Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

någon tydlig trend för perioden. Däremot finns exempel på större utbrott av hepatit
B bland injicerande drogmissbrukare bl.a. under 2006 och 2007. Detta visar på
risken för smittspridning i den här gruppen.
Den här genomgången gäller framför allt åtgärder riktade mot män som har sex
med män, injektionsdrogmissbrukare och migranter. Läs mer om vilka åtgärder
som riktats mot andra grupper som lyfts i den nationella strategin för att förebygga
hiv/aids och andra STI i Smittskyddsinstitutets redovisningar.
Flera av de åtgärder som identifierades i Folkhälsopolitisk rapport 2005 har
genomförts. En generell åtgärd är det arbete Smittskyddsinstitutet drivit för att
utveckla rapporteringssystemen för övervakning och uppföljning av sjukdom bl.a.
för att öka kapacitet att snabbt upptäcka utbrott. Smittskyddsinstitutet lyfte då
också fram att den epidemiologiska uppföljningen av de sexuellt överförda infektionerna
behövde utökade resurser eftersom den smittskyddslag som trädde i kraft
2004 innebar ett utökat uppföljningsansvar.
I linje med de rekommendationer som ges i UNGASS-deklarationen utförs det
nationella arbete sedan 2006 utifrån en gemensam nationell strategi, en åtgärd som
också föreslogs i Folkhälsopolitisk rapport 2005.
För åtgärder riktade mot särskilt utsatta grupper, som män som har sex med
män, injektions drogmissbrukare, och migranter, kan konstateras att det sedan 2005
vidtagits ett flertal åtgärder för att anpassa det förebyggande arbetet för MSMgruppen,
samt att följa gruppens sexuella riskbeteende över tid. I Folkhälsopolitisk
rapport 2005 betonades också att åtgärder behövdes för att kunna följa hiv och
hepatit bland injicerande drogmissbrukare (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Även
här kan konstateras att ett flertal åtgärder genomförts. Åtgärder har också vidtagits
i arbetet med att snabbare nå nyanlända för hälsosamtal och information om bl.a.
gratis hiv-testning.
Åtgärder för att påverka normer och lagar, är ett par överenskommelser som
träffats efter Dublindeklarationen 2004 i Europa, som stärker FN:s deklaration om
arbetet för att motverka hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. Man har
också publicerat riktlinjer för testning av sexuellt överförbara infektioner bland
injicerande drogmissbrukare, samt ett flertal nationella lagar och föreskrifter av
betydelse för testning av hiv, bl.a. stärker de den enskildes möjligheter att förbli anonym
vid testning och behandling för hiv. Nya föreskrifter och rekommendationer
ger nyanlända rätt till kostnadsfria hälsosamtal och hiv-test. Vaccination för riskgrupper
av hepatit har också tagits fram. Slutligen ger också en ny lag alla landsting
möjligheter att bedriva sprutbytesverksamhet.
För att stärka övervakningen och uppföljningen av smittsamma sjukdomar har
EU bl.a. inrättat en egen myndighet, ECDC, som bl.a. utvecklat ett elektroniskt system
för övervakningen. Arbetet med att införa Dublin-deklarationen och UNGASSdeklarationen
har följts upp. Också på nationell nivå har ett digitalt system införts
för registrering av smitta, vilket har betydelse för möjligheten till tidig upptäckt av
utbrott.
M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G 95