Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut
Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut
Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
utiFrÅn de Fyra exemplen kan vi konstatera att hindren främst handlar om<br />
I kortsiktiga budgetsystem<br />
II brist på ekonomiska konsekvensbedömningar<br />
III brist på ekonomiska incitament och förutsättningar för att investera i tidiga<br />
och förebyggande åtgärder<br />
IV ogynnsamma organisatoriska förhållanden, det vill säga ett sektoriserat samhällsystem<br />
som inte främjar samverkan, helhetssyn och långsiktighet.<br />
Nedan kommer var och ett av dessa hinder att diskuteras.<br />
i. kortsiktiga budgetsystem<br />
De insatser som görs för folkhälsan i dag förväntas inte ge någon effekt på den ekonomiska<br />
tillväxten förrän om ett antal år (Suchrke, McKee, Arce Sauto, Tsolova,<br />
& Mortensen, 2005). Exemplen visar att investeringarna i åtgärder leder till kostnader<br />
för samhället i nutid, men på sikt kan dessa kostnader minskas markant. En<br />
långsiktig planering ställer dock krav på budgetsystemen. Investeringar som nya<br />
byggnader hanteras till exempel genom kapitalbudgetar och avskrivningar, men<br />
systemen är inte designade för att hantera långsiktiga investeringar i icke-fysiska<br />
föremål såsom hälsa. All verksamhet inom den offentliga sektorn styrs och följs upp<br />
genom kostnader och intäkter under det aktuella budgetåret och det innebär att alla<br />
investeringar i åtgärder belastar det aktuella årets budget. Vinsterna av en åtgärd<br />
kommer dock långt senare, det vill säga under ett annat budgetår, och då inte i form<br />
av en intäkt utan som en långsiktig minskning av kostnaderna.<br />
Investeringar i åtgärder skapar med andra ord en ”kostnadspuckel” som sedan<br />
övergår till en vinst i form av en friskare och hälsosammare befolkning (figur 7.1).<br />
Friska individer bidrar till ekonomin på två sätt: De är mer produktiva och en<br />
produktivitetsökning leder till ekonomisk tillväxt, och eftersom de inte belastar<br />
hälso- och sjukvården i samma utsträckning minskar samhällskostnaderna. Friska<br />
människor tenderar dock att leva längre, vilket till exempel innebär ökade pensionsutbetalningar<br />
som är viktiga att inkludera i samhällsekonomiska kostnadsberäkningar.<br />
Men för enkelhetens skull bortser vi från denna aspekt i resonemanget<br />
nedan.<br />
44 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I