Grönområden för fler - Statens folkhälsoinstitut

Barnperspektiv i samhällsplaneringen
Barn och ungdomar måste få möjlighet att bli mer delaktiga i beslutsprocesser
som rör deras egna miljöer, eftersom de är mest kvalificerade att
göra bedömningar av sin närmiljö. Ett första steg till medinflytande vid
förändring av den egna miljön är att ha kunskap om den, vilket de får
genom att säkert och tryggt kunna röra sig ute. Samhället lägger ner stora
resurser på exempelvis lekplatser, men intresset för hur de fungerar för
barnen, vad dessa tycker om dem och hur de används har varit litet. För att
kunna planera och förvalta lekplatser på ett bättre sätt behövs förståelse
för hur de används och vilken roll lekplatserna har (52).
Ett verktyg för att ta hänsyn till barns åsikter kring stadens utemiljö,
har forskare vid SLU utvecklat. Det bygger på en kartbaserad metod för
fysisk planering med barn och unga i centrum. Genom planeringsverktyget
”Barnkartor i GIS” (geografiskt informationssystem) kan planerarna få
tillgång till barnens kunskap om och intresse för sin närmiljö på många
olika teman. Det gäller exempelvis barnens favoritplatser eller farliga platser,
var man träffar kompisar och förslag till förändringar. Vilka vägar som
barnen nyttjar för att ta sig till skolan och vilka platser som skolan använder
för undervisning och transport är annat som redovisas. Metoden gör
det möjligt att öka barns inflytande för utemiljön. Sedan har planerarna
och politikerna det slutliga ansvaret för att använda kunskapen i enlighet
med FN:s konvention om barnets rättigheter (52).
För den som vill ha tips och idéer på hur det går att involvera barn och
ungdomar i samhällsplaneringen har Boverket gett ut en skrift, Unga är
också medborgare – om barns och ungdomars inflytande i planeringen,
som går att beställa från Boverkets hemsida, www.boverket.se.
olIKa BefolKnInGSGruPPerS BeHoV VId VISTelSe I GrÖnområden 27