Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram
Under 2010 presenterades resultaten från en statlig utredning av de nationella vaccinationsprogrammen
(Ny ordning för nationella vaccinationsprogram). Den ger
förslag på regleringar, beslutsprocesser, beslutskriterier, finansieringsformer samt
uppföljningssystemen för de vaccinationer samhället erbjuder och subventionerar.
De nya vacciner som introducerats de senaste åren är dyrare jämfört med tidigare
och hälsoeffekter och kostnadsbesparingar är heller inte lika tydlig som för äldre
vacciner som exempelvis mässling. För närvarande beslutar en myndighet om vaccinationsprogrammen,
beslut som kan leda till stora kostnader för stat, kommun och
landsting. Inga lagstadgade regler finns heller för vad som krävs för att ta in ett nytt
vaccin i programmet. Utredningen konstaterar att det därför finns skäl att förtydliga
ansvaret för kostnader och genomförande. Ett förslag som läggs är att en lag om
nationella vaccinationsprogram införs. I lagen ska anges vad som ska krävas för att
en ny vaccination ska kunna införas. Utredningen föreslår också att ansvaret läggs
hos regeringen att bestämma vilka sjukdomar som vaccinationsprogrammen ska
omfatta och att vaccinerna ska upphandlas och betalas av staten (SOU 2010:39).
regional och lokal nivå
Landsting och kommuner beslutar om innehåll och omfattning av de vaccinationer
som ska ingå i barn- och skolhälsovården, utifrån de rekommendationer och
allmänna råd som ges av Socialstyrelsen. För närvarande finansieras också vaccinationsprogrammet
för barn inom barn- och skolhälsovården, det är alltså kommuner
och landsting som står för kostnaderna (Statens folkhälsoinstitut, 2006).
Barn- och skolhälsovården har en viktig roll i genomförandet av barnvaccinationsprogrammet
för förskolebarn och skolbarn, samt vid utbildning av vårdpersonal
(Statens folkhälsoinstitut, 2006). Varje år sedan Folkhälsopolitisk rapport 2005
har Smittskyddsinstitutet, i samordning med andra aktörer, anordnat informations-
och utbildningsdagar för läkare och sjuksköterskor som vaccinerar inom
barn- och skolhälsovården. Teman har varit bl.a. hur man vaccinerar inflyttade
och ofullständigt vaccinerade, och hur man kan behålla förtroende för programmet
(Smittskyddsinstitutet, 2011b).
Analys av genomförda åtgärder
Som framgår av tidigare kapitel är vaccination ett kraftfullt verktyg i arbetet med
att skapa en god hälsa i befolkningen. För att de nationella vaccinationsprogrammen
ska kunna säkerställa god folkhälsa, och skapa samhällsskydd mot smitta och
sjukdom krävs samtidigt en effektiv vaccinationsverksamhet, som har ett högt förtroende
i befolkningen och hög anslutning.
Utvecklingen av den indikator som används för att följa utvecklingen förekomst
av immunitet visar en positiv trend. Vaccinationstäckningen för MPR-vaccinationen
har stärkts ytterligare de senaste åren och ligger nu med marginal över den gräns
som krävs för att uppnå flockimmunitet. En tioårsuppföljning av immunitetsläget i
80 M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G