Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

vuxna. Den totala förbrukningen av antibiotika ökade under första delen av denna
tidsperiod och har sedan sjunkit under de senaste två åren, med en särskilt markant
nedgång under 2009. Förmodligen till följd av att allmänhetens medvetenhet om
hur infektioner sprids ökat genom informationskampanjer om den nya influensan
(H1N1).
I Folkhälsopolitisk rapport 2005, och underlagsrapporten för målområde 7 redovisades
flera områden där det krävdes förbättringar (Statens folkhälsoinstitut, 2006).
En av åtgärderna som föreslogs var att anta den handlingsplan som Socialstyrelsen
lagt fram för att åtgärda spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Man
bedömde också att undervisning och styrning av vårdhygien var mycket viktigt för
att hålla nere förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier som MRSA, framför
allt i hemtjänsten och på äldreboenden. Därutöver föreslogs utökade resurser för
vårdhygieniska åtgärder till landstingens sjukvård och till Smittskyddsinstitutet för
att koordinera arbetet. Som visats i tabell 1 antogs handlingsplanen 2006 och flera
satsningar har genomförts på regional och lokal nivå.
Sedan Folkhälsopolitisk rapport 2005 har flera åtgärder påverkat övergripande
normer och gemensamma värderingar. På internationell nivå har resolutioner och
rådslutsatser som anger inriktningen för ett förebyggande arbete antagits. På nationell
nivå har lagar trätt i kraft som förtydligar vårdgivarnas ansvar för att upprätthålla
en god vårdhygienisk standard. Föreskrifter har också tagits fram för att ytterligare
tydliggöra grundläggande krav på att upprätthålla en god hygienisk standard
inom vården.
Sedan 2005 har också ett flertal åtgärder genomförts som har betydelse för tillgången
till hälso- och sjukvård på lika villkor. Det nationella arbetet samordnas
exempelvis numera utifrån en nationell handlingsplan. För att skapa en enhetlig
handläggning och gemensamma riktlinjer för MRSA i hela landet har ett flertal
rekommendationer utarbetats för handläggning bl.a. av MRSA-positiv personal
och patienter. Rekommendationer har också tagits fram för samhällsförvärvad
MRSA, och de särskilda riskmiljöer som förskola och äldreomsorg utgör. Det vårdhygieniska
arbetet har följts upp i samtliga landsting och kommuner och man kunde
konstatera grundläggande brister och utvecklingsområden i de basala hygienrutinerna.
Också hälso- och sjukvårdens användning av antibiotika och riktlinjer för
antibiotikaanvändningen har kartlagts.
Åtgärder som påverkar vårdpersonalens attityder till antibiotikaanvändningen
och beteenden som förskrivningen av antibiotika är årliga utbildningsdagar och
informationssatsningar, med fokus på vårdhygieniska frågor. Särskilt viktiga teman
har också uppmärksammats, som att MRSA nu framförallt sprids i samhället, utanför
hälso- och sjukvården.
Flera åtgärder har också genomförts för att stärka de nationella systemen för
uppföljning och övervakning för att öka den nationella beredskapen att snabbt upptäcka
och sätta in åtgärder vid utbrott av smitta, dels i form av en analys av utvecklingsbehov
i system, dels genom att utveckla uppföljningsverktygen.
70 M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G