Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...
Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...
Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
iotika varit mycket begränsad under de senaste decennierna, gör att situationen i<br />
Sverige är oroande, och i många delar av världen kritisk. När det gäller <strong>för</strong>ekomst<br />
av immunitet har den totala vaccinationstäckningen <strong>mot</strong> mässling, påssjuka och<br />
röda hund tilltagit sedan <strong>Folkhälsopolitisk</strong>rapport 2005. Den ligger med marginal<br />
över den kritiska gränsen <strong>för</strong> flockimmunitet. Studier visar samtidigt på nedsatt<br />
skydd <strong>mot</strong> röda hund bland gravida kvinnor.<br />
Sexuellt över<strong>för</strong>bara sjukdomar som hiv och klamydia ökar, men <strong>för</strong> akut hepatit<br />
B finns ingen tydlig trend. Ökningen av hiv-infektion sker fram<strong>för</strong>allt bland homosexuella<br />
män, men också <strong>smittspridning</strong>en bland heterosexuella ökar. Ett flertal<br />
större utbrott av hiv-smitta har inträffat bland injicerandedrog-missbrukare sedan<br />
<strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2005. Huvuddelen av nyanmälda hiv-smittade utgörs<br />
dock av migranter som smittats innan ankomst till Sverige. Spridda geografiska<br />
utbrott av hepatit B bland injicerande drogmissbrukare under de senaste åren visar<br />
också på risken <strong>för</strong> <strong>smittspridning</strong> i denna grupp, trots rekommendationer om vaccination.<br />
Statistiken över hiv-infektion är osäker.<br />
Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en<br />
god hälsa på lika villkor <strong>för</strong> hela befolkningen, men den nationella statistiken över<br />
fall av antibiotikaresistens, vaccinationer och smittämnen ger inte tillgång till uppgifter<br />
om utbildningsnivå, inkomst och födelseland. Vi saknar där<strong>för</strong> underlag <strong>för</strong><br />
att analysera skillnader mellan olika socioekonomiska grupper på detta målområde.<br />
Litteraturöversikter över infektionssjukdomar i Europa visar däre<strong>mot</strong> att<br />
infektionssjukdomar såsom exempelvis hiv-infektion, i likhet med kroniska sjukdomar,<br />
är ojämlikt <strong>för</strong>delade inom Europa, samt att olika <strong>för</strong>byggande strategier<br />
är nödvändiga <strong>för</strong> olika socioekonomiska grupper. Det är därmed rimligt att ta<br />
reda på hur infektionssjukdomar <strong>för</strong>delas inom olika socioekonomiska grupper och<br />
beroende på födelseland.<br />
Det finns en väl belagd koppling mellan bruk av antibiotika och utveckling av<br />
antibiotikaresistens, såväl på samhälls- som individnivå. De <strong>för</strong>ebyggande åtgärderna<br />
<strong>för</strong> att uppnå rationell antibiotikabehandling och <strong>för</strong>ebygga <strong>smittspridning</strong><br />
behöver alltså inriktas på att öka livslängden på befintliga antibiotika. I arbetet med<br />
att <strong>mot</strong>verka utvecklingen av antibiotikaresistens finns fortsatt stora behov av att<br />
stärka det vårdhygieniska arbetet <strong>för</strong> att <strong>mot</strong>verka spridningen av antibiotikaresistenta<br />
bakterier, och av att skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att antibiotika används på<br />
ett korrekt sätt. Därmed behövs satsningar på att <strong>för</strong>bättra övervakningssystemen,<br />
fram<strong>för</strong>allt vad gäller tidig upptäckt av antibiotikaresistens. Dessutom är behovet<br />
av att utveckla alternativa behandlingsterapier och nya antibiotika stort.<br />
Vad gäller <strong>för</strong>ekomst av immunitet visar genomgången av åtgärder <strong>för</strong> att stärka<br />
immuniteten under perioden 2005–2009 bl.a. att uppföljnings- och utvärderingssystemen<br />
<strong>för</strong> vaccinationerna inte räcker till <strong>för</strong> de krav som ställs idag. Nuvarande<br />
manuella system med<strong>för</strong> ett omfattade administrativt arbete och nya former av vaccin<br />
ställer andra krav på fortlöpande utvärdering, båda faktorerna ställer nya krav<br />
på uppföljningssystemen. Möjligheten till effektiv uppföljning behöver där<strong>för</strong> <strong>för</strong>stärkas.<br />
Satsningar som stärker uppföljningen och möjligheten att nå grupper som<br />
M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G 7