Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Sammanfattning
• Accelererande antibiotikaresistens medför ökad sjuklighet, förlängda vårdtider
och ökat antal dödsfall.
• Vaccination är en av de mest effektiva och kostnadseffektiva medicinska åtgärder
som finns. De vacciner som ingår i barnvaccinationsprogrammet har nästan
helt tagit bort sjuklighet och dödlighet i dessa sjukdomar.
• Infektionssjukdomar uppskattas orsaka en betydlig andel av den totala dödligheten
i världen. Det finns också ett tydligt samband mellan vissa smittsamma
ämnen och vissa former av cancer.
Det här avsnittet beskriver samband mellan de tillstånd som beskrivits i DPSIRmodellen
för skydd mot smittspridning och hälsa (se figur 1).
Samband mellan antibiotikaresistenta smittämnen och hälsa
Antibiotikaresistens bedöms av den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC
som ett av de främsta hoten mot folkhälsan inom Europa, tillsammans med hälso-
och sjukvårdsrelaterade infektioner, sjukdomar som kan förebyggas med vaccin,
infektioner i luftvägarna, och hiv-infektion (European Centre for Disease Prevention
and Control (ECDC), 2010).
Antibiotikaresistens orsakar ökad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner.
Vid en lindrigare infektion kan antibiotikaresistens medföra en fördröjd läkning
och vid en allvarligare infektion, som blodförgiftning eller hjärninflammation,
en ökad dödlighet (Ekdahl & Giesecke J (red.), 2003; Melander E & Cars O, 2007).
Utöver detta kan folkhälsan försämras genom fler komplikationer till följd av
behandlingssvikt av bakteriella infektioner så som infertilitet på grund av t.ex. klamydiaorsakad
äggledarinfektion och nedsatt hörsel vid svår öroninflammation.
Studier har visat att dödligheten bland intensivvårdspatienter som behandlas
med antibiotika som p.g.a. antibiotikaresistens är ineffektiva var 42 procent. Bland
de patienter där antibiotikabehandlingen hade avsedd effekt var däremot dödligheten
18 procent (Kollef, Sherman, Ward, & Fraser, 1999). I en artikel om svenska
förhållanden har de MRSA relaterade dödsfallen uppskattats till cirka 260 stycken
per år (Melander E & Cars O, 2007).
Brist på antibiotika som har effekt på resistenta bakterier försvårar och försenar
behandlingen av vanliga infektioner både i öppenvård och på sjukhus. Resistensutvecklingen
medför även ökade kostnader för sjukvården, bl.a. i form av högre
användning av dyrare läkemedel och förlängda vårdtider (Ekdahl & Giesecke J
(red.), 2003; Melander E & Cars O, 2007; Socialstyrelsen, 2007b). Däremot saknas
dock exakta uppgifter om sjukdomsfall, ökade vårdkostnader och den totala
omfattningen av konsekvenserna på samhällsnivå för antibiotikaresistenta bakterier
som MRSA i Sverige. Också på europeisk nivå saknas ännu sådana uppgifter. I
ett första försök att beräkna kostnader för antibiotikaresistens inom EU uppskattas
28 M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G