Grönområden för fler - Statens folkhälsoinstitut

utemiljöns hälsofrämjande effekter för barn
För barn har utformningen av och tillgången till en bra utemiljö stor betydelse.
Attraktiva grönområden och utemiljöer främjar barnens psykiska,
sociala samt fysiska och motoriska utveckling (36) och en varierad naturmiljö
uppmuntrar till upptäckter, väcker fantasi och kreativitet samt ger
utrymme för rika lekupplevelser (8). Det finns studier som visar att barn
på naturrika förskolor har bättre motorik och koncentrationsförmåga, har
färre sjukdagar och är friskare än på naturfattiga förskolor (37). Även
leken blir mer variationsrik och samtal mellan barnen ser ut att gynnas
av en naturrik förskolemiljö. Forskningen har resulterat i ett antal kategorier
för att värdera förskolemiljöers betydelse för barns hälsa, OPEC
(Outdoor Play Environment Categories, se faktaruta sidan 25) (37, 38). I
en D-uppsats har förskolepersonal från 15 förskolor intervjuats. I svaren
anges att barn som har sin lekmiljö i naturen inte konkurrerar på samma
sätt om uppmärksamhet, leksaker och kompisar. Samspelet mellan barnen
blir bättre och de leker i större grupper (39).
Forskning visar också att den mest jämställda leken kommer fram när
barn får leka fritt i skogen och erbjuds olika möjligheter att utforska lekmiljön.
Skogen är mindre förutsägbar än många andra lekmiljöer och uppmuntrar
lekar där alla kan delta (40).
Övervikt bland barn har blivit ett problem i västvärlden. Den största
orsaken till detta bedöms vara ohälsosamma matvanor samt bristen på
utrymme och attraktiva lekområden som främjar fysisk aktivitet. Att
bevara och utveckla bra områden för barn att leka på kan vara ett sätt att
öka deras fysiska aktivitet (41).
Naturen har även ett stort värde som pedagogisk resurs för förskolor
och skolor, där utomhuspedagogik även kan utgöra en friskfaktor i skolans
arbetsmiljö som stödjer lärandet genom ökad rörelse och fysisk aktivitet.
Pågående forskning vid Centrum för miljö- och utomhuspedagogik, Linköpings
universitet, visar att utomhuspedagogik förebygger bland annat
fetma, diabetes, benskörhet och stress. Utomhuspedagogik kan även bidra
till att ge barn ett bra förhållningssätt till naturen som kan gynna engagemanget
och känslan för naturen även när de växer upp (42).
Hälsoeffekterna av utevistelse är således många och i Stockholms läns
landstings rapport ”Scamper – Förskolemiljöer och barns hälsa” framhålls
betydelsen av hur stödjande miljöer i vardagen kan utlösa spontana hälsobeteenden
hos barn. Rapporten visar hur barn med tillgång till mycket
vegetation på stora kuperade ytor rör sig mer och är mer fysiskt aktiva än
barn som saknar tillgång till sådana miljöer. En bra utemiljö borde alltså
kunna stimulera till en ökad fysisk aktivitet vilket har många positiva bieffekter
(41, 43).
tillgänglighet och säkerhet
Trots alla omvittnade hälsofördelar med att barn vistas utomhus, medför
det också enligt flera svenska studier en ökad risk för UV-exponering.
Barnen vistas mycket ute på platser där de exponeras för kraftigt solljus,
exempelvis i sandlådor och på andra ställen som saknar skugga. Överexponering
för UV-strålning i unga år medför ökad risk för hudcancer. En
olIKa BefolKnInGSGruPPerS BeHoV VId VISTelSe I GrÖnområden 23