Grönområden för fler - Statens folkhälsoinstitut

En enkätundersökning av Boverket bekräftar att det är dessa kvaliteter,
uttryckt på annat sätt, som efterfrågas. Enkätundersökningen visar också
att de flesta ansåg att det är av vikt med naturområden nära bostaden i
vilka det går att vara ostörd, koppla av samt känna sig trygg och säker. En
något mindre andel angav vilda djur, en öppen orörd karaktär, väg- och
stiglösa områden, närhet till vatten och kulturmiljöer som viktiga kvaliteter.
Enkätstudien visar att endast en liten andel hade behov av mer tillrättalagda
områden med exempelvis motionsspår, lekredskap, fontäner och
konst (16).
Undersökningen från Boverket visar också att de vanligaste aktiviteterna
i närmiljön är promenader, vandring, avkoppling, trädgårdsarbete, cykling,
vara ute med barn, vara ensam, sola, njuta av stadsmiljön samt bada i
sjö eller hav. Yngre personer besöker naturområden med anläggningar som
exempelvis fotbollsplaner, elljusspår och badplatser. Kvinnor promenerar
oftare än män och tycker att det är viktigare med miljöer som ger möjlighet
till återhämtning (16). En annan undersökning visar att naturutflykten är
den aktivitet som flest önskar att ägna sig åt, medan motionsaktiviteten är
den som oftast genomförs. Ett område som innehåller många upplevelsekvaliteter
gynnar de flesta typer av aktiviteter (23).
Större parker och grönområden (10–50 ha) lämpar sig för rörelselekar,
samlaraktiviteter (bär- och svampplockning), studieaktiviteter, vildmarksaktiviteter
och utflykter med matsäck. De aktiviteter som knyts till större
grönområden är i regel kopplade till upplevelser av rofylldhet, rymd, artrikedom
och vildhet. Mindre parker och grönområden (1–5 ha) lämpar sig
bättre för nöjesaktiviteter, sociala aktiviteter och motionsaktiviteter. De är
starkare kopplade till egenskaper av kultur och fest. Inom de mindre områdena
bedrivs kulturaktiviteter, frisksport, idrottsaktiviteter, redskapslekar,
rörelselekar, socialisationsaktiviteter och utflykter. En studie har visat att
äldre stadsparker, stora idrottsområden, centralt belägna skogspartier och
parker vid vattendrag var attraktivast. Formen på området har särskilt stor
betydelse i de små grönområdena (upp till 1 ha). Små områden bör ha en
sammanhållen form och ska inte vara utsträckta och eller flikiga (23).
I vissa fall kan olika intressen vara motstridiga, exempelvis barns
önskemål om stimulerande miljöer i form av kuperad terräng och personer
med funktionsnedsättning och deras svårigheter att ta sig fram i denna typ
av område. Genom zonindelning går det att skapa delområden med olika
syften vilket kan avspeglas i grad av tillgänglighet och ”orördhet”. Att i
förväg göra en sådan planering innebär att det bland annat blir enklare att
förklara skillnader i tillgänglighet och upplevelse för besökarna (34).
För att få en mer djuplodad beskrivning av hur människor upplever
specifika områden är dialog med brukare att rekommendera. Sociotop kan
definieras som ”en plats för människors aktiviteter och upplevelser” och
en sociotopkarta sammanfattar en brukarvärdering och ger en god överblick
över ett större område. Exempel på sociotopkarta finns i bland annat
Stockholm (35).
aTTraKTIVa oCH TIllGÄnGlIGa GrÖnområden 21