar 1.1.2011 eller därefter.
1. Semester bestäms enligt semesterlagen.
2. Semester intjänas när anställningen vid kvalifikationsårets utgång varat
a. mindre än ett år, 2 vardagar/mån.
b. minst ett år, 2,5 vardagar/mån.
c. minst 10 år, 3 vardagar/mån.
d. före 31.3.1993 minst 15 år, 3,5 vardagar/mån.
3. Anställningstiden räknas som den sammanlagda tjänstgöringstiden i samma
arbetsgivargrupp.
4. Tjänstgöringstid före 1.6.1995 beaktas enligt de bestämmelser som gällde
31.5.1995.
5. Vintersemester ges samma kalenderår som sommarsemestern om inte annat
avtalats.
6. När anställningen upphör betalas semesterersättning enligt 2 stycket.
10 (97)
Julkinen

§ 27 Sabbatssemester
6 FRÅNVARO
§ 28 Barns födelse
§ 29 Sjukdom
1. Den som inleder semester får 50 % av den lagstadgade semesterlönen i
semesterpremie.
2. Semesterpremien betalas i samband med semesterlönen eller på sätt som
avtalats i företaget.
3. Semesterpremie betalas till den som efter semestern fortsätter med vårdledighet
eller värnplikt.
4. Semesterpremie betalas när anställningen upphör enbart till den som blir
pensionerad.
1. Tjänstemannen kan genom avtal spara sabbatssemester
a. semesterrätt som överstiger 24 dagar
b. ledig tid motsvarande semesterpremien för sparad semester
c. 2 fridagar (§ 10)
d. övertidsledigt.
2. Sabbatssemester hålls vid avtalad tidpunkt senast inom 5 år.
3. I förväg uppgörs en plan över hur ledigheten sparas och när sabbatssemestern
hålls.
4. På sabbatssemester tillämpas bestämmelserna i semesterlagen i tillämpliga delar.
5. Man avtalar närmare om verkställandet av sabbatssemester i de enskilda
företagen.
1. Moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet beviljas enligt lag.
2. Arbetsgivaren betalar full lön för 72 vardagars moderskaps- och adoptionsledighet.
3. Till tjänsteman som tar ut faderskapsledighet betalar arbetsgivaren full lön för
högst 6 vardagar. Bestämmelsen gäller faderskapsledighet som börjar 1.1.2010
eller senare.
4. Lön förutsätter 9 månaders anställning och avtal om att tjänstemannen återvänder
till arbetet.
1. Vid arbetsoförmåga på grund av olycksfall eller sjukdom får arbetstagaren sin lön i
samband med varje arbetsoförmåga för minst
a. 4 veckor när anställningen fortgått kortare tid än 3 år
b. 5 veckor när anställningen fortgått 3 - 5 år
c. 6 veckor när anställningen fortgått över 5 år.
2. Tjänstemannen skall utan dröjsmål meddela om arbetsoförmågan och hur länge
den förväntas pågå.
3. Tjänstemannen skall på begäran förete läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning.
4. När arbetsgivaren anvisar läkare betalar han också kostnaderna för intyget.
§ 30 Läkarundersökningar
1. Tjänstemannen har rätt att under ordinarie arbetstid
11 (97)
Julkinen

a. gå på läkarundersökning och laboratorie- eller röntgenundersökning i
samband med den
b. gå på fysikalisk vård som är nödvändig för upprätthållande av
arbetsförmågan
c. besöka tandläkare vid akut tandsjukdom
d. gå på kontroller i samband med graviditet
e. besöka läkarmottagning för att konstatera sjukdom hos invalidiserat eller
under 10 år gammalt barn
f. gå med på barnrådgivning
2. För att lön skall betalas förutsätts
a. att kontrollerna inte gått att ordna utom arbetstid
b. att man undviker att i onödan använda arbetstid.
3. Den som deltar i företagshälsovårdskontroll ersätts för nödvändiga resekostnader.
§ 31 Kort tillfällig frånvaro
7 RESOR
§ 32 Resekostnader
1. Löne- och andra förmåner minskar inte för kort frånvaro på arbetsdag när den
beror på
a. nära anhörigs akuta sjukdom, död eller begravning; högst 1 dag
b. under 10-årigt barns akuta sjukdomsfall eller akut sjukdomsfall som drabbar
under 18-årigt barn som lider av i statsrådets förordnings (30.12.2004/1335)
4 § avsedd allvarlig sjukdom; högst 3 dagar
c. egen vigsel, registrering av parförhållande eller flyttning
d. tjänstemannens 50- eller 60-årsdag
e. Fackförbundet Pro rf:s eller dess medlemsförenings representantskapsmöte
eller styrelsemöte eller möte med delegation eller centralorganisations
representantskap eller styrelse
f. Nordea Union Finland rf:s representantskapsmöte eller styrelsemöte eller
möte med kollektivavtalskommitté eller centralorganisations
representantskap eller styrelse
g. möte med De Högre Tjänstemännen YTN rf:s styrelse eller stödgrupp.
1. Resekostnader ersätts enligt företagets resereglemente.
2. Förbundens resereglemente ingår som bilaga 10.
3. Man avtalar lokalt om extra resekostnader i samband med arbetet.
8 FÖRSÄKRINGAR OCH PENSION
§ 33 Grupplivförsäkring
§ 34 Pensionsförmåner
1. Arbetsgivaren bekostar grupplivförsäkringen för tjänstemännen.
1. Pensionsskyddet ordnas enligt vid rådande tidpunkt gällande lag om pension för
arbetstagare.
12 (97)
Julkinen

2. Parterna har gjort upp separata protokoll om tilläggspensionsskyddet (bilaga 11
och 11a).
9 FÖRHANDLINGSORDNING
§ 35 Sammankomster på arbetsplatsen
1. Fackförbundet Pro rf:s, Nordea Union Finland rf:s och De Högre Tjänstemännen
YTN rf:s företagsföreningar och fackavdelningar kan utom arbetstid arrangera
möten om anställningsfrågor på arbetsplatsen förutsatt att:
a. man på förhand avtalat med arbetsgivaren om mötet
b. arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats
c. arrangören står för ordningen och snyggheten
d. arrangören har rätt att inbjuda förbundets företrädare till möte.
§ 36 Förtroendeman och kontaktperson
§ 37 Utbildning
1. Förtroendemannaavtalet ingår som bilaga 12.
2. Avtalet om kontaktperson ingår som bilaga 12a.
1. Utbildningsavtalet ingår som bilaga 13.
§ 38 Avgörande av meningsskiljaktigheter
§ 39 Fredsplikt
1. Vid förhandlingsförfarande tillämpas förtroendemannaavtalet och avtalet om
kontaktperson.
2. Om parterna inte når samförstånd kan ärendet föras till arbetsdomstolen.
1. Stridsåtgärder som riktar sig mot enskilda bestämmelser eller mot avtalet i dess
helhet är förbjudna.
10 VISSA BESTÄMMELSER
§ 40 Lokala avtal
1. På koncern- och gruppnivå och inom de i bilaga 8e nämnda företagen kan, med
beaktande av tvingande lagstadganden, på annat sätt avtalas om följande
bestämmelser i kollektivavtalet:
- avvikande från § 6 punkt 1 kan avtalas om att ordinarie arbetstid är i snitt 37
tim./vecka (bl.a. arbetstidsbank)
- om bestämmelserna i § 7 gällande periodisering av arbetstiden
- om bestämmelsen i § 12 punkt 8 gällande utbyte av övertidsersättning mot
ledig tid
- om bestämmelserna i § 11 gällande måltider
- om bestämmelserna i § 26-27 gällande semesterpremie och
sabbatssemester
13 (97)
Julkinen

På företagsnivå föreligger motsvarande rätt att avtala om de ovan nämnda ärenden
beträffande vilka det på koncern- eller gruppnivå överenskommits om att till
företagsnivån överföra rätten att avtala på annat sätt.
Parterna i ett lokalt avtal är inom koncernerna koncernen och de registrerade
tjänstemannaföreningarna (Pro, Nordea Union Finland, YTN), inom bankgrupperna den
registrerade arbetsgivarföreningen och de registrerade tjänstemannaföreningarna (Pro,
Nordea Union Finland, YTN) samt inom företagen arbetsgivaren och
förtroendemannen/kontaktpersonen.
1. Förhandlingarna förs medan arbetsfred råder och de går inte vidare till
förbundsnivå.
2. Ett lokalt avtal skall vara skriftligt. Av avtalet skall framgå, om vilken bestämmelse i
kollektivavtalet det avtalats på annat sätt, vilka avtalet gäller, vad avtalet innehåller
och när det träder i kraft.
3. Avtalet kan gälla för viss tid eller tillsvidare. Ett avtal som gäller tillsvidare kan
sägas upp med tre månaders uppsägningstid.
4. Avtalet skall sändas till vederbörande förbund för kännedom.
5. Avtalet har samma rättsverkan som ett kollektivavtal mellan förbunden.
6. Meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen av lokala avtal enligt denna paragraf
avgörs med iakttagande av den förhandlingsordning om vilken överenskommits i
kollektivavtalet.
§ 41 Inkassering av medlemsavgifter
§ 42 Framläggningsplikt
§ 43 Giltighetstid
1. Medlemsavgiften till Fackförbundet Pro rf:s, Nordea Union Finland rf:s och De
Högre Tjänstemännen YTN rf:s medlemsförbund innehålls av lönen när
tjänstemannen gett sin fullmakt.
2. Arbetsgivaren ger ett intyg över den innehållna summan för beskattningen.
1. Avtalet skall hållas till tjänstemännens påseende på arbetsplatsen.
1. Avtalet gäller 1.11.2011 – 30.11.2013.
2. Avtalets underteckningsprotokoll är bilaga 14.
Helsingfors den 22 november 2011
FINANSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND rf
FACKFÖRBUNDET PRO rf
NORDEA UNION FINLAND rf
DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN rf
14 (97)
Julkinen

BILAGA 1 TILLÄMPNING AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR FINANSIERINGSBRANSCHEN
1. De tidigare kollektivavtalen för bankbranschen, finansieringsbolagen och olika
företagsvisa kollektivavtal sammanslogs 1.6.1995 till ett kollektivavtal för
finansieringsbranschen.
2. Avtalsparterna är eniga om att strävan med sammanslagningen av avtalen är att
stärka den branschprincip som följts.
3. Övriga företag i § 1.2 vilka omfattas av kollektivavtalet för finansieringsbranschen
är 22.11.2011:
1) Automatia Pankkiautomaatit Oy
2) FD Finanssidata Oy
3) Fidenta Oy
4) NASDAC OMX Nordic Oy
5) Luottokunta
6) OP-Pohjola anl
7) Oy Samlink Ab
8) Sparbanksförbundet rf
9) Finlands Hypoteksförening
10) Förbundet för lokala andelsbanker Anl
11) Lokalbankernas PP-Redovisning Ab
15 (97)
Julkinen

BILAGA 2 AVTAL FÖR TJÄNSTEMÄN I CHEFSSTÄLLNING
Parterna är överens om att den princip som traditionellt tillämpats inom branschen,
tjänstemännens centrala ställning, individualitet och en positiv utveckling av chefernas
anställning, förutsätter att avtalsverksamheten fortgående utvecklas.
För att öka chefernas möjlighet att påverka de frågor som i personal- och lönepolitiken
gäller dem själva har följande avtalats.
§ 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE
§ 2 ARBETSVILLKOR
1. Avtalet gäller tjänstemän som utsetts till chefer.
1. Arbetsvillkoren bestäms enligt kollektivavtalet för finansieringsbranschen, om inte
detta avtal föranleder annat.
§ 3 ARBETSAVTALET OCH PRÖVOTIDEN
§ 4 LÖN
2. Arbetsavtalet ingås skriftligt enligt modell (bilaga).
3. Prövotiden är 4 månader.
4. Specialutbildning som ges en chef gör det möjligt att avtala om en prövotid om 6
månader.
1. Förbunden förhandlar separat om chefernas lönehöjningar, systemet för
erfarenhetsår och minimilönen.
2. Chefernas lönegrunder och lönepolitik behandlas i förhandlingsförfarandet enligt §
7.
3. Chefernas individuella löner bestäms utgående från arbetsavtalet.
§ 5 FREDSPLIKT OCH RÄTTEN ATT ORGANISERA SIG
1. Alla stridsåtgärder som riktar sig mot avtalet är förbjudna.
2. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar.
§ 6 AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER
1. Tolkningstvister skall först diskuteras med den närmaste chefen.
2. Sedan förhandlar arbetsgivarens och chefernas representanter.
3. Chefernas representant har samma ställning och rättigheter som den
förhandlande
4. förtroendemannen.
5. Om enighet inte nås följs bestämmelserna i förtroendemannaavtalet.
§ 7 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE
6. De enskilda företagen avtalar om innehållet i och arrangemangen för förhandlingsförfarandet.
16 (97)
Julkinen

§ 8 GILTIGHETSTID
7. I förhandlingsförfarande kan i fråga om cheferna behandlas bl.a.
a. tillämpningen av kollektivavtalets lönebestämmelser
b. lönegrunder och lönepolitik
c. utveckling av yrkesskickligheten
d. system för ledarskap
1. Avtalet gäller på samma sätt som kollektivavtalet för finansieringsbranschen.
17 (97)
Julkinen

BILAGA 3 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR TIMAVLÖNADE
§ 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE
§ 2 ARBETSTID
1. Avtalet gäller tjänstemän
a. vars ordinarie arbetstid är kortare än 32 timmar i veckan
b. som omfattas av kollektivavtalet för finansieringsbranschen
2. På timavlönade tjänstemän tillämpas finansieringsbranschens kollektivavtal, om
inte detta avtal föranleder annat.
1. Den ordinarie arbetstiden är högst 7 timmar 40 minuter./dygn så att den är högst
37 timmar/vecka.
2. Om den ordinarie arbetstiden avtalas i arbetsavtalet.
3. Arbetsdagarna, förläggningen och den dagliga arbetstiden fastslås i mån av
möjlighet en månad i förväg.
§ 3 MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE
1. För mertidsarbete betalas enkel timlön.
2. Arbete utfört utöver den ordinarie maximiarbetstiden per dygn är övertidsarbete.
§ 4 SEMESTERERSÄTTNING
1. Den semesterersättning som betalas i stället för semesterlön och semesterpremie
är
a. 13,5 % om anställningen varat mindre än ett år
b. 17,0 % om anställningen varat minst ett år
c. 19,0 % om anställningen varat minst 10 år
d. 21,0 % om anställningen 31.3.1993 varat minst 15 år.
2. När anställningen upphör är semesterersättningen
a. 8,5 % om anställningen varat mindre än ett år
b. 11,0 % om anställningen varat minst ett år
c. 12,0 % om anställningen varat minst 10 år
d. 13,0 % om anställningen 31.3.1993 varat minst 15 år.
3. Semesterersättningen uträknas
a. på lönen för det i semesterlagen definierade kvalifikationsåret
b. på föregående års semesterersättning
c. på genomsnittslönen för lagstadgad ledighet för barnsbörd.
§ 5 BARNSBÖRDS- OCH ADOPTIONSLEDIGHET
1. Arbetsgivaren betalar för 3 månader en genomsnittlig lön uträknad på de 6
föregående månadslönerna.
§ 6 TJÄNSTEMANS INSJUKNANDE
18 (97)
Julkinen

§ 7 LÖN
1. Ifall man inte på förhand fastställt antalet arbetsdagar, förläggningen och
arbetstiden, bestäms lönen för sjuktiden utgående från medellönen för de 6
föregående månaderna.
1. För tillfällig förflyttning av en tjänsteman till en uppgift som förutsätter högre
minimilön betalas, fr.o.m. den dag som följer på flyttningen så länge den varar,
den högre timlön som uppgiften förutsätter.
§ 8 AVTALETS GILTIGHETSTID
1. Detta avtal gäller på samma sätt som kollektivavtalet för finansieringsbranschen.
19 (97)
Julkinen

BILAGA 4 MODELL FÖR ARBETSAVTAL
1.
AVTALSPARTERNA
2.
ARBETSAVTALETS
GILTIGHETSTID
3.
PRÖVOTID
4. ARBETSTID OCH
ARBETSPLATS
5.
ÖVERTIDSARBETE
6.
ARBETSUPPGIFT
7.
GRUNDUPPGIFTER
FÖR LÖNEVILLKOR
8. KOLLEKTIVAVTAL
SOM TILLÄMPAS
Arbetsgivarens namn:
(som i detta avtal kallas företag)
Tjänstemannens namn:
(som i detta avtal kallas tjänsteman)
20 (97)
Julkinen
Personbeteckning: Ovannämnda tjänsteman förbinder sig att mot ersättning utföra arbete för
ovannämnda företag under dess ledning och uppsikt och på följande
villkor.
Arbetsavtalet gäller tillsvidare, från:
Arbetsavtalet gäller för viss tid, från: till:
Orsak till tidsbundenheten:
Anställningen inleds med en prövotid på 4 månader, under vilken detta avtal ömsesidigt kan hävas
utan att uppsägningstid iakttas.
Ordinarie arbetstid:
Arbetsplats:
Företaget har rätt att ändra villkoren i detta avtal endast inom gränserna för sin arbetsledningsrätt.
Tjänsteman kan åläggas att utföra övertidsarbete enligt lag och kollektivavtal.
Tjänstemannen börjar sitt arbete i följande uppgift och han är skyldig att utföra också annat
arbete som arbetsgivaren inom gränserna för sin arbetsledningsrätt anvisar.
Arbetsuppgift:
Med tjänstemannen har avtalats om följande bestämda arbetsuppgift och han är skyldig att
utföra annat arbete på särskild överenskommelse eller om särskilt behov det kräver.
Arbetsuppgift:
Erfarenhetsåren när anställningen inleds: år månader
Lönen när anställningen
börjar:
Svårighetskategori: Lön €/mån./tim.:
Vardera parten i anställningsförhållandet tillämpar i fråga om löne- och andra arbetsvillkor gällande
lagar, av företaget behörigen utfärdade interna anvisningar och regler samt kollektivavtalet för
finansieringsbranschen till den del inte detta avtal ger tjänstemännen bättre villkor.

9.
VILLKOR SOM
AVVIKER FRÅN
KOLLEKTIVAVTALET
10.
DATUM
OCH
UNDERSKRIFT
För branschen bättre/inte i avtalet ingående löne- och arbetsvillkor:
-
-
-
Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera parten.
Ort och tid:
Underskrift av företagets representant:
Tjänstemannens underskrift:
21 (97)
Julkinen

BILAGA 5 AVTAL I DE ENSKILDA BANKERNA OM ARBETSTIDER OCH SPECIELLA
ARBETSPLATSER
Bankbranschens Arbetsgivarförbund och Finansförbundet avtalar följande om
arbetstidsarrangemang för att möjliggöra en utveckling av bankernas kundservice:
§ 1 ARBETSTIDENS FÖRLÄGGNING
1. Den ordinarie arbetstiden vid kundservice förläggs till måndag - fredag.
2. Den ordinarie arbetstiden grundar sig på en arbetsvecka om högst fem
arbetsdagar.
§ 2 SPECIELLA ARBETSPLATSER OCH AUTOMATER
1. I passagerarterminaler, på flygfält, i hamnar och på motsvarande
verksamhetsställen som förbunden separat avtalat om, kan arbete utföras
regelbundet på lördagar och söndagar.
2. Genom avtal i de enskilda bankerna kan man skriftligt komma överens om
veckoslutsjour för bankautomater.
§ 3 REGELBUNDET LÖRDAGSARBETE
§ 4 LOKALA AVTAL
§ 5 LÖRDAGSTILLÄGG
§ 6 GILTIGHETSTID
1. Man kan låta utföra regelbundet arbete på lördagar i ADB-centraler.
2. Utom i ADB-centralerna kan man låta utföra ordinarie arbete i marknadsförings-,
försäljnings-, finansierings- och placeringsrådgivningsuppgifter samt i uppgifter
som stöder dessa på det sätt och på de villkor som bestäms i § 4 och 5 nedan.
1. Att låta utföra regelbundet arbete på lördagar (3.2) är en sådan väsentlig
förändring som avses i samarbetslagen vilken förutsätter skriftligt avtal enligt
samarbets¬förfarandet, eller om sådant inte finns, avtal med förtroendemannen.
2. Regelbundet lördagsarbete förutsätter också skriftligt avtal mellan chef och
tjänsteman.
3. Parterna kan av grundad orsak skriftligt säga upp avtalen med verkan efter tre
månader.
1. För regelbundet lördagsarbete i enlighet med § 3 skall betalas ett tillägg om 50 %
av grundtimlönen.
1. Detta avtal gäller på samma sätt som kollektivavtalet för finansieringsbranschen.
22 (97)
Julkinen

BILAGA 6 AVTAL OM ARBETSTIDSARRANGEMANG FÖR INTERNATIONELLA
BETALNINGSSYSTEM
Verkställandet av internationella betalningssystem (t.ex. TARGET, EBA) har gett upphov
till ett behov av att ändra de arbetstidsbestämmelser som följdes i kollektivavtalet för
finansieringsbranschen från 1.4.1999. Arbetstidsarrangemangen i detta avtal, om vilka
förhandlingar fördes i de enskilda företagen i enlighet med § 2 är avsedda för arbeten i
anslutning till internationella betalningssystem och stöduppgifter under tiden måndag –
fredag under söckenhelgsvecka.
Bankbranschens Arbetsgivarförbund och Finansförbundet har avtalat följande om
arbetstidsarrangemang som har att göra med betalningssystem:
§ 1 ORDINARIE ARBETSTID UNDER SÖCKENHELGSVECKOR OCH ERSÄTTNINGAR
1. Under söckenhelger, på midsommaraftonen och julaftonen ersätts ordinarie
arbetstid så att för de två första timmarna betalas med 150 % och för de därpå
följande timmarna betalas med 200 % förhöjd lön.
2. På skärtorsdagen efter klockan 14 betalas för ordinarie arbete med 75 % och på
nyårsaftonen efter klockan 14 med 100 % förhöjd lön.
3. För ordinarie arbete efter klockan 17.30 dagar före andra söckenhelger
(trettondagen, valborgsmässoaftonen, Kristi himmelsfärdsdag, alla helgons dag
och självständighetsdagen) betalas lön förhöjd med 75 %.
4. Person som arbetar under söckenhelg ges en ledig dag den ifrågavarande
söckenhelgsveckan, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan avtalar
annorlunda.
§ 2 FRÅGOR OM VILKA MAN AVTALAR FÖRETAGSVIS
§ 3 GILTIGHETSTID
Företagsvis förhandlar företrädare för arbetsgivaren och personalen i samarbetsförfarande
om grunderna för och verkningarna av arbetstidsarrangemangen och om
alternativ. Under förhandlingarna skall bl.a. nedan konstaterade sakfrågor behandlas:
- Verksamhetens omfattning
- Tillgången på tillräcklig arbetskraft
- Arbetsarrangemang och ansvarsområden
- Arbetsskiftsförteckningarna
o fastställande av arbetsskiftsförteckning för söckenhelger och dagar
före söckenhelger 6 månader innan, om möjligt
o svårigheter med barnavård och andra grundade orsaker
o rättvist bemötande
- Måltidsarrangemang
- Arbetsresor och ersättningar
- Beredskap
- Säkerhetsaspekter
1. Detta avtal gäller på samma sätt som kollektivavtalet för finansieringsbranschen.
23 (97)
Julkinen

BILAGA 7 INDIVIDUELL ARBETSTID
§ 1 SYFTET MED INDIVIDUELL ARBETSTID
1. Individuell arbetstid möjliggör avvikelser från det traditionella arbetstidssystemet.
2. Individuell arbetstid är frivillig.
§ 2 AVTAL OM INDIVIDUELL ARBETSTID
1. Individuell arbetstid förutsätter avtal mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.
2. Avtalet görs upp enligt förbundens gemensamma modell för arbetstidsavtal.
3. Nya tjänstemän omfattas av det traditionella arbetstidssystemet.
4. Man har rätt att återgå till det traditionella arbetstidssystemet efter en period av
individuell arbetstid.
5. Förtroendemannen/kontaktpersonen kan med tjänstemannens samtycke ta del av
arbetstidsavtalet.
§ 3 AVTALETS GILTIGHETSTID
§ 4 ARBETSTIDEN
1. Avtalet kan ingås som ett högst ett års visstidsavtal eller så att det gäller
tillsvidare.
2. För viss tid avtalad individuell arbetstid upphör utan uppsägningstid.
3. Ett tillsvidareavtal som fortsätter över ett år kan sägas upp med två månaders
uppsägningstid. Den individuella arbetstiden fortsätter dock till slutet av den
utjämningsperiod som är i kraft när uppsägningstiden löper ut.
4. Ett avtal som är tidsbundet eller som gällt kortare tid än ett år är möjligt att säga
upp genom avtal eller med två månaders uppsägningstid på basis av synnerligen
vägande skäl som inte kunnat förutses.
1. Företaget och tjänstemannen avtalar om den genomsnittliga veckoarbetstiden.
2. Den avtalade genomsnittliga arbetstiden är högst 40 timmar i veckan.
3. Maximiarbetstiden enligt arbetstidsschemat är 10 timmar i dygnet och 48 timmar i
veckan.
4. Den individuella arbetstiden skall jämnas ut till den avtalade genomsnittliga
arbetstiden under en period av högst tre månader.
5. En längre utjämningsperiod, dock högst 12 månader, är möjlig genom separat
avtal. Den lämpar sig närmast för speciella situationer, t.ex. när sommartid eller
studier kräver att arbetstiden för hela året planeras.
§ 5 ARBETSTIDSPLAN OCH ARBETSSKIFTSFÖRTECKNING
1. En arbetstidsplan för hela utjämningsperioden görs upp när man avtalar om
individuell arbetstid. Då avtalas om de centrala principerna för arbetstidens
förläggning under utjämningsperioden.
2. Arbetsgivaren gör upp en detaljerad arbetsskiftsförteckning för minst 3 veckor.
Arbetstagaren skall ha tillgång till förteckningen senast en vecka innan den tas i
bruk. När arbetsskiftsförteckningen delgivits tjänstemannen får den ändras enbart
genom avtal.
24 (97)
Julkinen

§ 6 LÖN
1. Lönen bestäms enligt proportionen mellan den avtalade genomsnittliga
veckoarbetstiden och arbetstiden i kollektivavtalets § 6.1. Med tjänstemannens lön
avses tabellönen med eventuella tillägg.
§ 7 ÖVERTIDSARBETE OCH MERTIDSARBETE
1. När den genomsnittliga arbetstiden i arbetstidsavtalet är minst 37 tim./vecka är de
överskjutande timmarna övertid.
2. När den avtalade genomsnittliga arbetstiden är kortare än 37 tim./vecka är det
fråga om övertid när man arbetar över 7 timmar 40 minuter eller enligt
arbetstidsschemat utöver denna ordinarie arbetstid. Arbete utöver
arbetstidsschemat som inte överskrider 7 timmar 40 minuter per dag är
mertidsarbete.
3. Tjänstemannen har rätt att vägra utföra övertids- och mertidsarbete på sakliga
grunder.
§ 8 FRIDAGARNAS EFFEKT PÅ INDIVIDUELL ARBETSTID
1. Söckenhelg som infaller på annan vardag än lördag, fridagar enligt kollektivavtalet
och semesterdagar förkortar arbetstiden under utjämningsperioden med periodens
genomsnittliga dygnsarbetstid.
2. Ifall man kommer överens om semesterdagar eller kollektivavtalsenliga fridagar
sedan arbetsskiftsförteckningen fastställts, förkortar dessa arbetstiden som dagar i
förteckningen.
§ 9 ÖVRIGA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
1. Tjänstemän med individuell arbetstid har i övrigt samma anställningsvillkor som
branschens månadsavlönade tjänstemän.
2. När avtalet om individuell arbetstid löpt ut har tjänstemannen rätt att återgå till sitt
tidigare arbete eller motsvarande arbete som efter moderskaps-, faderskaps-,
föräldra- eller vårdledighet.
§ 10 LOKALA FÖRHANDLINGAR
1. Man kan med huvudförtroendemannen företagsvis fastställa kompletterande
tillämpningar.
§ 11 FÖRBUNDSSAMARBETE
1. Förbundens arbetsgrupp för arbetstidsfrågor följer användningen av individuell
arbetstid och kan vid behov ge anvisningar eller rekommendationer för
tillämpningen av systemet.
25 (97)
Julkinen

§ 12 PROTOKOLLETS GILTIGHETSTID
1. Protokollet gäller på samma sätt som kollektivavtalet för finansieringsbranschen.
26 (97)
Julkinen

BILAGA 8 PROTOKOLL OM LÖNESAMTAL
§ 1 Lönekommitté
§ 2 Löneprinciper
1. På grupp- och koncernnivå samt inom de i bilaga 8e särskilt nämnda företagen
tillsätts en lönekommitté.
Lönekommittén:
- följer med och främjar lönesamtalssystemets funktionsduglighet
- behandlar grupp- och koncernnivåns principer för lönepolitiken
- deltar i planering och genomförande av utbildning som systemet för
lönesamtal kräver
- behandlar meningsskiljaktigheter som gäller lönesamtal.
2. Om lönekommitténs sammansättning avtalas lokalt. Om de lokala parterna inte
uppnår samförstånd om sammansättningen tillsätts lönekommittén enligt följande:
Antal anställda Antal representanter för
personalen
Antal representanter
för arbetsgivarna
Under 1 000 pers. 2 – 4 1 – 2
1 000 pers. 4 – 6 2 – 4
3. Medlemsföretag i Finansbranschens Centralförbund som hör till en
arbetsgivargrupp eller en koncern utser sina representanter i lönekommittén.
4. Personalens självskrivna representanter i lönekommittén är gruppens/koncernens
personalrepresentant och YTNs huvudkontaktperson på grupp-/koncernnivå. I
övrigt besluter de föreningar som representerar personalen om förfarandet för val
av personalrepresentanter.
5. Mandatperioden för personalens representanter i lönekommittén är densamma
som mandatperioden för förtroendemännen/kontaktpersonerna.
6. Om lönekommitténs arbetsformer, konstituerande och möten avtalas i
lönekommittén. Arbetsgivaren skall dock sammankalla kommittén vid behov och
minst en gång per kalenderår. De dokument som skall behandlas vid ett möte skall
tillställas lönekommitténs medlemmar minst en vecka före mötet.
7. Personalens representanter får avlönad befrielse från arbetet för den tid de
behöver för lönekommitténs möten och för personalrepresentanternas inbördes
förberedelser inför mötena.
1. Tjänstemannens lön bestäms individuellt med beaktande av arbetets
svårighetsgrad, tjänstemannens kompetens och arbetsprestation samt principen:
samma lön för samma eller med avseende på arbetets krav likvärdigt arbete.
Tjänstemannens minimilön bestäms på basis av svårighetsklassificeringen.
27 (97)
Julkinen

§ 3 Lönesamtal
På koncern- och gruppnivå samt inom de i bilaga 8e nämnda företagen kan för
varje svårighetskategori uppgöras arbetsbeskrivningar som motsvarar
svårighetsnivån i respektive kategori. Målet är att tjänsterna i samförstånd skall
kunna inplaceras i svårighetskategorierna.
Under anställningen bedöms förändringar i arbetets krav med hjälp av
svårighetsklassificeringen i kollektivavtalet, såvida inte annat avtalas på grupp-
eller koncernnivå.
Om svårighetsklassificeringen kan avtalas på annat sätt på koncern- och
gruppnivå samt inom de i bilaga 8e nämnda företagen.
Tjänstemannens kompetens och prestationer bedöms med hjälp av
kollektivavtalets bedömningsblankett, såvida inte annat avtalas på grupp- eller
koncernnivå eller inom de i bilaga 8e nämnda företagen.
2. Företaget besluter om lönepolitiken efter att lönepolitiken behandlats på koncern-
eller gruppnivå och diskuterats på företagsnivå samt gör personalen tillräckligt
förtrogen med lönepolitiken.
3. Följande faktorer inverkar på tjänstemannens lön:
- arbetsuppgifterna och förändringar i dem
- erfarenhet i arbetsuppgifterna
- deluppgifter som är mera krävande än huvuduppgiften
- kompetens
- ansvar
- arbetsprestation
4. Vid lönesättningen eftersträvas en lön som tjänstemännen upplever som rättvis
och sporrande.
1. Utöver de individuella minimihöjningar (allmänna höjningar) som överenskommits i
undertecknings¬protokollet (= i avtalet om förhandlingsförfarande) verkställs
lönehöjningar genom lönesamtal.
2. På basis av lönesamtalet höjs den individuella lönen, såvida man inte vid samtalet
kommer fram till att lönen inte höjs.
Som individuell månads- eller timlön betraktas den penninglön som månatligen
regelbundet betalas till tjänstemannen. Tillägg som företagen betalar eller tillägg
för särskilda förhållanden (lördags-, kvälls-, natt- och skiftarbetstillägg, ersättning
för beredskap, utryckning och telefonkonsultation) är inte s.k. individuell lön.
3. Om tidpunkterna för lönesamtalen avtalas inom grupperna eller koncernerna.
Lönesamtalen förs före de i kollektivavtalet överenskomna tidpunkterna för
lönehöjningar.
28 (97)
Julkinen

§ 4 Skydd för individen
4. De individuella lönesamtalen är en viktig del av hur tjänstemannens lön bestäms.
Chefen har skyldighet och tjänstemannen rätt till lönesamtal minst en gång om
året. Chefen och tjänstemannen bekräftar skriftligen resultatet av lönesamtalet. Ett
sammandrag av samtalet görs enligt den bilagda modellen, såvida det inte inom
grupperna eller koncernerna eller inom de i bilaga 8e nämnda företagen avtalats
på annat sätt.
5. Före lönesamtalet skall tjänstemannen ha tillgång till uppgifter om genomsnittsförtjänsten
och förtjänstutvecklingen inom branschen samt inom gruppen eller
koncernen samt till uppgifter om svårighetskategorifördelningen.
6. Syftet med lönesamtalet är att:
- beskriva tjänstemannens nuvarande arbetsuppgifter och uppnådda resultat i
dialog mellan chefen och tjänstemannen
- diskutera tjänstemannens kompetens och prestation i arbetsuppgifterna
- diskutera lönen med beaktande av tjänstemannens nuvarande och
eventuella kommande arbetsuppgifter samt ansvarområden
- eftersträva enighet om lönehöjning för tjänstemannen
1. Tjänstemännen och de chefer som för lönesamtal görs före lönesamtalen
förtrogna med svårighetsklassificeringen, bedömningen av kompetens och
prestation, principerna för lönepolitiken och med hur lönesamtal skall föras.
2. Chefen och tjänstemannen har rätt att av motiverad orsak avbryta lönesamtalet.
3. Lönesamtal där enighet inte uppnåtts behandlas i enlighet med
förhandlings¬ordningen i detta protokoll.
4. I lönekommittén behandlas fall där tjänstemannens lönehöjning vid vart och ett av
tre på varandra följande lönesamtal varit mindre än hälften av den genom
lönesamtal fördelade genomsnittliga höjningen. Tjänstemannen kan skriftligen
förbjuda att hans ärende behandlas i lönekommittén.
I en lönesystemarbetsgrupp som förbunden tillsatt bedöms hur systemet med tre
på varandra följande lönesamtal fungerat.
5. Av lönesamtalet görs skriftligen två undertecknade sammandrag, av vilka
lönesamtalets slutresultat och motiveringar samt parternas uppfattningar skall
framgå. Tjänstemannen behåller det ena exemplaret av sammandraget.
6. Eventuella andra lönesamtalsdokument upprättas i två exemplar, av vilka
tjänstemannen behåller det ena exemplaret.
7. Lönen kan inte sjunka som ett resultat av lönesamtalet.
29 (97)
Julkinen

§ 5 Särskilda situationer
8. Arbetsgivaren skall förvara lönesamtalsdokumenten under anställningsförhållandet
i minst 10 år från det att lönesamtalen förts och på tjänstemannens begäran
tillställa tjänstemannen uppgifterna.
9. Arbetsgivaren skall fastställa vilka parterna i lönesamtalet är samt informera
vederbörande personer om detta. Därtill är arbetsgivaren skyldig att omedelbart
meddela om förändringar i parterna.
1. Om tjänstemannen är förhindrad att föra lönesamtal på grund av frånvaro, förs
lönesamtalet mellan chefen och tjänstemannen antingen innan hindret uppkommit
eller genast efter att hindret upphört.
Vid långa familjeledighets- eller sjukfrånvarosituationer som omfattar en hel
lönesamtals-period garanteras en tjänsteman som inte överhuvudtaget arbetat
under tiden mellan lönesamtalen minst en genomsnittlig procentuell
förtjänstutveckling.
De i denna punkt avsedda tjänstemännens löner beaktas i lönesamtalspottens
lönesumma, även om lönebetalningen realiseras först senare i samband med att
tjänstemannen återgår till arbetet. Härvid ingår de ifrågavarande tjänstemännen
också i jämförelsen av lönesummorna för identisk personal.
2. Då chefen byts skall chefen och tjänstemannen göra en dokumentation av de
frågor som är nödvändiga för kommande lönesamtal.
3. Vid arbete under flera chefer beaktas vid lönesamtalet tjänstemannens alla
arbetsuppgifter.
§ 6 Av företaget lämnade uppgifter om lönesummor
1. Företaget skall till förtroendemannen/kontaktpersonen meddela de lönesummor
som för den månad som föregår lönehöjningen och för lönehöjningsmånaden
utbetalats till identisk personal som omfattas av kollektivavtalet för
finansieringsbranschen. Dessa uppgifter om lönesummor lämnas separat för
tjänstemän på chefs- och specialistnivå (5.2) och för tjänstemän i företag som har
minst 10 tjänstemän såväl på chefs- och specialistnivå som på tjänstemannanivå.
Därtill lämnas huvudförtroendemannen uppgifter om antalet verkställda
lönehöjningar och om deras storlek.
2. Om arbetsgivarens och personalens representanter inte uppnår enighet om
verkställandet av lönehöjningen på företagsnivån, kan personalens representant
kräva att frågan behandlas i enlighet med förhandlingsordningen i detta protokoll.
§ 7 Granskning av förtjänstutvecklingen på grupp-, koncern- och förbundsnivå
Efter att Finlands Näringsliv EK:s statistik blivit färdig granskas så snart som möjligt,
dock senast 30.4, vid förhandlingar mellan förbunden förtjänstutvecklingen på
30 (97)
Julkinen

förbundsnivå. På motsvarande sätt behandlas senast 15.5 på koncern- och gruppnivå
förtjänst¬utvecklingen inom de enskilda grupperna eller koncernerna. Uppföljningen
görs i lönekommittéerna enligt detta protokoll.
På koncern- och gruppnivå samt inom de i bilaga 8e nämnda företagen följs
förtjänstutvecklingen i den egna koncernen eller gruppen. Uppföljningen görs årligen
senast 15.5 efter att EK:s statistik blivit färdig. Förtjänstutvecklingen bör vara minst den
som avtalats i kollektivavtalet.
På koncern- och gruppnivå följs också hur svårighetsklassificeringen utvecklar sig. Vid
uppföljningen granskas hur tjänstemännen placerar sig i svårighetskategorierna inom
den egna koncernen eller gruppen samt inom hela finansieringsbranschen. Om
fördelningen inom gruppen eller koncernen väsentligt avviker från motsvarande
fördelning inom hela branschen skall det utredas vad skillnaderna grundar sig på.
§ 8 Förhandlingsordning
Uppföljningen görs i lönekommittéerna enligt kollektivavtalet.
Förhandlingsordningen gäller meningsskiljaktigheter om löneprinciper, svårighetsklassificering
eller principer för lönesamtal, varom avtalats i detta protokoll. Lönepolitiken
bestäms av arbetsgivaren och den kan inte såsom en fråga om meningsskiljaktighet bli
föremål för behandling enligt denna förhandlingsordning.
I fråga om andra bestämmelser i kollektivavtalet än de om vilka avtalats i detta protokoll
tillämpas förhandlingsordningen enligt § 11 i finansieringsbranschens förtroendemannaavtal
och § 8 i finansieringsbranschens kontaktpersonsavtal.
1. Lokala förhandlingar
Om meningsskiljaktigheter som avses i detta protokoll förs först lokala
förhandlingar mellan arbetsgivarens representant och vederbörande
förtroendeman/kontaktperson i enlighet med förtroendemannaavtalets § 11,
punkterna 2-6.
2. Lönekommitté på koncern- och gruppnivå
Om enighet inte uppnås vid lokala förhandlingar kan vardera parten föra ärendet
vidare till lönekommittén på koncern- och gruppnivå eller inom de i bilaga 8e
särskilt nämnda företagen.
Om inte oenigheten kan avgöras i lönekommittén skall lönekommittén utan
dröjsmål uppgöra en promemoria om ärendet. Promemorian skall innehålla de
sakuppgifter som hänför sig till oenigheten samt parternas ståndpunkter jämte
motiveringar.
3. Lönesystemarbetsgrupp på förbundsnivå
Avtalsparterna på koncern- och gruppnivå samt inom de i bilaga 8e nämnda
företagen kan, om de kommer överens om detta, hänskjuta ett ärende, som på
lokal nivå inte kunnat avgöras och som gäller i detta protokolls 9 § intagen
31 (97)
Julkinen

§ 9 Lokala avtal
bestämmelse eller dess tolkning, till en lönesystemarbetsgrupp på förbundsnivå
för avgörande.
I ärenden om vilka enighet inte kunnat uppnås i lönekommittén och som inte gäller
av chefen med hjälp av kollektivavtalets bedömningssystem i enskilda fall utförd
bedömning av kompetens och prestation eller lokalt avtalade andra ärenden än
systemärenden (t.ex. svårighetsklassificeringen och systemet för bedömning av
kompetens och prestation) kan vardera parten hänskjuta ärendet till lönesystemarbetsgruppen
på förbundsnivå för avgörande.
4. Prövningsnämnd
Om lönesystemarbetsgruppen på förbundsnivå inte uppnår enighet kan vartdera
förbundet hänskjuta ärendet till en prövningsnämnd för avgörande. Förbunden har
kommit överens om att inte föra meningsskiljaktigheter som avses i detta protokoll
till arbetsdomstolen.
Parterna avtalar om prövningsnämndens ordförande, uppgifter och de av
nämnden föranledda kostnaderna före 31.12.2007.
På bankgrupp- och koncernnivå och inom de i bilaga 8e nämnda företagen kan lokalt
avtalas på annat sätt om följande lönebestämmelser i detta protokoll:
- lönekommitté (§ 1)
- svårighetsklassificering (§ 2)
- bedömning av tjänstemannens kompetens och prestation (§ 2)
- blankett för arbetsbeskrivning (§ 2)
- tidpunkt för och sammandrag av lönesamtalen (§ 3)
1. Parterna i ett lokalt avtal är inom koncernerna koncernen och de registrerade
tjänstemanna¬föreningarna (Pro, Nordea Union Finland, YTN), inom
bankgrupperna den registrerade arbetsgivarföreningen och de registrerade
tjänstemannaföreningarna (Pro, Nordea Union Finland, YTN) samt inom de i
bilaga 8e nämnda företagen lönekommittén.
2. Förhandlingarna förs medan arbetsfred råder och de går inte vidare till
förbundsnivå.
3. Ett lokalt avtal skall vara skriftligt. Av avtalet skall framgå, om vilken bestämmelse i
kollektivavtalet det avtalats på annat sätt, vilka avtalet gäller, vad avtalet innehåller
och när det träder i kraft.
4. Avtalet kan gälla för viss tid eller tillsvidare. Ett avtal som gäller tillsvidare kan
sägas upp med tre månaders uppsägningstid.
5. Meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen av lokala avtal enligt denna paragraf
avgörs med iakttagande av den förhandlingsordning som föreskrivs i detta
protokoll.
32 (97)
Julkinen

§ 10 Samtal/förhandlingar som föregår ibruktagandet av lönesamtalsmodellen
Inom företaget skall följande ärenden behandlas innan lönesamtalsmodellen första
gången tas i bruk:
1. Lönepolitiken och behandlingen av den med personalens representanter.
Information om lönepolitiken till företagets personal.
2. Lönesamtalsutbildning för chefer och tjänstemän.
3. Genomförandet av lönesamtalen i företaget.
4. Innehållet i kollektivavtalsuppgörelsen och eventuella ärenden om vilka på grupp-
eller koncernnivå eller inom de i bilaga 8e nämnda företagen avtalats på annat sätt
samt nivån och tidpunkterna för lönehöjningarna.
5. Lönesamtal i särskilda situationer.
6. Uppföljningen av lönesamtalen och behandlingen av samtal där enighet inte
uppnåtts.
§ 11 Samtal/förhandlingar som föregår senare lönesamtal
Sedan företaget tagit i bruk lönesamtalsmodellen bör före senare lönesamtal eventuella
förändringar i de i § 10 avsedda ärendena genomgås.
§ 12 Vissa bestämmelser
De i kollektivavtalets bilaga 8e nämnda företagens arbetsgivar- och personalrepresentanter
kan inom de enskilda företagen avtala på annat sätt om ärenden
beträffande vilka det på grupp- eller koncernnivå föreligger möjlighet att avtala på annat
sätt.
Inom de i bilagan nämnda företagen tillsätts en lönekommitté, från vilken ärenden om
vilka enighet inte uppnåtts kan hänskjutas till lönesystemarbetsgruppen på förbundsnivå
för behandling i enlighet med förhandlingsordningen.
Förtjänstutvecklingen för förhandlande förtroendemän och förhandlande kontaktpersoner
Vid bedömningen av förtroendemännens och kontaktpersonernas kompetens och
prestation bör också förtroendemannauppgifterna och tidsanvändningen i samband med
dem beaktas. Parterna är ense om att förtroendemännen och kontaktpersonerna i
denna bedömning har samma ställning som de andra tjänstemännen och att de inte vid
lönesamtalen får diskrimineras på grund av förtroendemannauppgifterna.
Efter lönesamtalet lämnar arbetsgivaren till personalrepresentanten på grupp-
/koncernnivå uppgifter om de förhandlande förtroendemännens förtjänstutveckling. Om
det vid redovisningen framkommer avvikelser från förtjänstutvecklingen på operativ nivå
33 (97)
Julkinen

klarläggs orsakerna till avvikelserna och görs en bedömning av eventuella behov av
förändringar.
Personalrepresentant på grupp-/koncernnivå
Inom koncerner och grupper som är bundna av kollektivavtalet för finansieringsbranschen
kan bland förtroendemännen väljas en personalrepresentant på grupp-
/koncernnivå för det praktiska verkställandet av de i lönesamtalsprotokollet
överenskomna ärendena. Personalrepresentantens uppgifter och verksamhetsförutsättningar
avtalas lokalt.
Ifall en personalrepresentant på grupp-/koncernnivå väljs besluter Fackförbundet Pro
rf:s vederbörande medlemsförening eller Nordea Union Finland rf, som representerar
gruppens eller koncernens personal, om valet och förfarandet vid valet. Om befrielse
från arbete avtalas inom respektive grupp/koncern med beaktande av de i stycke 1
konstaterade uppgifterna. Övriga rättigheter och skyldigheter bestäms i enlighet med
förtroendemannaavtalet.
Finansieringsbranschens föreningar
Styrelserna för Fackförbundet Pro rf, Nordea Union Finland rf och De Högre
Tjänstemännen YTNs registrerade föreningar på koncern- och bankgruppnivå som
företräder finansieringsbranschens personal kan sammanträda utan inkomstbortfall på
arbetstid tre gånger per kalenderår för att behandla ärenden som hänför sig till
genomförandet av lönesystemet, såvida annat inte avtalas lokalt.
34 (97)
Julkinen

BILAGA 8 a FINANSIERINGSBRANSCHENS SVÅRIGHETSKLASSIFICERING
- Lönesamtalsmodellen har minimilöner för varje svårighetskategori.
- Vid lönesamtalet används svårighetsklassificeringen som hjälpmedel för
bedömningen av arbetets svårighetsgrad och eventuella förändringar i den.
- Om svårighetsklassificeringen kan avtalas på annat sätt på grupp- och
koncernnivå och inom de i bilaga 8e nämnda företagen.
35 (97)
Julkinen

Allmän
karakterisering
Kompetens
Omdöme
Interaktion
Basuppgifter
(svårighetskategori 2)
Uppgiften består av
kundtjänstens backoffice-arbete
eller
deluppgift eller
basuppgift av
motsvarande
svårighetsgrad.
Arbetet förutsätter att
personen har
grundkännedom om
yrket på det egna
arbetsfältet och
behärskar
arbetsmetoderna.
Kunnandet är baserat
på utbildning som
lämpar sig för uppgiften
och på
arbetsintroduktion eller
arbetsplatspraktik.
Arbetet utförs enligt
arbetsinstruktioner.
Arbetet och
iakttagandet av
arbetsinstruktionerna
övervakas.
Situationerna är
återkommande och
likartade.
Uppgiften förutsätter
normalt socialt
umgänge i
arbetsgemenskapen
Yrkesuppgifter
(svårighetskategori 3)
Uppgiften är ett för
branschen typiskt
yrkesarbete, såsom
kundtjänst eller annat
yrkesarbete av
motsvarande
svårighetsgrad.
Arbetet förutsätter att
personen innehar
yrkeskunskap och
behärskar
arbetsmetoderna.
Kunnandet är baserat på
utbildning som lämpar sig
för uppgiften och på
yrkeserfarenhet.
Arbetet utförs enligt
allmänna anvisningar,
särskilda handlingsinstruktioner
och
modeller.
Arbetets fortskridande
övervakas.
Situationerna varierar.
Uppgiften förutsätter
kundtjänstfärdigheter.
Specialyrkesuppgifter
(svårighetskategori 4.1)
Specialyrkesuppgifter
(svårighetskategori 4.2)
Uppgiften är en Uppgiften är en krävande
specialyrkesuppgift inom specialyrkesuppgift inom
branschen, såsom
branschen, såsom
självständig och
krävande
mångsidig kundtjänst eller specialkundtjänst eller
annan motsvarande annan motsvarande
specialyrkesuppgift. specialyrkesuppgift.
Arbetet förutsätter att
personen har goda
yrkesmässiga kunskaper
och färdigheter inom
finansieringsbranschen
Kunnandet är baserat på
utbildning som lämpar sig
för uppgiften och på god
yrkeserfarenhet.
Arbetet utförs inom ramen
för allmänna anvisningar
och handlingsmodeller i
prövningssituationer som
kräver bedömning och val
av alternativ.
Situationerna varierar
ofta.
Uppgiften förutsätter
förhandlings- och
rådgivningsfärdigheter.
Arbetet förutsätter
ingående och/eller
omfattande yrkesmässiga
kunskaper och färdigheter
inom finansieringsbranschen
samt förmåga
att tillämpa anvisningar
och föreskrifter.
Kunnandet är baserat på
utbildning som lämpar sig
för uppgiften och på god
yrkeserfarenhet.
Arbetet utförs med
tillämpande av allmänna
anvisningar och
handlingsmodeller i
prövningssituationer som
kräver bedömning och val
av alternativ.
Situationerna varierar ofta
och är delvis nya och/eller
gäller enskilda fall eller
enskilda kunder.
Uppgiften förutsätter
påverknings- och
förhandlingsfärdigheter.
36 (97)
Specialuppgifter
(svårighetskategori 5.1)
Specialuppgifter
(svårighetskategori 5.2)
Uppgiften är en specialist-
eller chefsuppgift med
ansvar för en sektor eller
delfunktion.
Uppgiften är en krävande
Arbetet förutsätter
mångsidig kännedom om
finansieringsbranschen,
analysförmåga och
behärskande av det egna
ansvarsområdets
specialuppgifter.
Kunnandet är baserat på
utbildning som lämpar sig
för uppgiften och på
gedigen yrkeserfarenhet
eller teoretisk utbildning.
Arbetet utförs
självständigt inom ramen
för handlingsmål.
Situationerna är krävande
och målinriktade.
Uppgiften förutsätter
påverknings- och
förhandlingsfärdigheter i
krävande förhandlings-
och
interaktionssituationer.
specialistuppgift, en uppgift
på chefs- eller direktörsnivå,
med accentuerat ansvar för
en sektor eller delfunktion
och för dess utveckling,
planering och ledning.
Arbetet förutsätter ingående
och/eller omfattande
kännedom om
finansieringsbranschen samt
förmåga att tillämpa det
egna specialistområdets
teoretiska kunskaper på
verksamhetsmiljön och
arbetsprocesserna.
Kunnandet är baserat på
utbildning som lämpar sig för
uppgiften och på gedigen
yrkeserfarenhet eller
teoretisk utbildning.
Arbetet utförs självständigt
inom ramen för
handlingsmål och med
tillämpande av
handlingsplaner.
Arbetet innebär självständig
skötsel, planering och
utveckling av ett
ansvarsområde i syfte att
förverkliga företagets mål.
Prövningsmiljön är
målinriktad och krävande.
Uppgiften förutsätter
krävande och långsiktig
uppbyggnad av kundrelationer
eller relationer
mellan chef och
medarbetare samt förmåga
att motivera eller påverka.

BILAGA 8 b ARBETSBESKRIVNING, FINANSIERINGSBRANSCHEN
Uppgiftsbenämning: Datum:
1. Redogörelse över arbetsuppgifterna
2. Kompetens, kunskaper och färdigheter som arbetet förutsätter
3. Omdöme: Hur självständigt, enligt vilka anvisningar och i vilka slags prövningssituationer
arbetet utförs
4. Interaktion: För arbetet nödvändiga färdigheter som gäller växelverkan, försäljning,
förhandling m.m.
37 (97)
Julkinen

BILAGA 8 c BEDÖMNING AV KOMPETENS OCH PRESTATION VID LÖNESAMTAL
Tjänstemannens namn: ________________
Chefens namn: ________________
Kompetens
*Tillräckliga kunskaper och färdigheter och
tillräcklig erfarenhet för uppgiften
*Förmåga att hitta nya handlingssätt
*Förmåga att utvecklas och hålla sitt
kunnande uppdaterat
Interaktion och samarbete
*Förmåga att kommunicera i olika situationer
*Förmåga att skapa samarbetsanda och
bygga förtroende
*Förmåga att påverka, förhandla och sälja i
olika situationer
*Förmåga att ge och ta emot feedback
Självständighet och omdöme
*Initiativförmåga och omdömesförmåga som
förutsätts arbetet förutsätter
*Förmåga att anpassa sig till förändring
*Förmåga att arbeta systematiskt och
självständigt
Arbetets kvalitet
*Förmåga till kvalitativt arbete
*Förmåga att förbättra prestationen
Resultat och målinriktning
*Förmåga att arbeta målinriktat
*Förmåga att arbeta aktivt och effektivt
Ledning (endast i chefsuppgifter)
*Förmåga att organisera och uppställa mål
*Förmåga att leda personalens kunnande och
arbete
*Förmåga att motivera, belöna och inspirera
*Förmåga att kommunicera öppet och effektivt
*Förmåga att förbättra organisationens
uppnående av resultat
Annan lokalt avtalad bedömningsgrund.
Vilken?
Totalpoäng / poängmedeltal:
1
Understiger
klart
tjänstens
krav
2
Viss
utveckling
behövs
med tanke
på tjänstens
krav
3
Allsidigt bra
med tanke
på tjänstens
krav
4
Överstiger
något
tjänstens
krav
5
Överstiger
klart
tjänstens
krav
38 (97)
Julkinen

Råder det samförstånd om kompetens- och prestationsbedömningen och om dess motiveringar?
Ja ______
Nej ______
Parternas uppfattningar:
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
Underskrifter och datum:
Chef Tjänsteman
_____________________ ________________________
Vid lönesamtalet bedöms personens prestation och kompetens i förhållande till kraven i den egna
uppgiften med användande kriterierna och skalan i bifogade modell, ifall inte något annat
bedömningssystem avtalats på grupp- eller koncernnivå.
Bedömningen undertecknas av chefen och tjänstemannen. Dessutom dokumenteras skriftligen
huruvida chefen och tjänstemannen är ense om bedömningen och dess motiveringar.
Anvisning:
1. En nyligen anställd förväntas prestera på kravnivå tre först efter en kvalificeringsperiod.
2. En erfaren och kompetent persons prestation bör vara allsidigt bra.
3. Under varje kriterium är vissa faktorer nämnda som exempel.
4. Poängmedeltalet räknas ut genom att man dividerar totalpoängen med antalet faktorer.
39 (97)
Julkinen

BILAGA 8 d SAMMANDRAG AV LÖNESAMTAL
Tjänsteman:________________________________
Chef: ________________________________
Enhet: ________________________________
1. Arbetets svårighetsgrad (vad personen gör i arbetet)
Bilaga: Blankett för arbetsbeskrivning
Viktigaste förändringar som skett i uppgifterna:
Personens svårighetskategori enligt kollektivavtalet ändras: ja/nej
Ny svårighetskategori: ____
Eventuella kommande förändringar/vetskap om kommande förändringar i uppgifterna:
2. Arbetsprestation och kompetens (hur personen utför arbetet)
Bilaga: Blankett för kompetens- och prestationsbedömning
Iakttagelser om personens kompetens och prestationer:
Eventuella behov av och åtgärder för att utveckla kompetensen:
Ny månadslön från XX.YY.200X är _______ euro i månaden.
Vi är eniga om lönehöjningens storlek.
Vi har inte nått samförstånd om lönehöjningens storlek.
40 (97)
Julkinen

Vid oenighet ombeds vardera parten motivera sin ståndpunkt i en skriftlig förklaring.
Orsak till oenigheten: ______________________________________________________
Underskrifter
______________________________________________________
______________________________________________________
om utrymmet inte räcker, använd omstående sida
Tid och ort ____________________________________
Chef ____________________________________
Tjänsteman ____________________________________
Anvisning:
Lönehöjningens storlek kan vid behov konstateras vid ett kort följdsamtal efter att chefen har fört alla
lönesamtalen.
41 (97)
Julkinen

BILAGA 8 e FÖRETAGEN I § 12 I LÖNESAMTALSPROTOKOLLET
De i § 12 i protokollet om lönesamtal nämnda företagen är 22.11.2011:
Aktia Abp
Aktia Bank Abp
Fidenta Oy
Luottokunta
Oy Samlink Ab
Svenska Handelsbanken Ab
Ålandsbanken Abp
42 (97)
Julkinen

BILAGA 9 MINIMILÖNER
MINIMIMÅNADSLÖNER I FINANSIERINGSBRANSCHEN från 1.11.2011
Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla
Övriga Finland
Svårighetskategori €
2 1982
3 2095
4.1 2191
4.2 2312
5.1 2566
5.2 2926
Svårighetskategori €
2 1917
3 2026
4.1 2121
4.2 2216
5.1 2409
5.2 2800
43 (97)
Julkinen

MINIMIMÅNADSLÖNER I FINANSIERINGSBRANSCHEN FRÅN 1.12.2012
Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla
Övriga Finland
Svårighetskategori €
2 2020
3 2135
4.1 2233
4.2 2356
5.1 2615
5.2 2982
Svårighetskategori €
2 1953
3 2064
4.1 2161
4.2 2258
5.1 2455
5.2 2853
44 (97)
Julkinen

MINIMITIMLÖNER FÖR TIMAVLÖNADE TJÄNSTEMÄN I FINANSIERINGSBRANSCHEN från
1.11.2011
Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla
Övriga Finland
Svårighetskategori €
2 12,95
3 13,77
4.1 14,40
4.2 15,21
5.1 16,90
5.2 19,22
Svårighetskategori €
2 12,50
3 13,28
4.1 13,92
4.2 14,57
5.1 15,86
5.2 18,43
45 (97)
Julkinen

MINIMITIMLÖNER FÖR TIMAVLÖNADE TJÄNSTEMÄN I FINANSIERINGSBRANSCHEN från
1.12.2012
Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla
Övriga Finland
Svårighetskategori €
2 13,20
3 14,03
4.1 14,67
4.2 15,50
5.1 17,22
5.2 19,59
Svårighetskategori €
2 12,74
3 13,53
4.1 14,18
4.2 14,85
5.1 16,16
5.2 18,78
46 (97)
Julkinen

BILAGA 10 MODELLRESEREGLEMENTE
1. ALLMÄNT
1.1. Reseersättning och dagtraktamente betalas för arbetsresa som tjänstemannen
måste göra på arbetsgivarens uppdrag.
1.2. Avståndet och tiden räknas från bostaden eller arbetsplatsen.
1.3. Tjänstemannen avtalar med arbetsgivaren om resesättet och login.
1.4. Ersättningarna bestäms enligt skattestyrelsens gällande beslut.
2. RESEKOSTNADER
2.1. Arbetsgivaren ersätter alla nödvändiga rese- och logikostnader.
2.2. Ersättningen för bruk av egen bil bestäms enligt skattestyrelsens beslut.
3. DAGTRAKTAMENTEN
3.1. Dagtraktamente betalas när arbetsresan sträcker sig längre än 30 km.
3.2. När arbetsresan pågår
a. 6-10 timmar betalas partiellt dagtraktamente
b. över 10 timmar betalas fullt dagtraktamente
3.3. Måltidsersättningen betalas enligt skattestyrelsens beslut.
3.4. För resa till yrkesutbildning betalas dagtraktamente för resetiden.
När kost och logi inte ordnats betalas dagtraktamente och ersättning för logi enligt avtal.
4. GILTIGHETSTID
4.1. Modellresereglementet gäller på samma sätt som kollektivavtalet för
finansieringsbranschen.
47 (97)
Julkinen

BILAGA 11 PROTOKOLL ÖVER BANKBRANSCHENS PENSIONSFÖRMÅNER
1. TILLÄGGSPENSIONSSKYDD
En tjänsteman som inlett sitt anställningsförhållande senast 30.6.1991 omfattas av det
pensionsskydd som arbetsgivaren då ordnade. Parterna har kommit överens om
följande i anslutning till bestämmelsen:
1.1. En tjänsteman som 30.6.1991 omfattades av tilläggspensionsskyddet behåller, när
anställningen fortgår, det tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnat till
pensions¬åldern eller annan pensionshändelse och pensionsskyddet intjänas
även i det fall att tilläggspensionsanstalten eller -försäkringsarrangemangen
utesluter nya tjänstemän som anställs efter detta.
1.2. En tjänsteman, som övergår till en annan arbetsgivares tjänst i en sådan
bankgrupp eller sådan koncern, där tilläggspensionsskyddet ordnats i samma
gemensamma pensionsanstalt, behåller sin rätt till fortgående
tilläggspensionsskydd.
1.3. När sociallagstiftningen ändras kan bestämmelserna om tilläggspensionsskyddet
eller villkoren för tilläggspensionsskyddet ändras så att de motsvarar principerna i
den ändrade lagstiftningen. Det totala penningvärdet av pensionsförmånen får inte
heller minskas, om inte vägande skäl därtill föreligger.
2. TIMAVLÖNADES PENSIONSSKYDD
Tilläggspensionsskyddet gäller inte sådana timavlönande tjänstemän som arbetar högst
hälften av den ordinarie arbetstiden. När en sådan tjänsteman övergår till
bankbranschens kollektivavtal, räknas den tjänstgöringstid som berättigar till
tilläggspension från det ögonblicket, om inte tjänstemannen enligt bankens
tilläggspensionssystem är berättigad till ett fördelaktigare beaktande av
tjänstgöringstiden.
3. ÄNDRINGAR I TILLÄGGSPENSIONSSKYDDET FR.O.M. 1.1.1995
3.1. Höjd pensionsålder
Pensionsåldern för en tjänsteman i anställningsförhållande 1.1.1995, och som omfattas
av tilläggspensionssystemet, stiger fr.o.m. 1.1.1995 enligt följande:
ålder 1.1.1995 Födelseår Kvinnor Män
under 32 år 1963 - 65 65
32 – 37 år 1958 – 1962 64 65
37 – 42 år 1953 – 1957 63 64
42 – 47 år 1948 – 1952 62 64
47 – 52 år 1943 – 1947 61 63
över 52 år - 1942 60 63 (62 för personer som
haft pensionsåldern 62
år)
48 (97)
Julkinen

3.2. Ändring av pensionsintjäningen
Den årliga pensionsintjäningen ändras fr.o.m. 1.1.1995 så att den
överensstämmer med lagen om pension för arbetstagare, dvs. till 1,5 %.
Pensionsintjäningen för dem som fyllt 52 år före 1.1.1995 bibehålls oförändrad.
Tjänstemän som uppnår pensionsåldern och har 30 tjänsteår före 1.1.2005 kan gå
i pension och får då full pension vid den pensionsålder som gäller 31.12.1994 (för
kvinnor 60, för män 62/63) eller omedelbart då 30 tjänsteår fullgjorts, om detta
sker före den i rangskalan nämnda nya pensionsåldern.
3.3. Jämställande av tilläggspensionsförmånerna
4. IKRAFTTRÄDANDE
Lagen om jämställande av frivilliga tilläggspensionsarrangemang trädde i kraft
1.12.1997.
Personer som omfattas av rätten att välja enligt § 3 i lagen är tjänstemän som
omfattas av tilläggspensionsskyddet och vilkas pensionsålder bestäms på basis av
punkt 3.1.
Detta protokoll, som har samma kraft och är lika förpliktande som kollektivavtalet, gäller
på samma sätt som kollektivavtalet för finansieringsbranschen.
49 (97)
Julkinen

BILAGA 11 a TILLÄGGSPROTOKOLL OM PENSIONSFÖRMÅNER I BANKBRANSCHEN
1. BAKGRUND OCH SYFTE
Orsaken till preciseringarna är reformen av arbetspensionerna som trädde i kraft från år
2005. Avsikten med preciseringarna är att bevara karaktären av systemet med
tilläggspension som ett komplement och innehållet i arbetsgivarens pensionslöfte. Till
den del de lagstadgade pensionerna underskrider totalpensionslöftet betalas skillnaden
som tilläggspension.
Med de nödvändiga preciseringarna som är av teknisk natur gör man det möjligt att
verkställa tilläggspensionen i enlighet med kollektivavtalet.
Preciseringarna påverkar inte tilläggspensionsförmånernas övriga villkor, t.ex.
pensionsåldern och det att man omfattas av tilläggspensionssystemet kvarstår
oförändrade.
2. HUR MAN RÄKNAR UT TILLÄGGSPENSIONEN
Tilläggspensionens belopp kan i fortsättningen räknas ut på det sätt som konstateras i
stycket 2.1. eller stycket 2.2. Båda beräkningssätten fyller de miniminivåkrav som
kollektivavtalet ställer.
2.1. Hur man beräknar tilläggspensionsskyddet utgående från gällande bestämmelser
Nuförtiden räknas tilläggspensionen ut så att man utgår från arbetstagarens
pensionsgrundande lön enligt pensionslagen. Full pension är fortfarande 60
procent av denna pensionsgrundande lön. Arbetsgivaren kan ordna
tilläggspensionsskydd i enlighet med de miniminivåkrav som anges i
kollektivavtalet på detta sätt även i fortsättningen.
2.2. Hur tilläggspensionen fastslås
Det belopp som är den målsatta tilläggspensionen kan fastslås på följande sätt:
Den målsatta tilläggspensionen beräknas till 31.12.2004 enligt då gällande
pensionsbestämmelser. Vid beräkningen av ålderspensionen antas, att den
försäkrades anställning pågår till kollektivavtalsenlig pensionsålder med den till
31.12.2004 beräknade pensionslönen. Intjäningsprocenten för ålderspension är
1,5 procent för personer under 60 år och 2,5 procent för 60 år fyllda personer per
år. Den målsatta tilläggspensionen för invalidpension fastslås så att
grundpensionen beräknas enligt det antagandet att arbetstagaren blir
arbetsoförmögen 31.12.2004. Som intjäningsprocent för invalidpensionens
kommande tid används 1,5 procent per år när grundpensionens belopp beräknas.
När den målsatta tilläggspensionen beräknas beaktas de lagstadgade pensioner
som grundar sig på arbets- och tjänsteförhållandena samt folkpensionens
grunddel på den nivå den var i slutet av år 1995. Den målsatta tilläggspensionen
betalas ut till fullt belopp om arbetstagarens tjänstgöringstid är minst 360 månader.
Om arbetstagaren har färre tjänstgörings-månader än 360 är tilläggspensionens
belopp så många 360:ndedelar som tjänstgöringsmånaderna anger.
50 (97)
Julkinen

3. INDEXBINDNING OCH LIVSLÄNGDSKOEFFICIENT
En tilläggspension som fastslagits enligt stycke 2.2. justeras årligen enligt den
lönekoefficient som avses i den lag om arbetspensioner som trädde i kraft 1.1.2005.
De tilläggspensioner som skall betalas ut binds till arbetstagarens pensionsindex enligt
den pensionslag som gäller från 1.1.2005.
De fastslagna tilläggspensioner som grundar sig på redan uppgjorda fribrev och
bevarandet av deras värde innan personen går i pension bibehålls oförändrade. Med
sådana fastslagna pensioner avses bl.a. de arrangemang som vidtagits då
Säästöpankkien eläkekassa upplöstes och försäkringarna överfördes till ett
livförsäkringsbolag.
Den livslängdskoefficient som avses i lagen om pension för arbetstagare som träder i
kraft 1.1.2005 tillämpas inte. Livslängdskoefficienten påverkar alltså inte
grundpensionens belopp som används vid beräkningen av tilläggspensionen. Den
påverkar inte heller tilläggspensionens belopp.
4. IKRAFTTRÄDANDE
Dessa bestämmelser tillämpas senast på pensionsfall som inträffar 1.1.2006 och
därefter.
BANKBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf
FACKFÖRBUNDET SUORA rf
FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR HÖGRE TJÄNSTEMÄN FHT rf
51 (97)
Julkinen

BILAGA 12 FÖRTROENDEMANNAAVTAL
§ 1 Avtalets tillämpning
§ 2 Förtroendeman
1. Detta avtal tillämpas i företag som är bundna av kollektivavtalet för
finansieringsbranschen.
1. Med förtroendeman avses förtroendeman och vice förtroendeman som
organiserade tjänstemän valt bland sig.
2. Med arbetsplatsförtroendeman avses tjänsteman som organiserade tjänstemän,
på arbetsplats som består av ett eller flera kontor eller avdelningar, valt bland sig
för att handha i detta avtal nämnda uppgifter.
3. I företag med minst 200 tjänstemän som omfattas av finansieringsbranschens
kollektivavtal, samt i företag som särskilt skall fastställas avtalsparterna emellan,
kan organiserade tjänstemän till arbetsplatsens regionalt eller funktionsmässigt
självständiga enheter välja förtroendemän, som i det följande kallas förhandlande
förtroendemän.
4. I företag med minst 30 tjänstemän, som är bundna av finansieringsbranschens
kollektivavtal, kan organiserade tjänstemän välja en särskild förtroendeman att
representera ifrågavarande företags samtliga organiserade tjänstemän och denne
kallas i det följande huvudförtroendeman.
5. I företag utan huvudförtroendeman väljs en förtroendeman, som representerar
företagets samtliga organiserade tjänstemän och som i det följande kallas
förhandlande förtroendeman.
6. För ovan i 2 – 5 stycket nämnda förtroendemän kan väljas en vice förtroendeman,
som då förtroendemannen har förhinder fungerar som hans ställföreträdare och
som under denna tid har förtroendemans rättigheter och skyldigheter.
7. I detta avtal avsedd förtroendeman skall vara på ifrågavarande företag eller
arbetsplats anställd ordinarie tjänsteman som arbetar inom tillämpningsområdet
för finansieringsbranschens kollektivavtal, är medlem av Fackförbundet Pro rf eller
Nordea Union Finland rf och väl insatt i förhållandena på arbetsplatsen.
8. Om verksamheten i företaget eller dess verksamhetsenhet väsentligt minskar eller
ökar, eller om företaget överlåts, fusioneras eller bolagiseras, eller om någon
annan jämförbar väsentlig förändring sker i företagets organisation, skall
förtroendemannaorganisationen revideras så, att den i enlighet med detta avtal
motsvarar företagets eller enhetens ändrade storlek eller struktur.
9. Om meningsskiljaktigheter som gäller brott mot eller tillämpning eller tolkning av
avtal för tjänstemän i chefsställning förhandlas mellan banken och chefen eller en
av cheferna särskilt vald representant. För chefernas representant gäller
bestämmelserna för förhandlande förtroendeman.
52 (97)
Julkinen

§ 3 Val av förtroendeman
1. Val av förtroendeman kan förrättas under arbetstid på arbetsplatsen och därvid
bör samtliga organiserade tjänstemän beredas tillfälle att delta i valet.
Anordnandet av val och dess förrättande får dock inte störa arbetet. Platsen och
tiden för valet skall överens-kommas med arbetsgivaren senast 14 dygn innan
valet förrättas. Förrättandet av valet sköts i första hand av förtroendeman, eller då
han är förhindrad, av eventuell vice förtroendeman. Den tid som de använder till
förrättandet av valet, räknas som tid använd till förtroendemannauppgifter.
2. Arbetsgivaren skall underrättas skriftligen om vem som valts till förtroendeman, om
hans eventuella suppleant samt om deras avgång och avskedande.
§ 4 Förtroendemans anställning
1. För att förtroendemannen framgångsrikt skall kunna sköta sina uppgifter har i
detta avtal överenskommits om de omständigheter i hans anställningsförhållande
som avviker från de övriga tjänstemännens anställningsvillkor. I övrigt har
förtroendemannen i sitt anställnings-förhållande till arbetsgivaren samma ställning
som andra tjänstemän. Förtroendemannen är skyldig att personligen iaktta
allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order samt ordningsreglerna
på arbetsplatsen.
2. Förtroendemannauppgifterna får inte minska förtroendemannens möjligheter att
utveckla sig och att avancera i yrket.
3. Tjänsteman som är förtroendeman får inte, då han sköter detta uppdrag eller med
anledning därav utan att han samtycker, förflyttas till sämre avlönat arbete eller
utan särskilt vägande skäl till annan arbetsplats än den han hade då han blev vald
till förtroendeman, och han får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag
utsättas för påtryckning eller avskedas från arbetet.
4. Om till huvudförtroendeman vald persons egentliga arbete försvårar skötseln av
förtroendemannauppgifterna skall man, med beaktande av förhållandena i
företaget eller dess enhet och förtroendemannens yrkeskunskaper, ordna annat
arbete för honom. Ett sådant arrangemang får inte minska hans lön.
5. Huvudförtroendemannens löneutveckling skall motsvara löneutvecklingen på
operativ nivå i hela finansieringsbranschen.
6. Om arbetskraften i företaget minskas eller permitteras av ekonomiska skäl eller
produktionsorsaker, skall den ordningen iakttas, att förtroendemannen sist blir
föremål för en sådan åtgärd. Om förtroendeman inte kan erbjudas arbete som
motsvarar hans yrke eller kompetens, kan undantag från denna bestämmelse
göras. Om förtroendeman anser att han blivit uppsagd eller permitterad i strid med
ovanstående bestämmelser, har han rätt att kräva att saken reds ut av
organisationerna.
53 (97)
Julkinen

7. I övrigt sägs förtroendemannens arbetsavtal inte upp på de uppsägningsgrunder
som nämns i lagen utan att man iakttar bestämmelsen om samtycke av
majoriteten av tjänstemännen, som nämns i 7 kapitlet 10 § 1 momentet i lagen om
arbetsavtal, och som utreds av Fackförbundet Pro rf eller Nordea Union Finland rf.
8. Förtroendemans anställningsförhållande får inte hävas med stöd av i lagen om
arbetsavtal på den grund att han brutit mot ordningsbestämmelserna 3 kapitlet 1 §
i lagen om arbetsavtal. Förtroendemannens anställningsförhållande får inte hävas
på grund av sjukdom ens på hävningsgrund utan att en lika lång tid som
uppsägningstiden iakttas när anställningsförhållandet upphör.
9. När grunderna för att häva förtroendemannens arbetsavtal bedöms får han inte
ges en sämre ställning än de andra tjänstemännen.
10. Bestämmelserna i denna punkt gäller också huvudförtroendemanskandidat som
uppställts av förening och om vilken föreningen skriftligen har meddelat
arbetsgivaren. Skyddet av kandidaten börjar dock tidigast tre månader före
mandattiden för den huvudförtroendeman som skall väljas, och slutar för annan
kandidat än den som blivit vald till huvudförtroendeman när föreningen konstaterat
valresultatet.
11. Bestämmelserna i denna punkt gäller också arbetstagare som varit
huvudförtroende-man sex månader efter att hans mandattid upphört.
12. Förtroendeman meddelas att anställningen upphör minst en månad innan
uppsägnings-tiden enligt lagen om arbetsavtal börjar. I det meddelande om
anställningens upphörande som ges förtroendemannen skall orsaken till
uppsägningen anges. Arbetsgivaren underrättar även vederbörande fackavdelning
eller annan regional medlemsförening om det meddelande som getts
förtroendeman.
13. Om förtroendemannens arbetsavtal har hävts i strid med detta avtal, skall
arbetsgivaren betala förtroendemannen minst 10 och högst 30 månaders lön i
ersättning. Ersättningen fastställs på samma grunder som nämns i 12 kapitlet 2 §
2 momentet i arbetsavtalslagen. Kränkning av de rättigheter som detta avtal ger
bör räknas som en faktor som höjer ersättningen. Om domstolen bedömer att det
finns förutsättningar att fortsätta anställningsförhållandet, eller att på nytt ingå ett
redan avslutat anställnings¬förhållande, och anställningen inte trots detta fortsätts,
skall detta beaktas som ett särskilt vägande skäl när ersättningen fastställs.
§ 5 Förtroendemannens uppgifter
1. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att representera de organiserade
tjänstemän som är bundna av vederbörande kollektivavtal i ärenden som gäller
tillämpningen av kollektivavtalet.
2. Förtroendemannen representerar organiserade tjänstemän i ärenden som gäller
tillämpningen av arbetslagstiftningen, samt i allmänhet i frågor som ansluter sig till
relationerna mellan arbetsgivare och tjänstemän i företagets utveckling.
54 (97)
Julkinen

Förtroende-mannens uppgift är också att för sin del upprätthålla och främja
förhandlings- och samarbetsverksamheten mellan företaget och personalen.
§ 6 Förtroendemans rätt att få information
1. Om oklarhet eller meningsskiljaktighet uppkommer om tjänstemännens löner eller
andra frågor som gäller anställningsförhållandet, skall förtroendemannen få alla
upplysningar som behövs för utredning av den fråga meningsskiljaktigheten gäller.
2. Förtroendeman har rätt att skriftligen få följande uppgifter om samtliga tjänstemän:
a. släkt- och förnamn
b. arbetsplats (organisatorisk avdelning/kontor)
c. tiden då tjänsten tillträddes
d. tjänstemän som sagts upp, permitterats, eller vilkas tjänst ombildats till deltid
e. antalet visstidsanställda och deras överenskomna anställningstid
f. antalet hel- och deltidsanställda tjänstemän
g. personer som varit anställda ett halvt år, som särskilt kallats till arbetet eller
annan tillfällig personal
h. en utredning över uppgifter som samlats in i samband med anställningen
och ändringar i dessa
i. en utredning över grunderna för hur visstids- och deltidsanställdas
arbetsförhållanden utnyttjas
j. den svårighetskategori till vilken tjänstemannen eller det arbete han utför
hänförs
3. Förtroendemannen får uppgifterna två gånger om året vid lokalt avtalade
tidpunkter. Förtroendemannen får uppgifter om nya tjänstemän åtminstone varje
kvartal. När kollektivavtalet för branschen ingåtts och de ändringar detta förorsakar
genomförts i företaget, får förtroendemannen omedelbart uppgifter om
ändringarna.
4. Till huvudförtroendemannen ges dessutom varje år senast 15.5 på basis av
lönestatistiken för oktober föregående år information om:
a. svårighetskategorifördelningen
b. medellön för personal på operativ nivå
c. uppgifterna i a-b även separat för kvinnor och män
Information ges inte om mindre personalgrupper än sex personer.
I de enskilda företagen avtalar man om hur ovannämnda uppgifter förmedlas även
till andra förtroendemän.
5. För uppföljningen av lönesamtalen får huvudförtroendemannen innan
lönesamtalen förs en uppskattning om storleken på den lönepott som fördelas
genom lönesamtal. Samtidigt diskuterar arbetsgivaren och
huvudförtroendemannen lönesamtalens grunder och uppföljningen av dem.
Företaget skall till förtroendemannen/kontaktpersonen meddela de lönesummor
som för den månad som föregår lönehöjningen och för lönehöjningsmånaden
55 (97)
Julkinen

utbetalats till identisk personal som omfattas av kollektivavtalet för
finansieringsbranschen. Dessa uppgifter om lönesummor lämnas separat för
tjänstemän på chefs- och specialistnivå (5.2) och för tjänstemän i företag som har
minst 10 tjänstemän såväl på chefs- och specialistnivå som på tjänstemannanivå.
Därtill lämnas huvudförtroendemannen/kontaktpersonen uppgifter om antalet
verkställda lönehöjningar och om deras storlek.
6. Ifall företaget har en huvudförtroendeman ges ovannämnda uppgifter till honom.
Om det utöver huvudförtroendemannen finns förhandlande förtroendemän
förmedlas uppgifterna på lokalt avtalat sätt även till dem. Samtidigt avtalas om
förmedling av ovannämnda uppgifter till förhandlande förtroendemän när det gäller
affärsverksamhetsområden eller motsvarande områden. I företag som inte har
någon huvudförtroendeman ges de ovannämnda uppgifterna till den förhandlande
förtroendemannen
7. Förtroendeman har samma rätt som i lagstiftningen avsedd förtroendeman att ta
del av den förteckning som förs över nöd- och söndagsarbete, övertidsarbete samt
för dessa arbeten betalda förhöjda löner.
8. Den information förtroendemannen fått på ovannämnda grunder för att kunna
sköta sina åligganden skall han behandla konfidentiellt.
§ 7 Befrielse från arbete som beviljas förtroendeman
1. Om antalet tjänstemän som förtroendemannen representerar, deras rörlighet eller
antalet av deras arbetsplatser förutsätter att förtroendemannen befrias från sitt
egentliga arbete för att sköta sina förtroendemannauppgifter, ges
förtroendemannen, och särskilt den förhandlande förtroendemannen och
huvudförtroendemannen, tillräckligt med arbetstid och vid behov regelbundet
återkommande befrielse från arbetet för skötseln av förtroende-manna uppgifterna
på lokalt överenskommet sätt.
Vid bedömning av behovet av befrielse från arbete för skötandet av
förtroendemanna-uppdraget skall man förutom till ovan konstaterade uppgifter ta
särskild hänsyn till mängden uppgifter som lönesystemet föranleder och ge
förtroendemannen extra befrielse, om vilken avtalas lokalt.
Förbunden är eniga om att behovet av extra befrielse som föranleds av
lönesystem-ändringen är större i början men kommer att minska när lönesystemet
blivit etablerat.
Protokollsanteckning:
Som direktiv för det lokala avtalet vid meningsskiljaktigheter har avtalsparterna
uppställt följande regel, där man också beaktat den tid samarbetsförfarandet
kräver:
56 (97)
Julkinen

Antal tjänstemän Normativt antal timmar befrielse från
arbetet/vecka
Huvudförtroendeman
30–99 4–6
100–149 6–8
150–199 8–10
200–399 10–13
400–999 13–19
1000– helt befriad
Förhandlande förtroendeman
20–49 3–4
50–99 4–5
100–199 5–6
200– 6–7
Skötandet av förtroendemannens förtroendeuppgifter underlättas genom att man skapar
ett ersättarsystem, om vilket avtalas lokalt.
2. Arbetsgivaren och förtroendemannen kommer överens om tidpunkten för ovan i 1
stycket nämnda befrielse från arbetet. Härvid bör man beakta företagets
verksamhetsförutsättningar samt att förtroendemannauppgifterna kan skötas på
behörigt sätt.
3. Huvudförtroendemannen och de förhandlande förtroendemännen har dessutom
rätt att i de riksomfattande bankerna en gång om året, vid lokalt överenskommen
tidpunkt och plats hålla ett möte som varar högst en arbetsdag och vars kostnader
ersätts enligt bankens resereglemente. Arbetsgivaren sammankallar mötet och på
föredragningslistan upptas arbetsgivarens representanters och
huvudförtroendemannens samt de förhandlande förtroendemännens möte samt
ovannämnda förtroendemäns gemensamma möte, vilka tidsmässigt bör uppta
huvuddelen av mötet.
§ 8 Förtroendemans förvarings- och kontorsutrymmen
1. Förtroendeman har rätt att få förvaringsutrymme för de handlingar och det
kontorsmaterial han behöver för sina uppgifter. Huvudförtroendeman och
förhandlande förtroendeman har rätt att vid behov utan ersättning använda
ändamålsenligt kontorsutrymme, som kan ställas till förtroendemans förfogande
för skötseln av förtroendemannauppgifterna, om arbetsgivaren har ett sådant
utrymme. Förtroendeman har rätt att använda det kontorsmaterial som finns i detta
kontorsutrymme för att sköta de förtroendemannauppgifter han kommit överens
om med arbetsgivaren.
2. Om förtroendeman arbetar i kundtjänstuppgifter, eller om han annars inte kan
fullgöra sina förtroendemannauppgifter på sin ordinarie arbetsplats, bör han
anvisas en för uppgifterna lämplig plats. För förtroendeman som arbetar i
57 (97)
Julkinen

kundtjänstuppgifter underlättas förtroendemannaarbetet genom ett system med
ersättare, om vilket man kommer överens lokalt.
§ 9 Ersättning av lönebortfall
1. Arbetsgivaren ersätter förtroendemannens lönebortfall under arbetstid, antingen i
lokala förhandlingar med arbetsgivarens representant eller då han sköter andra
uppgifter som han avtalat om med arbetsgivaren.
2. Utför förtroendemannen utom sin ordinarie arbetstid uppgifter som han kommit
överens om med arbetsgivaren, betalas för sålunda förlorad tid övertidsersättning
eller avtalas med honom om annan tilläggsersättning.
3. Om förtroendeman, för att sköta uppgifter som han avtalat om med arbetsgivaren,
på dennes order blir tvungen att resa, betalas till honom ersättning för
resekostnaderna enligt bankens resereglemente, dock så att hans faktiska
kostnader täcks.
4. Man kan lokalt avtala om att den ovan i 2 stycket nämnda ersättningen och
ersättningen för tid som åtgår till i samarbetslagen avsett samarbetsförfarande
utom arbetstid, till huvudförtroendeman och förhandlande förtroendeman betalas
som en månatlig engångsersättning som läggs till grundlönen och som är:
Huvudförtroendeman
Antal tjänstemän Förtroendemannatillägg fr.o.m. 1.1.2012 (€)
30–49 155
50–99 204
100–199 247
200–349 254
350– 499 304
500–699 369
700–
Förhandlande förtroendeman
404
Antal tjänstemän Förtroendemannatilläggfr.o.m. 1.1.2012 (€)
20–49, om enda förhandlande
123
förtroendeman
50–99 123
100–199 155
200– 194
5. Ovannämnda engångsersättning betalas till vice förtroendemannen då han sköter
huvudförtroendemans uppgifter under minst fyra veckor.
§ 10 Förtroendemannens utbildning
1. Arbetsgivaren är skyldig att ge förtroendemannen befrielse från arbetet, utan att
anställningsförhållandet avbryts, för deltagande i av avtalsparterna gemensamt
eller av deras samarbetsorgan arrangerade och godkända kurser i anslutning till
förtroendemanna-verksamheten, vilka pågår en månad eller kortare tid, om detta
kan ske utan kännbar olägenhet för företagets verksamhet. I nekande fall
58 (97)
Julkinen

meddelas förtroendemannen minst 10 dagar innan kursen börjar varför beviljandet
av befrielse från arbetet skulle medföra kännbar olägenhet. Anmälan om avsikt att
delta i kursen bör, då kursen pågår högst en vecka, göras minst två veckor innan
den börjar, samt då det är fråga om en längre kurs, minst sex veckor i förväg.
2. Huvudförtroendeman, vice förtroendeman, förhandlande förtroendeman och
arbetsplatsförtroendeman har rätt att delta i förtroendemannakurser utan att det
minskar hans lön.
3. När förtroendeman deltar i av avtalsparterna gemensamt eller av deras
samarbetsorgan arrangerad eller godkänd utbildningsverksamhet som gäller
arbetarskydd, rationalisering, personaladministration, företagsekonomi eller dylikt,
ersätter arbetsgivaren både lönebortfallet och de kostnader utbildningen
föranleder.
4. Deltagande i kurser som avses ovan i denna paragraf får inte ha till följd att
anställningen avbryts, och inte att semester-, pensions- eller andra med dem
jämförbara förmåner minskas.
5. Sedan huvudförtroendemannens förtroendemannauppgift upphört skall han
tillsammans med arbetsgivaren utreda huruvida upprätthållandet av den
yrkesskicklighet han behöver för sitt tidigare eller motsvarande arbete kräver
yrkesutbildning. Arbetsgivaren arrangerar den utbildning utredningen förutsätter.
När man avgör vad utbildningen skall innehålla, skall man ta hänsyn till längden av
befrielsen från arbetet, längden av förtroendemannaperioden och de ändringar om
skett i arbetsmetoderna.
§ 11 Förhandlingsordning
1. I frågor som gäller utförandet av arbetet och dess tekniska organisering bör
tjänsteman omedelbart vända sig direkt till arbetsledningen.
2. Meningsskiljaktigheter om avlöningen och andra villkor i anställningsförhållandet
bör man försöka reda ut i lokala förhandlingar.
3. Förtroendeman och tjänsteman skall upplysas om vem som är arbetsgivarens
representant vid lokala förhandlingar samt om hans verksamhetsområde och
befogenheter, om dessa regionalt eller för personalärendenas vidkommande
begränsats till vissa sakgrupper.
4. Förhandlingar för att utreda och avgöra meningsskiljaktigheter skall inledas utan
dröjsmål efter anhållan om förhandling. Om förhandlingarna inte kan inledas
omedelbart, skall förtroendemannen meddelas orsaken, samt när förhandlingarna
inleds. Förhandlingarna skall föras sakligt och utan att ställningstagandet fördröjs.
5. Meningsskiljaktighet skall först behandlas mellan arbetsgivarens representant och
tjänstemannen eller vederbörande förtroendeman. När lokal meningsskiljaktighet
behandlas utreds de sakuppgifter som ansluter sig till meningsskiljaktigheten,
samt framförs om möjligt ställningstagandet i själva tvistefrågan med motiveringar.
59 (97)
Julkinen

§ 12 Giltighetstid
6. Om meningsskiljaktigheten inte blir avgjord på detta sätt, behandlas saken av
förhandlande förtroendemannen och av en av arbetsgivaren utsedd lokal
företrädare. Om enighet inte nås vid dessa förhandlingar eller om banken inte har
förhandlande förtroendemän, förhandlar huvudförtroendemannen och
arbetsgivarens företrädare om saken.
7. Om enighet inte nås, skall en promemoria avfattas över förhandlingarna mellan
huvudförtroendemannen och arbetsgivarens företrädare, eller i de företag där det
inte finns någon huvudförtroendeman, över förhandlingarna mellan förhandlande
förtroendemannen och arbetsgivarens representant. Promemorian skall avfattas
utan onödigt dröjsmål och undertecknas i två exemplar, ett för vardera parten. I
promemorian skall anges preciserad orsak till meningsskiljaktigheten, sakuppgifter
som rör meningsskiljaktigheten samt parternas ståndpunkter med motiveringar. I
de företag som har huvudförtroendeman kan förhandlande förtroendeman eller
arbetsgivarens representant kräva att en promemoria görs upp.
8. Nås inte enighet lokalt, kan endera parten hänskjuta tvistefrågan till avgörande
mellan avtalsparterna, dvs. förbunden.
9. Om meningsskiljaktigheten gäller avslutandet av en i detta kollektivavtal avsedd
förtroendemans anställningsförhållande, skall dessutom lokala och
förbundsförhandlingar inledas och föras utan dröjsmål när grunden för avslutandet
gjorts stridigt.
1. Detta avtal är i kraft på samma sätt som kollektivavtalet för
finansieringsbranschen.
60 (97)
Julkinen

BILAGA 12 a AVTAL OM KONTAKTPERSON I FINANSIERINGSBRANSCHEN
§ 1 Avtalets tillämpning
§ 2 Kontaktperson
Avtalsparter är De Högre Tjänstemännen YTN rf, Fackförbundet Pro rf, Nordea Union
Finland rf samt Finansbranschens Centralförbund rf.
Avtalsparterna är ense om den betydelse specialister och chefer har för företagens
verksamhet. Avtalsparterna främjar det inbördes samarbetet genom att stöda
verksamheten mellan kontaktpersoner enligt detta avtal, förtroendemän enligt
förtroendemannaavtalet för finansieringsbranschen och representanter för
arbetsgivaren. Avtalsparterna är ense om att utvecklingen av
kontaktpersonverksamheten förutsätter fortsatt utveckling av avtalsverksamheten och
samarbetet enligt detta avtal.
Avtalet tillämpas i företag som är bundna av kollektivavtalet för finansieringsbranschen.
FHT:s medlemsorganisationers medlemmar har rätt att välja kontaktpersoner för att
representera alla sina i FHT:s medlemsförbund organiserade medlemmar i individuella
ärenden.
Kontaktpersonens uppgifter har fastslagits i punkt 4.
1. FHT:s kontaktperson
I företag som är bundna av kollektivavtalet för finansieringsbranschen och som har
minst 10 FHT-organiserade medlemmar har medlemmarna i FHT:s
medlemsorganisationer rätt att välja en kontaktperson samt för honom en vice
kontaktperson.
Kontaktpersonens rättigheter och skyldigheter är till innehållet desamma som den
förhandlande förtroendemannens enligt förtroendemannaavtalet, om inte annat
föranleds av § 6.
2. FHT:s förhandlande kontaktperson
I företag som är bundna av kollektivavtalet för finansieringsbranschen och som har
minst 100 FHT-organiserade medlemmar har medlemmarna i FHT:s
medlemsorganisationer rätt att välja en förhandlande kontaktperson samt för honom en
vice förhandlande kontaktperson.
Den förhandlande kontaktpersonens rättigheter och skyldigheter är desamma som den
förhandlande förtroendemannens enligt förtroendemannaavtalet.
3. Huvudkontaktperson på grupp- eller koncernnivå
I koncerner och grupper som är bundna av kollektivavtalet för finansieringsbranschen
kan bland kontaktpersonerna väljas en huvudkontaktperson på grupp- eller koncernnivå
för det praktiska genomförandet av det som överenskommits i lönesamtalsprotokollet.
Om huvudkontaktpersonens uppgifter och verksamhetsförutsättningar avtalas lokalt.
61 (97)
Julkinen

Ifall en huvudkontaktperson på grupp- eller koncernnivå väljs besluter FHT:s förening
som representerar gruppens/koncernens personal om valet och förfarandet vid valet.
Om befrielse från arbete avtalas inom respektive grupp/koncern med beaktande av de i
stycke 1 konstaterade uppgifterna. I övrigt är huvudkontaktpersonens rättigheter och
skyldigheter till innehållet desamma som den förhandlande kontaktpersonens.
§ 3 Val av kontaktperson
Kontaktpersonen skall vara fast anställd tjänsteman i företaget eller på arbetsplatsen i
fråga och arbeta inom tillämpningsområdet för finansieringsbranschens kollektivavtal
och tillhöra ett medlemsförbund i FHT.
I valet av kontaktperson kan delta alla tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet och
som är organiserade i ett FHT-förbund. Valet förrättas av FHT:s företagsförening,
kontaktperson eller om ingendera finns i företaget, av en valförrättare som separat utses
av FHT. Valet kan förrättas under arbetstid och arbetsgivarens utrymmen och redskap
får användas. FHT:s företagsförening, kontaktpersonen eller den av FHT separat
utsedda valförrättaren avtalar lokalt om användningen av utrymmen och redskap.
Arbetsgivaren skall underrättas skriftligen om vem som valts till kontaktman och vem
som valts till hans eventuella vice kontaktperson samt om deras avgång och
avskedande.
§ 4 Kontaktpersonens uppgifter
Kontaktpersonens huvudsakliga uppgift är att representera de FHT-organiserade
personerna i förhandlingar om anställningsvillkor och i förhandlingar om ärenden som
omfattas av samarbetslagen.
Kontaktpersonen representerar FHT-förbundens medlemmar i ärenden som ansluter sig
till relationerna mellan arbetsgivare och tjänstemän och företagets utveckling.
Kontaktpersonen är självskriven representant i den förhandlingsdelegation som avses i
§ 3, punkt 3 i finansieringsbranschens samarbetsavtal.
För att kontaktpersonen skall kunna sköta sina uppgifter ser arbetsgivaren till att han
garanteras möjligheter att utföra uppgiften. Kontaktpersonen får inte för sina uppgifters
skull försättas i en sämre situation än övriga chefer och specialister i företaget.
§ 5 Rätten att få information
En förhandlande kontaktperson har rätt att få samma uppgifter som företagets huvudförtroendeman.
Om företaget inte har en förhandlande kontaktperson har
kontaktpersonen rätt att få de i förtroendemannaavtalets § 6, punkterna 4 och 5 nämnda
uppgifter som skall lämnas till huvudförtroendemannen, om en huvudförtroendeman
valts vid företaget.
Uppgifter som gäller grupper på mindre än sex personer lämnas inte.
62 (97)
Julkinen

§ 6 Ersättning till kontaktperson
För skötandet av de i kollektivavtalet bestämda uppgifterna betalas till FHT:s
huvudkontakt-person på grupp-/koncernnivå och till FHT:s förhandlande kontaktperson
en engångs-ersättning som regelbundet läggs till månadslönen.
Ersättningen är 155 euro från 1.1.2012 när företaget i sin tjänst har 100-199 FHTorganiserade
medlemmar. Ersättningen är 194 euro från 1.1.2012 när företaget i sin
tjänst har över 199 FHT-organiserade medlemmar. Ersättningen till
huvudkontaktpersonen bestäms enligt antalet organiserade FHT-medlemmar i gruppens
eller koncernens tjänst.
§ 7 Kontaktpersonens utbildning
Kontaktpersonen har rätt delta i av parterna godkänd FHT:s kontaktpersonsutbildning i
enlighet med 3-4 § i finansieringsbranschens utbildningsavtal om detta kan ske utan att
medföra kännbar olägenhet för företagets verksamhet.
Meddelande om avsikt att delta i utbildning ska lämnas i god tid och minst 2 veckor före
kursens början.
Deltagande i FHT:s kontaktpersonsutbildning får inte leda till att kontaktpersonens lön
eller andra förmåner minskar.
§ 8 Förhandlingsordning
Beträffande lokal förhandling och avtalsverksamhet tillämpas förhandlingssystemet i
kollektivavtalet för finansieringsbranschen ifall detta avtals parter inte kommer överens
om något annat eller detta avtal föranleder något annat.
Kontaktpersonen representerar medlemmarna i FHT:s medlemsorganisationer i enskilda
frågor om lön och arbetsvillkor.
När det gäller allmän tolkning av kollektivavtalet, med Fackförbundet Pro rf:s och
Nordea Union Finland rf:s förtroendeman avtalad princip eller förfarande eller
motsvarande ärenden som berör hela personalen, avgörs saken i fråga om lokala
förhandlingar och avtal med tillämpning av det i kollektivavtalet för
finansieringsbranschen konstaterade förhandlingssystemet dock så, att FHT:s
representant deltar i förhandlingsverksamheten. Om tillämpningen av denna princip
avtalas vid behov närmare lokalt.
I förhandlingar som berör hela bankens chefskår, till den del det är fråga om ärenden
som berör hela bankens chefskår, förs förhandlingar på Fackförbundet Pro rf:s och
Nordea Union Finland rf:s huvudförtroendemans och kontaktpersonens initiativ.
I fråga om de chefers ärenden som omfattas av det nuvarande avtalet för tjänstemän i
chefsställning förs förhandlingarna på kontaktpersonens initiativ. Vid behov avtalar man
närmare lokalt om förhandlingsverksamhet som omfattas av chefsavtalet.
63 (97)
Julkinen

§ 9 Övrigt
§ 10 Giltighetstid
På grupp- och koncernnivå kan lokalt avtalas på annat sätt om detta avtals
bestämmelser i § 2 om kontaktpersoner och § 3 om valet av kontaktpersoner.
Till övriga delar tillämpas på kontaktpersoner det som man skulle tillämpa på
förhandlande förtroendemans rättigheter och skyldigheter enligt kollektivavtalets
förtroendemannaavtal.
Detta avtal är i kraft på samma sätt som kollektivavtalet för finansieringsbranschen.
64 (97)
Julkinen

BILAGA 13 UTBILDNINGSAVTAL FÖR FINANSIERINGSBRANSCHEN
§ 1 YRKESINRIKTAD FORTBILDNING, KOMPLETTERANDE UTBILDNING OCH OMSKOLNING
1. När arbetsgivaren ger arbetstagaren yrkesinriktad utbildning eller när
arbetsgivaren skickar arbetstagare på kurser som har anknytning till hans yrke,
ersätts kostnader för utbildningen föranleder liksom inkomstbortfallet för ordinarie
arbetstid.
2. När utbildningen sker utom arbetstid räknas den tid som används inte som
arbetstid men arbetstagaren ersätts för de direkta kostnaderna.
§ 2 GEMENSAM UTBILDNING
1. Den utbildning som förutsätts i samarbetsavtalet ges i allmänhet på de enskilda
arbetsplatserna.
2. Om deltagande i utbildning avtalas på de enskilda arbetsplatserna i
samarbetsorganen, eller om sådana inte finns avtalar arbetsgivaren och
förtroendemannen om deltagandet.
3. Deltagande i utbildning ersätts på samma sätt som utbildningen i § 1.
§ 3 FACKFÖRENINGSUTBILDNING
3.1. Rätt att delta
1. Förtroendemannens och kontaktpersonens rätt att delta i fackföreningsutbildning
definieras i förtroendemannaavtalet och i avtalet om kontaktperson.
2. Arbetarskyddsfullmäktig och medlem i arbetarskyddskommissionen har rätt att
delta i godkända arbetarskyddskurser.
3.2. Ersättningar
1. Förtroendemannen, kontaktpersonen, arbetarskyddsfullmäktig och medlem i
arbetarskyddskommissionen deltar i kurser godkända av utbildningsarbetsgruppen
utan att deras lön minskas.
§ 4 FÖRBUNDENS UTBILDNINGSARBETSGRUPP
§ 5 GILTIGHETSTID
1. En utbildningsarbetsgrupp har tillsatts att verkställa avtalet.
2. Utbildningsarbetsgruppen skall, innan den godkänner kurser, få begärda uppgifter.
3. Förutsättningen för att en kurs godkänns är, att man gemensamt konstaterat
behovet av utbildning.
4. Utbildningsarbetsgruppen kan godkänna kurser även under året.
1. Avtalet gäller på samma sätt som kollektivavtalet för finansieringsbranschen.
65 (97)
Julkinen

BILAGA 14 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
Undertecknade organisationer har kommit överens om ändringar av kollektivavtalet för
finansieringsbranschen såsom framgår nedan.
§ 1 Avtalsperiod och lönehöjningar
§ 2 Engångsbelopp
1. Avtalsperioden börjar 1.11.2011 och fortsätter till 30.11.2013.
2. Generell höjning 1.11.2011
Lönerna höjs från 1.11.2011 med en generell höjning på 2,4 procent, såvida inte
annat följer av höjningen av minimilönen.
3. Minimilöner 1.11.2011
Minimilönerna enligt kollektivavtalet höjs från 1.11.2011 med 2,4 procent.
4. Lönesamtalspott 1.12.2012
Lönerna höjs från 1.12.2012 med en pott på 1,6 procent som fördelas genom
lönesamtal.
5. Generell höjning 1.12.2012
Lönerna höjs från 1.12.2012 med en generell höjning på 0,3 procent, såvida inte
annat följer av höjningen av minimilönen.
6. Minimilöner 1.12.2012
Minimilönerna enligt kollektivavtalet höjs från 1.12.2012 med 1,9 procent.
Ett engångsbelopp på 150 euro betalas 1.1.2012 till dem vars anställningsförhållande
börjat senast 1.10.2011 och är i kraft 1.1.2012. Till en tjänsteman som 1.1.2012 är på
oavlönad ledighet betalas beloppet i samband med den första löneutbetalningen efter
återkomsten till arbetet, ifall tjänstemannen återkommer till arbetet under avtalsperioden.
Beloppet till deltidsanställda löntagare är i samma proportion lägre som den
deltidsanställdas arbetstid är kortare än full arbetstid.
§ 3 Förhandlingar om kollektivavtalets fortsättning år 2013
§ 4 Avtalets syfte
1. Förhandlingar om kollektivavtalets fortsättning, utvecklande av
lönesamtalsmodellen, eventuella textändringar samt om annat utvecklande av
avtalsverksamheten förs under våren 2013.
Medan avtalet är i kraft har parterna som mål att befästa lönesamtalsmodellens ställning
och verka för en konkurrenskraftig förtjänstutveckling med beaktande av branschens
utvecklingsperspektiv.
Obs! Parternas utgångspunkt vid utvecklandet av lönesamtalsmodellen är
fortsättningsvis att oavsett detta kollektivavtal i enlighet med tidigare överenskommelse
66 (97)
Julkinen

evara förhållandet (50/50) mellan den generella höjningen och den pott som fördelas
genom lönesamtal.
§ 5 Betydande avvikelser i den ekonomiska utvecklingen
Ifall arbetsmarknadens centralorganisationer tillsammans bedömer att den ekonomiska
utvecklingen avviker synnerligen kännbart från det man bedömde när avtalet ingicks ska
avtalsparterna på denna grund förhandla och avtala om avvikelsens effekter på
avtalsförhöjningarna eller avtalets giltighet.
Om överenskommelse angående avvikelsens effekter inte nås på ovan angivet sätt kan
vardera avtalsparten skriftligen senast 30.9.2012 säga upp detta avtal att upphöra
30.10.2012. Uppsägningsanmälan ska även sändas till riksförlikningsmannen för
kännedom
§ 6 Frångående från lösning i ramavtalet
Centralorganisationerna bedömer 25.11.2011 huruvida ramavtalet täcker
arbetsmarknaden i tillräcklig omfattning. Om täckningen inte är tillräcklig och
centralorganisationerna tillsammans med statsmakten inte förbinder sig till de
arbetslivsutvecklande lösningar som ingår i ramavtalet gör detta kollektivavtals parter
tillsammans en bedömning om att eventuellt frångå sitt avtal.
Baserat på bedömning kan en avtalspart säga upp avtalet att upphöra 30.10.2012.
Uppsägningsanmälan ska senast 30.9.2012 skriftligen delges den andra avtalsparten.
§ 7 Utvecklande av arbetslivet
I den 13.10.2011 signerade ramuppgörelsen har arbetsmarknadens
centralorganisationer godkänt regeringens målsättning att uppmuntra arbetsgivarna att
utöka utbildning som främjar kunnande och produktivitet enligt följande:
Utvecklande av arbetslivet
Staten inleder beredning av lagstiftningsprojekt på trepartsbasis som en del av
arbetsmarknadsorganisationernas uppgörelse.
För utvecklande av arbetsmarknadens funktion och personalens kunnande är
regeringen redo att också börja bereda införandet av ett särskilt avdrag för utbildnings-
och arbetshälsosatsningar i företagsbeskattningen.
Målet är att uppmuntra arbetsgivarna till ökade utbildningssatsningar som utvecklar de
anställdas yrkeskunnande. En anställd kan sålunda på sätt som arbetsgivaren
bestämmer delta i kompetenshöjande utbildning tre dagar per år. Därigenom kan man
ge personalen mer kompetensutbildning och rikta den till att omfatta fler anställda än
vad som nu är fallet. För personer över 55 år kan dagarna också användas för att främja
arbetsförmågan och förbättra välbefinnandet i arbetet.
67 (97)
Julkinen

§ 8 Arbetsgrupper
Skatteavdraget syftar till att främja utvecklandet av kunnandet och beredskapen för
omställningar samt längre arbetskarriärer.
Ett förslag om kriterierna för det nya systemet, införandets spelregler och
genomförandet bereds på trepartsbasis inom 31.5.2012. Motsvarande arrangemang
genomförs inom den offentliga sektorn. Systemet tas i bruk 1.1.2013.
Företagens personalplaner eller motsvarande justeras så att de möjliggör det beskrivna
arrangemanget.
Kollektivavtalets tillämpningsområde
Förbundens gemensamma arbetsgrupp för tillämpning av kollektivavtalet utreder
möjligheterna att utveckla bestämmelserna om tillämpningsområdet för
finansieringsbranschens kollektivavtal. Arbetsgruppen avger sin mellanrapport senast
31.12.2012.
Arbetsfred
Förbundens gemensamma arbetsgrupp för arbetsfred har till uppgift att följa med och
behandla arbetsstridshot och arbetsstrider, öka parternas förtroende på
arbetsmarknaden i syfte att förhindra arbetsstrider och utreda möjligheterna att med
kollektivavtalsbestämmelser utesluta från banksystemets synpunkt kritiska funktioner
från arbetsstrider. Arbetsgruppen avger sin mellanrapport senast 31.12.2012.
Yrkesutbildning
Förbundens gemensamma arbetsgrupp för yrkesutbildning utreder hur principerna om
livslångt lärande förverkligas inom finansieringsbranschen och kommer med behövliga
rekommendationer på basis av utredningarna. Dessutom samarbetar arbetsgruppen
med vederbörande myndigheter och läroinrättningar i syfte att utveckla det
yrkesutbildnings¬utbud som riktar sig till finansieringsbranschen.
Uppföljning och utveckling av lönesystemet
Förbundens gemensamma lönesystemarbetsgrupp har till uppgift är att följa med hur
branschens lönesystem fungerar. Den har också till uppgift att utveckla kollektivavtalets
bestämmelser om lönesättning, speciellt om svårighetsklassificeringen. Den utreder bl.a.
hur begreppet huvudsaklig uppgift fungerar och minimilönefrågor som hänför sig till
svårighetsklassificeringen samt hur de avtalsbestämmelser om uppgifter som skall
lämnas om genomförda lönesamtal fungerar med beaktande av datasekretessreglerna.
Arbetsgruppen utarbetar ett förslag till revidering av svårighetsklassificeringen senast
31.12.2012. Företagsrepresentanter kan delta i arbetet på sätt som särskilt
överenskoms.
Arbetsgruppen avgör meningsskiljaktigheter i enlighet med förhandlingsordningen i
lönesamtalsprotokollet och utfärdar vid behov anvisningar för genomförande av
lönesamtalssystemet och lokala avtal i anslutning till det, bl.a. genom att förnya
Lönesamtalsguiden senast 31.5.2012. Dessutom planerar och genomför arbetsgruppen
vid behov gemensam utbildning för införandet och utvecklandet av
lönesamtalssystemet.
68 (97)
Julkinen

§ 9 Textändringar
§ 6 Ordinarie arbetstid
Jämställdhet
Förbundens gemensamma jämställdhetsarbetsgrupp har till uppgift är att främja
jämställdheten och jämlikheten inom finansieringsbranschen. Dessutom följer arbetsgruppen
med och instruerar vid behov lokala parter i frågor som gäller
jämställdhetsplaner.
Statistiksamarbete
Förbundens gemensamma statistikarbetsgrupp har till uppgift är att verkställa av
avtalsparterna givna uppdrag och att för avtalsparterna bereda utredningar i anslutning
till statistikföring.
Arbetsgruppen gör årligen en utredning över förtjänstutvecklingen inom finansieringsbranschen
och i andra viktiga branscher sedan lönestatistiken blivit klar. Arbetsgruppens
utredningar behandlas i enlighet med protokollet om lönesamtal.
Arbetstid
Förbundens gemensamma arbetstidsarbetsgrupper fortsätter sin verksamhet. I
arbetsgrupperna utreds behov av att ta i bruk olika arbetstidssystem. Vidare utreds fram
till 30.9.2012 behovet av att uppgöra en arbetsskiftsförteckning i system med individuell
arbetstid. En arbetsgrupp utarbetar en guide om ibruktagande av ett
arbetstidsbanksystem inom finansieringsbranschen senast 31.3.2012.
Resekostnadsersättningar
Förbundens gemensamma resekostnadsarbetsgrupp fortsätter sitt arbete utgående från
i arbetsgruppen tidigare gjorda utredningar om rörlighet och resande, använd restid
samt om ersättningar för restiden.
Minimilönarbetsgrupp
Förbundens gemensamma arbetsgrupp har till uppgift att senast 31.12.2012, med
beaktande av en i Sverige införd modell om den individuella totallönens utveckling, ta i
bruk en modell som ersätter 4 § 4 punkt i det nuvarande lönesamtalsprotokollet.
Arbetsgrupp för kontaktpersonsystem
Arbetsgruppen har till uppgift att utreda och förenhetliga grunderna för och graderingen
av kontaktpersonersättningarna med beaktande av motsvarande bestämmelser
gällande förtroendemän. Arbetsgruppen framlägger sitt förslag senast 30.9.2012.
Systemet tas i bruk 1.1.2013.
Punkt 9 (ny bestämmelse). Då det förekommer variationer i när den ordinarie
arbetstiden infaller ska det för arbetet uppgöras en arbetsskiftsförteckning. Den ska
skriftligen bringas till tjänstemännens kännedom senast två veckor före den avsedda
tidsperiodens början. Efter detta får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med
tjänstemannens samtycke och av vägande skäl som hänför sig till
arbetstidsarrangemang.
69 (97)
Julkinen

§ 7 Periodisering
§ 31 Kort tillfällig frånvaro
Punkt 3. Om permanent periodisering meddelas en månad i förväg, om tillfällig två
veckor i förväg.
b) ... eller akut sjukdomsfall som drabbar under 18-årigt barn som lider av i
statsrådets förordnings (30.12.2004/1335) 4 § avsedd allvarlig sjukdom; högst 3
dagar
c) egen vigsel, registrering av parförhållande eller flyttning
e) Fackförbundet Pro rf:s eller dess medlemsförenings representantskapsmöte eller
styrelsemöte eller möte med delegation eller centralorganisations representantskap
eller styrelse
f) Nordea Union Finland rf:s representantskapsmöte eller styrelsemöte eller möte
med kollektivavtalskommitté eller centralorganisations representantskap eller
styrelse
g) möte med De Högre Tjänstemännen YTN rf:s styrelse eller stödgrupp.
Förtroendemannaavtal, § 2 Förtroendeman
7. I detta avtal avsedd förtroendeman skall vara på ifrågavarande företag eller
arbetsplats anställd ordinarie tjänsteman som arbetar inom tillämpningsområdet för
finansieringsbranschens kollektivavtal, är medlem av Fackförbundet Pro rf eller Nordea
Union Finland rf och väl insatt i förhållandena på arbetsplatsen.
Avtal om kontaktperson i finansieringsbranschen, § 6 Ersättning till kontaktperson
För skötandet av de i kollektivavtalet bestämda uppgifterna betalas till FHT:s
huvudkontakt-person på grupp-/koncernnivå och till FHT:s förhandlande kontaktperson
en engångs-ersättning som regelbundet läggs till månadslönen.
Ersättningen är 155 euro från 1.1.2012 när företaget i sin tjänst har 100-199 FHTorganiserade
medlemmar. Ersättningen är 194 euro från 1.1.2012 när företaget i sin
tjänst har över 199 FHT-organiserade medlemmar. Ersättningen till
huvudkontaktpersonen bestäms enligt antalet organiserade FHT-medlemmar i gruppens
eller koncernens tjänst.
Avtal om kontaktperson i finansieringsbranschen, § 7 Kontaktpersonens utbildning
Kontaktpersonen har rätt delta i av parterna godkänd FHT:s kontaktpersonsutbildning i
enlighet med 3-4 § i finansieringsbranschens utbildningsavtal om detta kan ske utan att
medföra kännbar olägenhet för företagets verksamhet.
Meddelande om avsikt att delta i utbildning ska lämnas i god tid och minst 2 veckor före
kursens början.
70 (97)
Julkinen

Deltagande i FHT:s kontaktpersonsutbildning får inte leda till att kontaktpersonens lön
eller andra förmåner minskar.
Utbildningsavtal för finansieringsbranschen, § 3 Fackföreningsutbildning
3.1. Rätt att delta
3.2. Ersättningar
§ 10 Tillägg
1. Förtroendemannens och kontaktpersonens rätt att delta i fackföreningsutbildning
definieras i förtroendemannaavtalet och i avtalet om kontaktperson.
1. Förtroendemannen, kontaktpersonen, arbetarskyddsfullmäktig och medlem i
arbetarskyddskommissionen deltar i kurser godkända av utbildningsarbetsgruppen utan
att deras lön minskas.
Förtroendemannatilläggen och ersättningarna till kontaktpersoner höjs från 1.1.2012
med 4,3 procent. Ersättningarna till arbetarskyddsfullmäktige höjs från 1.1.2012 med 4,3
procent.
§ 11 Vissa bestämmelser
1. I företag som har minst 10 tjänstemän såväl på chefs- och specialistnivå som på
tjänstemannanivå sker uträkningen och fördelningen av den lönehöjningspott som
fördelas genom lönesamtal nivåvis. Från lönesumman för tjänstemännen i
svårighetskategorierna 2. – 5.1 uträknas den pott som fördelas bland
tjänstemännen i de nämnda svårighetskategorierna.
För svårighetskategori 5.2 verkställs lönehöjningarna på motsvarande sätt.
2. För städare och gårdskarlar verkställs i detta avtal avsedda generella höjningar.
De nya minimilönerna framgår av bilaga 3.
3. Förtroendemannatilläggen, ersättningarna till kontaktpersoner och ersättningarna
till arbetarskyddsfullmäktige höjs enligt gällande kollektivavtals
underteckningsprotokoll med 4,3 procent från 1.1.2012.
71 (97)
Julkinen

Helsingfors 22.11.2011
FINANSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND rf
FACKFÖRBUNDET PRO rf
NORDEA UNION FINLAND rf
DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN rf
72 (97)
Julkinen

BILAGA 14 a
KOLLEKTIVAVTALSBESTÄMMELSE OM SAMPO BANKS FÖRETAGSSPECIFIKA
KOLLEKTIVAVTAL
Sampo Pankin työnantajayhdistys ry, RahoitusLeijonat ry samt Sampo Pankin esimiehet
ja asiantuntijat ry är bundna enbart av bestämmelsen i § 1 i underteckningsprotokollet till
kollektivavtalet för finansieringsbranschen som gäller avtalsperioden samt av
bestämmelserna i underteckningsprotokollets § 1 till den del som gäller
kostnadseffekten. I fråga om övriga kollektivavtalsbestämmelser ingår de ovan nämnda
parterna sitt företagsspecifika kollektivavtal som inte är en del av kollektivavtalet för
finansieringsbranschen.
Helsingfors 22.11.2011
FINANSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND rf
FACKFÖRBUNDET PRO rf
NORDEA UNION FINLAND rf
DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN rf
SAMPO PANKIN TYÖNANTAJAYHDISTYS ry
RAHOITUSLEIJONAT ry
SAMPO PANKIN ESIMIEHET JA ASIANTUNTIJAT ry
73 (97)
Julkinen

BILAGA 15 KOLLEKTIVAVTAL FÖR STÄDARE
§ 1 Avtalets tillämpningsområde
§ 2 Arbetsavtal
§ 3 Ordinarie arbetstid
§ 4 Måltider
§ 5 Övertid
§ 6 Semester
§ 7 Semesterersättning
1. På städare tillämpas kollektivavtalet för finansieringsbranschen ifall detta avtal inte
föranleder annat.
1. Ifall man kommit överens med städaren om något annat arbete än städning,
kommer man samtidigt överens om lön för uppgifterna i fråga.
1. Den ordinarie arbetstiden per dygn är högst 7 timmar 36 minuter.
2. Arbetstiden är sammanhängande, såvida städaren själv inte föreslår något annat.
När man avtalar annorlunda kommer man samtidigt överens om en skälig
ersättning.
3. Fem dagars arbetsvecka tillämpas, såvida städaren själv inte föreslår något annat
eller avtalar annorlunda. Arbetsveckan inleds på måndag.
4. Ordinarie arbetstid förläggs inte till midsommarafton, julafton eller söndag.
1. Man kan avtala lokalt om bespisning som arrangeras av arbetsgivaren.
1. Övertid ersätts enligt lag.
2. Om man på lördag utför annat än ordinarie arbete betalar man med 50 % förhöjd
lön för den tiden.
1. Semester intjänas när anställningen då kvalifikationsåret löper ut har fortgått:
a. kortare tid än ett år, 2 vardagar/mån.
b. minst ett år, 2,5 vardagar/mån.
c. minst 10 år, 3 vardagar/mån.
1. Semesterersättningen är:
a. 13,5 % när anställningen fortgått kortare tid än ett år
b. 17 % när anställningen fortgått minst ett år
c. 20 % när anställningen fortgått minst 10 år.
2. När anställningen upphör är semesterersättningen:
a. 8,5 % när anställningen fortgått kortare tid än ett år
b. 11 % när anställningen fortgått minst ett år
c. 12 % när anställningen fortgått minst 10 år.
3. Semesterersättningen räknas ut:
74 (97)
Julkinen

§ 8 Tjänsteårstillägg
§ 9 Minimilön
a. på lönen för kvalifikationsåret som bestäms enligt semesterlagen
b. på semesterersättningen för föregående år
c. på medellönen under den lagstadgade moderskapsledigheten.
4. Semesterersättningen betalas när ledighet eller semester börjar, såvida annat inte
avtalas.
5. Till person som går i pension betalas semesterersättning enligt punkt 1.
1. Tjänsteårstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer närmast på
den dag då personen har arbetat i städuppgifter 1, 3 eller 6 år.
Minimilönerna för städarbete euro/timme fr.o.m. 1.11.2011:
Tjänstgöringstid Helsingfors, Vanda, Esbo,
Grankulla
Övriga kommuner
0-1 vuotta 10,38 9,96
2-3 vuotta 10,54 10,14
4-6 vuotta 10,69 10,28
yli 7 vuotta 10,87 10,43
Kvälls- och nattillägg euro/timme fr.o.m. 1.11.2011
Kvällstillägg kl. 18-23 1,27
Nattillägg kl. 23-07 2,30
Minimilönerna för städarbete euro/timme fr.o.m. 1.12.2012
Tjänstgöringstid Helsingfors, Vanda, Esbo,
Grankulla
Övriga kommuner
0-1 vuotta 10,58 10,15
2-3 vuotta 10,74 10,33
4-6 vuotta 10,89 10,48
yli 7 vuotta 11,08 10,63
Kvälls- och nattillägg euro/timme fr.o.m. 1.12.2012
Kvällstillägg kl. 18-23 1,29
Nattillägg kl. 23-07 2,34
75 (97)
Julkinen

§ 10 Avtalets giltighetstid
1. Detta avtal gäller på samma sätt som kollektivavtalet för finansieringsbranschen.
Helsingfors den 22 november 2011
FINANSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND rf
FACKFÖRBUNDET PRO rf
NORDEA UNION FINLAND rf
76 (97)
Julkinen

MODELL FÖR SYSSELSÄTTNINGS- OCH OMSTÄLLNINGSSKYDDSÅTGÄRDER
Målet med den nya åtgärdsmodellen som arbetsgivaren, arbetstagaren och
arbetskraftsmyndigheterna i samråd utarbetar är att effektivera samarbetet och så
snabbt som möjligt på nytt sysselsätta arbetstagaren.
Samarbets- och uppsägningsförfarandet
Arbetsgivaren framför en handlingsplan i början av sådana samarbetsförhandlingar som
berör minst 10 arbetstagare. Förhandlingar förs om planens innehåll med
personalrepresentanterna. I planen redogörs för förhandlingsprocedurer och
förhandlingsformer, den tänkta tidtabellen samt en plan över uppsägningstidens
förfaringsprinciper till den del som gäller sökande av arbete, utbildning och användning
av arbetsförvaltningens tjänster. I planen skall man beakta de befintliga normer som
gäller förfarandet vid minskning av arbetskraft. Om samarbetsförhandlingarna berör
färre än 10 arbetstagare, skall man med iakttagande av samarbetsförfarandet framlägga
vilka principer man under uppsägningstiden planerat följa beträffande sökande av
arbete, utbildning och användning av arbetsförvaltningens tjänster.
Förhandlingarna om handlingsplanen berörs inte av den begränsning, enligt vilken
behandlingen av alternativen för uppsägning i samarbetsförhandlingarna vid omfattande
uppsägningar kan inledas tidigast sju dagar efter det att man behandlat grunderna och
effekten av uppsägningen.
I samband med samarbetsförfarandet i fråga om den planerade nedskärningen
behandlas också de ändringar som behöver företas i personalplanen.
Arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheterna kartlägger omedelbart tillsammans de
olika offentliga arbetskraftstjänster som kommer att behövas efter det att
samarbetsförfarandet, eller i små företag, uppsägningsproceduren påbörjats. Man
eftersträvar att med arbetskraftsmyndigheterna nå samförstånd om arten av erbjudna
tjänster, tidtabellen för deras verkställande samt samarbetet vid verkställandet.
Personalens representanter skall delta i samarbetet.
Sysselsättningsprogrammet och dess verkställande under uppsägningstiden
Arbetsgivaren är skyldig att informera om rättigheten till sysselsättningsprogram och
förhöjt studiestöd.
Arbetsgivaren meddelar arbetskraftsmyndigheterna om uppsägningar på grund av
ekonomiska och produktionsmässiga omständigheter om den uppsagda arbetstagaren
har en arbetshistoria om minst tre år. Anmälningsskyldigheten gäller också uppsägning
av en arbetstagare, vars anställning baserar sig på ett eller flera tidsbestämda
arbetsavtal och som under sammanlagt minst tre år utan avbrott eller med endast korta
intervaller varit bunden till samma arbetsgivare. Arbetsgivaren är skyldig att med
arbetstagarens samtycke till arbetskraftsmyndigheterna överlåta alla uppgifter gällande
arbetstagarens utbildning, arbetserfarenheter och arbetsuppgifter omedelbart efter
uppsägningen. Arbetsgivaren bistår även annars, om man avtalar därom, med
uppläggningen av sysselsättningsprogrammet.
77 (97)
Julkinen

PROTOKOLL
Arbetstagaren har möjlighet att delta i uppläggningen av sysselsättningsprogrammet och
det kan vid behov senare kompletteras.
Om man inte avtalat annorlunda efter uppsägningen, har arbetstagaren rätt att, utan
inkomstbortfall, ta ut ledigt för att under sin uppsägningstid delta i utarbetandet av sitt
sysselsättningsprogram, för att söka arbete på eget eller arbetskraftsmyndigheternas
initiativ och för arbetsintervju, för att delta i omplaceringsinstruktion, utbildning på
arbetsplatsen och praktik eller för att ta del av sådan arbetsmarknadspolitisk utbildning
som ingår i hans sysselsättningsprogram. Ledighetens längd är beroende av
anställningsförhållandets längd:
1) högst 5 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är högst en månad;
2) högst 10 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över en månad men högst fyra
månader;
3) högst 20 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är mer än fyra månader.
En ytterligare förutsättning är att ledigheten inte orsakar arbetsgivaren betydande
olägenheter.
Arbetstagaren bör utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om ledigheten och vid
anmodan visa upp en tillförlitlig utredning av motiven till ledigheten.
2. De undertecknande förbunden avtalade att de bifogade avtalsbestämmelserna om
modellen för sysselsättnings- och omställningsskyddsåtgärder träder i kraft
16.2.2005.
3. Konstaterades att arbetskraftsmyndigheterna för sin del försöker handla i enlighet
medmodellen för sysselsättnings- och omställningsskyddsåtgärder omedelbart
från och med 16.2.2005. Lagstiftning om sysselsättningsprogrammet och
studiestödet är under beredning och avsikten är att lagbestämmelserna träder i
kraft så snabbt som möjligt.
Konstaterades att avtalsbestämmelserna om sysselsättningsprogrammet och det
förhöjda studiestödet kan tillämpas i sin helhet först efter det att lagstiftningen
gällande dem trätt i kraft.
4. Konstaterades att bestämmelserna om samarbetsförfarande inte ändrar
tillämpningsområdet enligt 2 § i samarbetslagen.
Helsingfors den 9 mars 2005
BANKBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf
FACKFÖRBUNDET SUORA rf
FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR HÖGRE TJÄNSTEMÄN FHT rf
78 (97)
Julkinen

PROTOKOLL ÖVER FÖRNYANDE AV TEXTER 1.6.1995
§ 1 Avsikt
1.1 Parterna har kommit överens om ett nytt kollektivavtal för
finansieringsbranschen från och med 1.6.1995.
1.2 I det nya kollektivavtalet för finansieringsbranschen har man förenat
kollektivavtalen för bankbranschen och finansieringsbolag samt olika
enskilda företag.
§ 2 Överförda bestämmelser
§ 3 Giltighetstid
2.1 Parterna avtalade att de kollektivavtalsbestämmelser som gäller 31.5.1995
fortfarande gäller trots att de inte tagits med i det nya kollektivavtalet eller
att de kan användas då man löser meningsskiljaktigheter:
Bankbranschens kollektivavtal:
§ 1.1., 1.2. a), 2.4., 3.1., 4.1., 4.2., 4.3., 4.5., 5.3., 5.5., 5.6., 5.7., 5.8., 6.2.,
6.3., 11., 18.4., 22.1., 22.2., 22.4., 23.3., 24.2.1., 25.4., 25.5., 40.1., 40.2.,
40.3. och 47.
Protokollet över timavlönade: 5.1., 5.2.
Kollektivavtalet för finansieringsbolag: motsvarande §§ som i huvudavtalet.
Underteckningsprotokollet: § 3-8.
1. Avtalades att nödvändiga ändringar av och tillägg till de i § 2 nämnda punkterna
kan återinföras i kollektivavtalet i samband med förhandlingar om textfrågor.
2. Protokollet är i kraft tills vidare.
Helsingfors den 4 maj 1995
BANKBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf
PANKKITOIMIHENKILÖLIITTO – BANKMANNAFÖRBUNDET rf
79 (97)
Julkinen

ÖVERFÖRDA BESTÄMMELSER 1.6.1995
De viktigaste punkterna
§ 18, punkt 4: Den del av semestern som överstiger 24 vardagar ges utanför
semesterperioden under det kalenderår då kvalifikationsåret enligt semesterlagen löper
ut. Den del av semestern som ges utanför den egentliga semesterperioden kan, då
tjänstemannen ger sitt medgivande till det, ges även vid någon annan i semesterlagen
godkänd tidpunkt.
Protokollsanteckning 1: Av den del av semestern som överstiger 36 vardagar ges
hälften under semesterperioden och hälften utanför semesterperioden om man inte
avtalar annorlunda.
Protokollsanteckning 2: Avtalsparterna rekommenderar att den s.k. sommarsemestern i
Uleåborgs och Lapplands län ges under tiden 1.6 – 31.8 om det inte finns grundade
orsaker att förfara på annat sätt.
§ 25, punkt 4: Värnpliktig tjänstemans deltagande i uppbåd medför inte minskning av
förtjänsten.
§ 25, punkt 5: Om tjänstemannen deltar i reservövning betalas till honom skillnaden
mellan hans lön och reservistlönen för de dagar han deltar.
§ 47, punkt 1: Bestämmelserna i detta kollektivavtal föranleder inga ändringar av de
förmåner och arbetsvillkor som banken tillämpade 31.10.1993 i annat fall än om
förmånerna och arbetsvillkoren inte uppfyller avtalets bestämmelser.
§ 47, punkt 2: Kollektivavtalet gäller inte de försörjnings- eller andra sociala förmåner
som bankerna särskilt beviljat. I banken anställda tjänstemäns semestrar,
vinterledigheter, moderskapsledigheter och löner för moderskapsledighet,
skiftarbetstillägg eller hälso- och sjukvårdsförmån minskas inte i banken under den tid
kollektivavtalet gäller.
80 (97)
Julkinen

HELPDESK-AVTAL
§ 1 Tillämpningsområde och arbetsvillkor
§ 2 Ersättningar
1. Avtalet gäller helpdesk-uppgifter vid Kreditlaget.
2. På arbetet tillämpas kollektivavtalet för finansieringsbranschen jämte bilagor med
nedan avtalade undantag.
3. Arbetet kan, om så avtalas, utföras alla dagar och under alla tider på dygnet.
1. Lördagsarbete är ordinarie arbete utfört mellan kl. 00.00 och 24.00 på lördagar.
Tillägget för lördagsarbete är 60 % av grundtimlönen.
2. Vid ordinarie arbete på aftonen före skärtorsdagen, nyårsaftonen och andra
söckenhelger (trettondagen, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, alla helgons dag
och självständighetsdagen) betalas tilläggen i enlighet med § 13-14 i
kollektivavtalet ut till dubbelt belopp.
3. För ordinarie arbete på helgdagar (00.00-24.00) betalas ersättning förhöjd med
125 % och för arbete på midsommaraftonen och julaftonen ersättning förhöjd med
150 % samt för arbete på midsommardagen och juldagen ersättning förhöjd med
150 %.
4. Tilläggen räknas ut på grundtimlönen för fulla kvartstimmar.
§ 3 Arbetsskiftsförteckningar och vilotider
§ 4 Giltighetstid
1. Arbetsskiftsförteckningen skall göras upp så att tjänstemannen garanteras
tillräckligt med vilotid innan följande arbetsskift börjar.
2. Den ordinarie arbetstiden baserar sig på en arbetsvecka på högst fem dagar.
3. I ett arbetsskift som varar över 5 timmar ingår en kaffepaus och i ett arbetsskift
som varar över 7 timmar ingår två kaffepauser.
4. Arbetsskiftsförteckningen skall finnas till påseende senast en vecka innan den
träder i kraft. Sedan förteckningen framlagts skall man avtala om ändringar med
personen i fråga.
5. Ersättningarna kan genom avtal bytas ut mot motsvarande ledig tid.
1. Avtalet är i kraft från 1.4.2000 till 31.1.2001.
Helsingfors den 29 mars 2000
BANKBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf
FACKFÖRBUNDET SUORA rf
81 (97)
Julkinen

BANKBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf REKOMMENDATION
FACKFÖRBUNDET SUORA rf
AVTAL OM DISTANSARBETE OCH OM HUR ARBETSMILJÖN ARRANGERAS
DISTANSARBETE
ALLMÄN PRINCIP
Bankbranschens Arbetsgivarförbund och Fackförbundet SUORA har utarbetat en
rekommendation, som skall ge trygga ramar för avtal om distansarbete samt styra
bruket av distansarbete på ett för alla tillfredsställande sätt.
I distansarbete utförs det kollektivavtalsenliga ordinarie arbetet utanför arbetsgivarens
kontor.
Distansarbete förutsätter avtal enligt denna rekommendation och tillämpning av de
principer som finns i den avtalsmodell för distansarbete som förbunden utarbetat. I
avtalet fastslås de skyldigheter och rättigheter som hänför sig till arbete som utförs på
annan plats än på den egentliga arbetsplatsen, dvs. distansarbete.
Till övriga delar bestäms anställningsvillkoren, skyldigheterna och rättigheterna enligt
det arbetsavtal arbetsgivaren och tjänstemannen slutit. Sådana villkor är bl.a.
anställningens art och lönen.
AVTAL OM DISTANSARBETE
Tjänstemannen och arbetsgivaren avtalar skriftligt om distansarbete. Av avtalet skall
framgå de arbetsuppgifter som skall utföras som distansarbete, villkoren för
distansarbetet och hur länge det pågår.
Avtalet kan gälla tillsvidare eller för viss tid.
I avtalet om distansarbete fastslås på vilka grunder och med iakttagande av vilken
anmälningstid arbetsgivaren eller tjänstemannen kan avbryta distansarbetet. Då
distansarbetet avbryts återvänder tjänstemannen till sin ordinarie arbetsplats om man
inte avtalat annorlunda.
I distansarbete har arbetsgivaren rätt att leda och övervaka arbetet, vilket i huvudsak
verkställs genom övervakning av arbetsresultatet.
Arbetsuppgiften är personlig, varför utomstående hjälp inte får anlitas i arbetet.
ANSTÄLLNINGSVILLKOR
På distansarbete tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet och avtalet om
distansarbete samt i tillämpliga delar annan arbetslagstiftning.
82 (97)
Julkinen

ARBETSTID OCH LÖN
Vid frånvaro tillämpas kollektivavtalet och gällande praxis i företaget. Frånvaron skall
beaktas då arbetsmängden och resultatet värderas.
I avtalet om distansarbete skall avtalas om telefonutgifter, ersättning för arbetsrum och
ersättning av andra kostnader.
Arbetstidslagen gäller som huvudregel inte arbete som utförs hemma, om inte
arbetsgivaren faktiskt bestämmer hur tjänstemannen skall använda sin arbetstid (bl.a.
när arbetstiden börjar och slutar, skyldigheten att stå till arbetsgivarens förfogande).
I distansarbete tillämpas normal kollektivavtalsenlig arbetsvecka. Parterna skall avtala
om ordinarie daglig och/eller veckoarbetstid och om när tjänstemannen skall kunna nås
av arbetsgivaren eller stå till hans förfogande.
Om tjänstemannen själv får bestämma om hur arbetstiderna placeras, betalas inte
kvälls- och nattillägg i distansarbete liksom inte heller förhöjd lön ifall tjänstemannen
arbetar på sin lediga dag. Om övertidsarbete skall avtalas med arbetsgivaren.
Om parterna, medan avtalet gäller, avtalar om ytterligare arbetsuppgifter, skall de
samtidigt avtala om vilken inverkan dessa har på arbetstiden och lönen.
ARBETSRUM OCH APPARATUR
SKYDD I ARBETET
Arbetsgivaren svarar för anskaffning av all apparatur, alla program, möbler osv. liksom
för linjeförbindelse, service och försäkringar om inte tjänstemannen och arbetsgivaren
avtalar annorlunda till någon del.
Fel som förekommer i programvara och bifogade filer eller motsvarande skall genast
meddelas arbetsgivarens företrädare.
Parterna skall också avtala om frågor i anslutning till tystnadsplikt och datasekretess
samt om hur post hämtas och skickas.
Arbetsgivaren ger tillräcklig instruktion om säkerhet och hur arbetet utförs rätt.
Tjänstemannen är skyldig att i distansarbete följa allmänna direktiv som arbetsgivaren
gett om skydd i arbetet.
Tjänstemannen omfattas av arbetsgivarens lagstadgade olycksfallsförsäkring också då
han utför distansarbete.
83 (97)
Julkinen

BANKBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf
FACKFÖRBUNDET SUORA rf REKOMMENDATION
MODELL FÖR AVTAL OM DISTANSARBETE
1. AVTALSPARTER
Tjänsteman
Arbetsgivare
Chef
2. ORDINARIE ARBETSPLATS
Arbetsplats
Adress
Telefon
Fax
3. UPPGIFTER SOM UTFÖRS SOM DISTANSARBETE
Avtalsparterna har i bilaga 1 avtalat om de uppgifter som tjänstemannen utför som
distansarbete. Arbetet är personligt, varför utomstående hjälp inte får anlitas.
4. PLATSEN DÄR DISTANSARBETET UTFÖRS
Distansarbetet utförs i huvudsak i tjänstemannens hem, men han kan också med chefen
komma överens om en annan plats.
Tjänstemannen arbetar därtill i arbetsgivarens kontor på det sätt han kommit överens
om med chefen.
Hemadress
Telefon
Fax
5. TILL ARBETET HÖRANDE SKYLDIGHETER DEN TID TJÄNSTEMANNEN UTFÖR
DISTANSARBETE
Arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet, vilken grundar sig på
arbetsavtalslagen, verkställs i främsta rummet som övervakning av arbetsresultatet.
Rapporteringen och uppföljningen av arbetstiden sker på det sätt tjänstemannen kommit
överens om med chefen. Tjänstemannens skyldighet att utföra arbete är den samma
som om arbetet utfördes i arbetsgivarens kontor. Parterna kommer överens om när
tjänstemannen är anträffbar. Utöver den normala tystnadsplikten skall tjänstemannen
vid distansarbete iaktta arbetsgivarens direktiv om datasekretess.
84 (97)
Julkinen

6. ARBETSVILLKOR
Villkoren för anställningsförhållandet bestäms enligt kollektivavtalet och detta avtal.
Meddelande om frånvaro sker på samma sätt som på den egentliga arbetsplatsen.
I distansarbete tillämpas normal kollektivavtalsenlig arbetsvecka. Parterna har avtalat att
den ordinarie arbetstiden i distansarbetet är x timmar/dygn och/eller xx timmar/vecka.
Tjänstemannen kan själv bestämma hur han placerar arbetstiden. Därför betalas inte för
ordinarie arbetstid kvälls- och nattillägg och inte heller förhöjd lön om tjänstemannen
arbetar på sin lediga dag.
7. ARBETSRESOR
Arbetsgivaren ersätter inte resorna mellan den plats där distansarbetet utförs och den
egentliga arbetsplatsen.
8. ARBETSREDSKAP OCH APPARATUR
Arbetsgivaren anskaffar de i bilaga 2 nämnda redskapen och apparaturen och levererar
dem till distansarbetsplatsen.
9. ERSÄTTNING AV KOSTNADER
Parterna har avtalat om ersättning av kostnader som distansarbetet förorsakar
tjänstemannen enligt bilaga 3.
10. ÖVRIGA FRÅGOR PARTERNA AVTALAT OM
Bilaga 4.
11. GILTIGHETSTID
Distansarbetet inleds x.x.201x.
Avtalet gäller tillsvidare/till x.x.201x.
Distansarbetet kan avbrytas så att båda parter iakttar en uppsägningstid på en (1)
månad eller vid gemensamt överenskommen tidpunkt. Då distansarbetet avbryts
återvänder tjänstemannen till sin egentliga arbetsplats, om man inte avtalat annorlunda.
Avtalet har gjorts upp i två (2) exemplar, ett (1) för vardera parten.
Datum
Underskrifter
Arbetsgivarens företrädare Tjänstemannen
85 (97)
Julkinen

SAMARBETSAVTAL FÖR FINANSIERINGSBRANSCHEN
INNEHÅLL
1. INLEDNING
2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
§ 1 Avtalets omfattning
3. SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN
§ 2 Samarbete
§ 3 Samarbetsdelegation
§ 4 Utveckling
4. SAMARBETE INOM ARBETARSKYDDET
§ 5 Arbetarskyddssamarbete
§ 6 Arbetarskyddschef
§ 7 Arbetarskyddsfullmäktig
§ 8 Arbetarskyddsfullmäktigs anställningstrygghet
§ 9 Skyddsombud
§ 10 Arbetarskyddskommission
§ 11 Ensamarbete
§ 12 Företagshälsovård
5. SAMARBETE I INFORMATIONSFRÅGOR
§ 13 Arbetsgivarens informationsskyldighet
§ 14 Personalens interna information
6. ÖVRIGA BESTÄMMELSER
§ 15 Utbildning
§ 16 Befrielse från arbetet och ersättningar
§ 17 Tystnadsplikt
§ 18 Förhandlingsordning
§ 19 Avtalets giltighetstid
86 (97)
Julkinen

1. INLEDNING
1. Avsikten med avtalet är att utveckla arbetsgivarens och tjänstemännens
samarbete samt att främja verkställandet av samarbets-, arbetarskydds-,
företagshälsovårds- och jämställdhetslagstiftningen på arbetsplatserna.
2. Genom samarbete baserat på öppen växelverkan utvecklar man beslutsfattandet i
företagen, ökar man produktiviteten och gör arbetet mera meningsfullt samt
främjar man anställningarnas beständighet och tjänstemännens välbefinnande.
2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
§ 1 Avtalets omfattning
1. Avtalet tillämpas på Bankbranschens Arbetsgivarförbunds medlemsföretag.
2. Hänvisningarna till lagen är inte delar av avtalet, såvida man inte uttryckligen
konstaterar något annat. Avtalet kompletterar lagen.
3. Bestämmelserna i § 2 i detta avtal tillämpas inte på medlemsföretag som
regelbundet har färre än 20 anställda.
3. SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN
§ 2 Samarbete
1. Man kan komma överens om övriga samarbetsorgan som avviker från detta avtal i
samarbetsdelegationen.
2. Samarbetsförfarande kan verkställas även på initiativ av en företrädare för
personalen.
3. Genom avtal i samarbetsdelegationen kan personalen välja extra representanter
för samarbetsförfarandet.
4. En representant för personalen kan höra företagets specialister i
samarbetsförfarandet.
5. Vid behov förhandlar man även om ändring av samarbetsorganisationerna till följd
av att företagets eller en del av dess verksamhet minskar eller utökas avsevärt,
företaget överlåts eller fusioneras, eller organisationen ändras på något annat
motsvarande sätt. Efter ändringen ändras samarbetsorganisationerna så fort som
möjligt för att motsvara den nya situationen.
6. Ifall saken gäller även arbetarskydd skall man försäkra sig om att
arbetarskyddspersonalen deltar i samarbetsförfarandet.
87 (97)
Julkinen

7. I samarbetsförfarandet konstateras på personalrepresentantens begäran vilket
företagets beslutande organ är i det ärende som är föremål för behandlingen.
§ 3 Samarbetsdelegation
1. I företagen tillsätts samarbetsdelegationen på följande sätt:
Personalstyrka Personalrepresentanter Arbetsgivarrepresentanter
100-199 3-4 2-3
200-499 4-8 2-4
500- 8-12 4-6
2. Samarbetsdelegationen kan avtala om att den även är arbetarskyddskommission i
enlighet med detta avtal.
3. Självskrivna företrädare för personalen är samarbetsdelegationens
huvudförtroendeman, vice huvudförtroendeman och huvudarbetarskyddsfullmäktig
samt FHT:s kontaktperson. Huvudförtroendemannen, de förhandlande
förtroendemännen, arbetsplatsens förtroendemän och kontaktpersonerna för FHT
fattar beslut om tillvägagångssätt vid val av övriga medlemmar från
tjänstemannasidan. Val av personaldeltagare förrättas omedelbart efter att
resultatet av förtroendemannavalet blivit klart.
4. Mandatperioden för delegationens medlemmar är densamma som för
förtroendemännen. Om en delegationsmedlems ställning som personalföreträdare
upphör under delegationens mandatperiod upphör även hans medlemskap i
delegationen. Personalrepresentanterna väljer i hans ställe en ny medlem för den
återstående mandatperioden med tillämpning av valförfarandet ovan.
5. Samarbetsdelegationens medlemmar ges per möte 3 timmar ledigt för
mötesförberedelser.
6. I samarbetsdelegationen fattas beslut om delegationens verksamhetsformer,
organisering och möten. Arbetsgivaren skall dock sammankalla delegationen vid
behov och minst två gånger per kalenderår.
§ 4 Utveckling
1. Målet för utvecklingsverksamheten är att förbättra företagets konkurrenskraft,
produktivitet, anställningarnas varaktighet och arbetsförhållandena.
2. Företagets personal och personalrepresentanterna skall i enlighet med detta avtal
kunna delta i utvecklandet och verkställandet av arbetsorganisationerna,
serviceteknologin, förhållandena på arbetsplatsen, arbetsmetoderna och
arbetsuppgifterna.
3. När utvecklingsåtgärderna ger upphov till väsentliga ändringar beträffande
personalens ställning, arbetsuppgifterna och mängden arbete skall arbetsgivaren
tillsammans med förtroendemannen reda ut alternativen för hur anställningarnas
88 (97)
Julkinen

varaktighet skall kunna tryggas. Ingen utredning behöver göras om arbetsgivaren
och tjänstemannen redan har behandlat frågan.
4. Planeringen och verkställandet av utvecklingsverksamheten skall vara nära knuten
till företagets personalpolitik.
5. I utvecklingsarbetet eftersträvar man ett mångsidigt arbetsinnehåll. Utvecklandet
får inte leda till en sådan ökning av totalbelastningen att det medför olägenhet för
personalens hälsa eller trygghet.
6. För utvecklingsarbetet kan man genom lokalt avtal tillsätta en separat
utvecklingskommitté eller arbetsgrupp där företaget och personalen är lika
representerade. Personalen utnämner sina egna representanter i första hand
bland tjänstemän från den enhet som skall utvecklas.
7. Undersökningar med anknytning till utvecklingsarbetet skall utföras öppet.
Personalrepresentanterna och de personer som är föremål för åtgärderna skall
informeras på förhand. En representant för personalen kan på begäran få bekanta
sig med undersökningsmaterialet och resultaten.
8. När arbetsgivaren anlitar utomstående konsult i utvecklingsarbetet ansvarar
arbetsgivaren för att konsulten verkar i enlighet med detta avtal.
9. På arbetsplatserna följer man gemensamt med jämna mellanrum med
verksamhetens resultat och utveckling. Man kommer lokalt överens om innehållet i
och omfattningen av uppföljningen.
10. Förtroendemän, arbetarskyddsfullmäktige och andra som mer permanent deltar i
utvecklingsverksamheten får för utvecklingsarbetet ändamålsenlig utbildning med
hänsyn till dess omfattning.
11. Arbetsgivaren sköter om nödvändig fortbildning eller introduktion i arbetet i
samband med att utvecklingsåtgärder vidtas. Behovet av utbildning konstateras
med arbetsgivaren och förtroendemannen.
4. SAMARBETE INOM ARBETARSKYDDET
§ 5 Arbetarskyddssamarbete
1. Arbetarskyddet på arbetsplatsen bestäms enligt lagen om tillsynen över
arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006, i det
följande arbetarskyddssamarbetslagen), enligt lagen om företagshälsovård
(1383/2001) samt enligt detta avtal.
§ 6 Arbetarskyddschef
1. Arbetsgivaren utnämner en person som är insatt i arbetarskyddsfrågor till
arbetarskyddschef. En gemensam arbetarskyddschef kan utnämnas för flera
arbetsplatser.
89 (97)
Julkinen

2. Arbetarskyddschefen förmedlar arbetarskyddskommissionens ståndpunkter till
företagets beslutande organ.
3. Arbetarskyddschefens uppgifter bestäms enligt arbetarskyddssamarbetslagens 28
§, vilken till denna del följs som en del av avtalet.
§ 7 Arbetarskyddsfullmäktig
Val
1. Personalen på arbetsplatsen väljer en arbetarskyddsfullmäktig och två vice
arbetarskyddsfullmäktige för en sådan arbetsplats där personalen regelbundet
uppgår till minst 10 anställda. Även för mindre arbetsplatser kan ifrågavarande
fullmäktige väljas.
2. Som arbetsplats anses:
2.1 företag
2.2 kontor eller vissa avtalade kontor
2.3 region/distriktskontor jämte dessa underordnade kontor och
2.4 specialenhet inom företaget (t.ex. datacentral, centralkök).
Tillkännagivande
3. Representanten för personalen meddelar skriftligt arbetsgivaren vilka fullmäktige
som valts. När en arbetarskyddsfullmäktig är förhindrad vikarierar vicefullmäktigen
för honom sedan arbetsgivaren informerats om vikariatet.
Uppgifter
4. Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter bestäms enligt
arbetarskyddssamarbetslagens 31 §, vilken till denna del följs som en del av detta
avtal.
5. Dessutom är det arbetarskyddsfullmäktigens uppgift att vid behov delta i
beredningen av ärenden som skall behandlas i arbetarskyddskommissionen eller i
motsvarande arbetarskyddssamarbetsorgan.
6. Ifall på samma arbetsplats arbetar personer som är anställda hos en annan
arbetsgivare, har dessa rätt att vända sig till arbetsplatsens
arbetarskyddsfullmäktige i arbetarskyddsärenden som gäller förhållandena på
arbetsplatsen.
7. När vice arbetarskyddsfullmäktig handhar arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter har
han samma rättigheter och skyldigheter som arbetarskyddsfullmäktigen.
Arbetsrum
90 (97)
Julkinen

8. Med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen ges arbetarskyddsfullmäktigen
tillräckligt utrymme för de dokument han behöver och vid behov rätt att använda
ändamålsenligt kontorsrum och normal kontorsutrustning som arbetsgivaren
förfogar över.
9. Arbetsgivaren ser till att arbetarskyddsfullmäktigen har behövliga lagar,
förordningar och övriga arbetarskyddsbestämmelser till sitt förfogande.
10. Vid behov skaffar man de ovan nämnda dokumenten även för andra
arbetarskyddsorgans bruk så som avtalas i arbetarskyddskommissionen.
Huvudarbetarskyddsfullmäktig
11. I företag med huvudförtroendeman väljer de för mandatperioden valda
abetarskyddsfullmäktige bland sig en huvudarbetarskyddsfullmäktig för 2 år i
sänder. Hans uppgift är att övervaka och vägleda de övriga
arbetarskyddsfullmäktige samt att representera tjänstemännen i
arbetarskyddssamarbete.
Ersättningar
12. Till huvudarbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddsfullmäktig betalas månatligen
regelbundet en ersättning utöver lönen på följande sätt:
Huvudarbetarskyddsfullmäktig
Personalstyrka Ersättning från 1.1.2012 (€)
30-99 64
100-399 84
400-699 118
700- 148
Arbetarskyddsfullmäktig
Personalstyrka Ersättning från 1.1.2012 (€)
10-99 44
100-199 53
200- 64
Ersättningen till arbetarskyddsfullmäktige gäller enbart företag med minst 150
tjänstemän.
§ 8 Arbetarskyddsfullmäktigs anställningstrygghet
Diskrimineringsförbud
1. Arbetarskyddsfullmäktig får inte avskedas från arbetet på grund av sina uppgifter
som fullmäktig.
2. Arbetarskyddsfullmäktig får inte under fullmäktigeuppdrag eller på grund av det
flyttas till ett lägre avlönat eller mindre värt arbete än det han hade när han blev
91 (97)
Julkinen

vald. Arbetarskyddsfullmäktigs möjligheter att utvecklas och avancera i sitt arbete
får inte försvagas på grund av uppdragen som fullmäktig.
3. När det egentliga arbetet försvårar skötseln av arbetarskyddsfullmäktigs arbete
skall annat arbete arrangeras för honom med hänsyn till förhållandena i företaget
eller del av det och till fullmäktigs yrkeskunskap. Ett sådant arrangemang får inte
leda till löneminskning. Lönen till fullmäktig som helt befriats från arbetet får inte
minska på grund av uppgifterna som fullmäktig.
Individskydd
4. Arbetarskyddsfullmäktig har enligt arbetarskyddssamarbetslagens 37 § särskilt
uppsägningsskydd enligt 7 kapitlet 10 § i arbetsavtalslagen. Bestämmelserna följs
till denna del som en del av avtalet.
5. Arbetsavtalet får inte hävas i strid med bestämmelserna i kapitel 8 i
arbetsavtalslagen, vilken till denna del tillämpas som en del av avtalet.
Ekonomiska och produktionsrelaterade uppsägningsgrunder
6. Arbetarskyddsfullmäktig kan sägas upp eller permitteras av ekonomiska eller
produktionsorsaker bara om:
* fullmäktigs arbete upphör helt och man inte kan arrangera annat arbete för
honom som motsvarar hans yrkesskicklighet eller som i övrigt är lämpligt eller ge
honom utbildning för något annat arbete på det sätt som avses i 7 kapitlet 4 § i
arbetsavtalslagen.
7. På huvudarbetarskyddsfullmäktig tillämpas bestämmelserna om
anställningstrygghet för arbetarskyddsfullmäktig.
8. Om företagets personal sägs upp eller permitteras av ekonomiska eller
produktionsorsaker får sådana åtgärder inte riktas mot
huvudarbetarskyddsfullmäktig såvida inte företagets eller den del av företagets
verksamhet som är huvudarbetarskyddsfullmäktigens verksamhetsområde upphör
helt. Ifall man gemensamt konstaterar eller arbetsgivaren annars i dessa
förhandlingar specifikt kan visa att man inte kan erbjuda
huvudarbetarskyddsfullmäktigen arbete som motsvarar hans yrkeskunskap eller
som i övrigt är lämpligt för honom eller ge honom utbildning för något annat arbete
på det sätt som avses i 7 kapitlet 4 § i arbetsavtalslagen, kan man dock avvika
från denna bestämmelse.
Skadestånd
9. Till arbetarskyddsfullmäktig, vars arbetsavtal har hävts i strid med detta avtal, skall
arbetsgivaren i stället för plikt betala ersättning i enlighet med arbetsavtalslagen.
§ 9 Skyddsombud
92 (97)
Julkinen

1. Man kommer överens om antalet skyddsombud, deras mandatperiod,
verksamhetsområden och verksamhetsförutsättningar i
arbetarskyddskommissionen.
2. Skyddsombudets uppgift är:
2.1 att delta i arbetarskyddskontrollen samt i undersökning som hänför sig till
olycksfall, yrkessjukdom eller hot om dessa
2.2 att observera hur arbetarskyddsbestämmelserna följs och att meddela de
arbetstagare det berör om brott mot dessa
2.3 att informera närmaste chef, vid behov arbetarskyddsfullmäktigen om
olägenheter han iakttagit
2.4 att kontakta arbetarskyddsfullmäktigen i syfte att utveckla arbetarskyddet
3. Skyddsombudet får inte på grund av sina arbetarskyddsuppgifter flyttas till lägre
avlönat arbete än det han utförde innan han valdes till skyddsombud, och han får
inte heller sägas upp på grund av skötseln av ombudsuppgifterna.
§ 10 Arbetarskyddskommission
1. För ett företag där personalstyrkan regelbundet är minst 20 väljs
arbetarskyddskommissionen på följande sätt:
Personalstyrka Personalrepresentanter Arbetsgivarrepresentanter
20-99 2-3 1
100-499 3-4 2
500- 5-6 3
2. Arbetarskyddschefen, eventuell huvudarbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddsfullmäktig
är medlemmar av kommissionen. Ifall antalet arbetarskyddsfullmäktige
är större än personalrepresentationen i arbetarskyddskommissionen, väljer
arbetar-skyddsfullmäktige bland sig medlemmarna av
arbetarskyddskommissionen. Om personalrepresentationen i
arbetarskyddskommissionen är större än antalet arbetarskyddsfullmäktige, väljer
arbetarskyddsfullmäktige, vice arbetarskyddsfullmäktige och skyddsombuden
bland sig de medlemmar som fattas.
3. Uppgifterna för arbetarskyddskommissionen eller annat samarbetsorgan som
ersätter den bestäms enligt arbetarskyddssamarbetslagens 26 § och 27 §, vilka till
denna del tillämpas som en del av detta avtal.
4. Dessutom är det arbetarskyddskommissionens eller annat ersättande
samarbetsorgans uppgift:
4.1 att behandla frågor i anslutning till arbetsmiljöns tillstånd, kvalitet och till
olycksfall
93 (97)
Julkinen

4.2 att tillsammans med företagshälsovårdspersonalen, arbetsplatsens chefer
och personaladministrationen delta i planeringen, verkställandet och
uppföljningen av verksamhet för att upprätthålla arbetsförmågan
4.3 att behandla eventuella fall av våld mot personalen och lösningsmodeller
för hur sådana skall förebyggas, samt eftervård; finns det ingen
kommission behandlas saken med arbetarskyddsfullmäktigen
4.4 att i samarbete med företagshälsovårdspersonalen behandla
förebyggande av rusmedelsproblem och missbrukarrehabilitering
4.5 att årligen bedöma behovet av samarbetsutbildning och att lägga fram
förslag till hur utbildningen skall verkställas
4.6 att behandla åtgärder för att främja jämställdhet på arbetsplatsen som
eventuellt skall ingå i personal- och utbildningsplanen eller
handlingsprogrammet för arbetarskyddet, om företaget regelbundet har
minst 30 arbetstagare.
5. Arbetarskyddskommissionen sammanträder vid behov och om möjligt under
arbetstid med hänsyn till vad som stadgats i arbetarskyddssamarbetslagens 40 §.
Före mötet får medlemmarna tillräckliga uppgifter om de ärenden som skall
behandlas samt beroende på frågans omfattning reserveras möjlighet till
mötesförberedelser på det sätt man kommer överens om i
arbetarskyddskommissionen.
§ 11 Ensamarbete
1. De i detta avtal nämnda arbetarskyddsparterna skall beakta de problem som
eventuellt förekommer i ensamarbete och ge förslag till hur dessa skall elimineras.
§ 12 Företagshälsovård
1. På arbetsplatsen görs årligen upp en verksamhetsplan för företagshälsovården
jämte en ersättningsansökan, vilka behandlas i arbetarskyddskommissionen. I
verksamhetsplanen framförs principerna, målen och eventuella åtgärder för att
upprätthålla arbetsförmågan.
2. Arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktigen deltar i uppgörandet av
verksamhetsplanen och i uppföljningen av den. När det inte finns någon
arbetarskyddskommission behandlas verksamhetsplanen och ersättningsansökan
med arbetarskyddsfullmäktigen.
3. Arbetsplatsutredningarna görs upp i samarbete med arbetsgivaren,
företagshälsovårdspersonalen och arbetarskyddsfullmäktigen och utredningarna
behandlas i arbetarskyddskommissionen.
94 (97)
Julkinen

5. SAMARBETE I INFORMATIONSFRÅGOR
§ 13 Arbetsgivarens informationsskyldighet
1. Arbetsgivaren skall för personalen eller dess företrädare presentera:
1.1 efter att företagets bokslut fastställts en utredning över företagets
ekonomiska situation; de bokslutsuppgifter som avses i samarbetslagen
ges på begäran skriftligt
1.2 minst två gånger per räkenskapsår en utredning över företagets
ekonomiska situation varav framgår utvecklingsutsikterna beträffande
företagets produktion, sysselsättning, lönsamhet och kostnadsstruktur.
1.3 årligen en personalplan som innehåller bedömningar av hur personalens
storlek, kvalitet och ställning kommer att förändras
1.4 utan dröjsmål väsentliga ändringar i uppgifterna ovan.
2. I samband med utredningar som gäller företagets ekonomiska läge är det
ändamålsenligt att informera även om företagets olika verksamhetsenheters
funktionella resultat och utvecklingsutsikter samt om allmänna konjunkturutsikter
för branschen.
3. När särskilt vägande skäl som förorsakar företagets ekonomiska verksamhet
skada är hinder för information, skall arbetsgivaren omedelbart sedan hindret
upphört informera om ovan nämnda frågor.
4. Företagets organisationsstruktur, principerna för personalpolitiken och interna
anvisningar ges personalen för kännedom.
5. När företagets personal regelbundet är mindre än 20 personer tillämpas följande
utöver vad som presenterats ovan i punkterna 1 – 4:
5.1 arbetsgivaren skall i planeringsskedet informera om betydande ändringar i
arbetsuppgifter, arbetsplats, arbetsmiljö, anläggningsanskaffningar och
anlitande av utomstående arbetskraft som påverkar personalens ställning.
5.2 om det ovan anförda skall man informera även efter beslutsfattandet om
det i planeringsskedet avviker från vad som informerats eller om
personalen eller företrädare för personalen ber om information.
§ 14 Personalens interna information
1. Undertecknarnas föreningar, fackavdelningar eller motsvarande kan på
arbetsplatsen eller på någon annan avtalad plats hålla möten om arbetsmarknads-
, anställnings- och samarbetsfrågor såsom man enligt vedertagen praxis har
avtalat på arbetsplatsen.
95 (97)
Julkinen

2. Ovan nämnda organ kan till sina medlemmar distribuera möteskallelser och
skriftliga anställnings- och arbetsmarknadsbulletiner. Utdelningen skall ske i
matsalen, omklädningsrummet eller på någon annan med arbetsgivaren
överenskommen plats utom arbetstid.
3. Ovan nämnda organ kan publicera:
3.1 möteskallelser samt konjunktur- och arbetsmarknadsbulletiner i företagets
personaltidning avgiftsfritt
3.2 information om arbetsmarknaden och samhället på av arbetsgivaren
anvisad anslagstavla för personalens bruk.
6. ÖVRIGA BESTÄMMELSER
§ 15 Utbildning
1. Representanterna för personalen har rätt till utbildning för uppgifter som förutsätts i
detta avtal såsom avtalas separat i förbundens utbildnings- och andra avtal.
Genom bestämmelsen begränsar man sig inte till rätten till utbildning enligt
punkterna 10 – 11 i § 4 om utvecklingsverksamhet.
§ 16 Befrielse från arbetet och ersättningar
1. Personalrepresentanternas inkomstbortfall ersätts för tiden för befrielse från
arbetet lika som har avtalats för förtroendemännens del.
2. Personalrepresentanterna får befrielse från arbetet för den tid de behöver för
skötseln av överenskomna uppgifter och för personalrepresentanternas
förberedelse sinsemellan i samband med dessa.
3. Arbetsarrangemangen sköts så att representanterna för personalen kan delta i
samarbete som avses i detta avtal.
4. Till samarbetsdelegationens och arbetarskyddskommissionens sekreterare
betalas för mötesuppdrag en separat ersättning i enlighet med bestämmelserna
om statliga kommittéer.
5. När en representant för personalen reser på grund av i detta avtal förutsatta
samarbetsuppdrag som han har avtalat om med arbetsgivaren betalas
reseersättningar som i samband med normala arbetsuppgifter.
§ 17 Tystnadsplikt
1. I fråga om datasekretess tillämpas sekretessbestämmelserna i gällande
lagstiftning.
96 (97)
Julkinen

§ 18 Förhandlingsordning
1. I fråga om meningsskiljaktigheter som hänför sig till detta avtal förhandlar man i
enlighet med förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
§ 19 Avtalets giltighetstid
1. Avtalet gäller från 1.4.2001 tills vidare med iakttagande av sex månaders
uppsägningstid.
Helsingfors den 9 mars 2001
BANKBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf
FACKFÖRBUNDET SUORA rf
FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR HÖGRE TJÄNSTEMÄN FHT rf
97 (97)
Julkinen