Kontroll- och identifieringsmärkningar i köttanläggningar ... - Evira

Kontroll- och 

identifieringsmärkningar i 

köttanläggningar samt handlingar 

som ska medfölja livsmedel 

(Eviras anvisning 16012/1/sv) 

Livsmedelssäkerhetsverket Evira

Föredragande Petra Kirves Sida/sidor 

Anvis- 

1 / 10 

Godkänd av Leena Oivanen 

ning/version 16012/1/sv 

Tagen i brok 10.11.2009 

Hygienenheten 

Kontroll- och identifieringsmärkningar i köttanläggningar samt handlingar som ska medfölja livsmedel 

Innehållsförteckning 

1 Allmänt ........................................................................................................................................... 2 

2 Lagstiftning..................................................................................................................................... 2 

3 Kontrollmärke................................................................................................................................. 3 

3.1 Användning av kontrollmärke vid märkning av kött som godkänts vid köttbesiktning ............. 3 

3.2 Användning av kontrollmärke vid märkning av villkorligt godkänt kött .................................... 3 

3.3 Märkning av kött som är ställt under begränsningar enligt lagen om djursjukdomar............... 4 

3.4 Användning av kontrollmärke vid märkning av kött från nödslaktade djur .............................. 4 

3.5 Användning av kontrollmärke vid märkning av kött från frilevande storvilt som slaktats på 

slaktplatser för vilt.......................................................................................................................... 4 

4 Identifieringsmärke......................................................................................................................... 5 

4.1 Användning av identifieringsmärke i köttanläggningar ............................................................ 6 

4.2. Märkning av kött som är ställt under begränsningar enligt lagen om djursjukdomar.............. 6 

4.3 Märkning av kött som med stöd av djursjukdomslagen ställts under begränsningar .............. 8 

4.4 Användning av identifieringsmärke vid märkning av kött av frilevande vilt som slaktats på 

slaktplats för vilt............................................................................................................................. 8 

5 Handlingar...................................................................................................................................... 9


Anvis- 

2 / 10 




Hygienenheten 


Kontroll- och identifieringsmärkningar i köttanläggningar samt 

handlingar som ska medfölja livsmedel 

1 Allmänt 

2 Lagstiftning 

Livsmedel av animaliskt ursprung ska märkas med kontroll- eller identifieringsmärkning. 

Föreliggande anvisning behandlar märkningar av kött, malet kött, köttberedningar, 

mekaniskt urbenat kött respektive köttprodukter med ursprung i de livsmedelslokaler, 

dvs. anläggningar, som har godkänts med stöd av livsmedelslagen och 

innan detaljhandel hanterar livsmedel av animaliskt ursprung. Anvisningen behandlar 

också märkningar av kött från de slaktplatser för vilt som ska anmälas enligt livsmedelslagen, 

samt kraven på handlingar som ska medfölja livsmedel som sänds från 

köttanläggningar. Bilderna i texten har inte rätta dimensioner. Om det har fastställts 

krav på storleken av kontroll- och identifieringsmärkningar, nämns dessa särskilt i 

texten. 

Följande regelverk har bestämmelser om märkningar av livsmedel av animaliskt ursprung 

och om krav på handling: 

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) Nr 853/2004 om fastställande 

av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, den s.k. hygienförordningen 

om livsmedel av animaliskt ursprung; artiklarna 4 och 5, samt 

bilaga II, avsnitt I 

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) Nr 854/2004 om fastställande 

av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter 

av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, den s.k. kontrollförordningen 

om livsmedel av animaliskt ursprung; bilaga I, avsnitt I, kapitel 

III 

• livsmedelslagen 23/2006; 13 § 2 mom., punkt 18, 43 § 

• jord- och skogsbruksministeriets förordning 37/VLA/2006 om livsmedelshygien 

i livsmedel av animaliska ursprung, den s.k. anläggningsförordningen; § 9, 

10, 11, 12; bilaga 3, kapitel 1, punkt 1.1 q 

• jord- och skogsbruksministeriets förordning 38/VLA/2006 om köttbesiktning, 

den s.k. köttbesiktningsförordningen. § 12, 13, 15, 16, 17


Anvis- 

3 / 10 




Hygienenheten 


3 Kontrollmärke 

Märkningen av kött med ett kontrollmärke visar att djuret har slaktats under godkända 

förhållanden och att köttet godkänts vid en köttbesiktning som utförts av en besiktningsveterinär 

eller kommunal besiktningsveterinär. Kontrollmärken används vid 

märkning om godkännande av kött från hov- och klövdjur som hållits som husdjur, 

hägnade viltdäggdjur, med undantag av hardjur, samt från renar och frilevande storvilt. 

Kontrollmärkningen görs på utsidan av kroppen så att om kropparna redan på 

slakteriet styckas till halva slaktkroppar eller kvartsparter eller halva slaktkroppar 

styckats i tre delar, ska varje del förses med ett kontrollmärke. 

Besiktningsveterinären ansvarar för verkställandet av kontrollmärkningen. Kontrollmärket 

görs antingen med att man stämplar med färg eller annars brännmärker. 

Stämplarna med kontrollmärket ska förvars på en låst plats under kontroll av besiktningsveterinären. 

Endast besiktningsveterinären kan beställa stämplar med kontrollmärken. 

Endast godkända färgämnen, som överensstämmer med handels- och industriministeriets 

beslut /1765/1995) får användas som stämpelfärg. 

3.1 Användning av kontrollmärke vid märkning av kött som godkänts vid köttbesiktning 

Vid märkning av kött som godkänts vid köttbesiktningar i slakterier, renslakterier, små 

slakterier och vilthanteringsanläggningar ska man vid stämplingen använda ett ovalt 

kontrollmärke som är minst 6,5 cm brett och 4,5 cm högt. Märket ska ange med stora 

bokstäver landet där anläggningen är belägen (FINLAND eller förkortningen FI), slakteriets 

godkännandenummer samt ha förkortningen EY eller EG. Bokstäverna i märket 

ska vara minst 0,8 cm höga och siffrorna i det minst 1 cm höga. 

Kontrollmärket kan ha t.ex. följande utseende: 

3.2 Användning av kontrollmärke vid märkning av villkorligt godkänt kött 

Villkorligt godkänt rött kött samt kött av hägnade viltdäggdjur, med undantag av hardjur, 

och frilevande storvilt ska i slakterier, små slakterier, vilthanteringsanläggningar 

och renslakterier märkas med ett specifikt kontrollmärke av rektangulär form som är 

minst 6 cm brett och 4 cm högt, där övre delen har ordet SUOMI, mittpartiet anläggningens 

nummer och nedre delen ordet FINLAND. Bokstäverna i märket ska vara 

minst 0,8 cm höga och siffrorna minst 1 cm höga.


Anvis- 

4 / 10 




Hygienenheten 


SUOMI 

000 

FINLAND 

I anslutning till märket ska appliceras tilläggsmärkning om anger villkoret som ställts 

för godkännandet, t.ex. UPPHETTNING, INDUSTRI eller FRYSNING. De tillägsmärkningarna 

ska stämplas på kropparna direkt intill kontrollmärkena. Bokstäverna i 

ytterliga märkningar ska vara stora bokstäver och 1,5 cm höga. Villkorligt godkänt 

kött kan endast styckas i en finländsk styckningsanläggning och det ska behandlas i 

en finländsk anläggning i enlighet med den tillägsmärkningen. 

3.3 Märkning av kött som är ställt under begränsningar enligt lagen om djursjukdomar 

Om kött på grund av begränsningar i lagstifningen gällande djursjukdomar inte utan 

upphettningsbehandling kan släppas ut på marknaden i hemlandet eller till andra 

medlemsländer, ska det märkas med ett kontrollmärke enligt punkt 2.1 som är överkorsat 

med ett snedkors. Märket ersätter kontrollmärket som används på anläggningen 

då när köttet är från ett område för vilket det p.g.a. djursjukdom ställts begränsande 

föreskrifter för slakt och transport av djur. Det sneda korset i märket består av två 

räta linjer som står vinkelrätt mot varandra så att linjerna skär varandra i mittpunkten 

av det ovala märket. Uppgifterna i märket ska vara läsliga. 

Märket kan ha t.ex. följande utseende: 

3.4 Användning av kontrollmärke vid märkning av kött från nödslaktade djur 

Kött från nödslaktade djur får användas bara nationellt. Kött från nödslaktade djur ska 

märkas med ett särskilt kontrollmärke enligt punkt 3.2. 

3.5 Användning av kontrollmärke vid märkning av kött från frilevande storvilt som slaktats 

på slaktplatser för vilt


Anvis- 

5 / 10 




Hygienenheten 


4 Identifieringsmärke 

Benämningen slaktplats för vilt används här i anvisningen på plats som en kommunal 

tjänsteveterinär har godkänt för slakt av frilevande vilt. Köttet från frilevande vilt som 

slaktats på en slaktplats för vilt och godkänts vid köttbesiktning får endast användas 

nationellt. Köttet ska märkas med ett särskilt, rektangulärt kontrollmärke som är minst 

6 cm brett och 4 cm högt, i vars mitt står ordet RIISTA med stora bokstäver och under 

det, identifikationsnumret för kommunala tjänsteveterinären. Bokstäverna i kontrollmärket 

ska vara minst 0,8 cm höga och siffrorna minst 1 cm höga. 

RIISTA 

000 

Med identifieringsmärke avses ett märke som företagaren i livsmedelsbranschen applicerar 

på livsmedel eller emballagen, förpackningar eller etiketter till livsmedel. Identifieringsmärket 

får endast användas i livsmedelslokaler, d.v.s. anläggningar, som har 

godkänts av vederbörande myndighet för hantering av livsmedel av animaliskt ursprung. 

De oförädlade och förädlade produkter av animaliskt ursprung som har behandlats 

i anläggningen och som inte behöver förses med ett kontrollmärke ska förses 

med ett identifieringsmärke. 

Sammansatta livsmedel innehåller såväl livsmedel av växtursprung som livsmedel av 

animaliskt ursprung. Sammansatta livsmedel ska innehålla mera produkter av växtursprung 

än som enbart kryddor. Om anläggningen tillverkar sammansatta livsmedel 

ska användningen av ett identifieringsmärke på slutprodukten bedömas skilt för respektive 

process. Om ett livsmedel av växtursprung vid tillverkningen av en produkt 

kombineras med ett förädlat livsmedel av animaliskt ursprung, behöver produkten 

inte förses med ett identifieringsmärke. Om ett oförädlat livsmedel av animaliskt ursprung 

vid tillverkningen av en produkt kombineras med material av växtursprung ska 

slutprodukten förses med ett identifieringsmärke. 

Om en företagare i livsmedelsbranschen så önskar, kan man dock använda anläggningens 

identifieringsmärke på alla livsmedel som tillverkas i anläggningen, exempelvis 

på sammansatta livsmedel som ex. morotslådor. 

Anläggningen svarar för märkningen med identifieringsmärken. Anläggningen får endast 

använda det egna identifieringsmärket. Om en produkts förpackning eller emballage 

avlägsnas eller produkten vidareförädlas i en annan anläggning, ska produkten 

förses med identifieringsmärket för anläggningen där omemballering, omförpackande 

eller vidareförädling sker. 

Identifieringsmärket ska ange med stora bokstäver landet där anläggningen är belägen 

(FINLAND eller förkortningen FI), anläggningens godkännandenummer samt ha 

förkortningen EY eller EG. Det ställs i regel inga krav på storleken av identifieringsmärket. 

Märket ska dock vara läsligt.


Anvis- 

6 / 10 




Hygienenheten 


Identifieringsmärket kan appliceras direkt på produkten, emballaget eller förpackningen 

eller tryckas i en förpackningspåskrift som appliceras på förpackningen. Identifieringsmärket 

kan också tryckas på en etikett som framställts av ett hållbart material 

och som inte kan lösgöras. Om en förpackning innehåller styckat kött eller andra 

djurdelar, ska märket finnas på en etikett som fastsätts eller trycks på förpackningen 

så att etiketten går sönder när förpackningen öppnas. Detta är dock onödigt om öppnandet 

söndrar förpackningen så att den inte kan användas på nytt. 

Anläggningens plan för egenkontroll ska innefatta uppgifter om stämplar och emballagen 

som innehåller identifieringsmärket. Planen för egenkontroll ska även ha en 

beskrivning av hur man förebygger missbruk av stämplar. 

4.1 Användning av identifieringsmärke i köttanläggningar 

Vid märkning av kött från fjäderfä, hägnade hardjur, hägnade fåglar av släktet ratites 

(saknar kam på bröstbenet) och frilevande småvilt (frilevande viltfåglar och hardjur) i 

slakterier, små slakterier och vilthanteringsanläggningar ska man använda ett ovalt 

identifieringsmärke. Även kött och köttprodukter som sänds från styckningsanläggningar, 

små styckningsanläggningar, anläggningar som tillverkar malet kött, köttbeedningar 

eller mekaniskt urbenat kött, eller anläggningar som tillverkar köttprodukter 

ska förses med ett ovalt identifieringsmärke. 

Identifieringsmärkena kan ha t.ex. följande utseende: 

4.2. Märkning av kött som är ställt under begränsningar enligt lagen om djursjukdomar 

Kött av villkorligt godkända fjäderfä, hägnade hardjur, hägnade ratites -fåglar och frilevande 

småvilt ska märkas i slakterier, vilthanteringsanläggningar, små slakterier, 

styckningsanläggningar eller små styckningsanläggningar med identifieringsmärket i 

punkt 4.1. och en intill detta applicerad tilllägsmärkning. 

Tilllägsmärkning som appliceras intill identifieringsmärket specificerar behandlingssättet 

för det villkorligt godkända köttet, ex. UPPHETTNING, INDUSTRI eller FRYS- 

NING. Tilllägsmärkningar ska tryckas direkt intill identifieringsmärkena. Bokstäverna i


Anvis- 

7 / 10 




Hygienenheten 


stämplar med ytterliga märkningar ska vara 1,5 cm höga stora bokstäver. Villkorligt 

godkänt kött kan endast styckas i finländska styckningsanläggningar och ska innan 

det används som livsmedel behandlas i en finländsk anläggning i enlighet med märkningen. 

Anläggningens identifieringsmärke ska användas på livsmedel som har tillverkats 

av köttet efter att det har behandlats enligt den tilllägsmärkningen.


Anvis- 

8 / 10 




Hygienenheten 


4.3 Märkning av kött som med stöd av djursjukdomslagen ställts under begränsningar 

Om kött på grund av begränsningar i lagstifningen gällande djursjukdomar inte utan 

upphettningsbehandling kan släppas ut på marknaden i hemlandet eller till andra 

medlemsländer, ska det märkas med ett identifieringsmärke enligt punkt 4.1 som är 

överkorsat med ett snedkors. Märket ersätter identifieringsmärket som används i anläggningen 

då när köttet är från ett område för vilket det p.g.a. djursjukdom ställts begränsande 

föreskrifter för slakt och transport av djur. Det sneda korset i märket består 

av två räta linjer som står vinkelrätt mot varandra så att linjerna skär varandra i 

mittpunkten av det ovala märket. Uppgifterna i märket ska vara läsliga. 

Märket kan ha t.ex. följande utseende: 

Kött som p.g.a. begränsningar i djursjukdomslagstiftningen föreskrivs behandling 

med upphettning kan användas som råvara till livsmedel, som ska förses med anläggningens 

identifieringsmärke. 

4.4 Användning av identifieringsmärke vid märkning av kött av frilevande vilt som slaktats 

på slaktplats för vilt 

Kött av frilevande vilt som slaktats på slaktplats för vilt och godkänts vid köttbesiktning, 

samt malet kött, köttberedningar, mekaniskt urbenat kött och köttprodukter som 

tillverkats av sådant kött får endast användas nationellt. 

Vid styckning av kött av frilevande vilt som besiktigats på slaktplats för vilt i styckningsanläggningar 

eller de små styckningsanläggningar som godkänts enligt livsmedelslagen, 

eller vid tillverkning av malet kött, produkter av rått kött eller mekaniskt urbenat 

kött eller köttprodukter av köttet ifråga, ska köttet märkas med tillägsmärkning i 

form av en rektangel som omger ett ovalt identifieringsmärke.


Anvis- 

9 / 10 




Hygienenheten 


5 Handlingar 

Tillägsmärkning i form av ett identifieringsmärke omgivet en rektangel kan ha t.ex. följande 

utseende: 

När livsmedel sänds från en anläggning ska de då de förs ut på marknaden medföljas 

av handelsdokument, ex. en fraktsedel, forsedel eller annat liknande dokument. 

Handlingen kan med myndighetens tillstånd befordras i elektronisk form, om man kan 

lita på validiteten av uppgifter som sänds på detta sätt. Tillståndsmyndigheten ska 

kunna kontrollera handlingen på avgångsplatsen och destinationen för livsmedlen. 

Den avsändande anläggningen ska i minst två år förvara kopior av handling som har 

sänts tillsammans med livsmedel. 

Uppgifterna i handlingen ska uppge livsmedlets namn och mängd, leveransdagen för 

livsmedlet samt information om avsändaren och mottagaren. Handlingen ska numreras 

eller annars åtskiljas tillräckligt specifikt. Det ska vara lätt att sammanföra handlingen 

och livsmedel med varandra. 

Vid avsändning av slaktkroppar, halva slaktkroppar, kvartsparter eller halva slaktkroppar 

styckade som tre delar av klöv- och hovdjur som hålls som husdjur, samt av 

hägnade viltdäggdjur (utom hardjur), och frilevande storvilt ska handlingen ha ett 

märke som beskriver anläggningens kontrollmärke eller uppgifterna i kontrollmärket. 

Handlingen ska vid behov även ange datum för frysning av köttet (om informationen 

inte finns i förpackningspåskrifterna), notering om villkorligt godkännande av köttet 

och om krav på behandling, och notering om kött som endast är avsett för inhemsk 

konsumtion. 

Då man avsänder kött, malet kött eller produkter av rått kött, med undantag av inhemska 

livsmedel, ska namnet på livsmedlens ursprungsland eller en förkortning av 

namnet noteras i handlingen. 

När man avsänder livsmedel av animaliskt ursprung från en anläggning, ska handlingen 

ange den avsändande anläggningens identifieringsmärke, eller uppgifterna i 

identifieringsmärket, samt samma identifieringsmärke eller uppgifter i identifieringsmärket 

som beträffande produkten (d.v.s. identifieringsmärket för anläggningen som 

tillverkade produkten, eller senast hanterade, ex. förpackade den). Produktens identifieringsmärke 

kan i handlingen också noteras för produkten med ex. koder, för vilka 

handlingen ska ha förklaringar om hur de anknyts till respektive identifieringsmärke.


Anvis- 

10 / 10 




Hygienenheten 


Då man avsänder nötkött ska handlingen ha noteringar i enlighet med Europaparlamentets 

och rådets förordning (EG) Nr 1760/2000, kommissionens förordning (EG) 

Nr 1825/2000 respektive jord- och skogsbruksministeriets förordning (434/2008) om 

märkning av nötkött. 

Sektionschef, överinspektör Leena Oivanen 

Överinspektör Petra Kirves

Livsmedelssäkerhetsverket Evira 

Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors 

Tel. 020 69 0999 • Fax 020 77 24350 

www.evira.fi

Kontroll- och identifieringsmärkningar i köttanläggningar ... - Evira

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?