Grönområden för fler - Statens folkhälsoinstitut
Grönområden för fler - Statens folkhälsoinstitut
Grönområden för fler - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
definitioner<br />
<strong>Grönområden</strong>. De grönområden som åsyftas här kan definieras som tätortsnära<br />
natur eller stråk som lämpar sig <strong>för</strong> rekreation i form av fysisk<br />
aktivitet eller vila eller både och, och som får beträdas av allmänheten.<br />
Detta diskvalificerar alltså villaträdgårdar, åkermark, gräsytor mellan trafikerade<br />
vägar med mera. Olika grönområden lämpar sig <strong>för</strong> olika aktiviteter<br />
beroende på områdets storlek, form och innehåll.<br />
Tillgänglighet. Egenskaper som gör ett område användbart. Till största del<br />
ligger fokus i denna skrift på tillgänglighet inom grönområden. I vilken<br />
omfattning ett grönområde är tillgängligt bör diskuteras på lokal nivå med<br />
stöd av checklistan som senare presenteras.<br />
Närhet till grönområde. Forskningen har visat att 300 meter är det avstånd<br />
människor längst är beredda att gå till ett grönområde <strong>för</strong> att det ska<br />
användas ofta. Närheten har störst betydelse <strong>för</strong> barn, personer med funktionsnedsättning,<br />
äldre och sjuka (8).<br />
Attraktivitet. Med attraktivitet avses att ett grönområde dels ska kännas<br />
tilltalande och lockande, dels vara användbart och tillgängligt.<br />
presentation av upplägget<br />
Den här skriften vänder sig i <strong>för</strong>sta hand till dem som arbetar med fysisk<br />
planering och till folkhälsoplanerare på kommunal nivå. Den ska ge vägledning<br />
<strong>för</strong> att kunna ta hänsyn till hälsoaspekter vid fysisk planering till<br />
exempel då ett grönområde ska utvecklas. Skriften kan också vara ett<br />
stöd <strong>för</strong> folkhälsoplanerare när ett yttrande över remiss inom ett planområde<br />
ska skrivas. Den kan också fungera som ett diskussionsunderlag då<br />
folkhälsoplanerare och representanter från plankontor behöver definiera<br />
områden som är mer eller mindre tillgängliga.<br />
Inledningsvis presenteras ett kort forskningsavsnitt, som visar exempel på<br />
grönområdens betydelse <strong>för</strong> såväl den fysiska som den psykiska hälsan.<br />
Därefter pekas på vad som gör grönområden attraktiva, dels allmänt,<br />
dels <strong>för</strong> olika befolkningsgrupper, som barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.<br />
Här finns även ett avsnitt om grupper som sällan eller<br />
aldrig nyttjar grönområden. Samtliga dessa avsnitt ligger sedan till grund<br />
<strong>för</strong> den checklista <strong>för</strong> bedömning av attraktivitet som presenteras.<br />
Därefter lyfts exempel från kommuner som på olika sätt har utvecklat<br />
eller håller på att utveckla attraktiva och funktionella grönområden, alternativt<br />
arbetar med metoder <strong>för</strong> att öka användandet av dessa.<br />
Avslutningsvis redovisas ett metodblock <strong>för</strong> inventering av grönområden<br />
och dess närområden. När det gäller grönområden utgörs denna del<br />
av en checklista med handledning. När det gäller närområdena handlar det<br />
om, att med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem), kartlägga vilka<br />
befolkningsgrupper som bor i anslutning till grönområden samt verksamheter<br />
i närområdet som kan tänkas nyttja områdena <strong>för</strong> olika syften. Detta<br />
avsnitt innehåller även en metodskiss på hur det är möjligt att skapa en<br />
översiktlig bild av hur stor andel av en tätortsbefolkning som har mer än<br />
300 meter till närmaste grönområde.<br />
Inledande BaKGrund 13
Change language