Här - Länsbibliotek Jönköping

”Här behandlar vi alla låntagare olika…”
Virtuell Äppelhylla
En förstudie
Länsbibliotek Jönköping
med bidrag från Statens kulturråd
Lars Forssmed
Länsbibliotek Jönköping
www.f.lanbib.se
Januari 2010
1

Innehåll
Sammanfattning.................................................................................................................... 3
Bakgrund.............................................................................................................................. 4
Genomförande...................................................................................................................... 5
Invärldsanalys................................................................................................ 5
Omvärldsanalys............................................................................................. 6
Talboks- och punktskriftsbiblioteket.............................................................. 6
Centrum för lättläst........................................................................................ 7
Barnens bibliotek.......................................................................................... 8
Specialpedagogiska skolmyndigheten........................................................... 9
Vård, skola och handikapporganisationer...................................................... 9
Sammanfattande diskussion och förslag............................................................................. 10
Referenser.......................................................................................................................... 12
2

Vad är en Äppelhylla?
En Äppelhylla på ett folkbibliotek innehåller anpassade medier för barn och unga med
funktionsnedsättning. Namnet Äppelhylla används nationellt och på svenska folkbibliotek är
äpplet en symbol för materialet på Äppelhyllan.
Sammanfattning
År 2009 beviljade Statens kulturråd projektmedel till Länsbibliotek Jönköping för en
förstudie. Studiens syfte har varit att undersöka förutsättningar och möjligheter att
skapa en virtuell Äppelhylla, en webbplats med anpassade medier för barn och unga
med funktionsnedsättning. Denna rapport till Kulturrådet beskriver genomförandet med
inventeringar och kontakter samt visar på de frågeställningar som visat sig vara viktiga att ta
itu med innan ett eventuellt arbete med en virtuell Äppelhylla kan starta.
Förstudien bygger på två olika inventeringar, dels en invärldsanalys inom Jönköpings
län och dels en omvärldsanalys. Invärldsanalysen beskriver bland annat folkbibliotekens
behov och intresse av en virtuell Äppelhylla. Omvärldsanalysen beskriver i sin tur olika
myndigheters och organisationers intresse för dessa frågor. Analyserna baseras på samtal och
möten med personal från folkbibliotek och myndigheter utifrån följande frågeställningar:
• Vilka behov finns av en virtuel Äppelhylla?
• Hur skulle en virtuell Äppelhylla kunna
byggas upp
förvaltas
göras tillgänglig
utvecklas vidare?
Synpunkter och förslag
Under arbetet med förstudien har vi å ena sidan sett att det verkar vara tveksamt om det
finns ett behov av en virtuell Äppelhylla. Intresset från målgruppen för de befintliga,
fysiska Äppelhyllorna är också tveksamt. Å andra sidan är det folkbiblioteken själva
som ser och uttrycker denna tveksamhet. En bred undersökning med fokus på brukarna
funktionshindrade barn och ungdomar samt deras föräldrar, bör därför göras. Ett svagt
intresse för anpassade medier från målgruppen kan kanske bero på att man känner ett
utanförskap på grund av funktionsnedsättningen både som barn och förälder och därför har
svårt att ta till sig vad som erbjuds.
Ett svagt intresse från målgruppen på grund av utanförskap kan också peka på ett behov att
bli mer delaktig i till exempel virtuella tjänster över huvudtaget. I så fall behöver skapandet
av en virtuell Äppelhylla diskuteras mellan flera parter för att hitta bra lösningar och
3

vägar att bygga och nå ut med en sådan resurs. Myndigheter vi ser som skulle kunna föra
en sådan diskussion är till exempel Statens kulturråd, Tal- och Punktskriftsbiblioteket samt
Handisam.
Det finns också praktiska frågor att lösa. Tekniken tror vi finns. Men frågor om förvaltning,
finansiering, upphovsrätt och tillstånd måste utredas vidare. Det är för stora frågor för
Länsbibliotek Jönköping att hantera i denna förstudie.
Förslag
• Kulturrådet initierar i samråd med länsbiblioteken en dialog med övriga berörda
myndigheter för att mer övergripande på nationell nivå diskutera frågan om behov av
virtuell Äppelhylla samt eventuell uppbyggnad, huvudman och finansiering
• En bred brukarundersökning görs i samverkan mellan myndigheterna för att ge
underlag för analys av behov och angreppssätt
• Frågor om upphovsrätt etcetera hänskjuts till berörda myndigheter
Bakgrund
I Jönköpings län genomfördes under åren 2003-2005 ett projekt
som kallades för Öppen dörr. Ett projekt som resulterade i en
regional Äppelhylla med placering på Jönköpings stadsbibliotek.
Efterhand har fler bibliotek i Jönköpings län byggt upp
Äppelhyllor. Äppelhyllan innehåller anpassade medier för barn
och ungdomar med funktionsnedsättning. Där finns medier med
teckenspråk, bliss, punktskrift och pictogram. Här finns också taktilt material, talböcker,
bok och DAISY, skönlitteratur och ren information om olika funktionsnedsättningar.
Så gott som allt kan lånas hem. Äppelhyllan är oftast placerad i närheten av barn- och
ungdomsavdelningen.
Den 30 oktober 2008 bjöd Cay Corneliuson från Statens Kulturråd in personer från bland
annat länsbiblioteken, Centrum för lättläst, Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Barnens
bibliotek, alla med anknytning till biblioteksverksamhet. Syftet med mötet var att samtala
kring vilka tjänster det finns idag för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.
Framförallt diskuterades vilka virtuella tjänster som finns och vilken samverkan som behövs
för att åstadkomma rätt service. Inga direkta beslut fattades. Länsbibliotek Jönköping
fortsatte diskussionen på hemmaplan. Vi ansåg att de fysiskt anpassade medier som finns
också bör finnas tillgängliga virtuellt i någon form. Samtidigt indikerade en del bibliotek i
Jönköpings län behov av kompetensutveckling i Äppelhyllans utbud och även någon form
av utveckling av densamma. Diskussionen resulterade i en ansökan till en förstudie kring
virtuell Äppelhylla.
4

Genomförande
Förstudien bygger på två olika inventeringar. Den första inventeringen är gjord i form av en
invärldsanalys. Där har vi tillsammans med länets bibliotek utgått från behov, intresse samt
förutsättningar för att skapa en virtuell Äppelhylla. Den andra inventeringen är i form av
en omvärldsanalys där vi tillsammans med tilltänkta samarbetspartners utfört en liknande
inventering. Vi har valt att redovisa dessa två inventeringar var för sig.
Invärldsanalys
Inventeringen mot länets bibliotek har byggt på telefonkontakter och ett möte med
barnbibliotekarier. Idag har nästan alla länets bibliotek en renodlad Äppelhylla. Dessa
används väldigt varierat i länet. Generellt för alla biblioteken är att man ser en förhållandevis
liten efterfrågan på Äppelhyllans utbud. Det har flera olika orsaker. Dels beror det på att
man inte når ut med information om Äppelhyllan på ett tillfredställande sätt. Många vet
inte vad begreppet Äppelhylla står för. Några bibliotek efterlyste ett bättre samarbete med
skolorna. Samarbetet upplevdes svårt, mycket beroende på personalomsättningar vilket gör
att man får börja om med kontaktskapandet gång på gång.
Sett ur bibliotekens perspektiv kan konstateras att det inte finns ett direkt uttalat behov av en
virtuell Äppelhylla. Det är inget som har efterfrågats av barn/unga eller föräldrar. Däremot
anser biblioteken att det vore ett bra komplement till den fysiska Äppelhyllan. Detta i
kombination kanske också skulle innebära ett större intresse för Äppelhyllans utbud. Några
bibliotek lyfte behovet av mer föräldrainformation. Där såg man en webbplats som en bra
möjlighet att länka till litteratur, medier och olika tekniska hjälpmedel. En del poängterade
vikten av att sidan ska sortera länkar efter kategorier som: Barn/ungdom, vuxen, pedagog
mm och inte efter vilken funktionsnedsättning man har. En annan aspekt är möjligheten att
kunna låna böcker via en sådan webbplats. Skulle man skapa en nationell virtuell Äppelhylla
är det viktigt att det finns ett fungerande system för hur lånen mellan biblioteken praktiskt
ska gå till. Av samtalen att döma kvarstår den stora frågan av vem som ska förvalta denna
webbplats och hålla den uppdaterad. Kontentan blir således att det inte finns ett uttalat behov
i dagsläget av en virtuell äppelhylla men att den låga efterfrågan behöver studeras närmare
och att det finns intresse och förutsättningar från bibliotekens sida att vara med i den
eventuella fortsatta processen.
5

Omvärldsanalys
Inventeringen mot tilltänkta samarbetspartners har skett via telefonsamtal och personliga
besök. Kontakterna har tagits på en regional nivå med en kontakt på nationell nivå. Vi har
valt att redovisa varje kontakt var för sig.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
TPB:s uppdrag är att ge personer med funktionsnedsättningar tillgång till medier som
passar dem. Det man gör är att anpassa den tryckta boken till talböcker, punktskrift och
e-böcker. TPB tillhandahåller ca 10 000 böcker som vänder sig till barn och ungdomar.
Upphovsrättslagen styr vem som får ta del av dessa media:
17 § upphovsrättslagen reglerar framställning och användning av anpassade medier för
personer med funktionshinder som behöver detta för att kunna ta del av verket, det vill
säga personer med läshandikapp
För att ladda ner talböcker krävs ett talbokstillstånd. För närvarande är det bara
kommunbiblioteken och högskolebiblioteken som har sådana tillstånd. TPB arbetar idag
med en rad olika försöksprojekt i syfte att förenkla lånen på biblioteken. Bland annat finns
olika studentprojekt där studenter med funktionsnedsättningar ges tillgång direkt till TPB: s
digitala tjänster. Ett annat pågående projekt är Daisy online. Det riktar sig till personer som
inte har en dator hemma. Här använder man sig av en Daisyspelare som är uppkopplad mot
Internet. Daisyspelaren laddar hem talböcker från sitt bibliotek utifrån brukarens önskemål.
Biblioteken slipper på detta sätt skicka fysiska emballage och brukaren har ständigt något
att lyssna på. Det blir en virtuell form av tjänsten Boken kommer. TPB har kommit långt när
det gäller att utveckla sina tjänster. De flesta är ännu i projektform, men man strävar efter att
tjänsterna ska bli ännu mer tillgängliga för brukarna.
I början av oktober 2009 träffades Länsbibliotek Jönköping och TPB för att diskutera
virtuell Äppelhylla. Diskussionerna handlade om vad en Äppelhylla är, vad den innehåller
och vad den virtuella delen kan innebära. TPB såg det positivt att på något sätt kunna
tillgängliggöra sitt material riktat till barn och ungdom på en gemensam arena med andra
aktörer. Man såg många bra fördelar med att personer med funktionsnedsättningar och deras
anhöriga ska kunna hämta hem hjälpmedel som är anpassade för dem. Dessutom ansåg
TPB att webbplatsen endast borde hantera digitala tjänster. Det borde inte gå att beställa
fysisk media via webbplatsen eftersom det blir för stort och svårt att hantera sådana tjänster
logistiskt som det ser ut idag. En annan fråga som dök upp var hur man löser problematiken
kring rätten att ladda ner talböcker. Idag krävs det ett talbokstillstånd för att ladda ner
talböcker. TPB presenterade ett förslag som kanske skulle fungera. Förslaget går ut på
att brukaren går in på sitt lokala bibliotek och begär ett lånekort/inloggningstillstånd av
bibliotekspersonalen. Rätt till ett inloggningstillstånd har man på grund av synskada eller
annat som bedöms likvärdigt. Personalen ger tillstånd till kortet/inloggningen och brukaren
6

kan nu gå hem och med hjälp av kortet/inloggningen söka och ladda ner från TPB:s katalog.
Om man skapar en virtuell Äppelhylla skulle TPB:s barn- och ungdomskatalog kunna läggas
över på den nya webbplatsen istället. Den personal som ansvarar för barn- och ungdom på
TPB kan då istället arbeta med samma uppgifter men i den virtuella Äppelhyllan. TPB tog
också upp frågan om vem som ska äga och förvalta en sådan här webbplats. Det krävs både
tid och pengar att hålla en webbplats igång. TPB konstaterade att Barnens bibliotek skulle
kunna vara en bra utgångspunkt. Barnens bibliotek som har sitt säte i Borås har idag en
helt webbaserad verksamhet med ett bra utbud av tips på anpassade medier. Dessutom har
Barnens bibliotek äganderätten till namnet Äppelhylla. Därför kan det rent av vara en fördel
att utgå från Barnens bibliotek som har arbetat länge med webbaserat material och mycket
utvecklingsarbete är redan gjort, menade TPB.
Centrum för lättläst
Centrum för Lättläst arbetar på regeringens och riksdagens uppdrag med att göra texter
tillgängliga för människor som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade
läsare.
Inom Centrum för Lättläst finns:
• 8 SIDOR – en nyhetstidning med artiklar skrivna på ett lättläst språk.
• LL-förlaget – förlaget som gör lättlästa böcker för unga och vuxna.
• Lättläst-tjänsten – gör på uppdrag lättlästa bearbetningar av olika slags information
och utbildar personer i att skriva lättläst.
• Läsombud – inspirerar till läsning bland äldre och funktionshindrade.
I början av oktober 2009 träffades Länsbibliotek Jönköping och Centrum för lättläst för att
diskutera virtuell Äppelhylla. Centrum för lättläst upplever idén om en virtuell Äppelhylla
som något positivt. Diskussionerna kretsade mycket kring vad som skulle kunna läggas ut på
en sådan webbplats. De lättlästa böckerna kan presenteras där med beskrivning av innehåll
samt till vilken åldersgrupp böckerna vänder sig. Tidningen 8 sidor går redan idag att ladda
ner och den innehåller även arbetsuppgifter man kan använda sig av till exempel i skolan.
Centrum för lättläst tillhandahåller även mp3- böcker. Dessa kan man köpa och ladda
ner till sin dator eller föra över som fil till en mp3- spelare. Centrum för lättläst ger även
utbildningar i att skriva lättläst. Man anser att den virtuella Äppelhyllan ska vara lättläst.
Att anpassa materialet till lättläst är ett arbete som Centrum för lättläst kan tänka sig att
genomföra.
Centrum för lättläst tar betalt för sina tjänster. Man kan alltså inte ladda ner böcker gratis.
Däremot kan låntagaren gå in på webbplatsen och se eller lyssna på utbudet. Vill man inte
köpa kan man alltid vända sig till sitt bibliotek. Det diskuterades även om hur förvaltandet
av en virtuell Äppelhylla ska gå till. Barnens bibliotek nämndes som ett förslag.
7

Barnens bibliotek
Barnens bibliotek är en webbplats som framförallt vänder sig till barn och till dem som
arbetar med barn. Platsen finns bara på Internet. Man kan inte gå till Barnens bibliotek
och låna böcker. Man säljer inga böcker men har e-böcker att låna ut. Barnens bibliotek
vill skapa läslust och innehåller därför massor av boktips och boktips-länkar. Man kan
även skicka in sina boktips. Det är en kreativ och interaktiv webbplats där användaren är
en viktig aktör. På Barnens bibliotek finns även webbplats som heter Barnbibblan som
är skapad för små barn. Här behöver man inte kunna läsa. Platsen erbjuder lek med ord
och bokstäver. Man kan lyssna på sagor, ramsor och sånger samt upptäcka andra sätt att
kommunicera på – bliss, pictogram, handalfabetet.
Barnens bibliotek är idag en väl fungerande webbplats. Man har också kommit långt
i arbetet med anpassade medier. Det finns rikligt med material under Äppelhyllan på
webbplatsen. Något uttalat behov av en fristående ny virtuell Äppelhylla ser inte Barnens
bibliotek. Man är ändå positiv men ser samtidigt det som mer naturligt att utveckla Barnens
bibliotek till en nationell modell där den virtuella Äppelhyllan skulle kunna ingå. Tanken är
god eftersom man redan har ett bra material samt goda kunskaper i hur man förvaltar och
arbetar med webbplatser.
Katarina Dorbell som ansvarar för Barnens bibliotek är även ledamot i Kärnhusgruppen som
verkar för att förbättra bibliotekens service till barn och ungdom med funktionsnedsättning.
Gruppen arrangerar fortbildning och arbetar för utveckling av bibliotekens Äppelhyllor.
Det som man upplever saknas är pedagogiska filmer som riktar sig till barn med
funktionsnedsättningar. Man ansåg också att det är digitala tjänster som ska erbjudas,
vilket faller sig ganska naturligt i och med att Barnens bibliotek enbart är virtuellt och inte
lånar ut böcker. En följdfråga som med automatik dyker upp är vilka medier som går att
digitalisera? Det får man fundera vidare på. Andra frågor som också ventilerades var om det
finns någon efterfrågan av en sådan här webbplats och hur den skulle kunna presenteras och
marknadsföras.
8

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
I vår förstudie valde vi också att involvera SPSM. Den virtuella äppelhyllan riktar sig till
barn och unga men är även tänkt att vara till hjälp för bland annat pedagoger inom skolan.
I SPSM:s uppdrag ingår att:
• erbjuda specialpedagogisk rådgivning kring enskild elev och elevgrupper
• erbjuda utredningar kring dövhet/hörselskada i kombination med
utvecklingsstörning, dövblindhet, syn samt tal och språk
• främja och informera om tillgång till anpassade läromedel för barn, ungdomar och
vuxna med funktionsnedsättning
• anordna och medverka i kompetensutveckling
• sprida information till skolhuvudmän och föräldrar
• bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet
Vi har varit i kontakt med SPSM både på en lokal samt på en regional nivå. Samtalen har
varit intressanta, men med en viss brist på förståelse och tydlighet. SPSM ser inget direkt
behov av en virtuell Äppelhylla för skolans del. SPSM upplever att de har en väl fungerande
verksamhet och en bra samlad läromedelsverksamhet idag. Man har även egen produktion
med försäljning. I dagsläget ser man ingen poäng i att vara med i en sådan här process. Man
ser också upphovsrättsliga svårigheter som måste lösas samt svårigheter i att kunna frigöra
personal för att kunna jobba vidare med detta.
Vård, skola och handikapporganisationer
Vi har valt att samla dessa tre under samma rubrik på grund av att de svar vi fick blev
ungefär desamma. Inom vården tog vi kontakter med samtliga sjukhusbibliotek i länet,
lekterapin på Länssjukhuset Ryhov, Syncentralen och med Hjälpmedelscentralen. Vi
tog även kontakt med döv/hörselklassen på Talavidskolan i Jönköping. När det gäller
handikapporganisationer tog vi kontakt med Handikappförbundens samarbetsorgan
i Jönköping. Generellt upplevde alla att det är en låg efterfrågan på just de material
som den fysiska Äppelhyllan innehåller. Därför såg man inte heller något behov av en
virtuell Äppelhylla. Men man var samtidigt positiva till förstudien och till själva idén.
9

Sammanfattande diskussion
Barn och unga med funktionsnedsättningar har alltid funnits och kommer alltid att finnas.
För personer som inte har några funktionsnedsättningar är det mesta så självklart. Man kan
ta sig fram i bibliotekens lokaler och botanisera fritt bland alla medier eller sitta hemma och
till exempel ladda ner en e-bok. För personer med begränsad funktionsförmåga behöver en
del hinder undanröjas. Bibliotekens Äppelhyllor har bidragit till att man har kommit en bit
på väg. Biblioteken har också ett tydligt uppdrag när det gäller att nå barn- och unga med
funktionsnedsättningar. Enligt bibliotekslagen § 8 skall:
”Folk- och skolbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade i former
särskilt anpassade till dessa gruppers behov”.
Äppelhyllan är ett lysande exempel på hur man kan tillgängliggöra bibliotekens tjänster för
barn- och unga med funktionsnedsättningar. Men räcker det? Når man målgruppen? Många
av biblioteken i länet upplevde att efterfrågan på just anpassade medier har ”stannat av”
som någon uttryckte det och generellt upplevde de flesta att efterfrågan är låg. En orsak till
den låga efterfrågan kan vara att man inte når ut med information på ett tillfredsställande
sätt. Här handlar det om att ge all personal möjlighet till marknadsföring och
kompetensutveckling av Äppelhyllans utbud. I dagens informationssamhälle där tekniken
dagligen gör nya landvinningar och ska underlätta servicen på våra bibliotek måste servicen
också göras synlig, tillgänglig och användbar för den som har funktionsnedsättningar.
Finns det då något behov och intresse av att virtualisera Äppelhyllan? På detta kan man
svara både ja och nej. Vi har nämnt tidigare att det inte verkar finnas ett uttalat behov men
att de flesta tillfrågade i förstudien ändå ansåg att en virtuell Äppelhylla skulle kunna vara
ett bra komplement till den fysiska. En intressant aspekt i det hela var att man ändå ansåg
det viktigare att vara mer uppdaterad av den fysiska Äppelhyllan.
TPB har kommit långt när det gäller att tillgängliggöra sina tjänster. De är en stark aktör
och har en drivkraft som är värdefull när det gäller tillgänglighetsfrågor. Där finns också ett
intresse, förutsättningar och kompetens för just virtuella tjänster. Man ser lösningar istället
för hinder, vilket är en stor fördel i en eventuell utveckling av virtuell Äppelhylla.
Barnens bibliotek är ett bibliotek som endast är tillgängligt via webben. Man har en bred
kompetens i att arbeta på virtuella arenor. Man har kommit långt med att tillgängliggöra
10

anpassade medier på sin webbplats. Här finns en naturlig ingång för ett samarbete kring
en virtuell Äppelhylla. Det har diskuterats om en virtuell Äppelhylla skulle kunna ligga på
webbplatsen för Barnens bibliotek och hanteras där. Utifrån det som framkommit under
arbetet med denna förstudie, är det en bra förslag att arbeta vidare utifrån. Men det är viktigt
att Äppelhyllans eventuella placering blir tydlig så att den är lätt att hitta på webbplatsen.
Något som förvånar är SPSM:s svaga intresse eller förståelse för studien. De tycker sig
redan ha de hjälpverktyg de behöver i sitt arbete för skolan. Men samtidigt borde det ligga
i SPSM:s intresse att ha ett större samarbete med biblioteket kring anpassade medier. Det
blev många hinder istället för lösningar.
Vad blir kontentan av detta? Vi har börjat skrapa på ytan, men hur går man vidare? Många
frågor kvarstår. Finns det ett verkligt behov? Är vi för tidigt ute med tanke på teknik och
upphovsrätter? Uppfinner vi hjulet en gång till? Vem ska förvalta en virtuell Äppelhylla och
hur ska den finansieras?
Tekniken för att skapa och använda en virtuell Äppelhylla tror vi finns. Däremot är frågorna
om upphovsrätter och tillstånd betydligt mer komplicerade. Därför måste ett brett samarbete
skapas för att lättare få tillgång till det material man behöver för att bygga upp en tillgänglig
webbplats. Därför anser vi från Länsbibliotek Jönköping att hela frågan bör lyftas till statlig
nivå för att i dialog mellan berörda myndigheter undersöka behovet, diskutera tillgång på
material, upphovsrätt, tillstånd och finansiering.
Förslag
• Kulturrådet initierar i samråd med länsbiblioteken en dialog med övriga berörda
myndigheter för att mer övergripande på nationell nivå diskutera frågan om behov av
virtuell Äppelhylla samt eventuell uppbyggnad, huvudman och finansiering.
• En bred brukarundersökning görs i samverkan mellan myndigheterna för att ge
underlag för analys av behov och angreppssätt
• Frågor om upphovsrätt, tillstånd etcetera hänskjuts till berörda myndigheter
11

Referenser
Möten och samtal
¤ TPB (Tal- och punktskriftsbiblioteket) www.tpb.se
Samtal med Jenny Nilsson, Jesper Klein och Karl Tännerus under september
och oktober. Telefon och personliga möten
¤ Spsm (Specialpedagogiska skolmyndigheten) www.spsm.se
Telefonsamtal med Git Hjalmarsson, Ulla Reiderstedt och Maritha Angermund
¤ Centrum för lättläst www.lattlast.se
Telefonsamtal och personligt möte med Camilla Batal
¤ Dyslexiföreningen www.dyslexiforeningen.se
Telefonsamtal med Per Åhlin
¤ Barnens bibliotek www.barnensbibliotek.se
Telefonsamtal och personligt möte med Katarina Dorbell
¤ HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan) i Jönköping www.hso.se
Telefonsamtal med Christer Svenningsson
¤ Resursbiblioteket för döva i Örebro
Telefonsamtal med Helena Söderlund
¤ Sjukhusbiblioteket på Ryhov
Telefonsamtal
¤ Lekterapin på länssjukhuset Ryhov
Telefonsamtal
¤ Sjukhusbiblioteket i Värnamo
Telefonsamtal
¤ Sjukhusbiblioteket i Eksjö
Telefonsamtal med Monica Einarsson
¤ Hjälpmedelscentralen Jönköpings läns landsting
Telefonsamtal
¤ Ögonkliniken, syncentralen Jönköpings läns landsting
Telefonsamtal med Eva Carlholt
¤ Folkbiblioteken i Jönköpings län
Följande är kontaktade via telefon:
Lisa Haydl, Sävsjö bibliotek
Josefine Johansson, Gnosjö bibliotek
12

Nadja Bäckljung, Tranås bibliotek
Beatrice Wide, Vetlanda bibliotek
Kerstin Ingvarsson, Eksjö bibliotek
Pär Carlsson, Nässjö bibliotek
Jenny Werneskog, Värnamo bibliotek
Erik Lidberg, Habo bibliotek
Dorith Carlsson, Gislaveds bibliotek
Johanna Billvén, Jönköpings bibliotek
Lo Claesson, Vaggeryds bibliotek
¤ Döv och hörselklass, Talavidskolan i Jönköping
Telefonsamtal med Ingrid Wetter-Johansson
¤ Mediacenter i Jönköpings län
Övriga referenser
Telefonsamtal och personliga möten med Jan Fransson
¤ Frii, Kerstin (2006) Äppelhyllor, möten och möjligheter i biblioteken. Halmstad:
Regionbibliotek Halland
¤ Västra Götalands regionen, kultur i väst. Om att läsa på många sätt. Informations
filmer om anpassade medier www.omspecialmedia.se
¤ Hatten förlag AB www.hattenforlag.se
¤ ”Ordet” Dahlgren-Melander AB www.framtid.net/ordet
¤ SKL Kommentus AB www.sklkommentus.se
¤ Lexia, datorprogrammet för behandling av dyslexi och afasi www.lexia.nu
13