Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det handlar bland annat om vacciner mot
hepatit B, vattkoppor, samt Rotavirus (Socialstyrelsen, 2009a, 2009c).
Vaccination av barn
För att kunna skapa en fortsatt god vaccinationstäckning i det allmänna vaccinationsprogrammet
är det viktigt att föräldrar har en stark tillit till dess effektivitet
(Socialstyrelsen, 2008h; Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009).
Denna tillit kan rubbas, som inträffade bl.a. då felaktiga slutsatser om samband
mellan autism och mässlingvaccination cirkulerade, vilket sedan resulterade i sjunkande
vaccinationssiffror (Socialstyrelsen, 2008h). Vikten av stark vaccinationsvilja
i befolkningen vid hot mot folkhälsan blev också tydlig under 2009 då beslut fattades
om vaccinationer till hela befolkningen mot H1N1. Hälso- och sjukvården behöver
kunna ge aktuell och objektiv information till barnfamiljer och andra berörda
grupper om vaccinationerna, och behöver kunna visa att hälsovinsterna är större än
eventuella biverkningar (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009).
2008 publicerade Socialstyrelsen därför kunskapsöversikten Vaccination av barn
i ny upplaga, i syfte att ge läkare och sjuksköterskor på barnavårdscentraler och
i skolhälsovården aktuellt underlag att informera föräldrar om vaccinationsprogrammet.
Översikten informerar om de sjukdomar programmet vac cinerar mot,
de vacciner som används, samt också om de grundläggande värderingar som ligger
bakom besluten att samhället erbjuder ett allmänt, och ett riktat vaccinationsprogram.
Informationen kan även läsas av föräldrar som vill fördjupa kunskaperna om
vaccinationsprogrammet (Socialstyrelsen, 2008h).
Vacciner till barn
2009 publicerade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) resultatet av
en systematisk litteraturöversikt av de vacciner som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet
(Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009). Syftet
var att bestämma det vetenskapliga stödet för skyddseffekt för respektive vaccin och
bedöma riskerna med vaccinerna. Arbetet är avgränsat till bedömning av skyddseffekter
och bieffekter för vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR), tuberkulosvaccin
(BCG), vaccin mot kikhosta, Haemophilus influenzae typ b (Hib) och
hepatit B. Dessutom har bieffekter av kombinationsvaccinerna innehållande stelkramp,
difteri, polio, kikhosta, Hib med eller utan hepatit B utvärderats. Resultaten
visar att nyttan med vaccinerna i det allmänna vaccinationsprogrammet är mycket
större än riskerna för biverkningar. Vaccinerna har i det närmaste utplånat sjuklighet
och dödlighet till följd av dessa sjukdomar som tidigare var vanligt förekommande
sjukdomar hos både barn och vuxna. Vad beträffar MPR-vaccinationen,
som redovisas särskilt i denna rapport, så visar genomgången att det fanns gott
vetenskapligt stöd för att det kombinationsvaccin (MPR-vaccin) som används idag
mot sjukdomarna mässling-påssjuka-röda hund ger ett gott skydd. Vaccinationerna
ökar inte risken för att få autism. Granskningen visar också att MPR-vaccin ger
många års skydd. Däremot saknas för närvarande vetenskapligt underlag för att
78 M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G