Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Utmaningen är alltså att behålla ett högt förtroende för programmen bland allmänheten
och en hög vaccinationstäckning i befolkningen, trots att sjukdomarna inte
är vanliga, eftersom de börjar spridas igen så snart vaccinationstäckningen sjunker
under en viss nivå (Ekdahl & Giesecke J (red.), 2003; Socialstyrelsen, 2008h).
Förekomsten av antibiotikaresistens, liksom förekomst av andra smittämnen och
immunitet, påverkas också av våra förändrade resvanor, och vår ökade rörlighet.
Ökat resande gör att smittsamma sjukdomar, och resistenta bakterier snabbt kan
spridas över världen. Fri rörlighet för sjukvårdspersonal och patienter inom EU har
därför också inverkan på spridningen av antibiotikaresistenta bakterier som MRSA,
genom att ett växande antal svenskar söker vård utomlands (Socialstyrelsen, 2009a;
Stenhem M, 2006; Örn, 2007). Det innebär också att sjukdomar som genom vaccination
näst intill försvunnit inom landet kan föras in från andra länder där den är
vanligare, och orsaka utbrott hos mottagliga individer (Ekdahl & Giesecke J (red.),
2003; Socialstyrelsen, 2009a).
Andra viktiga faktorer för förekomst av smittämne, immunitet och antibiotikaresistens
är tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. Utvecklingen för smittämnen,
immunitet och antibiotikaresistens påverkas av flera faktorer, från hur många
individer som provtas, till hur olika delar av smittskyddsarbetet är organiserade
(Smittskyddsinstitutet, 2010a). Faktorer som hur lätt det är nå mottagningar geografiskt,
att öppettiderna passar alla, och att bemötandet bygger förtroende har
betydelse för att alla i samhället nås av hälso- och sjukvårdens information, kan
testa sig samt få tillgång till behandling (Arponen, 2008; European Centre for
Disease Prevention and Control, 2010; Tikkanen R, 2007). Rutiner för att följa
upp det interna kvalitetsarbetet, resurser för att ställa rätt diagnos och därmed ordinera
rätt behandling, liksom resurser att utbilda samt tillämpa bl.a. vårdhygieniska
rekommendationer och basala vårdhygieniska rutiner, är andra faktorer som är
viktiga för att skapa lika villkor för vård (Socialstyrelsen, 2007b, 2007d, 2007e).
Kostnader kan också vara hinder för att uppsöka vård och vidta åtgärder som bl.a.
vaccination. Barnvaccinationsprogrammet regleras därför genom föreskrifter som
anger att vaccinationer ska erbjudas kostnadsfritt av samtliga berörda vårdgivare i
landet till alla i den definierade målgruppen (SOU 2010:39).
tillgång till effektiv behandling
Tillgång till effektiv behandling är en grundläggande förutsättning för stora delar
av dagens hälso och sjukvård. När det gäller problemet med utvecklingen av antibiotikaresistens
finns det dock idag en uppenbar brist på utveckling av nya antibakteriella
läkemedel på samma gång som befintliga läkemedelseffekter i vissa fall försvagats.
Skälen för den bristande utvecklingen är bl.a. kostnaderna för att utveckla
nya antibiotika för kliniskt bruk är mycket höga, samtidigt som det finns en risk för
att nya preparat reserveras för särskilda ändamål och blir bundna till ett regelverk
som inte är situationsanpassat (Vinnova, 2009). Dessa problem behöver bearbetas
genom bl.a. utökade samarbeten mellan akademiker, bioteknikföretag, läkemedelsföretag
och regulatoriska myndigheter för att skapa förutsättningar för utveckling
M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G 23