Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Det är viktigt att hjälpa Marie i hennes depression och bryta en nedåtgående spiral av självdestruktivitet och isolering, för annars kommer samhällets kostnader för Maries depression att fortsätta. Kostnaderna kan även accelerera om Marie sjunker djupare i sin depression. Figur 4.1 visar de ackumulerade kostnaderna för Marie i åldern 20–65 år som uppgår till omkring 12 miljoner kronor. För landstinget blir de ackumulerade kostnaderna 1,7 miljoner kronor och för Försäkringskassan 1,9 miljoner kronor. För kommunens del blir kostnaderna drygt 1,5 miljoner kronor för Marie i yrkesverksam ålder. Kostnaderna uppstår delvis för att Marie till följd av sin depression även får fysiska åkommor som utreds, till exempel magproblem, hjärtklappning, värk och hudeksem. En del kostnader gäller även hennes vårdperioder på en psykiatrisk avdelning och tiden då hon måste ha en utslussningslägenhet. När Marie inte arbetar får samhället även en kostnad i form av produktionsförluster och kostnaderna för Maries försörjning. Med tidiga och förebyggande åtgärder hade den samhälleliga kostnaden kunnat bli betydligt lägre, precis som i fallet Jonas. Åtgärder för att motverka depressioner senare i livet innebär kostnader som främst hamnar på kommunen, och i första hand elevhälsan inom skolans budgetram. Skolans satsningar innebär dock minskade utgifter för Försäkringskassan, landstinget eller regionen samt kommunens socialtjänst. Identifierade hinder exempel 2 Berättelsen om Marie visar att det finns en organisatorisk samhällsstruktur som gör det svårt för de olika aktörerna att samverka. Den svenska offentliga sektorn har tydliga definierade strukturer och tydligt avgränsade ansvarsområden, uppdrag, mandat och resurser. Detta kan bli ett hinder för de aktörer som skulle behöva samverka för att, som i Maries fall, upptäcka begynnande depressioner och sätta in tidiga och förebyggande åtgärder. I ett förebyggande arbete är det viktigt att tidigt upptäcka barn som riskerar att utveckla depressiva stadier och ångestsymtom. Där har lärarna en tydlig roll (Wasserman, 1998). Men lärare kan behöva stöd i detta och då är det viktigt med ett samarbete mellan BUP och skolhälsovården och skolkuratorn. Om landstinget eller regionen (främst genom BUP) samverkar med kommunen kan man skapa en miljö där depressioner kan upptäckas i ett tidigt stadium. I exemplet ovan får Marie inget stöd, vilket leder till relativt stora kostnader både under barn- och ungdomstiden och under vuxenlivet. För att barnet Marie ska kunna bygga upp resurser för att kunna hantera sin oro och ångest behöver hon stöd från både kommunen och landstinget eller regionen. H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 31
Genom samverkan kan Marie även få en anpassad behandling där kommunen är inblandad genom skolan och socialtjänsten men även landstinget eller regionen deltar. På en del platser i Sverige finns exempelvis föräldrastödsprogram där skolan och BUP samarbetar för att ge barnen bättre resurser. Svenska och internationella studier visar också att föräldrastöd leder till bättre familjerelationer, färre riskbeteenden och bättre psykisk hälsa hos barn, vilket ger goda förutsättningar för hälsa (<strong>Statens</strong> Folkhälsoinstitut, 2010b). 32 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I
Page 1 and 2: Hinder i folkhälsoarbetet och väg
Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7: Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 8 and 9: Summary Obstacles in public health
Page 10 and 11: 1 INleDNING
Page 12: Denna rapport innehåller fyra fall
Page 15 and 16: vi använder Fyra exempel för att
Page 17 and 18: I de fyra följande kapitlen presen
Page 19 and 20: det FÖrSta exeMpLet handlar om Jon
Page 21 and 22: JonaS SoM barn ocH vuxen, Scenario
Page 23 and 24: De två staplarna till höger i fig
Page 25 and 26: Figur 3.5 visar att vid 65 års ål
Page 28 and 29: 4 eXeMpeL 2. DePReSSION H I N D E R
Page 30 and 31: Marie Den psykiska ohälsan börjad
Page 34 and 35: 5 eXeMpeL 3. PSYKISK FUNKTIONSNeDS
Page 36 and 37: Ekonomiska beräkningar Lars behöv
Page 38 and 39: mellan de olika aktörerna. Om vi s
Page 40 and 41: 6 eXeMpeL 4. HÄlSOFRÄMJANDe HÄlS
Page 42 and 43: Faktaruta 2 interventioner inoM vä
Page 44 and 45: 7 DISKUSSION OM HINDeR I FOlKHÄlSO
Page 46 and 47: Figur 7.1. Kostnadspuckel och vinst
Page 48 and 49: 8 VÄGAR FÖRBI HINDReN OCH eXeMPel
Page 50 and 51: c. göra samhällsekonomiska analys
Page 52 and 53: Avslutande kommentar i dag FinnS Hi
Page 54 and 55: Statens folkhälsoinstitut. (2010a)

Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?