Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut

genoM att arbeta hälsofrämjande skapar aktörer i samhället förutsättningar för
goda livsmiljöer och levnadsvanor, vilket i sin tur minskar risken för sjukdom. En
hälsofrämjande och förebyggande hälso- och sjukvård stödjer medborgarna att
själva förebygga sina sjukdomar. Färre och mindre allvarliga sjukdomar är dock inte
endast en vinst för individerna utan även för samhället, och med en hälsofrämjande
hälso- och sjukvård kan bland annat sjukvården på sikt minska sina kostnader.
I Västerbotten har ett framgångsrikt projekt drivits med målet att minska risken
för att invånarna ska drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och diabetes.
Modellen har visat att ekonomiska investeringar på sikt kan minska samhällets
kostnader. Nedan följer en närmare beskrivning av Västerbottens interventionsprogram
(VIP) samt dess effekt på befolkningen och hälsan. Det finns även andra
regioner i Sverige som bedriver hälsofrämjande hälso- och sjukvård med fokus på
att minska risken för de sjukdomar som är kopplade till levnadsvanor, men de projekten
har inte utvärderats på samma systematiska sätt som det här.
Västerbottensmodellen
bakgrund västerbottens interventionsprogram
Landstingen i Västerbotten och Norrbotten gick 1985 med i projektet ”Multinational
Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease” (MONICA)
som initierades av WHO. Syftet med MONICA var att kartlägga förekomsten av
och trender i riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. WHO avslutade
sitt åtagande i projektet år 1995, men de två nordliga landstingen fortsatte sitt
samarbete med att registrera samtliga i åldrarna 25–75 år som drabbades av stroke
eller hjärtinfarkt samt utvecklingen av riskfaktorer i befolkningen. Totalt har de
genomfört sex undersökningar av ett tvärsnitt av befolkningen, den senaste år 2009
(Västerbottens läns landsting & Norbottens läns landsting, 2006)
Arbetet med MONICA-projektet visade att männen i Norsjö kommun hade en
betydligt högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med resten av Sverige.
En engagerad distriktsläkare beslöt sig för att agera och initierade VIP med utgångspunkt
i just Norsjö kommun. Interventionen startade 1985 och involverade hela
samhället, allt från skola och åldringsvård till offentliga och privata företagare
och kommunalpolitiker. Man ordnade flera möten för befolkningen med undervisning
om riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, och förståelsen ökade. Målet
var ett preventivt hälsoarbete och interventionerna genomfördes i det dagliga
livet (Norberg, Wall, Boman, & Weinehall, 2010; Weinehall, Hellsten, Boman, &
Hallmans, 2001). Se även faktaruta 2 som beskriver programmets åtgärder mer i
detalj.
40 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I