Hinder i folkhälsoarbetet - Statens folkhälsoinstitut

det FÖrSta exeMpLet handlar om Jonas som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning,
det vill säga svårigheter som har sin grund i hur hjärnan fungerar och
arbetar. Det finns olika diagnoser inom begreppet neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
och för varje diagnos finns ett brett spektrum av påverkan (Dahlström,
2010). Diagnoserna är inte sjukdomar utan ett sätt att beskriva kognitiva förmågor
(Abrahamsson, 2010). Vanliga diagnoser är autism, Aspergers syndrom, adhd
(Attention Deficit Hyperactive Disorder), add (Attention Deficit Disorder), damp
(deficits in attention, motor control and perception), tvångssyndrom och Tourettes
syndrom (Internetmedicin, 2010). Många av dem som har en oupptäckt neuropsykiatrisk
sjukdom eller får en sådan diagnos har större problem än andra när det gäller att
• reglera sin uppmärksamhet
• kontrollera impulser och sin aktivitetsnivå
• samspela med andra människor
• lära sig och minnas nya saker
• uttrycka sig i tal och skrift
• kontrollera motoriken.
Graden av problem och hur de uttrycker sig varierar mellan diagnoserna, men när
svårigheterna påverkar det dagliga livet kallas det för en funktionsnedsättning
(Dahlström, 2010).
I denna rapport har vi valt att fokusera på diagnosen adhd som förekommer
hos cirka fem procent av alla skolbarn (Abrahamsson, 2010). Adhd uttrycker sig
på olika sätt men de flesta har betydande svårigheter med uppmärksamhet samt är
impulsiva och överaktiva (Hellström, 2010). Barn kan till exempel ha problem med
att sitta stilla och koncentrera sig, de blir lätt störda, har svårt att komma igång
eller börja om när de har blivit störda samt har svårt att förstå sina klasskamrater
och göra sig förstådda bland dem. Vissa har även svårt att tolka sociala situationer,
vilket främst beror på deras impulsivitet som gör att de inte hinner uppfatta viktiga
signaler. Det finns både sociala och biologiska arv som kan leda till adhd. Diagnosen
går att behandla med medicin och kognitiva metoder.
Det är viktigt med tidiga diagnoser och att utreda individens förmågor och behov.
Barn med adhd måste uppmärksammas och tidigt få stöd och hjälp med sin funktionsnedsättning,
annars är risken stor att de misslyckas i skolan, tappar självförtroende
och självkänsla samt får allvarliga sociala anpassningssvårigheter. Som vuxna
riskerar de att drabbas av depressioner, och många har relationsproblem samt svårt
att klara av arbetslivet och vardagen (Hellström, 2010). Studier från hela världen
visar att adhd kraftigt förhöjer risken för missbruk och kriminalitet (Modig, 2010).
Nedan följer en beskrivning av Jonas utifrån tre möjliga scenarion. Första scenariot
beskriver Jonas barndom utan några tidiga och förebyggande åtgärder, och
sedan följer hans vuxna liv i två scenarion: scenario 1a – marginaliserad, och scenario
1b – måttligt marginaliserad. I scenario 2, beskrivs Jonas barndom och vuxna liv
utifrån förutsättningen att han fick tidiga och förebyggande åtgärder. Scenarierna
ligger till grund för de ekonomiska beräkningarna.
18 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I