29.08.2013 Views

Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

iotika varit mycket begränsad under de senaste decennierna, gör att situationen i<br />

Sverige är oroande, och i många delar av världen kritisk. När det gäller <strong>för</strong>ekomst<br />

av immunitet har den totala vaccinationstäckningen <strong>mot</strong> mässling, påssjuka och<br />

röda hund tilltagit sedan <strong>Folkhälsopolitisk</strong>rapport 2005. Den ligger med marginal<br />

över den kritiska gränsen <strong>för</strong> flockimmunitet. Studier visar samtidigt på nedsatt<br />

skydd <strong>mot</strong> röda hund bland gravida kvinnor.<br />

Sexuellt över<strong>för</strong>bara sjukdomar som hiv och klamydia ökar, men <strong>för</strong> akut hepatit<br />

B finns ingen tydlig trend. Ökningen av hiv-infektion sker fram<strong>för</strong>allt bland homosexuella<br />

män, men också <strong>smittspridning</strong>en bland heterosexuella ökar. Ett flertal<br />

större utbrott av hiv-smitta har inträffat bland injicerandedrog-missbrukare sedan<br />

<strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2005. Huvuddelen av nyanmälda hiv-smittade utgörs<br />

dock av migranter som smittats innan ankomst till Sverige. Spridda geografiska<br />

utbrott av hepatit B bland injicerande drogmissbrukare under de senaste åren visar<br />

också på risken <strong>för</strong> <strong>smittspridning</strong> i denna grupp, trots rekommendationer om vaccination.<br />

Statistiken över hiv-infektion är osäker.<br />

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en<br />

god hälsa på lika villkor <strong>för</strong> hela befolkningen, men den nationella statistiken över<br />

fall av antibiotikaresistens, vaccinationer och smittämnen ger inte tillgång till uppgifter<br />

om utbildningsnivå, inkomst och födelseland. Vi saknar där<strong>för</strong> underlag <strong>för</strong><br />

att analysera skillnader mellan olika socioekonomiska grupper på detta målområde.<br />

Litteraturöversikter över infektionssjukdomar i Europa visar däre<strong>mot</strong> att<br />

infektionssjukdomar såsom exempelvis hiv-infektion, i likhet med kroniska sjukdomar,<br />

är ojämlikt <strong>för</strong>delade inom Europa, samt att olika <strong>för</strong>byggande strategier<br />

är nödvändiga <strong>för</strong> olika socioekonomiska grupper. Det är därmed rimligt att ta<br />

reda på hur infektionssjukdomar <strong>för</strong>delas inom olika socioekonomiska grupper och<br />

beroende på födelseland.<br />

Det finns en väl belagd koppling mellan bruk av antibiotika och utveckling av<br />

antibiotikaresistens, såväl på samhälls- som individnivå. De <strong>för</strong>ebyggande åtgärderna<br />

<strong>för</strong> att uppnå rationell antibiotikabehandling och <strong>för</strong>ebygga <strong>smittspridning</strong><br />

behöver alltså inriktas på att öka livslängden på befintliga antibiotika. I arbetet med<br />

att <strong>mot</strong>verka utvecklingen av antibiotikaresistens finns fortsatt stora behov av att<br />

stärka det vårdhygieniska arbetet <strong>för</strong> att <strong>mot</strong>verka spridningen av antibiotikaresistenta<br />

bakterier, och av att skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att antibiotika används på<br />

ett korrekt sätt. Därmed behövs satsningar på att <strong>för</strong>bättra övervakningssystemen,<br />

fram<strong>för</strong>allt vad gäller tidig upptäckt av antibiotikaresistens. Dessutom är behovet<br />

av att utveckla alternativa behandlingsterapier och nya antibiotika stort.<br />

Vad gäller <strong>för</strong>ekomst av immunitet visar genomgången av åtgärder <strong>för</strong> att stärka<br />

immuniteten under perioden 2005–2009 bl.a. att uppföljnings- och utvärderingssystemen<br />

<strong>för</strong> vaccinationerna inte räcker till <strong>för</strong> de krav som ställs idag. Nuvarande<br />

manuella system med<strong>för</strong> ett omfattade administrativt arbete och nya former av vaccin<br />

ställer andra krav på fortlöpande utvärdering, båda faktorerna ställer nya krav<br />

på uppföljningssystemen. Möjligheten till effektiv uppföljning behöver där<strong>för</strong> <strong>för</strong>stärkas.<br />

Satsningar som stärker uppföljningen och möjligheten att nå grupper som<br />

M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G 7

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!