Grönområden för fler - Statens folkhälsoinstitut
Grönområden för fler - Statens folkhälsoinstitut
Grönområden för fler - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det finns grupper i samhället som är mer angelägna i folkhälsosammanhang<br />
och det är barn, unga och äldre (1). Det finns även andra grupper som<br />
är utsatta <strong>för</strong> hälsorisker, exempelvis personer med funktionsnedsättning,<br />
men även personer med utländsk bakgrund och socioekonomiskt svaga<br />
grupper. Orsakerna till var<strong>för</strong> många av dessa inte kan eller vill besöka<br />
park- och friluftsområden varierar och ett övergripande syfte med denna<br />
skrift är där<strong>för</strong> att redovisa vilka faktorer som gör grönområdena mer<br />
attraktiva ur olika gruppers synvinkel.<br />
Regeringen lyfter fram bostadsnära natur i 2008 års folkhälsoproposition<br />
(1). Där poängteras väsentligheten i att bevara och utveckla parker och grönområden<br />
samt ge möjlighet <strong>för</strong> vila och motion. Nåbarhet till natur inom<br />
300 meter från bostaden bör i framtiden också beaktas i planeringen och<br />
<strong>för</strong>valtningen av bebyggelse <strong>för</strong> att främja fysisk aktivitet. Många kommuner<br />
har emellertid grönområden som av olika anledningar inte fullt ut nyttjas av<br />
kommuninvånarna. Här kan det finnas ett behov att se över hur man kan<br />
höja kvaliteten på områdena. I en del kommuner råder exploateringstryck,<br />
vilket gör att grönområden blir attraktiva att bebygga. Där behöver olika<br />
grönområden kunna jäm<strong>för</strong>as med varandra <strong>för</strong> att rätt prioriteringar ska<br />
göras. Denna vägledning kan vara ett stöd i dessa exempel. Det <strong>för</strong>utsätts att<br />
kommuner har kompetens att kunna sätta in informationen i rätt planeringssammanhang,<br />
i de planeringsverktyg och utifrån de lagar och <strong>för</strong>ordningar<br />
som finns gällande markplanering. Viktiga sådana är plan- och bygglagen<br />
(PBL), miljöbalken, grönstrukturprogram, skötselplaner men även landskapskonventionen<br />
och barnkonventionen samt rekommendationer från<br />
statliga myndigheter som Socialstyrelsen, Räddningsverket, BRÅ med <strong>fler</strong>a.<br />
mål För FolkHälsopolitiken<br />
Målet <strong>för</strong> folkhälsopolitiken är ”att skapa samhälleliga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong><br />
en god hälsa på lika villkor <strong>för</strong> hela befolkningen”. Målet ska uppnås genom<br />
insatser av myndigheter, landsting, kommuner med <strong>fler</strong>a inom ett stort antal<br />
politikområden som har anknytning till folkhälsans målområden. De grönmarkerade<br />
målområdena är relevanta <strong>för</strong> fysisk planering:<br />
1. delaktighet och inflytande i samhället<br />
2. ekonomiska och sociala <strong>för</strong>utsättningar<br />
3. Barns och ungas uppväxtvillkor<br />
4. Hälsa i arbetslivet<br />
5. miljöer och produkter<br />
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård<br />
7. Skydd mot smittspridning<br />
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa<br />
9. Fysisk aktivitet<br />
10. matvanor och livsmedel<br />
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel<br />
Inledande BaKGrund 11
Change language