Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut

Tidiga och förebyggande åtgärder faller inom punkterna ett och tre ovan men stämmer
inte med den andra punkten. Det finns inga garantier för att investeringar i
åtgärder ger minskade kostnader i framtiden, eller att kommunen eller landstinget
kommer att ta del av dessa minskade kostnader. Rådet för kommunal redovisning
(2007) säger att en immateriell tillgång ska redovisas i balansräkningen om:
• det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras
till tillgången kommer att tillfalla kommunen eller landstinget
• tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Hälsa och arbetsförmåga skulle alltså kunna föras in i balansräkningen som immateriella
tillgångar in lagens ramar, men det skapar ändå inget kapital för investeringar.
För det behövs även ekonomiska ersättningssystem. Ett problem är dock
att ett ersättningssystem för olika åtgärder (produkter) inom den offentliga sektorn
idag fokuseras på tjänster som är synliga, konkreta, enkla och framför allt mätbara,
till exempel ersättning per läkarbesök eller kuratorsbesök. Men ur ett effektivitetsperspektiv
bör man betala för resultat och inte prestationer – inte för prestationer
som ett besök hos arbetsförmedlaren eller ett läkarbesök, utan för resultat som att
klienten fick ett arbete och patienten fick en god hälsa.
Förslag till åtgärder
Utifrån dessa punkter föreslår Statens folkhälsoinstitut att regeringen tillsätter en
statlig utredning som ska genomföra och utvärdera pilotprojekt som främjar hälsa
och samhällsekonomi. Det finns olika möjliga inriktningar på projektet:
• De berörda aktörerna, till exempel kommuner och myndigheter, får söka stimulansmedel
och pröva modeller för budgetsystem och samverkan som främjar
tidiga insatser och förebyggande arbete.
• Regeringen inrättar fonder för att främja hälsa och förebygga ohälsa, där de
berörda aktörerna kan låna pengar för åtgärder som skapar förutsättningar för
en långsiktigt god hälsa och som främjar samhällsekonomin.
Det föreslagna projektet ska premiera satsningar som motverkar de hinder som
vi har identifierat. Inom ramen för projekten bör olika aktörer i samhället få möjlighet
till samverkan, långsiktighet och helhetssyn, och för att nå det målet kan
man behöva pröva nya organisationsstrukturer eller skapa ekonomiska system som
möjliggör långsiktiga investeringar i hälsa, förebyggande arbete och prevention. En
inriktning på projektet kan också vara att pröva nya modeller för budgetsystem,
enligt förslaget ovan. Planering av budgetsystemen bör även bygga på beslutsunderlag
där långsiktiga kostnader för olika handlingsalternativ presenteras. Formerna
för samverkan bör vila på erfarenhet och så långt det är möjligt på vetenskaplighet.
Projekten bör följas och utvärderas.
Genom fonder vill vi också göra det möjligt för landsting och regioner att investera
i hälsofrämjande hälso- och sjukvård, för på så få hjälp att ta sig över kostnadspuckeln.
Alla investeringar i preventiv hälsovård och förebyggande åtgärder bör
utvärderas löpande.
50 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I