Grönområden för fler - Statens folkhälsoinstitut

delaktig vid utformningen av miljöer är positivt. Detta kan exempelvis
göras genom så kallade trygghetsvandringar då äldre, såväl enskilda som
organiserade i pensionärs- eller boendeföreningar, bjuds in att delta i en
rundvandring för att ge sina synpunkter på den fysiska miljön i exempelvis
ett grönområde. Detta bidrar till att identifiera platser som är trivsamma
och andra som behöver åtgärdas (61).
upplevelse
Träd, grönska, vatten, skugga, vackra vyer, sittplatser och möjligheter att
se och träffa andra människor är viktiga kriterier för att strövområden,
stråk och parker ska vara angelägna och attraktiva besöksplatser. Detta
gäller även närmiljöer som parker eller trädgårdar intill särskilda boenden.
Inom sjuk- och åldringsvården vistas äldre nämligen oftare i tätortens parker
även om de har tillgång till en egen park eller trädgård (60). Att lukta
på blommor och känna på dem kan göras möjligt även för personer som
har svårt att böja sig eller är rullstolsburna genom att använda upphöjda
odlings- eller blomsterlådor.
Igenkännandet är viktigt för många äldre. Detta kan innebära naturmiljöer
som de är bekanta med och som innehåller växter och djur som
de känner igen (62). Också platser med historisk anknytning kan ge en
känsla av trygghet och mening, platser som påminner om de miljöer man
vistades i som ung och mer aktiv, exempelvis folkparker och parker med
äldre byggnader (63).
Även utsikten är av betydelse. Utsikt tycks vara ett grundbehov och att
veta att det finns en möjlighet att besöka utemiljön har ett värde i sig (64).
Äldre vill kunna följa händelser i naturen och iaktta vad som händer bland
människor. Den mest uppskattade utsikten är varierad och vidsträckt. Kullen
eller höjden kan vara bra för att ge ett område ytterligare dynamik;
höjden kan bli en punkt att lokalisera sig efter, samtidigt som den döljer
och visar olika delar av miljön när man rör sig i den. Närmiljön blir allt
viktigare ju större vårdbehovet är om utomhusmiljön måste betraktas inifrån.
En varierad och vidsträckt utsikt från ett fönster eller en balkong är
särskilt värdefull för de personer som inte kan komma ut (60).
Att känna igen och träffa andra människor men även att se på folk som
passerar bidrar också till att stimulera sinnena. Mötesplatser är därför viktiga.
Att det finns bänkar att sitta vid och bord att plocka upp sin kaffekorg
på ger goda förutsättningar för social samvaro i ett grönområde. Att papperskorgar
töms och att det är allmänt välskött bidrar också till trivseln.
Just renlighet, lugn, faciliteter för fysisk aktivitet men även för social interaktion
var faktorer som lyftes i en skotsk studie där äldre själva fick ange
vilka element i utomhusmiljön som påverkar deras hälsa (65).
Äldre uppskattar natur där det finns bänkar att vila på och natur att
promenera i för att sedan nå ett mål, exempelvis en utsiktsplats, en speciell
brygga eller en historisk plats, kanske en gammal stuga. Många människor
är intresserade av lokal kulturhistoria, och därför är det av vikt att
exempelvis tätortsnära skogar som omger forn- och kulturminnen sköts så
att det historiska värdet framhävs (66). Även en plantering med perenna
olIKa BefolKnInGSGruPPerS BeHoV VId VISTelSe I GrÖnområden 31