Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut

Det är viktigt att hjälpa Marie i hennes depression och bryta en nedåtgående spiral
av självdestruktivitet och isolering, för annars kommer samhällets kostnader för
Maries depression att fortsätta. Kostnaderna kan även accelerera om Marie sjunker
djupare i sin depression. Figur 4.1 visar de ackumulerade kostnaderna för Marie i
åldern 20–65 år som uppgår till omkring 12 miljoner kronor. För landstinget blir
de ackumulerade kostnaderna 1,7 miljoner kronor och för Försäkringskassan 1,9
miljoner kronor. För kommunens del blir kostnaderna drygt 1,5 miljoner kronor för
Marie i yrkesverksam ålder. Kostnaderna uppstår delvis för att Marie till följd av sin
depression även får fysiska åkommor som utreds, till exempel magproblem, hjärtklappning,
värk och hudeksem. En del kostnader gäller även hennes vårdperioder
på en psykiatrisk avdelning och tiden då hon måste ha en utslussningslägenhet. När
Marie inte arbetar får samhället även en kostnad i form av produktionsförluster och
kostnaderna för Maries försörjning.
Med tidiga och förebyggande åtgärder hade den samhälleliga kostnaden kunnat
bli betydligt lägre, precis som i fallet Jonas. Åtgärder för att motverka depressioner
senare i livet innebär kostnader som främst hamnar på kommunen, och i första
hand elevhälsan inom skolans budgetram. Skolans satsningar innebär dock minskade
utgifter för Försäkringskassan, landstinget eller regionen samt kommunens
socialtjänst.
Identifierade hinder exempel 2
Berättelsen om Marie visar att det finns en organisatorisk samhällsstruktur som
gör det svårt för de olika aktörerna att samverka. Den svenska offentliga sektorn
har tydliga definierade strukturer och tydligt avgränsade ansvarsområden, uppdrag,
mandat och resurser. Detta kan bli ett hinder för de aktörer som skulle behöva
samverka för att, som i Maries fall, upptäcka begynnande depressioner och sätta in
tidiga och förebyggande åtgärder.
I ett förebyggande arbete är det viktigt att tidigt upptäcka barn som riskerar
att utveckla depressiva stadier och ångestsymtom. Där har lärarna en tydlig roll
(Wasserman, 1998). Men lärare kan behöva stöd i detta och då är det viktigt med
ett samarbete mellan BUP och skolhälsovården och skolkuratorn. Om landstinget
eller regionen (främst genom BUP) samverkar med kommunen kan man skapa en
miljö där depressioner kan upptäckas i ett tidigt stadium. I exemplet ovan får Marie
inget stöd, vilket leder till relativt stora kostnader både under barn- och ungdomstiden
och under vuxenlivet. För att barnet Marie ska kunna bygga upp resurser för
att kunna hantera sin oro och ångest behöver hon stöd från både kommunen och
landstinget eller regionen.
H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 31