Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut

de exeMpeL pÅ hinder som har redovisats i denna rapport är varken beständiga
eller oföränderliga. Det går att bearbeta och övervinna dem med ganska enkla
medel, men för att ta sig förbi hindren krävs främst strukturella förutsättningar.
Organisationer bör formas så att de gynnar samverkan, långsiktighet och ekonomiska
investeringar. Utifrån analysen av exemplen har vi kunnat identifiera och
lyfta fram fyra centrala punkter för att överbrygga hindren. De beskrivs närmare
nedan.
a . Skapa nya organisationsstrukturer som ger möjlighet att samverka och
agera utifrån en helhetssyn
Genom samverkan kan barn som Marie eller Jonas få tidiga och förebyggande
åtgärder utifrån en bred kompetens. Med samverkan kan aktörerna sätta in gemensamma
åtgärder med ett gemensamt mål i stället för att varje enskild aktör har
sina åtgärder med sina egna mål. Möjligheten till samverkan bör finnas både inom
kommunen och mellan olika kommuner, men också mellan olika samhällsaktörer.
Kommunerna skulle till exempel kunna samverka med landstinget eller regionen
inom ramen för kommun- eller regionförbund. Det finns även samordningsförbund
med en ekonomisk och organisatorisk samverkan mellan Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, landstinget eller regionen och kommunen, för att kunna sätta
in tidiga och förebyggande åtgärder. Ansvaret kan då delas mellan aktörerna, och
den enskilda människan kan få en åtgärd eller uppsättning av åtgärder som tar
hänsyn till hela behovet. Kommuner som Härryda, Upplands Väsby och Leksand är
exempel på ställen där man genom samarbete har lyckats skapa en helhetssyn inom
den kommunala sektorn.
b. införa ett styr-, budget- och uppföljningssystem som skapar möjlighet till
långsiktighet
För att överkomma viktiga hinder måste systemen för styrning, budget och uppföljning
ge möjlighet till långsiktig planering. Det handlar bland annat om möjligheten
att ta sig över den kostnadspuckel som vi har redovisat tidigare (se figur 7.1) eller
att sätta in fler tidiga åtgärder för barn i skolan. En möjlig lösning är gemensamma
budgetar för flera förvaltningar inom en kommun (till exempel barn- och skolomsorgen
och socialtjänsten) så att de på så sätt gemensamt kan investera i olika åtgärder.
Sammanslagna kommunala förvaltningsbudgetar har också testats inom några
olika kommuner, och i Nynäshamn och Norrköping har man tagit ett steg i denna
riktning och avsatt betydande belopp i en sorts social investeringsfond. Denna fond
blir en extra post i budgeten med pengar som är avsatta till särskilda insatser inom
det sociala området och som inte ska användas till den ordinarie verksamheten.
Pengarna kan även användas för åtgärder med ett långsiktigt perspektiv, till exempel
att anställa en extra resursperson i skolan som stöd för en person med adhd
(som Jonas). En annan lösning är parallella budgetar, varav en är flerårig och ger
utrymme för långsiktiga investeringar.
48 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I