Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
82 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Livsmedelskategori Gränsvärde (mg NO3/kg) Färsk spenat Skördad under perioden 1 oktober – 31 mars Skördad under perioden 1 april – 30 september 3 000 2 500 Konserverad, djupfryst eller fryst spenat Skördad under perioden 1 oktober – 31 mars 2 000 sallat odlad på täckt område 4 500 Färsk sallat frilandsodlad sallat Skördad under perioden 1 april – 30 september 4 000 sallat odlad på täckt område 3 500 frilandsodlad sallat 2 500 Isbergssallat Sallat odlad på täckt område Frilandsodlad sallat 2 500 2 000 Bearbetade spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn 200 Kraven på provtagning och laboratorier framgår av förordning (EG) nr 1882/2006. Slutsatser om tillsynen (4, 5) ■ Egenkontroll i kombination med artval och utveckling av produktionen är en förutsättning för låga nitrathalter. ■ Mängden kväve i gödslingen skall iakttas som en del av egenkontrollen. ■ Rikliga mängder ljus sänker nitrathalterna i grönsakernas ovanjordiska delar. ■ Tät plantering och smutsiga växthusglas släpper inte igenom tillräckligt med ljus. ■ Potatis och sallat är de viktigaste grönsakerna som det skall utövas tillsyn över. ■ Tyngdpunktsområdet är tillsynen över vegetariska matkonserver för barn. ■ Vid förpackning för handeln skall de översta bladen tas bort. ■ Kokning minskar grönsakernas nitrathalter med 16–79 % och skalning av potatisen med 20-30 % (1, 3, 4). Från jord till bord – Kritiska punkter inom tillsynen Primärproduktionen - sorten - belysningen - temperaturen - fukthalten - gödslingen Handeln - egenkontrollen Konsumenten - valet av sorter - tillredningen av maten
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Källor: 1. Nitrate in vegetables - Scientific Opinion of the Panel on Contaminants in the Food chain Question number: EFSA-Q-2006-071. The EFSA Journal (2008) 689, 1–7. 2. Kotimaisten ja ulkomaisten kasvisten nitraatti- ja raskasmetallipitoisuudet. Elintarvikeviraston Tutkimuksia sarja 11/1993 3. Blomberg, K. Kasvisten nitraattipitoisuudet ja mahdollisuudet vaikuttaa niihin. Ympäristö ja Terveys (1997) 7-8, 34-38. 4. Blomberg, K. Keittämisen vaikutus kasvisten nitraattipitoisuuteen. Elintarvikeviraston Valvonta-sarja 2/1998 5. Blomberg, K. ja Hallikainen, A. Kotimaisten ja ulkomaisten ruokaperunoiden vieraat aineet; glykoalkaloidit, nitraatit ja raskasmetallit. Elintarvikeviraston Tutkimuksia-sarja 3/2000 6. Evira, julkaisematon tieto 7. WHO Technical Report Series No. 913, 2002 83
- Page 34 and 35: 32 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 36 and 37: 34 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 38 and 39: 36 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 40 and 41: 38 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 42 and 43: 40 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 44 and 45: 42 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 46 and 47: 44 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 48 and 49: 46 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 50 and 51: 48 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 52 and 53: 50 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 54 and 55: 52 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 56 and 57: 54 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 58 and 59: 56 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 60 and 61: 58 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 62 and 63: 60 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 64 and 65: 62 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 66 and 67: 64 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 68 and 69: 66 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 70 and 71: 68 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 72 and 73: 70 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 74 and 75: 72 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 76 and 77: 74 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 78 and 79: 76 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 80 and 81: 78 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 82 and 83: 80 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 86 and 87: 84 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 88 and 89: 86 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 90 and 91: 88 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 92 and 93: 90 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 94 and 95: 92 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 96 and 97: 94 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 98 and 99: 96 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 100 and 101: 98 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 102 and 103: 100 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 104 and 105: 102 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 106 and 107: 104 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 108 and 109: 106 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 110 and 111: 108 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 112 and 113: 110 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 114 and 115: 112 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 116 and 117: 114 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 118 and 119: 116 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 120 and 121: 118 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 122 and 123: 120 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 124 and 125: 122 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 126 and 127: 124 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 128 and 129: 126 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 130 and 131: 128 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 132 and 133: 130 Kemiska kontaminanter i livsmed
82<br />
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />
Livsmedelskategori Gränsvärde (mg NO3/kg)<br />
Färsk spenat<br />
Skördad under perioden<br />
1 oktober – 31 mars<br />
Skördad under perioden<br />
1 april – 30 september<br />
3 000<br />
2 500<br />
Konserverad, djupfryst eller fryst spenat<br />
Skördad under perioden<br />
1 oktober – 31 mars<br />
2 000<br />
sallat odlad på täckt område 4 500<br />
Färsk sallat<br />
frilandsodlad sallat<br />
Skördad under perioden<br />
1 april – 30 september<br />
4 000<br />
sallat odlad på täckt område 3 500<br />
frilandsodlad sallat 2 500<br />
Isbergssallat<br />
Sallat odlad på täckt område<br />
Frilandsodlad sallat<br />
2 500<br />
2 000<br />
Bearbetade spannmålsbaserade livsmedel<br />
och barnmat för spädbarn och småbarn<br />
200<br />
Kraven på provtagning och laboratorier framgår av förordning (EG) nr 1882/2006.<br />
Slutsatser om tillsy<strong>ne</strong>n (4, 5)<br />
■ Egenkontroll i kombination med artval och utveckling av produktio<strong>ne</strong>n är en<br />
förutsättning för låga nitrathalter.<br />
■ Mängden kväve i gödslingen skall iakttas som en del av egenkontrollen.<br />
■ Rikliga mängder ljus sänker nitrathalterna i grönsakernas ovanjordiska delar.<br />
■ Tät plantering och smutsiga växthusglas släpper inte igenom tillräckligt med ljus.<br />
■ Potatis och sallat är de viktigaste grönsakerna som det skall utövas tillsyn över.<br />
■ Tyngdpunktsområdet är tillsy<strong>ne</strong>n över vegetariska matkonserver för barn.<br />
■ Vid förpackning för handeln skall de översta bladen tas bort.<br />
■ Kokning minskar grönsakernas nitrathalter med 16–79 % och skalning av potatisen<br />
med 20-30 % (1, 3, 4).<br />
Från jord till bord – Kritiska punkter inom tillsy<strong>ne</strong>n<br />
Primärproduktio<strong>ne</strong>n<br />
- sorten<br />
- belysningen<br />
- temperaturen<br />
- fukthalten<br />
- gödslingen<br />
Handeln<br />
- egenkontrollen<br />
Konsumenten<br />
- valet av sorter<br />
- tillredningen av maten