Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

kontinuerlig kompetensutveckling i vårdhygien, att skapa en konsekvent tillämpning
av basala hygienrutiner, samt att följa upp sina system, processer och resultat.
(Socialstyrelsen, 2007d).
I ett andra delprojekt, God hygienisk standard i kommunal vård och omsorg,
utvecklades och prövades verktyg för förbättringsarbete inom ovan nämnda områden
i kommunal hemtjänstverksamhet. Resultaten visar att enkla åtgärder kan
förebygga spridning av antibiotikaresistenta bakterier och andra mikroorganismer
mellan personal och vårdtagare. Utbildning av vård- och omsorgspersonal och chefer
resulterade i förbättrad följsamhet till basala hygienrutiner. Egenkontroller lyfts
fram som ett viktigt verktyg för förändring, tillsammans med ökad kunskap om hur
smitta sprids och hur vårdrelaterade infektioner förebyggs (Socialstyrelsen, 2008b).
Inventering av antibiotikaanvändningen inom hälso- och sjukvården
Under 2008 inventerade Socialstyrelsen öppenvårdens och slutenvårdens användning
av antibiotika. Syftet var att ta reda på hur antibiotika används och hur antibiotikaanvändningen
styrs och kvalitetssäkras. En enkät skickades till primärvård,
akutmottagningar, medicin-, barnmedicin-, infektions-, kirurg- och ortopedkliniker.
Enkäten ställer frågor om vilka riktlinjer som används för diagnostik och
behandling med antibiotika, om det fanns tillgång till infektionsmedicinsk kompetens,
vilket stöd det mikrobiologiska laboratoriet ger till verksamheterna, samt
vad för kontrollsystem för egen uppföljning som respektive verksamhet använder.
Resultaten visade att endast hälften av landets vårdcentraler hade stöd från infektionsläkarkompetens,
att riktlinjer för diagnostik och antibiotikabehandling ofta
saknas, och att existerande riktlinjer endast användes i hälften av fallen. En konsekvens
av det är att patienter riskerar att få antibiotika helt i onödan. Detta var
särskilt vanligt i äldreboenden.
Socialstyrelsen bedömde att viktiga åtgärder för att förbättra situationen var att
landsting, kommuner och vårdföretag tar fram riktlinjer för infektionsdiagnostik
och antibiotikabehandling, och skapar förutsättningar för att följa upp dem, samt
att förskrivare får utbildning om diagnostik och antibiotikaanvändning. Här föreslås
också att det mikrobiologiska laboratoriets roll som kunskapsförmedlare om
resistensläget ska utvecklas. Områden som bedömdes särskilt viktiga att prioritera
var infektioner hos äldre personer på särskilda boenden (Socialstyrelsen, 2008c).
Analys av genomförda åtgärder
Som beskrivits i tidigare kapitel räknas den tilltagande utvecklingen av antibiotikaresistens
i dag som ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem, då den hotar att slå ut
möjligheten att häva bakteriella infektioner och därmed väsentliga delar av modern
sjukvård. Huvudorsaker till en accelererande utveckling är en överkonsumtion av
antibiotika, i många fall förskriven på felaktiga grunder samt bristande vårdhygien.
Enligt de epidemiologiska uppföljningarna har antalet fall av MRSA i Sverige
ökat varje år 2005–2009. En förändring är att de inhemska fallen av MRSA nu
främst sprids ute i samhället och delvis nya grupper än tidigare, som barn och yngre
M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G 69