Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut

Faktaruta 2
interventioner inoM väSterbottenS
interventionSprograM
Programmet omfattade ett antal åtgärder som alla var populationsorienterade.
Bland annat ordnade man
• studiecirklar för invånarna i Norsjö kommun med fokus på socialt liv och lokal
kultur, hälsoproblem och sjukvård samt matvanor och nutrition
• en omfattande hälsoundersökning vid 30, 40, 50 och 60 års ålder – en fysisk
undersökning, en kartläggning av livsstil och livsmiljö samt en konsultation för
att minska tobaksbruket, förbättra kostvanorna och öka den fysiska aktiviteten
• undervisning i dentalvård för skolungdomar och tobaksbrukare
• ett samarbete med lokala matproducenter och livsmedelsbutiker om att märka
livsmedel med låg fetthalt och hög fiberhalt, använda gröna nyckelhålet samt
erbjuda recepttips och matlagningstips.
Andra åtgärder gick ut på att
• förändra måltidsvanorna inom skolomsorgen
• arrangera motionsaktiviteter som var riktade till samtliga invånare
• informera invånarna om goda livsstilar genom medier och kulturella händelser.
När man upptäcker riskfaktorer följs patienten upp med motiverande samtal, information
om kost och motion, nya hälsoundersökningar och om nödvändigt en läkemedelsbehandling.
1987 började man öka antalet medverkande i programmet och sedan 1991 har
samtliga 25–75-åringar i hela Västerbotten inkluderats. Några år senare, 1995,
beslöt Västerbottens läns landsting att de omfattande hälsoundersökningarna ska
ingå i den ordinarie vårdplanen samt att undersökningarna endast ska erbjudas
till män och kvinnor från 30 år och uppåt. Varje år gör man ungefär 6 500–7 000
sådana hälsoundersökningar.
resultat av västerbottens interventionsprogram
Västerbottens interventionsprogram har under sina 25 verksamma år förbättrat
folkhälsan i Norsjö kommun i synnerhet och Västerbottens läns i allmänhet
(Weinehall et al., 2001). Medellivslängden har också ökat eftersom en stor del av
befolkningen har gjort betydande livsstilsförändringar: slutat röka, förbättrat sina
kostvanor och ökat sin dagliga motion. Dessutom har riskfaktorerna för hjärt- och
kärlsjukdomar, diabetes och stroke minskat proportionellt mer i Norsjö kommun
än i andra kommuner inom MONICA-projektet. Det finns dock inte tillräckligt
H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 41