Eskilstuna får 6,3 miljoner för att minska sin klimatpåverkan
Eskilstuna får 6,3 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Eskilstuna får 6,3 miljoner för att minska sin klimatpåverkan
kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. Den 14 juni anordnar länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland en regional träff i Göteborg där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till klimatinvesteringsprogram. Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med 871 000 ton koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra grannländer till följd av minskad elanvändning. Läs mer på: www.naturvardsverket.se/investering För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: Karin Hermansson, Klimp-handläggare, 08-698 12 89, karin.hermansson@naturvardsverket.se Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, 08-698 16 44, 070-819 16 44, gunnel.horm@naturvardsverket.se Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se Karin Larsson, Halmstads kommun, 035-13 73 39, karin.g.larsson@halmstad.se Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. Ytterligare information om projekten i Halmstad som får bidrag, direkt hämtat från ansökan Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning Åtgärden omfattar en demonstrationsanläggning för ny teknik gällande småskalig uppgradering av biogas till fordonsgas på Plönninge, konvertering av traktor till gasdrift, kunskapsöverföring samt inmatningsutrustning för ökad biogasproduktion. Investeringarna syftar till att stimulera energiproduktion på lokal gårdsnivå inom i första hand det halländska lantbruket. Plönninge har också en stark ambition att så fort som möjligt byta ut fordonsparken till gasdrivna fordon, och via studenterna på Plönningegymnasiet tillsammans med andra samarbetspartners finns det stora förutsättningar för omfattande kunskapsspridning av den nya tekniken.
Ny teknik för att särskilja förpackningar För närvarande går en stor del av det förpackade organiska avfallet till förbränning, där visserligen energin tillvaratas, men växtnäringsämnena försvinner ur kretsloppet och en stor del hamnar med askan på deponi. Om avfallet befrias från sina förpackningar frigörs en stor mängd rötråvara med hög gaspotential. Vid en inventering finns det i Sverige ingen helhetslösning där alla sorters förpackningar kan lämnas i samma behållare. Målet är därför att åtgärden 2010 har utvecklat ny teknik för att särskilja matavfall från alla sorters förpackningar. Förhoppningen är att skapa en anläggning som kommer att förbättra Halmstads avfallshantering och även kan stimulera andra kommuner till att utveckla sin hantering av avfall för användning till biogas istället för förbränning. En ambition är också att Renhållningsbolaget ska kunna bli självförsörjande på biogas för hela sin fordonspark. Inköp av ett gasfordon för insamling av extra avfall ingår. Effektivare energiproduktion genom rökgasrening Åtgärden effektiviserar energiproduktionen på Kristineheds kraftvärmeverk i Halmstads kommun. Genom att ta tillvara energi som i nuläget släpps ut genom skorstenen kommer fjärrvärmeproduktionen att kunna ökas med 7 MW. Eftersom det rör sig om en effektivisering kommer varken bränsleförbrukningen eller utsläppen att öka. Värmen kommer att utvinnas ur rökgasen genom rökgaskondensering, vilket innebär att vattenånga kondenseras och ångbildningsvärme avges. Eftersom effekten höjs utan att utsläppen ökar kan den producerade energin betraktas som helt ren. Fjärrvärmeomsättningen i Halmstad ökar stadigt och det finns framtida planer på ytterligare utbyggnad av fjärrvärmenätet. Byte av armaturer och trafiksignallyktor Åtgärden syftar i första hand till att minska energiförbrukningen för gatubelysningen och trafiksignalerna genom utbyte av omoderna ljuskällor till energisnåla. Den totala energiminskningen för åtgärden uppskattas till ca 1 392 000 kWh d v s ca 1,4 GWh. Utöver energiminskningen minskar underhållet och förnyelsebehovet av ljuskällorna och därmed transporterna samt även deponeringen av uttjänta lampor. Utbytet innebär även att ljuskällor som innehåller bly kommer att minska betydligt samt att synbarheten för trafiksignalerna förbättras vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Mobilitetskontor i Halmstad Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna ska upptäcka det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka. Detta ska på sikt leda till ett mer hållbart resande med minskat koldioxidutsläpp. Mobilitetskontoret ska arbeta med kunskapsöverföring riktad mot kommuninvånarna och öka samverkan med näringsliv, organisationer och föreningar genom nätverksbyggande. Informations- och folkbildningsinsats Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett miljöbudskap handlar det både om att ge och ta emot information från omvärlden. Genom att vi ökar kunskapen kring hur ett budskap bäst kommuniceras kan vi bli mer framgångsrika att påverka till ett klimatsmartare beteende. Projektet bygger på
- Page 1 and 2: PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Eskilstu
- Page 3 and 4: Information och folkbildning Detta
- Page 5 and 6: • Informations- och folkbildnings
- Page 7 and 8: exempel redan idag har problem med
- Page 9 and 10: PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Green Ca
- Page 11 and 12: PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Götebor
- Page 13 and 14: påverkansinsatser. Detta ska ge et
- Page 15: PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Halmstad
- Page 19 and 20: PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Helsingb
- Page 21 and 22: finns potential att röta ökade m
- Page 23 and 24: PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Hässleh
- Page 25 and 26: subventionera Skånetrafiken med me
- Page 27 and 28: miljarder kronor fördelats till 95
- Page 29 and 30: PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Jönköp
- Page 31 and 32: Bidrag till 35 st avfallskvarnar f
- Page 33 and 34: ledamöter utsedda av regeringen, f
- Page 35 and 36: Lilla Edet får 2 miljoner för att
- Page 37 and 38: Fordonsbränsle från ekologiska va
- Page 39 and 40: per år. Klimatinvesteringsprogram,
- Page 41 and 42: denna teknik kommer även på sikt
- Page 43 and 44: PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Olofstr
- Page 45 and 46: kommunens invånare för att vidta
- Page 47 and 48: och Uppsala en regional träff i V
- Page 49 and 50: överföring av lukter till tilluft
- Page 51 and 52: 9 840 ton per år och energianvänd
- Page 53 and 54: kvicksilverarmaturer är mer energi
- Page 55 and 56: PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Tranemo
- Page 57 and 58: Folkbildnings- och informationsinsa
- Page 59 and 60: den fjärde omgången som bidrag de
- Page 61 and 62: Varberg får 2 miljoner för att mi
- Page 63 and 64: Åtgärden riktar sig till hushåll
- Page 65 and 66: ansökningarna. Stödet till klimat
Ny teknik <strong>för</strong> <strong>att</strong> särskilja <strong>för</strong>packningar<br />
För närvarande går en stor del av det <strong>för</strong>packade organiska avfallet till<br />
<strong>för</strong>bränning, där visserligen energin tillvaratas, men växtnäringsämnena<br />
<strong>för</strong>svinner ur kretsloppet och en stor del hamnar med askan på deponi. Om<br />
avfallet befrias från <strong>sin</strong>a <strong>för</strong>packningar frigörs en stor mängd rötråvara med hög<br />
gaspotential. Vid en inventering finns det i Sverige ingen helhetslösning där alla<br />
sorters <strong>för</strong>packningar kan lämnas i samma behållare. Målet är där<strong>för</strong> <strong>att</strong> åtgärden<br />
2010 har utvecklat ny teknik <strong>för</strong> <strong>att</strong> särskilja matavfall från alla sorters<br />
<strong>för</strong>packningar. Förhoppningen är <strong>att</strong> skapa en anläggning som kommer <strong>att</strong><br />
<strong>för</strong>bättra Halmstads avfallshantering och även kan stimulera andra kommuner<br />
till <strong>att</strong> utveckla <strong>sin</strong> hantering av avfall <strong>för</strong> användning till biogas istället <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>bränning. En ambition är också <strong>att</strong> Renhållningsbolaget ska kunna bli<br />
själv<strong>för</strong>sörjande på biogas <strong>för</strong> hela <strong>sin</strong> fordonspark. Inköp av ett gasfordon <strong>för</strong><br />
insamling av extra avfall ingår.<br />
Effektivare energiproduktion genom rökgasrening<br />
Åtgärden effektiviserar energiproduktionen på Kristineheds kraftvärmeverk i<br />
Halmstads kommun. Genom <strong>att</strong> ta tillvara energi som i nuläget släpps ut genom<br />
skorstenen kommer fjärrvärmeproduktionen <strong>att</strong> kunna ökas med 7 MW.<br />
Eftersom det rör sig om en effektivisering kommer varken bränsle<strong>för</strong>brukningen<br />
eller utsläppen <strong>att</strong> öka. Värmen kommer <strong>att</strong> utvinnas ur rökgasen genom<br />
rökgaskondensering, vilket innebär <strong>att</strong> v<strong>att</strong>enånga kondenseras och<br />
ångbildningsvärme avges. Eftersom effekten höjs utan <strong>att</strong> utsläppen ökar kan<br />
den producerade energin betraktas som helt ren. Fjärrvärmeomsättningen i<br />
Halmstad ökar stadigt och det finns framtida planer på ytterligare utbyggnad av<br />
fjärrvärmenätet.<br />
Byte av armaturer och trafiksignallyktor<br />
Åtgärden syftar i <strong>för</strong>sta hand till <strong>att</strong> <strong>minska</strong> energi<strong>för</strong>brukningen <strong>för</strong><br />
gatubelysningen och trafiksignalerna genom utbyte av omoderna ljuskällor till<br />
energisnåla. Den totala energiminskningen <strong>för</strong> åtgärden uppsk<strong>att</strong>as till ca<br />
1 392 000 kWh d v s ca 1,4 GWh. Utöver energiminskningen <strong>minska</strong>r<br />
underhållet och <strong>för</strong>nyelsebehovet av ljuskällorna och därmed transporterna samt<br />
även deponeringen av uttjänta lampor. Utbytet innebär även <strong>att</strong> ljuskällor som<br />
innehåller bly kommer <strong>att</strong> <strong>minska</strong> betydligt samt <strong>att</strong> synbarheten <strong>för</strong><br />
trafiksignalerna <strong>för</strong>bättras vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt.<br />
Mobilitetskontor i Halmstad<br />
Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så<br />
sätt <strong>minska</strong> koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna ska upptäcka<br />
det positiva i <strong>att</strong> cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool<br />
eller samåka. Detta ska på sikt leda till ett mer hållbart resande med <strong>minska</strong>t<br />
koldioxidutsläpp. Mobilitetskontoret ska arbeta med kunskapsöver<strong>för</strong>ing riktad<br />
mot kommuninvånarna och öka samverkan med näringsliv, organisationer och<br />
<strong>för</strong>eningar genom nätverksbyggande.<br />
Informations- och folkbildning<strong>sin</strong>sats<br />
Kunskapsöver<strong>för</strong>ingen är en viktig del i <strong>för</strong>ändringsarbete, men <strong>att</strong> verkligen nå<br />
fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett miljöbudskap<br />
handlar det både om <strong>att</strong> ge och ta emot information från omvärlden. Genom <strong>att</strong><br />
vi ökar kunskapen kring hur ett budskap bäst kommuniceras kan vi bli mer<br />
framgångsrika <strong>att</strong> påverka till ett klimatsmartare beteende. Projektet bygger på
Change language