Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut

Jonas under barn- och ungdomstiden
Figur 3.2 visar samhällets årliga genomsnittskostnad för Jonas när han är 0–6
år och när han är 7–19 år samt en genomsnittlig årskostnad för Jonas 0–19 år.
Kostnaderna för sena åtgärder i scenario 1a och 1b presenteras tillsammans och den
andra stapeln gäller tidiga åtgärder i scenario 2.
Figur 3.2. Genomsnittlig kostnad per år för Jonas 0–19 år, scenario 1 och 2, fördelat på olika
samhällsaktörer (kronor)
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
0–6 år
(1)
0–6 år
(2)
Produktionsbortfall
Övrigt
Rättsväsendet
7–19 år
(1)
7–19 år
(2)
Landsting/region
Kommun
Försäkringskassan
0–19 år
(1)
0–19 år
(2)
Arbetsförmedling
Under Jonas sex första levnadsår är kostnaden lägre om inga åtgärder sätts in, i
scenario 1 (cirka 8 000 kronor per år), än för scenario 2 (cirka 26 000 kronor per
år). Detta beror på att scenario 2 förutsätter att kommunen och landstinget har satt
in åtgärder som kostar pengar. När Jonas sedan börjar skolan ökar kostnaderna och
i åldern 7–19 år är den genomsnittliga samhällskostnaden betydligt högre för scenario
1 än för scenario 2. Samtidigt visar figur 3.2 att andra samhällsaktörer blir kostnadsbärare,
till exempel rättsväsendet i scenario 1. Även scenario 2 ger en årlig
kostnad för rättsväsendet under skolåldern, 7–19 år, men den är mycket liten i jämförelse
med i det första scenariot.
H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 21