Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut

c. göra samhällsekonomiska analyser för olika handlingsalternativ
Det är viktigt att utvärdera genomförda åtgärder och göra hälsokonsekvensbedömningar
av förslag till framtida åtgärder, med samhällsekonomiska analyser som jämför
kostnaderna för till exempel tidiga respektive sena åtgärder. På så sätt får man en
helhetssyn på åtgärden och på kostnaderna för olika handlingsalternativ. I exempel 3,
kapitel 5, beskriver vi hur Södertälje kommun genomförde en samhällsekonomisk
analys av sitt bidrag till kooperativet Briggen. Analysen visade att om bidraget
hade dragits in skulle kommunen på sikt få högre utgifter, och därmed fattade man
beslut om det alternativ som på sikt minskade kostnaderna. Det är därför viktigt
att utveckla och testa modeller för samhällsekonomiska analyser som beslutsfattare
kan använda vid sin verksamhets- och budgetplanering.
d. utveckla och tillämpa ekonomiska system som ger möjlighet till investeringar
och samverkan
För att till exempel skolan ska kunna investera i åtgärder för barn med särskilda
behov, som Marie och Jonas, måste det finnas ett ekonomiskt system som gör att
skolan också får ta del av de minskade samhällskostnaderna som detta leder till.
För det ändamålet kan man använda ett ersättningssystem eller någon typ av sociala
investeringskonton. Investeringskonton fungerar på ett liknande sätt som de
sociala investeringsfonderna vi presenterade ovan förutom att olika aktörer i samhället
bidrar med pengar till kontot. På så sätt kan det bli lättare för till exempel
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen samt landstinget eller regionen
att samverka eftersom samtliga aktörer kan bidra ekonomiskt till de förebyggande
åtgärderna. Inom Karlstads och Leksands kommun arbetar man med att utveckla
ett sådant socialt investeringskonto.
Ett annat sätt är att föra upp investeringen som en tillgång i balansräkningen,
det vill säga en tillgång som därefter skrivs av i takt med att resurserna förbrukas.
Detta sätt används redan för fysiska investeringar som byggnader eller broar, men
framtida användningsområden kan tänkas vara preventiva eller rehabiliterande
investeringar i hälsa, arbetsförmåga och goda livsvillkor. Inom näringslivet, framför
allt inom tjänstesektorn, bokförs redan immateriella tillgångar som goodwill,
varumärke eller kunskap. Den offentliga sektorn har också immateriella tillgångar
och inom kommunen regleras de i lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614).
Rådet för kommunal redovisning (RKR) har i sina rekommendationer kring immateriella
tillgångar skrivit följande (Rådet för kommunal redovisning, 2007):
En immateriell tillgång:
• förväntas ge upphov till framtida ekonomiska fördelar, antingen i form av intäkter
eller som kostnadsbesparingar,
• är en resurs över vilken kommunen eller landstinget har kontroll, vilket innebär
förmåga att säkerställa att framtida ekonomiska fördelar kommer kommunen eller
landstinget till del och att andras förmåga att få del av dessa fördelar kan begränsas,
• har uppkommit till följd av inträffade händelser.
H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 49