Eskilstuna får 6,3 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

PRESSMEDDELANDE 

2007-05-24 

Eskilstuna får 6,3 miljoner för att minska sin 

klimatpåverkan 

Eskilstuna får 6,3 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra 

investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den sammanlagda 

investeringen för åtgärderna uppgår till 37,4 miljoner kronor. Projekten beräknas 

minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6 920 ton per år, vilket 

motsvarar utsläppen från nästan 2 400 bilar. Den 1 november 2007 är sista 

ansökningsdatum för nästa omgång. 

– Eskilstunas klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 

klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna 

motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets 

enhet för investeringsprogram. 

Klimatinvesteringarna i Eskilstuna omfattar satsningar på biogasproduktion och 

biogasbussar. Bidraget på totalt 6,3 miljoner kronor fördelas på följande projekt, 

där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: 

• Utökad biogasproduktion: 5 040 000 kronor (25 200 000 kronor) 

• Biogasbussar: 1 000 000 kronor (11 750 000 kronor) 

• Information och folkbildning: 50 000 kronor (100 000 kronor) 

• Administration: 161 000 kronor (322 000 kronor) 

Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6 920 ton 

per år och energianvändningen beräknas minska med 15 580 MWh per år. 

Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra 

lokala aktörer som genomför långsiktiga investeringar för att minska utsläppen 

av växthusgaser. Under 2006 lämnades det in 64 ansökningar om totalt 2,4 

miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så 

kallade Guldklimpar, beviljas nu sammanlagt 410 miljoner kronor i bidrag. 

Den 29 maj anordnar länsstyrelserna i Södermanland, Västmanland, Stockholm 

och Uppsala en regional träff i Västerås där Naturvårdsverket deltar för att bland 

annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala 

klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om 

bidrag till klimatinvesteringsprogram.

Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med 

ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom 

Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat 

ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är 

den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5 

miljarder kronor fördelats till 95 klimatinvesteringsprogram. Åtgärderna i 

programmen beräknas leda till en utsläppsminskning med 871 000 ton 

koldioxidekvivalenter årligen. Därtill kommer även utsläppsreduktioner i våra 

grannländer till följd av minskad elanvändning. 

Läs mer på: www.naturvardsverket.se/investering 

För ytterligare information om projekten, se nedan eller kontakta: 

Anna Green, Klimp-handläggare, 08-698 16 32, 

anna.green@naturvardsverket.se 

Gunnel Horm, chef vid enheten för investeringsprogram, 08-698 16 44, 

070-819 16 44, gunnel.horm@naturvardsverket.se 

Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, 

anneli.nivren@naturvardsverket.se 

Lars Wiklund, Eskilstuna kommun, 016-10 10 58, 

lars.wiklund@eskilstuna.se 

Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att 

miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den 

utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550. 

Ytterligare information om projekten i Eskilstuna 

som får bidrag, direkt hämtat från ansökan 

Utökad biogasproduktion 

Åtgärden ska minska mängden avfall till förbränning, öka produktionen av 

biogas och minska metanläckaget från uppgraderingsanläggningen. Matavfall 

rötas och uppgraderas till fordonsgas samtidigt som metanet i frånluften 

omhändertas genom speciell förbränning. Åtgärden förväntas årligen ersätta 1 

385 m3 fossilbränsle i samhället och 114 m3 fossilbränsle för minskade 

transporter till förbränningsanläggning. Biogasen avsätts främst till 

stadsbussarna men även lättare fordon och fordon utanför kommungränsen. 

Biogasbussar 

Åtgärden ska minska utsläppen från stadstrafiken. Utsläppsminskningarna 

uppnås genom att i förtid byta ut dieseldrivna bussar mot bussar drivna på 

biogas. Processen att byta ut bussarna börjar med beställning under 2007 för 

leverans under 2008, 2009 och 2010. Årligen kan det förtida utbytet spara 336 

m3 fossilbränsle i form av diesel. Investeringskostnaden inkluderar merkostnad 

för förtida inbyte av biogasbussar (engångskostnad) och merkostnad för drift av 

de inköpta biogasbussarna under programperioden.

Information och folkbildning 

Detta är den huvudsakliga åtgärden för spridning av information om 

investeringsprogrammet och dess åtgärder. Dels gäller det spridning internt 

bland personkretsen kring investeringsprogrammet, där särskilda rutiner finns 

utarbetade. Dels gäller det spridning till allmänheten. Här kommer kommunens 

och samarbetspartnernas befintliga informationskanaler att användas, 

exempelvis webb, tidningsannonser och nyhetsbrev. Andra kanaler är 

artiklar/inslag i lokala och regionala media, Vägval Eskilstuna, 

informationsmöten och dialogforum, foldrar i början och slutet av 

investeringsprogrammet samt medverkan i evenemang.


2007-05-24 

Falköping får 31,6 miljoner för att minska sin 


Falköping får 31,6 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 

genomföra investeringar som minskar kommunens klimatpåverkan. Den 

sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 123,9 miljoner kronor. 


per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 3 000 bilar. Den 1 november 2007 är 

sista ansökningsdatum för nästa omgång. 

– Falköpings klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Falköping omfattar bland annat satsningar på biogas och 

gasfordon, terminal för omlastning av gods från väg till tåg, utbyggnad av 

fjärrvärme samt bättre vedeldning. Bidraget på totalt 31,6 miljoner kronor 

fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom 

parentes: 

• Uppgraderingsanläggning och gasledning: 3 120 000 kronor (10 400 000 

kronor) 

• Gasledning till Elanders Gummessons: 630 000 kronor (2 100 000 

kronor) 

• Bidrag till tunga gasfordon: 720 000 kronor (2 400 000 kronor) 

• Bioenergiväxtföljd - nya metoder för hållbar bioenergiproduktion: 786 

000 kronor (1 572 000 kronor) 

• Terminal Skaraborg - omlastning av gods från väg till tåg: 14 790 000 

kronor (49 300 000 kronor) 

• Fjärrvärmeutbyggnad i områden med direktverkande el: 2 055 000 


• Fjärrvärmeutbyggnad i områden med vattenburen el: 945 000 kronor 

(6 300 000 kronor) 

• Förtätning av befintligt fjärrvärmenät: 1 680 000 kronor (11 200 000 

kronor) 

• Bidrag till förbättrad vedeldning: 4 500 000 kronor (22 200 000 kronor)

• Informations- och folkbildningsinsats om programmets åtgärder: 

1 950 000 kronor (3 900 000 kronor) 







Den 14 juni anordnar länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland en regional 

träff i Göteborg där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om 

Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att 

underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till 

klimatinvesteringsprogram. 












Karin Hermansson, Klimp-handläggare, 08-698 12 89, 

karin.hermansson@naturvardsverket.se 





Chris Hellström, Falköping, 0515-85 123, 

chris.hellstrom@falkoping.se 




Ytterligare information om projekten i Falköping 


Uppgraderingsanläggning och gasledning 

FEAB avser att bygga en anläggning för uppgradering av biogas till 

fordonskvalitet och en gasledning. Gasledningen är på 2 km och går från

iogasanläggningen till uppgraderingsanläggningen och ett planerat tankställe. 

Biogas till uppgraderingsanläggningen kan levereras av kommunens 

biogasanläggning och även komma från annat håll, till exempel från den 

biogasanläggningen som planeras i åtgärd 5. Åtgärden samverkar med åtgärd 2, 

Utbyte av gasol till biogas, åtgärdsägare Elanders Gummessons och åtgärd 3, 

Gasledning mellan tankställe och Elanders Gummessons, åtgärdsägare FEAB. 

Uppgraderingsanläggningen och gasledningen är nödvändiga för att kunna förse 

Elanders Gummessons med renat gas till sin process. 

Gasledning till Elanders Gummessons 

Åtgärden avser en fortsättning av gasledningen från åtgärd 1 fram till Elanders 

Gummessons tryckeri, en sträcka på 2,3 km. På tryckeriet kommer biogas att 

ersätta eldning av gasol, se åtgärd 2. Gasledningen är en förutsättning för att 

Elanders skall kunna genomföra utbytet och att genomföra åtgärd 2. 

Gasledningen ger möjlighet för andra intressenter att på sikt få tillgång till gas, t 

ex inom industrin som processvärme, ett gastankställe mm. Gasledningens 

miljöeffekt är indirekt, eftersom den ger möjlighet för genomförandet av åtgärd 

2 och för att uppnå den där redovisade miljöeffekten. I framtiden ger ledningen 

möjlighet för ett större antal kunder att byta ut fossila bränslen. 

Investeringskostnaden är 2 100 000 kr. Hela investeringen är miljörelaterad. 

Statligt stöd söks med 30 % eller 630 000 kr. 

Bidrag till tunga gasfordon 

Falköpings kommun avser att lämna ett ekonomiskt bidrag till företag i 

kommunen för inköp av tunga fordon med gasdrift. Bidraget skall utgöra 30 % 

av den miljörelaterade merkostnaden för dessa fordon. Bidraget kan också sökas 

av kommunen själv och även då kan maximalt 30 % av merkostnaden ges i 

bidrag. Bidraget skall stimulera företagen i kommunen att satsa på gas. Tunga 

fordon ger ett stabilt och stort underlag för ett gastankställe i kommunen. 

Åtgärden beräknas ersätta 144 m 3 diesel per år, vilket motsvarar 366 ton CO2 

per år. 

Bioenergiväxtföljd - Nya metoder för hållbar bioenergiproduktion 

Falköpings kommun avser att i samarbete med Svenska lantbruksuniversitet 

Alnarp genomföra ett forskningsprojekt för framtagning av nya metoder. 

Åtgärden skall leda till framtagning av system för produktion av bioenergi från 

åkermark i det traditionella jordbruket. Detta innebär utveckling av lämplig 

växtföljd med delvis nya grödor, utveckling av gödslingsgivor med syfte att 

sluta kretslopp, utveckling av odlingsmetoder som reducerar mängden tillsatt 

energi i form av insatsmedel, till exempel i form av bränsle (diesel), 

mineralgödsel och bekämpningsmedel. Projektet skall genom sitt upplägg ge 

demonstrationsmöjligheter både för lantbrukare och producenter av 

bioenergiprodukter. 

Terminal Skaraborg - omlastning av gods från väg till tåg 

Falköpings kommun önskar i samarbete med andra intressenter anlägga en 

terminal för omlastning av gods från vägtrafik till tåg. Syftet är att minska 

vägtransporterna. På kortare distanser utnyttjas lastbilen medan de längre 

distanserna utnyttjar järnväg i kombination med båt. Falköpings läge vid västra 

och östra stambanan och relativa närhet till Göteborgs hamn ger goda 

förutsättningar för ett nationellt och internationellt system för att finna de nya 

effektiva och miljömässigt starka transportlösningar som krävs. Terminalen i 

Falköping kommer också rent ytmässigt att avlasta Göteborgs hamn som

exempel redan idag har problem med att finna ytor för sin nödvändiga expansion 

samtidigt som hamnens expansion med allt fler lastbilstransporter in till hamnen 

i sig genererar stora miljöproblem. Etableringen kommer att minska 

belastningen på E20 med ca 6 500 lastbilstransporter och minskar utsläppen av 

koldioxid med 2 123 ton per år. 

Fjärrvärmeutbyggnad i områden med direktverkande el 

Projektet innebär fjärrvärmeanslutning av två direktelvärmda villaområden 

Falköping med 202 respektive 64 villor. Bidrag söks för byggnation av 

fjärrvärmeledning i området för att möjliggöra konvertering av villorna till 

vattenburna system och anslutning till fjärrvärme. FEAB kommer parallellt med 

projektet att samordna konverteringsåtgärder i villorna. Vid konvertering till 

vattenburna system och 80% anslutning till fjärrvärme innebär ett genomförande 

av projektet en elbesparning på uppskattningsvis 3,2 GWh. 

Fjärrvärmeutbyggnad i områden med vattenburen el 

Projektet innebär fjärrvärmeanslutning av tre villaområden i Falköping med med 

vattenburen elvärme. Totalt omfattar projektet 125 villor, varav 80% bedöms 

ansluta sig till fjärrvärme. Bidrag söks för byggnation av fjärrvärmeledning i 

området för att möjliggöra anslutning till fjärrvärmenätet. Vid 80% 

anslutningsgrad till fjärrvärme innebär ett genomförande av projektet en 

elbesparning på 1,5 GWh. 

Förtätning av befintligt fjärrvärmenät 

Projektet innebär fjärrvärmeanslutning av enstaka fastigheter i anslutning till 

befintligt fjärrvärmenät i Falköping och Floby. Totalt omfattar projektet omkring 

120 fastigheter som inte är lönsamma att fjärrvärmeansluta utan bidrag. Bidrag 

söks för byggnation av fjärrvärmeledning för att möjliggöra anslutning till 

fjärrvärmenätet. Anslutning av fastigheterna motsvarar en energivolym på 4,2 

GWh. 

Bidrag till förbättrat vedeldning 

Falköpings kommun vill ge enskilda fastighetsägare ekonomiskt bidrag till att 

åtgärda dålig vedeldning. Detta skall genomföras genom direkt kontakt med och 

informationsinsatser till fastighetsägare vars panna (ved-, eller kökspanna) inte 

uppfyller kraven enligt BBR. Bidraget skall utgå med 30 % av 

investeringskostnaden upp till 14 000 kr till ca 400 fastighetsägare. Godkända 

åtgärder är: utbyte av ej miljögodkänd vedpanna till miljögodkänd med 

ackumulatortank, komplettering av befintlig vedpanna med ackumulatortank, 

utbyte av befintlig vedpanna mot pelletspanna samt installation av 

pelletsbrännare till befintlig panna eller installation av fjärrvärme. 

Informations- och folkbildningsinsats om programmets åtgärder 

Projektet ska syfta till att öka kunskapen om klimatfrågan och växthuseffekten. 

Det syftar också till att målgrupperna skall förstå sammanhangen i kommunens 

satsningar och se helheten i miljöfrågorna. Det är angeläget att påverka 

människor genom direkta möten. Kommunens anställda är en central grupp för 

informationssatsningen. Kommunen är en stor arbetsgivare och våra anställda 

skall bli ambassadörer både gentemot våra medborgare som kunder, brukare och 

mot sina egna familjer, vänner och bekanta. Programmet innehåller projekt som 

direkt riktar sig mot medborgarna. Dessa projekt skall omges av intensiva 

kampanjer och innebär många möten där vi inte bara kan göra medborgarna mer 

medvetna, utan också kan ge dom verktyg att delta med meningsfulla åtgärder.

Skoleleverna har alltid varit en viktig målgrupp för våra utbildningssatsningar 

och vi kommer att fortsätta i samma anda med väl etablerade kanaler bland 

elever och skolpersonal.


2007-05-24 

Green Cargo får 39 miljoner för att minska sin 


Green Cargo får 39 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 

genomföra investeringar som minskar företagets klimatpåverkan. Den 

sammanlagda investeringskostnaden uppgår till 130 miljoner kronor. Projekten 

beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6 560 ton per år, 

vilket motsvarar utsläppen från nästan 2 300 bilar. Den 1 november 2007 är sista 


– Green Cargos klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Green Cargos program innebär satsningar på 

gångtidsförlängning och energieffektivisering av diesellok. Detta beräknas 

minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6 560 ton per år och 

energianvändningen beräknas minska med 24 685 MWh per år. 
















För ytterligare information, se nedan eller kontakta: 

Petter Lydén, Klimp-handläggare, 08-698 14 43,

petter.lyden@naturvardsverket.se 





Göran Järnström, Green Cargo, 08-762 41 00, 

goran.jarnstrom@greencargo.com 




Ytterligare information om projekten i Green 

Cargos program som får bidrag, direkt hämtat 

från ansökan 

Gångtidsförlängning av Diesellok - T44 

Åtgärden syftar till att genomföra en gångtidsförlängning av 60 av våra 

sammanlagt 105 diesellok av modell T44. Genom gångstidsförlängningen 

kommer vi att kunna använda loken av modell T44 för fortsatta godstransporter 

samt växlingstjänst. Gångtidsförlängningen kan genomföras på två olika sätt (1) 

byte av motor eller (2) uppgradering av befintlig motor. Den åtgärd vi vill 

genomföra är (1) byte av motor. Det alternativet är dyrare men kommer att 

medföra en bättre miljöprestanda. Genom alternativ (1) kommer vi att kunna 

minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som stora energieffektiviseringar 

blir möjliga. Åtgärden kommer att genomföras i nära samarbete med utvald 

leverantör och utsläppsminskningarna kommer mätas genom mätningar av den 

minskade dieselförbrukningen samt genom data från NTM (Nätverket för 

Transporter och Miljön).


2007-05-24 

Göteborg får 17,1 miljoner för att minska sin 


Göteborg får 17,1 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 

genomföra investeringar som minskar stadens klimatpåverkan. Den 


Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 27 100 

ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 9 300 bilar. Den 1 november 2007 

är sista ansökningsdatum för nästa omgång. 

– Göteborgs klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Göteborg omfattar satsningar på kollektivtrafik, cykling, 

bilpool, gasfordon, fjärrvärme och energieffektivisering. Bidraget på totalt 17,1 

miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen 

anges inom parentes: 

• Helhetsgrepp för kollektivtrafiken längs ett stråk: 15 000 000 kronor 

(30 000 000 kronor) 

• Bilpoolsutveckling och medlemsrekrytering: 242 500 kronor (485 000 

kronor) 

• Cykeldag i Göteborg våren 2008: 25 500 kronor (53 500 kronor) 

• Bärgningsbil med biogasdrift: 150 000 kronor (500 000 kronor) 

• Spara energi - en utmaning för Göteborgs stadsdelar: 1 500 000 kronor 

(3 000 000 kronor) 

• Konvertering av stadsgas till fjärrvärme för uppvärmning: 52 500 kronor 

(350 000 kronor) 


Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 27 100 

ton per år och energianvändningen beräknas minska med 102 300 MWh per år. 




miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så
























Pernilla Hellström, Göteborgs stad, 031-61 28 73, 

pernilla.hellstrom@miljo.goteborg.se 




Ytterligare information om projekten i Göteborg 


Helhetsgrepp för kollektivtrafiken längs ett stråk 

Åtgärder för att öka resandet med kollektivtrafik genomförs ofta med bristande 

samordning, bl a då ansvaret för områden som påverkar resvanorna är spritt på 

flera olika aktörer. Vi vill utveckla metodiken för att öka kollektivtrafikresandet, 

genom ett helhetsgrepp för ett stråk – väg 155 genom Torslanda i Göteborg. 

Valet av väg 155 beror på att: Framkomligheten är dålig, vilket hindrar framtida 

expansion. En rad åtgärder är inplanerade vilket underlättar ett samlat grepp med 

kompletterande åtgärder. Målgruppen är representativ för kranskommunerna. 

Det finns mycket kunskapsunderlag för området. Projektets åtgärder är en 

kombination av förbättrad infrastruktur, nya tekniska lösningar och

påverkansinsatser. Detta ska ge ett markant ökat resande med kollektivtrafiken. 

Projektet bedrivs i samarbete mellan de som har ansvar för trafiksituationen i 

området och erfarenheterna kommer bl a föras vidare till övriga delar av 

Göteborgsregionen. 

Bilpoolsutveckling och medlemsrekrytering 

I ett klimatinvesteringsprogram kan det möjligen verka motsägelsefullt att 

investera i rekrytering av medlemmar i bilpooler, vars ändamål att tillhandahålla 

bilar, då transportsektorn är en av de största klimatpåverkande sektorerna. 

Undersökningar visar dock att medlemskap i bilpooler minskar individers 

bilkörning i jämförelse med enskilt bilinnehav.Syftet är att utveckla Majornas 

Bilkooperativ till en attraktiv och konkurrensfördelaktig alternativ vid bilval 

genom att underlätta och att visa på de både miljömässiga och privata fördelarna 

med medlemskap i bilpool, och kombinationen bilpool och kollektivtrafik. Inom 

projektet ingår förutom, rekryteringstrategier för ökat medlemsantal, utbildning 

för anställd, medlemmar och styrelse, utvecklingarbete och erfarenhetsutbyte 

med övriga bilpooler i Norden ev Europa. Projektets klimatåtgärd förväntas 

förstärkas med åtgärden "Investeringsbidrag miljöbilar – utökad andel 

miljöfordon" 

Cykeldag i Göteborg våren 2008 

Under våren 2006 anordnade Naturskyddsföreningen i Göteborg cykellagning i 

samband med Vägverkets nationella cykelvecka. Cykellagningen innebar att ett 

antal cykelreparatörer hyrdes in för att erbjuda cyklister gratis service på sin 

cykel. Ca 153 cyklar justerades och lagades under av inhyrda reparatörer. 

Samtidigt samlade Naturskyddsföreningen in åsikter om cykelbanorna i 

Göteborg och informerade om cykling och miljö. Naturskyddsföreingen planerar 

att genomföra en liknande satsning på cykellagning våren 2007 (med 

Klimpbidrag) och 2008. Syftet är att uppmuntra göteborgarna att cykla mer och 

att informera om fördelarna med att cykla. Genom att hjälpa till med de små 

reparationer som annars sällan blir gjorda leder förhoppningsvis till att cykeln 

inte blir stående utan används. En större andel cyklister skulle ge renare luft, 

mindre buller, bättre hälsa och mer rum i städerna med färre bilar och 

parkeringsplatser. 

Bärgningsbil med biogasdrift 

Tanken med bidraget är att sänka merkostnaden för att bygga om en gasdriven 

lastbil till en bärgningsbil. Detta blir det första fordonet av denna typ i Sverige. 

Idag sker alla bärgningar med bensin- eller dieseldrivna fordon. Det vill vi ändra 

på. Vi hämtar och lämnar ett stort antal bilar varje dag. 

Spara energi - en utmaning för Göteborgs stadsdelar 

För att minska energiförbrukningen i Göteborgs stads skolfastigheter vill vi 

introducera ett annorlunda sätt att arbeta med energihushållningsfrågor. Detta 

ska förverkligas genom att de som använder lokalerna, elever, lärare, och övrig 

skolpersonal, blir delaktiga i arbetet. Genom information och pedagogiska 

insatser ska de få förståelse om energi och för energianvändningens påverkan på 

klimat och miljö. Åtgärden beräknas i enlighet med detta ge en energibesparing 

per år på 340 MWh el och 565 MWh värme (bilaga 1). Åtgärden rymmer en 

betydande ”social miljöeffekt” - pedagogiska insatser ska ge berörda elever ökad 

förståelse för hur de själva kan påverka energiförbrukningen och klimat genom 

sitt eget beteende.

Konvertering av stadsgas till fjärrvärme för uppvärmning 

Higabgruppen äger och förvaltar ca 300 byggnader med en total yta av 572 000 

m 2 . Flertalet av dessa byggnader är belägna i centrala delarna av Göteborg och 

därför anslutna till Göteborgs fjärrvärmenät. För ett 20-tal fastigheter finns dock 

ingen möjlighet till fjärrvärmeanslutning. I dessa används idag fossila bränslen i 

form av olja och stadsgas för uppvärmning. Detta projekt är en del i ett mer 

omfattande projekt som syftar till att Higabgruppen innan 2007 års slut skall 

vara helt oberoende av fossilbränslen för uppvärmning av sina fastigheter. I 

fastigheten Heden 705:1 benämnd Hedens omklädning samt Idrottscaféet sker 

uppvärmning idag med två st gaspannor vilka eldas med stadsgas. Åtgärden 

syftar till att ansluta fastigheten till Göteborgs fjärrvärmenät. I åtgärden ingår 

läggning av kulvert mellan Hedens omklädning och Idrottscaféet.


2007-05-24 

Halmstad får 24,5 miljoner för att minska sin 


Halmstad får 24,5 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 






– Halmstads klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Halmstad omfattar satsningar på biogas, effektivare 

energiproduktion, energieffektivisering och mobilitetskontor. Bidraget på totalt 

24,5 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala 

miljöinvesteringen anges inom parentes: 

• Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning: 1 515 000 kronor (3 030 000 

kronor) 

• Ny teknik för att särskilja förpackningar: 3 635 600 kronor (18 178 000 

kronor) 

• Effektivare energiproduktion genom rökgasrening: 11 771 000 kronor 

(41 100 000 kronor) 

• Byte av armaturer och trafiksignallyktor: 5 250 000 kronor (17 500 000 

kronor) 

• Vetenskaplig utvärdering: 150 000 kronor (300 000 kronor) 

• Mobilitetskontor i Halmstad: 850 000 kronor (2 200 000 kronor) 

• Informations- och folkbildningsinsats: 1 030 000 kronor (2 060 000 

kronor) 



per år och energianvändningen beräknas minska med 69 580 MWh per år. 




miljarder kronor i bidrag. Totalt 23 program samt tio enskilda åtgärder, så
























Karin Larsson, Halmstads kommun, 035-13 73 39, 

karin.g.larsson@halmstad.se 




Ytterligare information om projekten i Halmstad 


Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning 

Åtgärden omfattar en demonstrationsanläggning för ny teknik gällande 

småskalig uppgradering av biogas till fordonsgas på Plönninge, konvertering av 

traktor till gasdrift, kunskapsöverföring samt inmatningsutrustning för ökad 

biogasproduktion. Investeringarna syftar till att stimulera energiproduktion på 

lokal gårdsnivå inom i första hand det halländska lantbruket. Plönninge har 

också en stark ambition att så fort som möjligt byta ut fordonsparken till 

gasdrivna fordon, och via studenterna på Plönningegymnasiet tillsammans med 

andra samarbetspartners finns det stora förutsättningar för omfattande 

kunskapsspridning av den nya tekniken.

Ny teknik för att särskilja förpackningar 

För närvarande går en stor del av det förpackade organiska avfallet till 

förbränning, där visserligen energin tillvaratas, men växtnäringsämnena 

försvinner ur kretsloppet och en stor del hamnar med askan på deponi. Om 

avfallet befrias från sina förpackningar frigörs en stor mängd rötråvara med hög 

gaspotential. Vid en inventering finns det i Sverige ingen helhetslösning där alla 

sorters förpackningar kan lämnas i samma behållare. Målet är därför att åtgärden 

2010 har utvecklat ny teknik för att särskilja matavfall från alla sorters 

förpackningar. Förhoppningen är att skapa en anläggning som kommer att 

förbättra Halmstads avfallshantering och även kan stimulera andra kommuner 

till att utveckla sin hantering av avfall för användning till biogas istället för 

förbränning. En ambition är också att Renhållningsbolaget ska kunna bli 

självförsörjande på biogas för hela sin fordonspark. Inköp av ett gasfordon för 

insamling av extra avfall ingår. 

Effektivare energiproduktion genom rökgasrening 

Åtgärden effektiviserar energiproduktionen på Kristineheds kraftvärmeverk i 

Halmstads kommun. Genom att ta tillvara energi som i nuläget släpps ut genom 

skorstenen kommer fjärrvärmeproduktionen att kunna ökas med 7 MW. 

Eftersom det rör sig om en effektivisering kommer varken bränsleförbrukningen 

eller utsläppen att öka. Värmen kommer att utvinnas ur rökgasen genom 

rökgaskondensering, vilket innebär att vattenånga kondenseras och 

ångbildningsvärme avges. Eftersom effekten höjs utan att utsläppen ökar kan 

den producerade energin betraktas som helt ren. Fjärrvärmeomsättningen i 

Halmstad ökar stadigt och det finns framtida planer på ytterligare utbyggnad av 

fjärrvärmenätet. 

Byte av armaturer och trafiksignallyktor 

Åtgärden syftar i första hand till att minska energiförbrukningen för 

gatubelysningen och trafiksignalerna genom utbyte av omoderna ljuskällor till 

energisnåla. Den totala energiminskningen för åtgärden uppskattas till ca 

1 392 000 kWh d v s ca 1,4 GWh. Utöver energiminskningen minskar 

underhållet och förnyelsebehovet av ljuskällorna och därmed transporterna samt 

även deponeringen av uttjänta lampor. Utbytet innebär även att ljuskällor som 

innehåller bly kommer att minska betydligt samt att synbarheten för 

trafiksignalerna förbättras vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. 

Mobilitetskontor i Halmstad 

Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så 

sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna ska upptäcka 

det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool 

eller samåka. Detta ska på sikt leda till ett mer hållbart resande med minskat 

koldioxidutsläpp. Mobilitetskontoret ska arbeta med kunskapsöverföring riktad 

mot kommuninvånarna och öka samverkan med näringsliv, organisationer och 

föreningar genom nätverksbyggande. 

Informations- och folkbildningsinsats 

Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå 

fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett miljöbudskap 

handlar det både om att ge och ta emot information från omvärlden. Genom att 

vi ökar kunskapen kring hur ett budskap bäst kommuniceras kan vi bli mer 

framgångsrika att påverka till ett klimatsmartare beteende. Projektet bygger på

utveckling och utvärdering av metoder för att lyckas med kunskapsöverföring 

som stimulerar till beteendeförändring. Informationsinsatserna i denna åtgärd 

ska även stödja informationsbehovet i de övriga åtgärderna i programmet. 

Åtgärden kommer att genomföras i nära samverkan med stadskontorets enhet för 

Kommunikation och utveckling som ansvarar för kommunövergripande intern 

och extern information, samordning av kommunens webbplats och 

massmediakontakter. 

Vetenskaplig utvärdering 

Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program 

kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar 

kommunens Lokala investeringsprogram (Lip). Utvärderingen kommer att följa 

programmet under programperioden och ska beskriva och bedöma åtgärderna 

utifrån dess måluppfyllelse och söka en förståelse till utfallets orsaker. 

Utvärderingen ska även göra en bedömning av hur programmet som helhet har 

nått upp till sina mål. Klimp-åtgärderna ska också relateras till annat arbete inom 

en åtgärds område i kommunen och utvärderingen har även ambitionen att 

identifiera åtgärder med potential att utvecklas ytterligare, främst i ett 

ekonomiskt tillväxtperspektiv. Utvärderingen kommer regelbundet att 

presenteras på en hemsida med likvärdigt upplägg som för utvärderingen av Lip, 

som idag finns på www.lip.halmstad.se.


2007-05-24 

Helsingborg får 10,7 miljoner för att minska sin 


Helsingborg får 10,7 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 






– Helsingborgs klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Helsingborg omfattar satsningar på produktion och 

användning av biogas som fordonsbränsle. Bidraget på totalt 10,7 miljoner 

kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom 

parentes: 

• Biogas från hushållens restavfall: 6 730 000 kronor (33 650 000 kronor) 

• Optimering av biogasprocess: 2 073 000 kronor (10 365 000 kronor) 

• Biogasdriven slamsugarbil: 100 000 kronor (390 000 kronor) 

• Biogasdrivna sopbilar: 720 000 kronor (2 400 000 kronor) 

• Bränslebyten i växthus, Petab: 380 310 kronor (1 267 700 kronor) 

• Informationsåtgärd: 473 500 kronor (947 000 kronor) 



per år och energianvändningen beräknas minska med 174 MWh per år. 






Den 19 juni anordnar länsstyrelsen i Skåne en regional träff i Malmö där 

Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge

inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för 

kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till 













Karin Hermansson, Klimp-handläggare, 08-698 12 89 






Anneli Gille, Helsingborgs stad, 042-10 58 09, 

anneli.gille@helsingborg.se 




Ytterligare information om projekten i 

Helsingborg som får bidrag, direkt hämtat från 

ansökan 

Biogas från hushållens restavfall 

Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) är ett regionalt återvinningsföretag. 

Till NSR kommer ca 50 000 ton restavfall per år. Studier har visat att 40 % av 

restavfallet är organiskt, d v s ca 20 000 ton biologiskt behandlingsbart restavfall 

per år. Den organiska delen av restavfallet kan separeras ur hushållsavfallet med 

relativt enkla medel och restavfallets energiinnehåll kan återvinnas genom 

biologisk behandling, t ex direkt i en torrötningsanläggning. Åtgärden består i att 

bygga en anläggning för torrrötning bestående av mottagning, förbehandling, 

hygieniseringssteg, ytterligare rötkammare, perkolatsystem och gassystem samt 

erforderlig styr- och reglerutrustning. Torr rötning bedöms komplettera de våta 

biogasanläggningar som finns genom att torra avfallsslag kan rötas 

energieffektivt med hög driftsäkerhet och tillgänglighet. I stora delar av landet

finns potential att röta ökade mängder fastare organiskt material. 

Optimering av biogasprocess 

NSR producerar biogas genom rötning av organiskt material. Genom förändrade 

substratsammansättningar och för att kunna producera ytterligare biogas krävs 

en optimering av rötningsprocessen. NSR avser även att öka produktionen av 

biogas genom att samröta odlade grödor från lantbruket tillsammans med avfall, 

slakteriavfall och gödsel. Tillförsel av nya substrat, skruvpressat matavfall och 

grödor medför en förändring i rötningsprocessen och kräver en vetenskaplig 

kartläggning för en optimal biogasproduktion. En utredning skall genomföras 

med avseende på vilket eller vilka optimeringssätt som är möjliga utifrån 

specifika förhållanden på NSR:s biogasanläggning. Åtgärden består i 

kartläggning som bas för framtagning av optimeringsförslag samt mekanisk 

utrustning för behandling av jordbruksavfall samt förbehandlingssteg. Åtgärden 

förväntas ge en ökad produktion av 975 000 Nm3 uppgraderad biogas per år 

(motsvarande 9 487 000 kWh/år). 

Biogasdriven slamsugarbil 

Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) är ett regionalt återvinningsföretag. 

Som ett led i arbetet för att minska klimatpåverkan från transporterna till och 

från NSRs biogasanläggning vid Filborna avfallsanläggning, söker man bidrag 

för inköp av en biogasdriven slamsugarbil. Åtgärden syftar till att bli ett 

demonstrationsprojekt då det är pedagogiskt riktigt att köra material till 

biogasanläggningen med en biogasdriven slamsugarbil. Slamsugarbilen kommer 

att användas för att transportera flytande organiskt avfall från 

substratleverantörer till biogasanläggningen och biogödsel från 

biogasanläggningen. Idag används, frånsett en biogödselpipeline som byggts 

med klimp-bidrag i tidigare program, uteslutande dieseldrivna fordon till dessa 

transporter. 

Biogasdrivna sopbilar 

Helsingborgs Renhållnings AB (Renhab) är ett helägt dotterbolag till 

Helsingborgs Stad. Bolagets verksamhet består av insamling och transport av 

hushållsavfall och återvinningsprodukter. Bolaget använder i sin verksamhet 

cirka 35 tunga lastbilar. Av dessa är 16 stycken av sådan typ (tvåaxliga fordon) 

att det med nuvarande teknik är möjligt att ersätta dem med biogasfordon. Redan 

idag drivs åtta fordon med biogas. Den aktuella åtgärden innebär att Renhab 

investerar i nya biogasdrivna fordon varje år under åren 2007 - 2010. 

Sammantaget innebär åtgärden att ytterligare åtta dieseldrivna fordon ersätts 

med biogasfordon vilket innebär att samtliga Renhabs fordon, där det är tekniskt 

möjligt, kommer att drivas med biogas. Åtgärden innebär att 144 000 liter diesel 

per år kan ersättas med biogas (motsvarande 1 409 000 kWh/år). 

Bränslebyten i växthus, Petab 

PETAB Garden Center (Petab) säljer växter, trädgårdsredskap, trädgårdsmöbler 

m m. Anläggningen värms idag upp med 140 m3 olja/år. Petab vill nu byta 

uppvärmningskälla från olja till solvärme och gas. För att finansiera 

solvärmeanläggningen kommer Petab att söka bidrag från Boverket. Ansökan 

om stöd till klimatinvesteringsprogram avser stöd för installation av gaspanna 

med kringutrustning. Anläggningen kommer att anslutas till naturgasnätet med 

målsättningen att all gas som används ska vara biogas, vilket den planerade 

utbyggnaden av biogasproduktionen i Helsingborg kommer att ge möjlighet till 

på 2 - 3 års sikt. Under 2007 kan gasleverantören garantera att ca 50 % av

gasmängden kommer att vara biogas medan resterande 50 % är naturgas. 

Åtgärden innebär att den befintliga oljeeldade pannan byts ut mot en betydligt 

effektivare kondenserande gaspanna. 

Informationsåtgärd 

Informations- och folkbildningsinsatsen för 2007 fokuserar till stor del på 

energifrågor och dess koppling till växthuseffekten. Flera av åtgärderna i årets 

klimatinvesteringsprogram handlar om energi och utbyte av fossila energisystem 

till mer kretsloppsanpassade, och informationsinsatsen spinner vidare på samma 

tema. Informationsinsatserna i de tidigare programmen innefattar både allmän 

information om växthuseffekten och mer detaljerad information om biogas som 

fordonsbränsle, och dessa program kommer att fortgå under större delen av detta 

programs genomförandetid. En vidgning av informationsinsatsen till att omfatta 

både ett annat sakområde, energi, och delvis andra sätt att nå ut till allmänhet, 

ungdomar och företagare ger därför en värdefull breddning av informationen. 

Förhoppningen är att nå ut till människor som normalt inte nås av 

klimatinformation i samma utsträckning som de som redan är engagerade i 

frågan.


2007-05-24 

Hässleholm får 2,5 miljoner för att minska sin 


Hässleholm får 2,5 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 



Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 490 ton 

per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 170 bilar. Den 1 november 2007 är 


– Hässleholms klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Hässleholm omfattar satsningar på biogasproduktion 

och biogasbussar, minskad användning av klimatpåverkande köldmedia samt 

klimatkommunikation. Bidraget på totalt 2,5 miljoner kronor fördelas på 

följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: 

• Biogasbussar i stadstrafiken: 840 000 kronor (2 400 000 kronor) 

• Konvertering av avfallssystem för matavfall: 756 000 kronor (2 520 000 

kronor) 

• Ombyggnad kyl- och frysanläggning: 465 000 kronor (3 100 000 kronor) 

• Klimatkommunikation 2007-2010: 275 000 kronor (550 000 kronor) 


Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 490 ton 

per år och energianvändningen beräknas minska med 270 MWh per år. 







Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge 


kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till



















Maria Larsson, Hässleholms kommun, 0451 - 26 89 97, 

maria.larsson@hassleholm.se 





Hässleholm som får bidrag, direkt hämtat från 

ansökan 

Klimatkommunikation 2007-2010 

Klimatkommunikationen kommer dels att allmänt informera om klimatfrågan 

och dels handla mer specifikt om olika åtgärder i klimatinvesteringsprogrammet. 

Fem allmänna informationsinsatser ingår: 

1. Kontakter med massmedia 

2. Klimatinformatörer 

3. Information till hushåll och arbetsplatser 

4. Hemsidan 

5. Klimatmålsuppföljning 

Biogasbussar i stadstrafiken 

Sex biogasbussar kommer att införskaffas till stadsbusstrafiken i Hässleholms 

kommun, som ersättning för nuvarande dieselbussar. Skånetrafiken är huvudman 

för stadstrafiken, men om bussarna ska drivas av biogas måste kommunen

subventionera Skånetrafiken med merkostnaden mellan dieselbussar och 

biogasbussar. Upphandling av stadsbusstrafiken görs vart åttonde år och nästa 

gång är år 2009. 

Konvertering av avfallssystem för matavfall 

15 verksamheter med matavfall i Hässleholms kommun erbjuds 30 % i bidrag 

för att bygga om avfallsystemet. Avfallskvarnar installeras för det organiska 

avfallet. Efter malning samlas avfallet upp i slutna tankar. Slutligen hämtas 

avfallet av en tankbil och levereras till Skea gårds biogas-anläggning. Åtgärden 

ökad produktionen av biogas, vilket minskar utsläppen av koldioxid med ca 63,7 

ton per år, räknat på att gasen används som fordonsbränsle. Det ger också 

minskad energianvändning och mängd köldmedier i kylrum. 

Ombyggnad kyl- och frysanläggning 

Befintlig frysanläggning med HCFC och HFC 404A som köldmedium byts ut 

mot en helt ny anläggning med koldioxid som huvudsakligt medium. Dessutom 

investeras i ett centralt styr- och övervakningssystem för att styra ventilation, 

kyla och värme på ett energimässigt optimalt sätt. Åtgärden förväntas resultera i 

minskade utsläpp av HFC motsvarande 96,5 ton koldioxid och minskad 

elförbrukning med ca 500 MWh per år. Eftersom den miljöförbättrande åtgärden 

görs i samband med en total ombyggnad är miljövinsten beräknad utifrån 

skillnaden mellan konventionell teknik med bara HFC som köldmedium och en 

miljöanpassad teknik.

IKEA får 761 000 för att minska sin 



2007-05-24 

IKEA får 761 000 kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra 

investeringar som minskar företagets klimatpåverkan. Den sammanlagda 


minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka 87 ton per år, vilket 

motsvarar utsläppen från cirka 30 bilar. Den 1 november 2007 är sista 


– IKEA:s klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det 

lokala engagemanget är avgörande för att vi ska kunna motverka 

klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för Naturvårdsverkets enhet för 

investeringsprogram. 

IKEA:s klimatinvesteringar omfattar satsningar på så kallad adsorptionskyla, 

biogasbuss och en avfallskvarn för hantering av matavfall. Bidraget på totalt 

761 000 kronor fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen 


• Adsorptionskyla för nytt varuhus i Helsingborg: 600 000 kronor 

(2 000 000 kronor) 

• Biogasbuss till IKEA:s varuhus i Kungens Kurva: 100 000 kronor 

(500 000 kronor) 

• Avfallskvarn vid IKEA:s varuhus i Jönköping: 61 000 kronor (307 000 

kronor) 

Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka 87 

ton per år och elenergianvändningen beräknas minska med 230 MWh per år. 










den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5







Petter Lydén, Klimp-handläggare, 08-698 14 43, 






Roland Hedlund, IKEA, 042-25 62 10, 

roland.hedlund@ikea.se 




Ytterligare information om IKEA:s projekt som 

får bidrag, direkt hämtat från ansökan 

Adsorptionskyla för nytt varuhus i Helsingborg 

IKEA planerar att bygga ett nytt varuhus i Helsingborg. Det befintliga varuhuset 

uppvärms med direktverkande el. Under planeringen av det nya varuhuset har 

IKEA undersökt möjligheterna att använda mer miljöanpassade alternativ för 

uppvärmning och kyla i varuhuset. För att tillgodose behovet av komfortkyla 

avser IKEA att installera värmedriven s k adsorptionskyla. Adsorptionskyla är 

en teknik som är under internationell utveckling och som anses kunna få stor 

betydelse. Tekniken har tidigare inte tillämpats i större skala i Sverige. 

Målet med åtgärden är primärt att minska elenergibehovet för komfortkyla. 

Målsättningen är även att demonstrera adsorptionskyltekniken som har stora 

miljömässiga fördelar och därför kan finna tillämpning i många av IKEAs 

anläggningar runt om i världen. Denna åtgärd ingår även som åtgärd nr 8 i 

Helsingborgs stads ansökan om stöd till klimatinvesteringsprogram. 

Biogasbuss till IKEAs varuhus i Kungens Kurva 

IKEA driver sedan många år en egen busslinje mellan Stockholms centrum och 

IKEA-varuhuset i Kungens Kurva. Det är gratis att åka med bussen. 

Transporttjänsten köps upp av en entreprenör och nästa upphandling 

avses ske under 2007. IKEA avser att vid upphandlingen ställa krav på att de 

bussar som trafikerar linjen drivs med förnybart bränsle, i första hand biogas. 

Vid upphandlingen önskar IKEA kunna erbjuda entreprenören en 

subventionering av delar av merkostnaden för investering i en buss som drivs

med biogas. Målet med åtgärden är att minska IKEAs utsläpp av koldioxid för 

transporter samt att främja marknaden för förnybara drivmedel och 

miljöanpassade fordon. Åtgärden bidrar även till att öka kunskapen om 

förnybara drivmedel inom IKEA och bland privata transportföretag. 

Avfallskvarn vid IKEAs varuhus i Jönköping 

IKEA arbetar aktivt med att sortera alla typer av avfall och har för avsikt att ta 

ytterligare ett steg i denna utveckling vid varuhuset i Jönköping. Jönköpings 

kommuns satsning på biogasproduktion ger möjlighet att lämna bioavfall från 

kök och restaurang för rötning i kommunens biogasanläggning. Åtgärden består 

i installation av en större variant av avfallskvarn som bygger på vakuum för att 

behandla köks- och restaurangavfall. Omkring 40 ton matavfall beräknas kunna 

behandlas på detta sätt. Åtgärden har positiva miljöeffekter genom att antalet 

transporter med köks- och restaurangavfall kan halveras och genom att den 

producerade biogasen ersätter bensin och diesel för fordonsdrift. Härutöver kan 

resterna från biogasproduktionen, biogödseln, ersätta konstgödsel i lantbruket.


2007-05-24 

Jönköping får 4,9 miljoner för att minska sin 


Jönköping får 4,9 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 






– Jönköpings klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Jönköping omfattar satsningar på biogasfordon och 

produktion av biogas från matavfall. Bidraget på totalt 4,9 miljoner kronor 

fördelas på följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom 

parentes: 

• Biogas som drivmedel i innerstaden: 210 000 kronor (700 000 kronor) 

• Matavfall från storkök och restauranger: 525 000 kronor (1 750 000 

kronor) 

• Biogas av förpackat avfall: 750 000 kronor (2 500 000 kronor) 

• Uppgradering av biogas - etapp 2: 3 150 000 kronor (10 500 000 kronor) 

• Information - Biogas av matavfall från skolor, restauranger: 62 000 

kronor (124 000 kronor) 







Den 11 juni anordnar länsstyrelserna i Jönköping, Blekinge, Kalmar och 

Kronoberg en regional träff i Alvesta där Naturvårdsverket deltar för att bland 


klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om

idrag till klimatinvesteringsprogram. 












Stina Gustafsson, Klimp-handläggare, 08-698 85 20, 

stina.gustafsson@naturvardsverket.se 





Rolf Erlandsson, Jönköpings kommun, 036-10 50 00, 

rolf.erlandsson@jonkoping.se 




Ytterligare information om projekten i Jönköping 


Biogas som drivmedel i innerstaden 

Åtgärden syftar till att förbättra luftkvaliteten och minska buller i innerstaden 

genom att stöd ges till inköp av biogasfordon som trafikerar innerstaden. 

Exempel på fordon aktuella för bidraget är budbilar (lätta lastbilar), taxi och 

servicebilar. Beviljat bidrag förbättrar stadsmiljön och leder till minskad 

klimatpåverkan. Bidrag/biogas till 10 st lätta lastbilar och 20 personbilar (varav 

10 st taxi) ger att 153 500 Nm3 biogas ersätter ca 13 000 l bensin och 98 000 l 

diesel per år och minskar utsläppen av kväveoxider, svaveldioxider, kolväten 

och partiklar. CO2-besparingen blir 286 ton per år. Ytterligare en miljöeffekt är 

de minskade transporterna av fossilt bränsle i regionen. 

Matavfall från storkök och restauranger 

Åtgärden syftar till att förbättra avfallshanteringen/arbetsmiljön i storkök och 

restauranger och samtidigt ta tillvara det rötbara materialet för att producera 

biogas och biogödsel. På så sätt sluts kretsloppet. Beviljat bidrag minskar 

klimat/miljöpåverkan, förbättrar arbetsmiljön avsevärt samt ökar återvinningen.

Bidrag till 35 st avfallskvarnar för storkök och restauranger ger insamling av 525 

m3 matavfall per år. Med 87 Nm3 uppgraderad biogas per insamlad m3 

matavfall ersätts bensin och/eller diesel med ca 46 000 Nm3 biogas varje år. 

Åtgärden ger en CO2 besparing på 118 ton per år samt minskade utsläpp av 

kväveoxider, svaveldioxider, kolväten och partiklar. Åtgärden hör samman med 

åtgärd 8 - Information - Biogas av matavfall från skolor, restauranger. 

Biogas av förpackat avfall 

Åtgärden syftar till att förbättra avfallshanteringen av förpackade livsmedel och 

samtidigt ta tillvara det rötbara materialet för att producera biogas och biogödsel. 

På så sätt sluts kretsloppet. Beviljat bidrag minskar klimat/miljöpåverkan, 

förbättrar avfallshanteringen samt ökar återvinningen. Bidrag till avfallskvarn 

för förpackade livsmedel ger minst 1 500 m3 rötbart material per år vilket 

genererar minst 150 000 Nm3 uppgraderad biogas. Biogasen motsvarar minst ca 

160 000 l bensin eller 150 000 l diesel och ger en CO2 besparing på minst 386 

ton per år samt minskade utsläpp av kväveoxider, svaveldioxider, kolväten och 

partiklar. 

Uppgradering av biogas - etapp 2 

Åtgärden syftar till att utöka uppgraderingskapaciteten för att uppgradera mer 

rågas/biogas till fordonsgaskvalite. Beviljat bidrag minskar 

klimat/miljöpåverkan genom att en avsevärt större mängd biogas av 

fordonsgaskvalitet kan ersätta bensin och diesel. Bidrag till uppgradering av 

biogas etapp 2 ger uppgradering av rågas till 1,8 miljoner Nm3 biogas av 

fordonsgaskvalite vilket motsvarar ca 1 960 000 l bensin eller 1 790 000 l diesel. 

Åtgärden ger en CO2 besparing på 4 406 ton per år samt minskade utsläpp av 

kväveoxider, svaveldioxider, kolväten och partiklar. 

Information - Biogas av matavfall från skolor, restauranger 

Åtgärden syftar till att på skolor och restauranger informera om källsortering av 

matavfall för produktion av biogas och biogödsel. Målgrupp för åtgärden är 

personal och elever på skolor samt personal och matgäster på restauranger i 

Jönköpings kommun. Engagemang från skolor och restauranger i källsortering 

av matavfall är en viktig del i kommunens satsning mot ett mer 

kretsloppsinriktat samhälle. Beviljat bidrag minskar klimat/miljöpåverkan, 

förbättrar avfallshanteringen samt ökar återvinningen. Åtgärden hör direkt 

samman med åtgärd 4 - Matavfall från storkök och restauranger samt åtgärd 5 – 

Matavfall från storkök i skolor och äldreboenden.


2007-05-24 

Kristianstad får 8 miljoner för att minska sin 


Kristianstad får 8,0 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 






– Kristianstads klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Kristianstad omfattar satsningar på biogas och 

fjärrvärme. Bidraget på totalt 8,0 miljoner kronor fördelas på följande projekt, 


• Förtätning av fjärrvärmenät: 3 750 000 kronor (25 000 000 kronor) 

• Biogasdrivna skolbussar: 500 000 kronor (1 500 000 kronor) 

• Biogas el i Karpalund: 1 050 000 kronor (3 500 000 kronor) 

• Klimat- och Klimpinformation: 750 000 kronor (1 500 000 kronor) 

• Ny biogasreaktor i Karpalund: 1 740 000 kronor (8 700 000 kronor) 












Naturvårdsverket administrerar Klimp medan Rådet för investeringsstöd, med

















Lennart Erfors, Kristianstads kommun, 044-13 61 60, 

lennart.erfors@kristianstad.se 





Kristianstad som får bidrag, direkt hämtat från 

ansökan 

Förtätning av fjärrvärmenät 

I Kristianstad finns ett stamnät för fjärrvärme. Inom ramen för detta projekt vill 

C4 Energi AB bygga ut kulvertar till områden i anslutning till befintligt nät för 

att kunna utvidga nätet i orterna Vä, Åhus, Fjälkinge samt kunna ansluta fler 

småhus i Kristianstad. Fjärrvärmeutbyggnaden innebär att oljeanvändningen 

minskar med 16 GWh vilket motsvarar 5 770 ton i minskade koldioxidutsläpp. 

Biogasdrivna skolbussar 

Projektets mål är dels att ersätta fossila bränslen i transportsektorn dels att 

demonstrera biogas som bränsle för skolungdomar, föräldrar och allmänhet. Det 

sker genom att fem av kommunens befintliga dieseldrivna skolbussar ersätts 

med biogasbussar. En övergång till biogas medför att 85 m 3 dieselolja ersätts per 

år, vilket motsvaras av ca 915 MWh biogas. 

Biogas el i Karpalund 

Projektet innebär att två biogasturbiner installeras på biogasanläggningen i 

Karpalund för att kunna lösa den egna strömförsörjningen med mer miljövänlig

el. I nuläget används ca 1400 MWh el till processel (ca 97 %), omlastningshall 

och kontor. Genom biogasturbinerna kan mängden köpt el minska med upp till 

1 500 MWh. Biogasturbinen kan även svara för reservhållning vid strömavbrott. 

Den nuvarande situationen innebär bland annat att anläggningen är sårbar vid 

strömavbrott. Ett strömavbrott skulle kunna innebära avsevärda metangasutsläpp 

på grund av störningar i processen. Ett viktigt mål med projektet är 

också att demonstrera ny teknik. 

Klimat- och Klimpinformation 

Åtgärden innehåller: 

Samordning 

Klimat-, transport- och energiinformation, inklusive information om Klimp och 

åtgärderna 

Biogas Kristianstad (information om biogas som fordonsbränsle) 

Klimat- och mobilitetsfunktionen ska t.ex. svara för: 

-rådgivning och information till kommunala verksamheter, allmänhet, näringsliv 

och organisationer 

-ta initiativ till, genomföra och utvärdera åtgärder som minskar utsläpp av 

växthusgaser från transporter och uppvärmning 

-arbeta för att förändra allmänhetens och näringslivets attityder och beteenden i 

riktning mot hållbara transporter. 

-framtagande av informationsmaterial 

-upprättande och ajourhållande av hemsida om klimatpåverkan, energi, etc 

-mottagande av studiebesök 

Ny biogasreaktor i Karpalund 

Karpalundsanläggningen är byggd vid ett nedlagt sockerbruk och har idag två 

reaktorer. Den första reaktorn har ”återanvänts” från en befintlig cistern vid 

sockerbruket. Driftserfarenheterna under de första snart tio åren visar att den 

reaktorn inte är lika funktionsduglig som en reaktor nybyggd för biogasrötning. 

Reaktorn är felkonstruerad för verksamheten bl a eftersom diametern är för stor. 

För att öka kapaciteten för mottagning och rötning av ytterligare upp till 50 000 

ton råvara, utöver bef reaktorvolym på 75 000 ton, samt att få en stabilare drift i 

hela biogasanläggningen uppförs en ny rötkammare med volymen 4 000 m3. 

Den gamla ”återanvända” reaktorn avses användas som mellanlager för utrötat 

material från de båda andra reaktorerna.

Lilla Edet får 2 miljoner för att minska sin 



2007-05-24 

Lilla Edet får 2,0 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra 


investeringen för åtgärderna uppgår till 8 miljoner kronor. Projekten beräknas 




– Lilla Edets klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Lilla Edet omfattar bland annat satsningar på 

biogasproduktion från ekologiska vallgrödor samt information och folkbildning. 

Bidraget på totalt 2,0 miljoner kronor fördelas på följande projekt, där den totala 


• Fordonsbränsle från ekologiska vallgrödor: 275 000 kronor (550 000 

kronor) 

• Fordonsbränsle från ekologiska vallgrödor: 1 300 000 kronor (6 500 000 

kronor) 

• Information och folkbildning kring biogas och klimatproblematiken: 

250 000 kronor (700 000 kronor) 



ton per år och energianvändningen beräknas minska med 7,4 MWh per år. 









underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till



















Börje Ahlqvist, Lilla Edets kommun, 0520-65 96 57, 

borje.ahlqvist@lillaedet.se 




Ytterligare information om projekten i Lilla Edet 


Fordonsbränsle från ekologiska vallgrödor 

Anläggningen som ska utvärderas är en större demonstrationsanläggning med en 

biogasproduktion på c:a 300 000 Nm³/år rågas, alltså ett mellanting mellan de 

stora anläggningar som baseras på slam från avloppsreningsverk och de små 

gårdsanläggningar som hanterar gödsel från den egna gården. Eftersom denna 

typ av anläggning med ekologiska vallgrödor som enda råvara är unik i sitt slag 

erfordras en utveckling av både den biologiska och tekniska funktionen med 

avseende på processens funktion och prestanda samt förbehandling, 

homogenisering, logistik och in- och utmatningsteknik samt metanläckage. I 

utvärderingen avses också att ske en övergripande ekonomisk känslighetsanalys 

av nyckelfaktorer för att belysa det ekonomiska utfallet i denna typ av 

anläggningar. Utvärderingen görs av JTI och kommer att publiceras i JTI:s 

rapportserie och via deras nyhetsbrev.

Fordonsbränsle från ekologiska vallgrödor 

Jordbruket anses i många fall ha en viktig roll som energiproducent i ett framtida 

kretsloppsanpassat samhälle. En särskild utredning har gjorts i Lilla Edet kring 

förutsättningarna för att utnyttja vallgrödor för produktion av fordonsgas. 

Andelen ekologisk odling i Lilla Edets kommun är mycket stor och då fleråriga 

gräsvallar normalt ingår i växtföljden i ekologisk odling kan biogas utvinnas ur 

vallen samtidigt som jordbrukaren, genom att sprida den rötade, baljväxtrika 

grödan har bättre kontroll på gödselgivor och fördelning på fält vilket dessutom 

kan det kan ge ett ekonomiskt tillskott. Gräs- och klövervall som råvara för 

fordonsgas ger följande positiva effekter: 

1. Ett koldioxidneutralt inhemskt fordonsbränsle. 

2. En stor bränslepotential. 

3. Utgör basen i ett uthålligt ekologiskt jordbruk 

4. En rötrest som utan restriktioner kan spridas på åker 

LRF, JTI, SLU, Biogas Väst och flera lokala ekologiska odlare är 

samarbetsparter 

Informations- och folkbildning kring biogas och klimatproblematiken 

Folkbildning genom fokusgrupper där ägare av biogasfordon träffar intresserade 

för erfarenhetsutbyte det är öppet att ta med grannar och övriga intresserade för 

en vidare spridning av budskapet. 

Informationsinsatser som: 

-visning och provkörning av olika biogasfordon (märken och modeller) en gång 

per månad och om möjlig på samma plats som tidigare 

- samarbete med lokala bilhandlare 

- kontinuerlig uppdatering av hemsidan kring miljöfordon så att möjligheten för 

enskilda och företag att hitta nya märken och modeller underlättas. 

- ta fram en folder med frågor och svar kring biogas/etanol 

- biogasens dag, där allmänheten får ta del av biogasframställning, provköra och 

tanka fordon samt ställa frågor kring biogas och gå poängpromenad med 

klimatrelaterade vinster (helglån av biogasbil etc) 

- temadagar i skolorna kring klimatfrågan i stort. 

- info.foder om klimatproblemetiken till alla som köper/leasar biogas- 

/etanolfordon

Malmö får 85,6 miljoner för att minska sin 



2007-05-24 

Malmö får 85,6 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra 

investeringar som minskar stadens klimatpåverkan. Den sammanlagda 


minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka 84 330 ton per år, vilket 

motsvarar utsläppen från cirka 29 000 bilar. Den 1 november 2007 är sista 


– Malmös klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det 




Klimatinvesteringarna i Malmö omfattar bland annat satsningar på biogas och 

vätgas samt förbättrade förutsättningar för buss och cykel. Bidraget på totalt 85,6 



• Biogas - Storskalig produktion i Malmö hamn: 45 074 400 kronor 

(225 370 000 kronor) 

• Biogas - Mottagningsstation för matavfall: 7 080 000 kronor (35 401 000 

kronor) 

• Biogas - Uppgraderingsanläggning Sjölunda: 3 600 000 kronor 

(12 000 000 kronor) 

• Hythane - Storskaligt försök med bussar: 5 400 000 kronor (18 000 000 

kronor) 

• Vätgas - demonstration av stadsbuss: 1 140 000 kronor (3 800 000 

kronor) 

• Solarcity Malmö: 1 994 500 kronor (3 989 000 kronor) 

• Trafik - FramFörBuss Malmö: 3 220 000 kronor (6 440 000 kronor) 

• Trafik - FärdSmart Centrum: 9 905 000 kronor (19 810 000 kronor) 

• Klimatanpassad mat i Malmö: 6 150 000 kronor (12 300 000 kronor) 

• Vätgas - demonstration i Malmö: 100 000 kronor (200 000 kronor) 

• Klimatkontor Malmö: 1 506 000 kronor (3 012 000 kronor) 


Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka 

84 330 ton per år och energianvändningen beräknas minska med 11 640 MWh

per år. 




























Nina Jönsson, Malmö stad, 040-34 35 96, 

nina.m.jonsson@malmo.se 




Ytterligare information om projekten i Malmö 


Biogas - Storskalig produktion i Malmö hamn 

Gasproduktionen i Sverige skulle kunna ökas väsentligt genom att utnyttja den 

stora biogaspotential som finns i odlade grödor. I Skåne finns god tillgång på

jordbruksmark samt utrustning och logistikkedjor inom lantbruket för odling och 

leveranser av spannmål. Åtgärden syftar till att uppföra en betydligt större 

produktionsanläggning för biogas än de i dag existernade. Nytt är också att 

enbart spannmål används som råvara för biogasproduktion. Anläggningen 

kommer årligen att producera Projektet 300 GWh biogas. Beräknad 

råvarumängd som ska tillföras biogasanläggningen är 100 000 ton spannmål per 

år. Transporter av råvara och biogödsel kommer att ske med bil och/eller med 

båt. Inkommande spannmål lagras i spannmålssilos. Anläggningen kommer att 

ha ett mycket stort värde för utvecklingen av storskalig biogasproduktion. Den 

kommer att möjliggör också en större övergång till biogas som fordonbränsle i 

regionen. 

Biogas - Mottagningsstation för matavfall 

För att kunna omhänderta de ökande mängderna insamlat matavfall planerar 

Sysav att uppföra en mottagnings- och förbehandlingsanläggning inklusive 

hygienisering på Sjölunda i Malmö för 10 000 ton matavfall för efterföljande 

biologisk behandling. Lokaliseringen innebär att befintlig infrastruktur såsom 

(våganläggning, avfallskraftvärmeverk, rötkammare, tankstation mm) kan 

utnyttjas. Projektet skapar möjlighet för produktion av 9 GWh biogas per år. 

Anläggningen kommer också att producera 10 000 biogödsel per år. 

Anläggningen kommer därmed att bli en viktig länk i arbetet med att knyta i hop 

stad och land. 

Biogas - Uppgraderingsanläggning Sjölunda 

Efterfrågan på gas till bussar i Malmö kommer att öka när även regionbussarna 

går över till gasdrift. Den ökande efterfrågan på fordonsgas, både för bussar och 

för publika tankstationer, samt strävan att öka andelen biogas i fordonsgasen 

medför ett behov av ökad produktion av uppgraderad biogas. 

Biogasproduktionen på Sjölunda reningsverk används idag i gasmotorer för 

produktion av el och värme samt i gaspannor. Eftersom gasmotorerna relativt 

snart kommer att behöva bytas ut har andra alternativa avsättningsmöjligheter 

med bättre lönsamhet utretts. I Malmö finns det god tillgång på fjärrvärme och 

speciellt sommartid finns det ett överskott på fjärrvärme. En del av biogasen 

kommer därför att uppgraderas till fordonsbränsle. Uppvärmningen av 

rötkamrarna på Sjölunda kan ske med befintliga gaspannor samt med fjärrvärme 

efterhand som avsättningen till fordonsbränsle ökar. 

Hythane - Storskaligt försök med bussar 

E.ON Gas har under några år genomfört försök med två stadsbussar som körts 

på en gasblandning med 8 respektive 25 % vätgasinblandning i naturgasen. 

Under provperioden körde fordonen sammanlagt 160 000 km. Eftersom testerna 

visade på goda resultat avser E.ON Gas att utöka försöken till 50 stadsbussar 

som ska tankas på en nybyggd depå för snabbtankning. Vätgasinblandningen 

kommer att vara 8 %. I samband med att detta projekt genomförs kommer 

fordonsgasen som ska användas för inblandning av vätgas att övergå från att 

vara 100 % naturgas till att vara 50 % biogas och 50 % naturgas. 

Vätgas - demonstration av stadsbuss 

På några års sikt kan det bli intresseant att gå över till ren vätgas som drivmedel 

och E.ON har därför för avsikt att i samarbete med Skånetrafiken demonstrera 

en vätgasdriven stadsbuss. En förbränningsmotordriven buss kommer att 

demonstreras i Malmö. Förbränningsmotortekniken finns redan nu utvecklad för 

gasformiga bränslen som biogas och naturgas och genom att bygga vidare på

denna teknik kommer även på sikt vätgas att kunna introduceras. Erfarenheterna 

från projektet kommer även att medför att en fortsatt introduktion av 

förbränningsmotordrivna vätgasfordon underlättas i och med att projektet 

kommer att kräva att grunden till ett regelverk för svenska vätgasfordon 

utformas. Vätgas för drift av fordonet ska produceras i en elektrolysör. El från 

vindkraftverk kommer att köpas in för drift av elektrolysören. 

Vätgas - demonstration i Malmö 

Teknikhistorien har visat att lokala initiativ ofta är mycket viktiga i ett 

introduktionsskede. Det är mycket som tyder på att Malmö och dess omgivning 

skulle kunna vara föregångare inom vätgas. Det finns flera orsaker till att Malmö 

är en lämplig arena för demonstration av vätgas som energibärare, däribland: 

- Sveriges enda tankstation för vätgas finns i Malmö 

- Det finns stor kompetens inom bränslecellsområdet regionalt 

- Det pågår stora satsningar för produktion av biogas och det sker en utbyggnad 

av infrastrukturen för fordonsgas. Malmö stad vill därför genomföra ett 

demonstrationsprojekt för vätgas. Projektets syfte är att i Malmö öka kunskapen 

och medvetenheten om vätgasens potentiella roll som energibärare i arbetet med 

att begränsa klimatpåverkan. Det sker genom att ta fram en utställning och 

genomföra kompletterande informationsinsatser och demonstrationer och genom 

att etablera en bilpool för vätgasdrivna fordon. 

Solarcity Malmö 

Solarcity Malmö är ett projekt där olika aktörer ges möjlighet att få stöd i sitt 

arbete med solenergiprojekt, knyta kontakter, få information och utbildning om 

solenergi, delta i temadagar, konferenser, utställningar och andra arrangemang 

för kunskapsspridning om solenergi. Detta samarbete handlar också om 

utveckling och stimulans av solenergiprojekt i Malmö, där man redan idag har 

störst installerad yta med solpaneler i Sverige. Målet är att uppnå en fyrdubbling 

av den installerade ytan solpaneler i Malmö under projektperioden. På längre 

sikt ska även aktörer i hela Skåne stimuleras till att installera mer solenergi. 

Trafik - FramFörBuss Malmö 

Busstrafikens framkomlighet i Malmö har försämrats för varje år. Det största 

skälet till att inte välja att åka buss är att det tar för lång tid, enligt både 

Skånetrafikens marknadsundersökningar och Malmö Stads 

resvaneundersökning. Restiden med buss är vanligtvis den dubbla jämfört med 

bil. Gatukontoret avser därför att på ett strukturerat sätt analysera var de största 

hindren för bussarna finns och genomföra åtgärder som undanröjer hindren. En 

rad åtgärder kommer att genomföras i gaturummet för att åka framkomligheten 

för bussarna. 

Trafik - FärdSmart Centrum 

FärdSmart Centrum är en åtgärd som syftar till att stimulera till ökad andel 

cykling i Malmö – och på sikt integrera Hela resan i resenärens uppfattning av 

transportsystemet, och i valet av transportsätt. Att integrera Hela resan är 

framgångskonceptet för framtiden, och i denna projektansökan fokuseras 

integrering av kollektivtrafik och cykling. Pendel- resenärer ska vid Malmö C 

kunna skifta till annat kollektivt resande och till cykling, för vidare transporter 

från Malmö C. Projektet vill etablera ett FärdSmart-center vid Malmö C som 

knyter an till kommande citytunnelstation. FärdSmart-centret är tänkt att 

innehålla; Innovativ och säker Cykelparkering, cykeluthyrning, cykelservice, 

effektförvaring, res- och serviceinformation för Malmö stads cykel, gång och

kollektivtrafik, servering, dusch och omklädningsutrymmen, kameraövervakning 

för trygghet och säkerhet. 

Klimatanpassad mat i Malmö 

Malmö stad har som avsikt att på sikt bygga upp ett SMART Mat Centrum som 

utvecklings och kunskaps bas för att driva på arbetet med klimatanpassning av 

produktion och konsumtion av livsmedel framförallt för kommunens egna 

verksamheter men även för Malmö i stort. Satsningen fokuserar bland annat på 

att: 

• Producera utbildningspaket för offentlig sektor, förskolepersonal, lärare, 

elever, föräldrar, livsmedelsproducenter, restaurangbranschen och allmänheten 

• Utbilda och träna upp kökspersonal framförallt inom Malmö kommuns egna 

verksamheter i hur man kan laga bättre, sundare, godare och mer klimatanpassad 

mat utan att det kostar mer. 

• Informera, inspirera, utbilda och träna lärare och annan skolpersonal, 

livsmedelsproducenter och leverantörer, samt även föräldrar och allmänheten i 

sambanden mellan ekologisk mat, klimat, miljö, etisk djurproduktion och hälsa. 

• Öka intresset för matens betydelse för hälsa och miljö 

Klimatkontor Malmö 

Malmö stad har framgångsrikt arbetat med klimatkommunikation i flera år. 

Genom olika mediakanaler såsom reklamtavlor på stan, tidningsannonser och 

events har klimatfrågorna varit närvarande i Malmös stadsmiljö. Skolelever har 

mött klimatfrågorna genom klimatexperimentverkstaden Klimat-x och projektet 

ElAgent där femteklassare genom teater och pedagogisk utbildning fått lära sig 

att hushålla med energi. Dagens miljökommunikationsforskning visar dock att 

allra störst effekt får informativa styrmedel då de sker i kombination med 

administrativa eller ekonomiska styrmedel. Det vill säga kan vi kombinera 

fysiska investeringsåtgärder med informations- och kommunikationsinsatser kan 

vi nå verklig förändring. Malmö stad tänker därför inrätta ett Klimatkontor som 

får i uppgift att knutet till Malmös klimatinsatser inom ordinarie verksamhet och 

inom Malmös KLIMP-program ska utforma och utföra 

klimatkommunikationsinsatser.


2007-05-24 

Olofström får 696 700 kronor för att minska sin 


Olofström får 696 700 kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra 






– Olofströms klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Olofström omfattar bidrag till miljögodkända vedpannor 

KLIMP-utställningar. Bidraget på totalt 696 700 kronor fördelas på följande 

projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: 

• Bidrag till miljögodkänd panna med acktank: 480 000 kronor (3 200 000 

kronor) 

• KLIMP-utställningar: 105 000 kronor (210 000 kronor) 



ton per år och energianvändningen beräknas minska med 480 MWh per år. 






Den 11 juni anordnar länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och 

Jönköping en regional träff i Alvesta där Naturvårdsverket deltar för att bland 



bidrag till klimatinvesteringsprogram. 


ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom
















Sonja Lundh, Olofströms kommun, 0454 930 60, 

sonja.m.lundh@olofstrom.se 




Ytterligare information om projekten i Olofström 


Åtgärd 6 - Bidrag till miljögodkänd panna med acktank 

Många skogsnära små och medelstora kommuner har liksom Olofströms 

kommun under lång tid haft problem med vedeldare i tätbebyggda områden. 

Kontinuerlig vedeldning förekommer fortfarande i stor utsträckning i gamla 

trippelpannor som egentligen är avsedda för oljeeldning och där ved- eller 

elalternativet endast ska användas i undantagsfall. Dessutom sker eldningen ofta 

utan ackumulatortank med stora miljöproblem som följd. För att förhindra 

metanutsläpp från vedeldning bör all uppvärmning medelst ved ske i 

miljögodkänd vedpanna kopplad till rätt dimensionerad ackumulatortank. 

Olofströms kommun vill genom ett bidrag påskynda utvecklingen av pannbyte 

så att metanutsläpp förhindras. 

Åtgärd 8 - KLIMP-utställningar 

I samband med genomförandet av klimatinvesteringsprogrammet kommer 

kommunens årliga energiutställningar att utökas med en särskild KLIMPutställning 

kring biobränsleeldad uppvärmning, solenergi, energieffektivitet och 

miljöanpassad vedeldning. KLIMP-utställningarna kommer att omfatta 

skärmutställningar, informationsfoldrar och aktiviteter kopplade till 

klimatinvesteringsprogrammet. Målet är att öka kunskapen och intresset bland

kommunens invånare för att vidta åtgärder inom uppvärmnings-/energiområdet 

som bidrar till minskad klimatpåverkan.


2007-05-24 

Stockholms stad får 37,2 miljoner för att minska 

sin klimatpåverkan 

Stockholms stad får 37,2 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 




14 100 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 4 800 bilar. Den 1 

november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. 

– Stockholms klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Stockholm omfattar bland annat satsningar på intelligent 

fordonsstöd, biogas, fjärrvärme och energieffektivisering. Bidraget på totalt 37,2 



• Intelligent fordonsstöd för miljöanpassat och säkert körsätt: 1 500 000 


• Produktion av biogas från jordbruksgrödor: 19 350 000 kronor 

(129 000 000 kronor) 

• Fjärrvärmeanslutning av Stora Essingen: 3 648 000 kronor (57 000 000 

kronor) 

• Klimatriktiga skolkök i Farsta ”KLIFA”: 3 000 000 kronor ( 8 530 000 

kronor) 

• Installation av värmeåtervinning i ventilationen i Hjulsta: 4 545 000 


• Klimatneutrala stockholmare: 4 800 000 kronor (9 600 000 kronor) 







Den 29 maj anordnar länsstyrelserna i Västmanland, Södermanland, Stockholm

och Uppsala en regional träff i Västerås där Naturvårdsverket deltar för att bland 





















Carina Tensmyr Hildinger, Stockholms stad, 08-508 296 53, 

carina.tensmyr.hildinger@stadshuset.stockholm.se 




Ytterligare information om projekten i Stockholm 


Intelligent fordonsstöd för miljöanpassat och säkert körsätt 

Projektet syftar till att ta fram nya stödfunktioner för miljöanpassad körning 

integrerat med stöd för säker körning (ISA). Funktionen testas och införs inom 

Stockholms stad, men de stora miljöeffekterna uppnås genom att verka för 

spridning av denna nya metod. Stöd för sparsam körning ges: 

- före körning, genom utbildning och information 

- vid körning, via fordonsdator (integrerat i ISA) 

- efter körning, genom uppföljning av nyckeltal kring körstil och 

bränsleförbrukning. 

För att integrera sparsam körning i upphandlingsprocesser av transporter sker 

samverkan med informationsåtgärd kring transportupphandling. Den maximala 

miljöeffekten för detta koncept är summan av bränslebesparingar från 

utbildning, färddatorstöd, uppföljning av körsätt samt mindre fortkörning.

Bränslebesparingarna förväntas blir större och mer varaktiga än vid enbart 

utbildning i Ecodriving. Kalkylerna baseras på 10% bestående bränslebesparing. 

Produktion av biogas från jordbruksgrödor 

Biogas används i ökande utsträckning som fordonsgas i Stockholm. Ett 

ytterligare starkt växande behov har konstaterats. För närvarande utnyttjas rötgas 

från avloppsverken. Även efter utbyggnad av biogasproduktionen vid dessa 

kommer efterfrågan att överskrida tillgången på biogas. Samtidigt läggs 

åkermark i träda därför att efterfrågan av gröda för livsmedelsproduktion är låg. 

Jordbrukssektorn har en stor potential för produktion av drivmedel. Utgående 

från dessa förutsättningar söker AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 

medel för att anlägga en ny biogasanläggning för produktion av 50 GWh biogas 

per år med i huvudsak jordbruksgrödor som råvara. Det motsvar 5,5 miljoner 

liter bensin. Biogasen ska i huvudsak användas som fordonsbränsle, men även 

andra användningsområden kan bli aktuella. 

Fjärrvärmeanslutning av Stora Essingen 

Stora Essingen är ett av de största områdena i Stockholm som ännu inte är 

anslutet till befintligt fjärrvärmenät. Många fastigheter, liksom Fortum Värmes 

närvärme-anläggningar i området värms idag med olja, gas och el. 

Marknadspotentialen i området är 42 GWh och Fortums lokala produktion 

uppgår till 3 GWh. Det här projektet baseras på 65 % anslutningsgrad, vilket 

innebär att ungefär 27 GWh ansluts. Syftet med det här projektet är att ansluta 

Stora Essingen till fjärrvärmenätet och på det sättet minska användningen av 

fossila bränslen. En förutsättning för fjärrvärmeanslutning är dock att flertalet 

fastighetsägare vill ansluta sig. Fortum Värme kommer att gå ut med en 

förfrågan till fastighetsägare i området för att efterhöra deras intresse avseende 

anslutning till fjärrvärme. 

Klimatriktiga skolkök i Farsta "KLIFA" 

Syfte: 

-att byta ut ålderdomlig och energikrävande maskinell utrustning i skolköken 

mot moderna energibesparande alternativ 

-att minska bränsleförbrukning och utsläpp av bilavgaser genom att samordna 

alla transporter från och till skolorna av matvaror för att erhålla större inköps- 

och transportvolymer från färre leverantörer samt övergå till nattleveranser i så 

stor utsträckning som möjligt 

-att öka personalens och elevernas kunskap och medvetenhet om 

klimatförändringarna, växthuseffekten och betydelsen av de åtgärder vi vill 

genomföra i projektet 

Mål: 

-att minska energiförbrukningen i Farstas skolkök med 50 % 

-att minska förbrukningen av drivmedel för transporter av matvaror till och från 

skolköken i Farsta med två tredjedelar 

-att all berörd personal och elever i Farsta skolor ska känna till och förstå syftet 

med projektet och därmed få en ökad kunskap om växthuseffekten och 

klimatförändringarna 

Installation av värmeåtervinning i ventilationen i Hjulsta 

Besparing av fjärrvärmeförbrukning. Åtgärderna avser 33 st fläktrum i Hjulsta. 

Den i vårt tycke bästa typen av värmeåtervinningen för ventilation är 

korsströmsvärmeväxlare. Driftsäker, inga mekaniska delar, ingen risk för

överföring av lukter till tilluften. Den kan återvinna upp till 65 % av energin i 

frånluften. 

- Befintliga frånluftsfläktar demonteras. 

- Befintliga tilluftsaggregat demonteras. 

- Nytt tillufts- och frånluftsaggregat med korsströmsvärmeväxlare installeras i 

fläktrum i vindsutrymme. 

Aggregatet innehåller på tilluften: intagsspjäll, filter, korsströmsväxlare med bypas, 

fläkt och eftervärmningsbatteri, på frånluften: filter, korsströmsväxlare med 

by-pas och fläkt. 

Klimatneutrala stockholmare 

Syftet med informationsinsatsen är en ökad kännedom och kunskap om de 

Klimp-åtgärder Stockholm stad genomför, samtidigt som allmänheten motiveras 

och uppmanas att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. 

Informationsinsatsen genomförs första gången under våren 2007 som en riktad 

kommunikationskampanj. Kampanjen kommer därefter att upprepas en gång/år 

för bästa tydlighet. Upprepningen av kampanjen bedöms vara nödvändig för att 

skapa den konsekvens och kontinuitet som behövs för att inte bara nå ut – utan 

också fram. Upplägget kommer att baseras på strategisk 

kommunikationsplanering (analys- planering - genomförande- utvärdering). 

Effekter ska i första hand nås avseende medborgarnas kännedom om stadens 

insatser, kunskap och eget beteende. Detta är av stor vikt för stadens långsiktiga 

mål om en fossilbränslefri stad år 2050. Informationsinsatsen kopplas till alla 

åtgärder ingående i Stockholms Klimpansökan 2007.


2007-05-24 

Regionförbundet Södra Småland får 16,9 miljoner 

för att minska sin klimatpåverkan 

Regionförbundet Södra Småland får 16,9 miljoner kronor i bidrag från 

Naturvårdsverket för att genomföra investeringar som minskar regionens 

klimatpåverkan. Den sammanlagda investeringen för åtgärderna uppgår till 62,3 

miljoner kronor. Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av 

växthusgaser med cirka 9 840 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 

3 400 bilar. Den 1 november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. 

– Regionförbundet Södra Smålands klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt 

bidrag till klimatarbetet. Det lokala engagemanget är avgörande för att vi 

ska kunna motverka klimatförändringen, säger Gunnel Horm, chef för 

Naturvårdsverkets enhet för investeringsprogram. 

Regionförbundet Södra Smålands klimatinvesteringar omfattar bland annat 

satsningar på energisnål gatubelysning, närvärme, biogasproduktion och 

elektrifiering av industrispår. Bidraget på totalt 16,9 miljoner kronor fördelas på 

följande projekt, där den totala miljöinvesteringen anges inom parentes: 

• PC-konferens – utbildning, coaching: 409 000 kronor (918 000 kronor) 

• Kommunal reserevision i Kronoberg: 360 000 kronor (2 410 000 kronor) 

• Energisnål gatubelysning i Alvesta: 477 000 kronor (3 180 000 kronor) 

• Energisnål gatubelysning i Tingsryd: 375 000 kronor (2 500 000 kronor) 

• Energisnål gatubelysning i Uppvidinge: 555 000 kronor (3 700 000 

kronor) 

• Energisnål gatubelysning i Växjö: 1 550 000 kronor (5 550 000 kronor) 

• Energisnål gatubelysning i Älmhult: 613 500 kronor (4 090 000 kronor) 

• Närvärme i Lenhovda: 2 670 000 kronor (8 900 000 kronor) 

• Uppgraderingsanläggning av biogas i Ljungby: 3 500 000 kronor 

(7 000 000 kronor) 

• Utökad biogasproduktion i Ljungby: 800 000 kronor (4 000 000 kronor) 

• Bidrag till tankställen med förnybara drivmedel: 3 380 000 kronor 

(13 000 000 kronor) 

• Elektrifiering av industrispår i Älmhult: 1 893 000 kronor (6 310 000 

kronor) 


Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka

9 840 ton per år och energianvändningen beräknas minska med 38 200 MWh per 

år. 

I Kronobergs län får dessutom Växjö 1,5 miljoner kronor i bidrag för projektet 

”Ökat energimedvetande”. Projektet i Växjö är en så kallad Guldklimp, en 

särskilt effektiv åtgärd i ett klimatinvesteringsprogram (Klimp) som i övrigt inte 

beviljas bidrag. Åtgärden innebär att utrustning för detaljerad avläsning av 

elförbrukningen installeras i cirka 5000 lägenheter samt aktiv energirådgivning 

till hyresgästerna. 




























Gunnbritt Öhlén, Regionförbundet Södra Småland, 0470-77 85 00, 

gunbritt.ohlen@sskl.se 

Henrik Johansson, Växjö kommun, 0470-413 30, 

henrik.johansson@kommun.vaxjo.se 

Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att



Ytterligare information om Regionförbundet 

Södra Smålands projekt som får bidrag, direkt 

hämtat från ansökan 

PC-konferens – utbildning, coaching 

AV-media, en del av SSKL, vill genomföra en åtgärd som syftar till att 

informera, utbilda och praktiskt genomföra virtuella möten. Möten som spara 

tid, pengar och miljö och det går utmärkt att komplettera och ersätta fysiska 

möten med hjälp av datorstödda träffar i så kallade virtuella mötesrum. I 

åtgärden kommer man huvudsakligen att använda Marratech, ett svenskt 

distansverktyg som medger möten med bild, ljud och gemensam dokumentation. 

Microsofts Messenger och Skype är andra enklare varianter som kan användas. 

Målgruppen är i första hand de ca 30 medarbetare inom SSKL som i sin tur i 

sina PC-konferenser kommer att påverka åtminstone ca 200 personer inom det 

offentliga och privata näringslivet i Kronobergs län. Åtgärden kommer att få god 

spridning i länet och kommer att leds av AV-media som har lång erfarenhet av 

IT-pedagogik. Åtgärden är en info-åtgärd, men har tydlig och mätbar 

miljönytta. Därför är den lagd under "vanliga" åtgärder. 

Kommunal reserevision i Kronoberg 

Länets 8 kommuner har sammanlagt ca 500 bilar. En grov uppskattning tyder på 

att kommunernas personbilar sammanlagt bidrar med 2 000 ton koldioxid per år. 

Kommunernas bilar används till många ändamål, men majoriteten av bilarna 

används inom hemtjänsten eller av socialförvaltningen, uppskattningsvis ca 60% 

av bilarna. Genom denna åtgärd vill SSKL genomföra en så kallad kommunal 

reserevision KRR av hemtjänstens resor i länets kommuner. Åtgärden KRR som 

ska ske i ca 30 hemtjänstlag. Åtgärden har inspirerats av Vägverket Region 

Västs projekt i 2 kommuner. Även om inte Vägverkets projekt inte ännu är helt 

avslutat, anser SSKL att potentialen i åtgärden är stor och vill genomföra ett 

liknade projekt tillsammans med kommunerna i Kronobergs län. Åtgärden är en 

info och utbildningsåtgärd men kommer att leda till betydande miljövinster. 

Åtgärden är en info-åtgärd, men har tydlig och mätbar miljönytta. Därför är den 

lagd under "vanliga" åtgärder. 

Energisnål gatubelysning i Alvesta 

Alvesta kommun har för avsikt att byta ut gatubelysningsarmaturen för att uppnå 

en effektivare och säkrare gatumiljö. Energin står för den största delen av 

belysningens miljöbelastning och kostnader. Genom att byta ut befintlig 

gatubelysning med kvicksilverlampor (Hg) till nya energieffektivare armaturer 

för högtrycksnatrium (NaH) kan elenergianvändningen minskas med över 602 

MWh/år. Totalt finns 5 844 armaturer i Alvesta kommun varav 2 302 stycken är 

kvicksilverlampor (125 W Hg). 2000 av de befintliga armaturerna ersätts med 1 

500 stycken 50 W NaH och 500 stycken 70 W NaH. 

Energisnål gatubelysning i Tingsryd 

Tingsryds kommun vill genom åtgärden byta ut 1 250 gamla 

kvicksilverarmaturer till högtrycksnatrium. Antalet gatubelysningsarmaturer i 

Tingsryds kommun är 3 176 st. varav 1 250 består av kvicksilverarmatur. Dessa

kvicksilverarmaturer är mer energikrävande och har ett sämre ljusutbyte än 

natriumlampor. Nuvarande utbytestakt med cirka 50 armaturer/år innebär att det 

kommer att dröja 25 år innan samtliga armaturer är utbytta. Denna utbytestakt 

känns inte tillfredsställande då den årliga besparingen blir ytterst marginell. Men 

det finns ingen ekonomisk möjlighet att öka takten. Genom ett 

investeringsbidrag skulle motiveringen till ett snabbt utbyte av armaturer öka. 

Byte av armaturer kommer att innebära att energiförbrukningen för 

gatubelysningen att minska med ca 42 %. Åtgärden ingår i Tingsryds kommuns 

Miljöprogram. 

Energisnål gatubelysning i Uppvidinge 

Uppvidinge kommun har för avsikt att byta ut gatubelysningsarmaturen för att 

uppnå en effektivare och säkrare gatumiljö. Energin står för den största delen av 

belysningens miljöbelastning och kostnader. Genom att byta ut befintlig 

gatubelysning med kvicksilverlampor (Hg) till nya energieffektivare armaturer 

för högtrycksnatrium (NaH) kan elenergianvändningen minskas med över 813 

MWh/år. 2 848 av de befintliga armaturerna ersätts med högtrycksnatrium 

(NaH) med varierande effekt. 

Energisnål gatubelysning i Växjö 

I Växjö kommun finns ca 21 900 st gatubelysningsarmaturer som till ca 17% 

utgörs av kvicksilverarmaturer. Växjö kommuns Tekniska förvaltning vill med 

åtgärden byta ut återstående kvicksilverarmaturer mot mer energisnåla och 

miljövänligare natriumlampor. Energiförbrukningen avseende utbytta armaturer 

kommer i och med utbytet att minska med knappt 50%. Gatubelysningen svarar 

för ca 14% av kommunens totala energiförbrukning och Tekniska förvaltningens 

mål är därför att i linje med kommunens miljöprogram minska 

energiförbrukningen utan att ge avkall på graden av trafik- och personsäkerhet. 

Utbytet av resterande 3 700 st armaturer kräver stora investeringar och för att 

kunna genomföra utbytet under en tidsperiod av två år söker Tekniska 

förvaltningen ett bidrag motsvarande 28% av kostnaderna. 

Energisnål gatubelysning i Älmhult 

Älmhults kommun vill genomföra en åtgärd där 2 000 gamla installationer av 

gatubelysning inkl. armatur byts ut. Att under år 2007-2008 genomföra ett utbyte 

av 2 000 gamla installationer av gatubelysning med tillhörande armatur till 

högtrycksnatriumlampor i snabbare takt, för en aktivare energibesparing och 

minskade CO2 utsläpp, inom kommunen. Med den takten som utbyte har skett 

de senaste två åren, så går det för långsamt fram för att få en tydlig besparande 

effekt på energiuttaget. En större energibesparing är viktig. Det visar på, att man 

snabbare kan spara in även i andra projekt som planeras i framtiden, vad det 

gäller elenergi. 

Närvärme i Lenhovda 

Uppvidinge kommun och Lenhovda energi kompletterar den nuvarande 

fjärrvärmeanläggning vilket är en biobränslepanna på 3,5 MW med ytterligare 

en biobränslepanna. Genom en ny biobränslepanna kan en fortsatt utbyggnad av 

fjärrvärmen i Lenhovda kunna företas. Genom utbyggnaden kan fjärrvärme 

erbjudas till villor och industrier som idag har icke förnyelsebar uppvärmning. 

Åtgärden har stöd i kommunens energiplan. Det finns en överenskommelse 

mellan Uppvidinge kommun och Lenhovda Energi AB där Lenhovda Energi har 

åtagit sig att leverera fjärrvärme till Lenhovda samhälle. Efterfrågan har ökat 

och gör nu att ytterligare en biobränslepanna behövs.

Uppgraderingsanläggning av biogas i Ljungby 

Ljungby kommun vill genom åtgärden ”Uppgradera Biogas” frigöra biogas till 

fordonsdrivmedel och utöka underlaget för elproduktion från kraftvärmeverket i 

staden I åtgärden ska det ske investering av fjärrvärmeväxlare samt 

matarledning, uppgraderingsanläggning för rågas från rötkammaren samt 

mellangaslager. I huvudsak beprövad teknik men eventuellt ny teknik för 

uppgraderingsanläggning. Denna åtgärd är en förutsättning för att Ljungby 

kommun skall kunna genomföra sin åtgärd Tankstation för biogas. Miljönyttan 

för de båda åtgärderna räknas endast på denna åtgärd, ”Uppgradering av biogas” 

i Ljungby. 

Utökad biogasproduktion i Ljungby 

För att öka tillgången på lokalproducerad biogas vill Ljungby kommun 

genomföra åtgärder för att på ett rationellt sätt kunna ta hand om restprodukter 

från lantbruket i kommunen. I åtgärden skall det genomföras investeringar i 

rötgaskammare, mottagningsficka för substrat och utlastningsficka för rötrest, 

anslutningsledning och styr- och reglerutrustning för anslutning till 

uppgraderingsanläggning. Denna åtgärd förutsätter att uppgraderings 

anläggningen byggs. 

Bidrag till tankställen med förnybara drivmedel 

Introduktion av miljöfordon och uppbyggnad av infrastruktur för förnybara 

fordonsdrivmedel (tankställen) måste gå hand i hand. Miljöpåverkande utsläpp 

inom transportsektorn måste reduceras i allmänhet och utsläppen av fossil 

koldioxid i synnerhet. För att få fart på en fungerande marknad för miljöfordon i 

hela Kronoberg behövs en utbyggd infrastruktur med förnybara drivmedel även i 

länets mindre kommuner och orter. Åtgärden avser ett bidrag till mindre 

tankstationer (säljer under 1000 m3, vilka ej omfattas av pumplagen) för 

installation av i första hand etanol (E85). Denna åtgärd är en del i åtgärdspaketet 

”Introduktion av mer koldioxideffektiva fordon och drivmedel i Kronobergs län” 

som tar ett helhetsgrepp om miljöfordon, infrastruktur för förnybara drivmedel 

samt en mer miljöanpassad fordonsanvändning. 

Elektrifiering av industrispår i Älmhult 

Älmhults Kommun vill genom åtgärden elektrifiera ca 2 km befintligt 

industrispår Banverkets rangerbangård – Älmhults Kombiterminals terminal. 

Detta för att effektivisera godshanteringen och minska antalet transporter med 

lastbil. Kombiterminalen är intensivt trafikerad, bl.a. för att terminalen är en 

knutpunkt i IKEA:s logistik. Det förekommer även timmertransporter samt 

lokbyte för transporter till Volvo Olofström. Elektrifieringen medför en 

kapacitetsökning, och att gods kan föras över från lastbil till järnväg. En enhet 

(vagn) motsvarar en lastbil med släp och i dagsläget hanteras ca 40 000 enheter 

(vagnar) per år på industrispåret. Genom elektrifieringen beräknas en ökning 

med 4 000 hanterade enheter år 2007, och därefter en årlig ökning med 1 000 

enheter, kunna ske. Projektet omfattar en ny kontaktledningsanläggning jordning 

av nya kontaktledningsstolpar, skyddsstängsel, skärmtak och räcken samt 

uppförande av nödvändig belysning.


2007-05-24 

Tranemo får 4,4 miljoner för att minska sin 


Tranemo får 4,4 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra 






– Tranemos klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Tranemo innebär utnyttjande av industriell spillvärme i 

fjärrvärmenät. Bidraget på totalt 4,4 miljoner kronor fördelas på följande projekt, 


• Spillvärme från REXAM: 3 832 000 kronor (25 552 000 kronor) 

• Folkbildning och information: 414 000 kronor (828 000 kronor) 




år. 












ledamöter utsedda av regeringen, fattar beslut om bidragen. Förutom
















Sylvia Löfberg, Tranemo kommun, 0325-57 61 27, 

sylvia.lofberg@tranemo.se 




Ytterligare information om projekten i Tranemo 


Spillvärme från REXAM 

Limmared är kommunens näst största tätort och här ligger REXAM AB, 

Sveriges äldsta glasbruk som fortfarande är i drift. Kommunens målsättning är 

att utnyttja spillvärmen från Rexam genom att bygga ett fjärrvärmenät i 

Limmared för att ersätta olja och el för uppvärmning. För att öka 

nyttjandegraden av denna spillvärme är tanken att koppla samman Limmared 

med Tranemos befintliga fjärrvärmenät, en sträcka på cirka fyra kilometer. Det 

blir då möjligt att använda spillvärmen även i Tranemo under sommarhalvåret, 

samtidigt som värme kan tas från Tranemos biobränsleanläggningar vintertid till 

Limmared då spillvärmen inte räcker till. Åtgärden leder till en minskad 

oljeanvändning och därmed en koldioxidreduktion enligt: 

Olja: 710m3/år 

Koldioxid: 1 917 ton/år 

Jämfört med nollalternativet kommer även biobränsleanvändningen att 

reduceras. Detta leder till positiva miljöeffekter i form av reducerade utsläpp av 

svavel, kväveoxider och stoft. 

Folkbildning och information

Folkbildnings- och informationsinsatserna är kopplade till åtgärderna i 

programmet. De åtgärder som avses är utbyggnad av fjärrvärme i Limmared 

samt en biogasanläggning i Månstad. Projektet beräknas pågå under hela 

perioden det vill säga 2007-2011. Syftet med folkbildningsprojektet är att öka 

kunskapen om fjärrvärme, spillvärme och biogas hos de människor som bor eller 

arbetar i Tranemo kommun. Folkbildningen ska genomsyras av aktiva dialoger 

med stor respekt för olika särintressen och människors kunskap och värderingar.


2007-05-24 

Trelleborg får 37,1 miljoner för att minska sin 


Trelleborg får 37,1 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 




71 130 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 24 500 bilar. Den 1 

november 2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. 

– Trelleborgs klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Trelleborg omfattar utbyggnad av biogasanläggningen 

på Jordberga sockerbruk för biogasproduktion från spannmål samt information 

och folkbildning. Bidraget på totalt 37,1 miljoner kronor fördelas på följande 


• Biogas på Jordberga: 36 015 000 kronor (240 076 000 kronor) 

• Information och folkbildning om klimatarbetet i Trelleborgs kommun, 

2007-2011: 937 500 kronor (1 875 000 kronor) 















ansökningarna. Stödet till klimatinvesteringsprogram infördes 2003 och detta är














Anitha Ljung, Trelleborgs kommun, 0410-73 32 95, 

anitha.ljung@trelleborg.se 




Ytterligare information om projekten i Trelleborg 


Biogas på Jordberga 

Åtgärden omfattar utbyggnad av biogasanläggningen på Jordberga sockerbruk 

för biogasproduktion från spannmål. Beräknad råvarumängd som ska tillföras 

anläggningen är 110 000 ton spannmål samt renad tång från Trelleborgs 

stränder. Total rötkammarvolym kommer att uppgå till ca 45 000. Beräknad 

gasproduktion uppgår till 330 GWh per år. Biogasen kommer att uppgraderas 

och ledas i gasledning till högtrycksnätet. Biogasproduktion från spannmål i den 

skala som planeras för biogasanläggningen i Jordberga har inte uppförts tidigare. 

Nytt är också att enbart spannmål används som råvara för biogasproduktion. 

Även avseende avsättning av biogasen kommer projektet att demonstrera ny 

teknik eftersom tillförsel av biogas till högtrycksnätet hittills inte förekommer i 

Sverige. Förutom miljömålet Begränsad klimatpåverkan kommer projektet även 

att innebära positiv påverkan för miljömålet Frisk luft eftersom biogasen ersätter 

bensin och diesel. 

Information och folkbildning om klimatarbetet i Trelleborgs kommun, 

2007-2011. 

Åtgärden syftar till att med samma framgångsrika metoder som hittills i 

klimatinvesteringprogrammet bredda och fördjupa informationsinsatserna om 

klimatfrågan och om kommunens klimatarbete till olika aktörer. Målgrupper är 

främst allmänheten, beslutsfattare, kommunanställda, företag, föreningar och 

skolor. Då helt nya externa aktörer i form av privata företagare blir åtgärdsägare

i kommunens klimatinvesteringsprogram nr 2 ökas möjligheten att i samverkan 

med näringslivet båda bredda och fördjupa arbetet med att sprida information 

och kunskap om klimatarbetet och klimatfrågan.

Varberg får 2 miljoner för att minska sin 



2007-05-24 

Varberg får 2,0 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra 






– Varbergs klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Varberg omfattar bland annat satsningar på fjärrvärme, 

individuell biobränsleuppvärmning och ändrade resvanor. Bidraget på totalt 2,0 



• Fjärrvärmeanslutning - Getteröverket: 125 000 kronor (625 000 kronor) 

• Inv. stöd för effektminskning och biobränsleuppvärmning: 1 300 000 


• Smarta resval - arbetsplats: 250 000 kronor (500 000 kronor) 

• Informations- och folkbildningsinsats om programmets åtgärder: 185 000 




ton per år och energianvändningen beräknas minska med 1 270 MWh per år. 






Den 14 juni anordnar länsstyrelserna i Halland och Västra Götaland en regional 



underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till



















Anita Kryh, Varbergs kommun, 0340-882 29, 

anita.kryh@kommunen.varberg.se 




Ytterligare information om projekten i Varberg 


Fjärrvärmeanslutning - Getteröverket 

Åtgärden avser att ansluta avloppsreningsverket Getteröverket till Varbergs 

fjärrvärmenät. Vi förbrukar idag ca 2,4 GWh/år internt för uppvärmning. 

Behovet täcks av den rötgas som produceras vid Vi och när den inte räcker till 

används naturgas. Vid de tillfällen rötgas produceras i överskott, facklas den 

bort. Genom att ansluta Vi till fjärrvärmesystemet och använda fjärrvärme för 

uppvärmningen, kan användningen av naturgas helt upphöra och all producerad 

biogas kan uppgraderas och tillföras gasnätet och tankstationen. Eftersom 

fjärrvärmen baseras på spillvärme, minskar koldioxidutsläppen och kunderna 

kan erbjudas biogas som alternativ till fossil naturgas. En energiväxling av 

rötgas och fjärrvärme sker, båda förnyelsebara energislag. Fjärrvärmeanslutning 

är en förutsättning för biogasproduktion och uppgraderingsanläggning (Åtgärd 

1). Miljöeffekterna för energiväxlingen har till stor del inräknats i åtgärd 1. 

Inv. stöd för effektminskning och biobränsleuppvärmning

Åtgärden riktar sig till hushåll som har eluppvärmda hus där 

energianvändningen inte motiverar konvertering till ett vattenburet system. 

Genom att delta i en utbildning får hushållen möjlighet att söka ett mindre 

investeringsstöd som kan gå till följande åtgärd: Koppla in effektvakt och ett 

central styr- och reglersystem, sätta in ventilation med värmeåtervinning (FTX) 

och komplettering med biobränsle i form av kalkelugn eller pelletskamin. Stödet 

föreslås bli 30 % av kostnaden för material och arbete, dock högst 5 000 kr. 

Stödet ska utformas så att det inte konkurrerar med det statliga 

konverteringsstödet för direkteluppvärmda småhus. Målet är att 250 hushåll 

deltar i åtgärden. Miljöeffekten blir en minskning av elanvändningen med 750 

MWh/år. 

Smarta resval-arbetsplats 

För att åstadkomma ett mer miljövänligt resande arbetar kommunen under 2006- 

2009 med beteende- och attitydpåverkande åtgärder, Smarta resval. Åtgärder 

som genomförs är cykelkampanjer, direktbearbetning i bostadsområden, 

hälsotrampare och en ny cykelkarta. Syftet med Smarta resval-arbetsplats är att 

minska arbetsresor med bil till och från de största arbetsplatserna i Varbergs 

kommun. Genom direktbearbetning på företagen av både företagsledning och 

alla anställda ska fler fås att pröva på att resa kollektivt eller cykla och etablera 

en vana att inte använda bilen. Åtgärden innehåller också ett helt nytt 

företagskoncept där företagen kan erbjuda sina anställda köp av färdbevis via 

arbetsgivaren. Genom åtgärden läggs grunden för ett hållbart resande som 

kraftigt får ner CO2-utsläppen från arbetsresorna till och från arbetsplatsen. 

Miljöeffekten förväntas bli en minskning med 332 ton CO2. 

Informations- och folkbildningsinsats om programmets åtgärder 

Syftet med informationsinsatserna är att sprida information om programmet och 

åtgärderna samt miljöeffekterna av dem. Informationsinsatsen kommer även att 

ha inslag av folkbildning och andra typer av lärande. Med hjälp av dessa insatser 

hoppas vi kunna förbättra kunskaperna hos invånarna och företagare i 

kommunen om deras påverkan på främst klimatet, och hur de genom enkla 

metoder kan minska sin påverkan på växthuseffekten. I åtgärden ingår nya 

metoder att sprida information genom radiojinglar och reklamfilmer i 

livsmedelsaffärer i samarbete med grund- och högskolestudenter.

Vänersborg får 1 miljon för att minska sin 



2007-05-24 

Vänersborg får 1,0 miljon kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra 






– Vänersborgs klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Vänersborg omfattar satsningar på biogas och bilpool. 

Bidraget på totalt 1,0 miljon kronor fördelas på följande projekt, där den totala 


• Biogas från jordbruksprodukter: 888 000 kronor (4 440 000 kronor) 

• Årsavgift Bilpool i Väst: 18 000 kronor (96 000 kronor) 



ton per år och energianvändningen beräknas minska med 60 MWh per år. 






Den 14 juni anordnar länsstyrelserna i Halland och Västra Götaland en regional 







Naturvårdsverket har Boverket, Energimyndigheten och Vägverket granskat















Ann Olsson, Vänersborgs kommun, 0521-27 11 18, 

ann.olsson@vanersborg.se 





Vänersborg som får bidrag, direkt hämtat från 

ansökan 

Biogas från jordbruksprodukter 

Syftet är att kunna producera ytterligare rågas - biogas, för i första hand 

uppgradering till fordonsgas, från jordbruksprodukter. För detta behövs en 

kompletterande anläggning, rötkammare med tillhörande utrustning, till den 

befintliga som producerar biogas från matavfall. Den biogas som idag 

produceras från TRAABs befintliga anläggning samt från det kommunala 

reningsverket i Trollhättan bedöms inte räcka till. Hittills har endast Trollhättan 

haft mack för biogas. Under det senaste året har det tillkommit mackar i både 

Vänersborg och Uddevalla. Politikerna i de aktuella kommunerna förväntas fatta 

beslut som gynnar byte av fordonsflotta till fordon med förnyelsebara bränslen. 

Det gäller dels privatfordon men framför allt de fordon som kommunen själv 

använder samt ytterligare stadsbussar. Genom ökad produktion av biogas 

minskar användningen av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser. 

Årsavgift Bilpool i Väst 

Åtgärden avser att erbjuda gratis årsavgift i Bilpool i Väst under två år (till ett 

värde motsvarande 1200 kr) om hushållet samtidigt låter skrota en personbil som 

drivs på bensin eller diesel och som är äldre än 10 år. Medlemmen betalar själv 

bilpoolens insats (3000 kr) och kör- och timavgifter i samband med nyttjande av

ilpoolsbil. Bidrag söks för 30 stycken personer mantalsskrivna i Vänersborg 

som går med i Bilpool i Väst och fortsätter vara medlem programperioden ut. 

Åtgärden bygger på att bilpoolens bilar drivs av förnyelsebara bränslen. Med 

anledning av de omfattande infrastruktursatsningar på biogas som sker i 

västsverige avser bilpoolen att skaffa biogasbilar förutsatt att vi kan finansiera 

merkostnaden.


2007-05-24 

Värnamo får 655 900 kronor för att minska sin 


Värnamo får 655 900 kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra 



minska elanvändningen med cirka 180 MWh per år. Den 1 november 2007 är sista 


– Värnamos klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Värnamo avser ny energieffektiv belysning med ny 

styrteknik i kulvertnätet på Värnamo sjukhus samt information och folkbildning 

om klimatfrågan. Bidraget på totalt 655 900 kronor fördelas på följande projekt, 


• Belysningskluster Värnamo Sjukhus: 450 000 kronor (900 000 kronor) 

• Klimat och Energi: 95 000 kronor (190 000 kronor) 
















den fjärde omgången som bidrag delas ut. Hittills har bidrag på cirka 1,5













Nils Jansson, Värnamo kommun, 0370-37 71 58, 

nils.jansson@varnamo.se 




Ytterligare information om projekten i Värnamo 


Belysningskluster Värnamo Sjukhus 

Bidragsansökan avser ny belysning med ny styrteknik i kulvertnätet på Värnamo 

sjukhus. Kulvertbelysning utgörs främst av lysrörsarmaturer med konventionella 

magnetiska drivdon som ger hög energianvändning och svårighet att reglera (Se 

Bilaga Å5:1). Belysningen (c:a 450 armaturer) planeras bytas ut till modernare 

armaturer och förses med effektiv styrning. Landstingsfastigheter planerar under 

de närmaste åren att göra extra satsningar på energi- och miljöbesparande 

åtgärder och i samband med detta driva informationskampanjer till personal på 

sjukhuset, c:a 1500 personer. Vi har också för avsikt att presentera åtgärderna 

via en miniutställning i sjukhusets centralhall, så att personal och besökande kan 

ta del av de satsningar och besparingar som görs. Vidare kommer personal att 

vid arbetsplatsmöten få ta del av gjorda besparingar för att latent tänka energi- 

och miljöspar. 

Klimat och Energi 

Informations- och folkbildningsinsatsen omfattar bla information om 

växthuseffekten och programmets åtgärder - på kommunens hemsida - genom 

framtagande av broschyr, tillgänglig på bibliotek, skolor mm - genom 

energidagar och klimatseminarium

Örebro får 25,3 miljoner för att minska sin 



2007-05-24 

Örebro får 25,3 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra 




motsvarar utsläppen från cirka 2 900 bilar. Den 1 november 2007 är sista 


– Örebros klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Det 




Klimatinvesteringarna i Örebro omfattar bland annat satsningar på biogas och 

förändrade resvanor. Bidraget på totalt 25,3 miljoner kronor fördelas på följande 


• Gröngas Biogasanläggning: 9 600 000 kronor (48 000 000 kronor) 

• Gastankning vid bussdepå: 6 360 000 kronor (21 200 000 kronor) 

• Biogasbussar i stadstrafik: 6 498 600 kronor (21 662 000 kronor) 

• Resor och transporter i företag och organisationer: 775 000 kronor 

(1 550 000 kronor) 

• Barns och ungdomars resvanor: 632 000 kronor (1 264 000 kronor) 

• ”Tankar blir klimathandlingar”: 619 500 kronor (1 239 000 kronor) 

• Biogas som drivmedel: 500 000 kronor (2 150 000 kronor) 




år. 






Den 31 maj anordnar länsstyrelserna i Örebro, Östergötland och Värmland en

egional träff i Örebro där Naturvårdsverket deltar för att bland annat informera 

om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det lokala/regionala klimatarbetet och 

att underlätta för kommuner, företag och andra att ansöka om bidrag till 



















Tomas Bergkvist, Örebro kommun, 019-21 62 30, 

tomas.bergkvist@orebro.se 




Ytterligare information om projekten i Örebro 


Gröngas Biogasanläggning 

Åtgärden ingår som en del i kommunens biogassatsning (investeringsåtgärd 1- 

6). Den sammanlagda miljöeffekten för samtliga biogasåtgärder redovisas under 

denna åtgärd. Steg 2 innebär en kraftig ökning av biogasproduktionen. 

Ytterligare cirka 3,5 miljoner m³ fordonsgas ska produceras vid en 

gröngasanläggning, dvs råvarorna utgörs av grödor, främst spannmål från 

närliggande jordbruk och kvarnar. Vid anläggningen rötas materialet och gasen 

distribueras sedan till en uppgraderingsanläggning för rening till 

fordonsgaskvalitet. Som biprodukt erhålls ett högvärdigt ekologiskt gödsel. 

Åtgärden är ett samarbetsprojekt mellan Svensk Biogas AB, Örebro kommun 

och det lokala jordbruket. Anläggningen kommer att drivas i bolagsform. Svensk 

Biogas och kommunen har inlett en förstudie under hösten 2006 och ett 

samarbete med jordbruket pågår.

Gastankning vid bussdepå 

Åtgärden utgör en av totalt sju sammanhängande biogasåtgärder i den 

omfattande satsning som påbörjats i Örebro. Denna åtgärd är en förutsättning för 

de miljöeffekter som redovisas under åtgärd 2, Gröngas biogasanläggning. 

Under de närmaste åren kommer den nuvarande bussdepån för stads- och 

landsbygdsbussarna att flyttas. Eftersom stadsbussarna byts till gasbussar under 

samma tidsperiod anpassas den nya bussdepån för gastankning. Depån placeras 

tämligen nära den gasledning som byggs till Örebros andra mack, varför 

ledningen dimensioneras för att, via förlängning, kunna förse bussdepån med 

biogas. 

Biogasbussar i stadstrafik 

Örebro gör omfattande satsningar på utvecklingen av dels kollektivtrafikens 

attraktivitet och konkurrenskraft, dels lokalt producerad biogas som drivmedel. 

Åtgärden innebär att stadstrafikens bussflotta byts ut från diesel- till gasbussar. 

Bidrag söks för merkostnaden vid inköp av 65 gasbussar. 

Biogas som drivmedel 

Den omfattande satsningen som Örebro kommun och Svensk Biogas genomför 

på utbyggnad av biogas som drivmedel måste kompletteras med kraftfulla 

informations-och utbildningsinsatser. Dessa pågår redan men behöver ytterligare 

förstärkas. En organisation för detta finns sedan tidigare hos båda parter. 

Informationsinsatserna utformas utifrån målgrupperna som är både näringsliv, 

offentliga verksamheter, skolor och allmänhet. Åtgärden utgör en av totalt sju 

biogasåtgärder. 

Resor och transporter i företag och organisationer 

Företagen svarar genom egna och anställdas resor för en betydande del av 

trafikens negativa effekter i form av utsläpp, trängsel och olyckor. Potentialen 

för förbättringar är betydande. Åtgärden innebär stöd till de företag som vill 

arbeta med dessa frågor på ett systematiskt sätt. t.ex. 

- kartläggning av transporter och resor, 

- upprättande av resepolicy, 

- internutbildningar, 

- sparsam körning, 

- mobility management, 

- uppföljning. 

Målet är att under treårsperioden arbeta med tjugo företag med sammanlagt 

10 000 an ställda. I första hand väljs företag som bedöms ha en stor potential för 

förändring. Åtgärden föregås under 2007 av ett projekt med ungefär 

motsvarande upplägg, riktat till kommunens verksamheter. 

Barns och ungdomars resvanor 

Resor till skolan och andra aktiviteter präglas allt mer av bilåkning och minskad 

fysisk aktivitet. Kommunen har bedrivit ”vandrande skolbuss” i begränsad 

omfattning men vill nu ta ett helhetsgrepp, både vad gäller metoder och 

målgrupper. Ansökan avser medel för att samordna, effektivisera och planera de 

insatser som görs i kommunen när det gäller detta. Exempel på aktiviteter är 

- Gå och cykla – utmaningar / tävlingar 

-Trafiksäkerhetsinformation 

- Fortbildning av lärare

- Utveckling och införande av olika webbverktyg som nu finns att tillgå 

”Tankar blir klimathandlingar” 

Regionförbundet i Örebro län kommer tillsammans med ÖrebroBostäder och 

flera andra aktörer att genomföra en informationskampanj . Syftet är att ändra 

beteendet och vanor hos kommuninvånarna i avseende på energi- och 

vattenförbrukning. Genom att flera olika typer av aktörer deltar och samarbetar i 

kampanjen kommer vi att kunna nå ut till en stor målgrupp på flera olika plan. 

När en fråga belyses från många olika håll är det betydligt enklare att ta till sig 

budskapet och förstå vikten av att lyssna och ändra sitt beteende Till denna 

åtgärd kopplas Åtgärd 7 Individuell mätning av el.


2007-05-24 

Örnsköldsvik får 6,9 miljoner för att minska sin 


Örnsköldsvik får 6,9 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att 




1 000 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från cirka 340 bilar. Den 1 november 

2007 är sista ansökningsdatum för nästa omgång. 

– Örnsköldsviks klimatinvesteringsprogram ger ett viktigt bidrag till 




Klimatinvesteringarna i Örnsköldsvik omfattar bland annat satsningar på frikyla 

och energieffektivisering i industri och fastigheter. Bidraget på totalt 6,9 



• Energieffektivisering och optimering av tryckluftskompressor: 180 000 


• Energieffektivisering genom installation nya motorvärmare: 270 000 


• Utbyte av armaturer: 480 000 kronor (1 600 000 kronor) 

• Energieffektivisering genom installation av ny belysning: 27 600 kronor 

(92 000 kronor) 

• Ny anläggning för frikyla i Örnsköldsvik: 4 554 000 kronor (15 180 000 

kronor) 

• Utbyggnad frikyla, minskad freon- och elanvändning: 450 000 kronor 

(1 500 000 kronor) 

• Folkbildning om programmets åtgärder samt om bioraffinaderi och 

biodrivmedel: 727 500 kronor (1 455 000 kronor) 




år. 

Klimatinvesteringsprogram, Klimp, är ett statligt stöd till kommuner och andra





Den 30 maj anordnar länsstyrelserna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten 

och Norrbotten en regional träff i Örnsköldsvik där Naturvårdsverket deltar för 

att bland annat informera om Klimp. Syftet är att ge inspiration till det 

lokala/regionala klimatarbetet och att underlätta för kommuner, företag och 

andra att ansöka om bidrag till klimatinvesteringsprogram. 


















Jan Nyman, Örnsköldsviks kommun, 0660-888 16, 

jan.nyman@ornskoldsvik.se 





Örnsköldsvik som får bidrag, direkt hämtat från 

ansökan 

Energieffektivisering och optimering av tryckluftskompressor 

Projektet avser att minska energianvändningen för produktion av tryckluft 

genom att använda reglerbar kompressor. Genom utbyte av befintlig kompressor 

till tryckstyrd, vartalsreglerad kan 90 MWh el sparas per år. Bullerexponeringen 

minskar samtidigt från kompressorn. Från denna typ av kompressor är också

oljeläckaget mindre än från befintlig. 

Energieffektivisering genom installation nya motorvärmare 

Projektet avser att minska energiförbrukningen för motorvärmaranläggning vid 

fastigheten kv Loket genom att använda moderna intelligenta bilvärmarcentraler 

som känner av utetemperatur och väljer inkopplingstid i förhållande till 

temperaturen. Avresetid inställes och tillslagstiden varierar från 30min vid +5 till 

180min vid -14 och lägre. Beräkning av spareffekt är utförd med SMHI´s 

uppgifter på medeltemperaturer för Örnsköldsvik. Användningstid oktober - 

mars. Befintliga bilvärmarcentraler har tidsströmställare med manuellt val i 

timmar för avresetid men tillslagstiden är alltid de 3 sista timmarna. Dessa 

bilvärmarcentraler är mycket enkla att manipulera så att man alltid har konstant 

spänning på uttagen. Dvs spareffekten är egentligen större än den beräknade. 

Utbyte av armaturer 

Utbyte av befintliga belysningsarmaturer i vår verkstadslokal till armaturer som 

är effektivare och energisnålare. Bytet medför också bättre arbetsmiljö. 

Befintliga armaturer är kvicksilverlampor på 400W Nya armaturer blir 

keramiska metallhalogenlampor på i snitt ca 125W Antal armaturer är ca 220 st, 

med en brinntid på ca 5300 tim/år och armatur. 

Energieffektivisering genom installation av ny belysning 

Projektet syftar till att minska energiförbrukningen med ny belysning i två 

blästerhallar. De armaturer som avses är av typ keramiska metallhalogenlampor. 

Dessa armaturer klarar den hårda miljön i en blästerhall, där blästersanden 

mekaniskt nöter på armaturen, än de befintliga. Styrdonen är dessutom extra 

kapslade och skyddas på så sätt från mekanisk nötning. 

Ny anläggning för frikyla i Örnsköldsvik 

Övik Energi är ett kommunalägt bolag som sedan år 2003 satsat på fjärrkyla 

(frikyla). Kallt bottenvatten från Öviksfjärden pumpas upp till en växelstation i 

hamnområdet. Där överförs kylan till det cirkulerande vattnet i 

fjärrkylesystemet. Den befintliga anläggningen är inte dimensionerad för att 

klara av att kyla det nya kraftvärmeverket och den planerade demoanläggningen 

för etanol. En ny frikylaanläggning med distributionsnät måste därför byggas för 

att klara dels det planerade kraftvärmeverket och demoanläggningen och dels för 

att kunna leverera kyla till tre stora användare inom Domsjö fabriksområde. 

Ett bidrag säkerställer att investeringen blir genomförd. Syftet är att eliminera 

användandet av freoner i de berörda industrianläggningarna samt ersätta 

framtida energikrävande kylmaskiner med frikyla. 

Utbyggnad frikyla, minskad freon- och elanvändning 

Övik Energi är ett kommunalägt bolag som sedan år 2003 satsat på fjärrkyla 

(frikyla). Kallt bottenvatten från Öviksfjärden pumpas upp till en växelstation i 

hamnområdet. Där överförs kylan till det cirkulerande vattnet i 

fjärrkylesystemet. Örnsköldsviks kommun har som en av fem kommuner valts ut 

av Energimyndigheten att ingå i projektet ”Uthållig kommun” där målet är att 

ställa om energisystemet och minska den globala miljöpåverkan. Åtgärden syftar 

till att bygga en fjärrkylakulvert till en av BAE Systems fastigheter. Idag kyls 

fastigheten med eldrivna kylmaskiner. När åtgärden är genomförd och 

fastigheten kyls med kallt havsvatten innebär åtgärden stora minskningar av 

elanvändningen (ca 500 MWh) samt en minskad användning av 

miljöpåverkande köldmedia.

Folkbildning om programmets åtgärder samt om bioraffenaderi och 

biodrivmedel 

Folkbildning bedrivs redan nu inom ramen för klimatinvesteringsprogrammet. 

Vi har bl a en hemsida som ajourhålls och som innehåller information om 

växthusgaser och dess effekter på klimatet, effektiviseringsåtgärder, information 

om status för de åtgärder som erhöll KLIMP 2004. I hemsidan finns också en 

nyhetssida som uppdateras regelbundet. Vi kommer nu att stärka 

folkbildningsinsatsen genom att bl a lyfta fram åtgärder angående närvärme och 

belysning enligt detta program Dessutom kommer vi inom ramen denna åtgärd 

ge möjlighet för kommunmedborgare och studenter att ta del av utbudet i ett 

besökscentrum som drivs av BioFuel Region. Det gör vi för att för att ge 

kommunmedborgare möjlighet att få kunskap om det arbete som pågår inom 

bioenergiområdet i allmänhet och biodrivmedel i synnerhet i Örnsköldsvik.

Eskilstuna får 6,3 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?