Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

Skadeverkningar på hälsan (1, 4)
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten
Nitratets skadeverkningar på hälsan visar sig i form av metaboliterna nitrit,
nitritoxid och N-nitrosoföreningar. Nitrit kan oxidera järnet i hemoglobinet i en sådan
form, att det inte förmår transportera syre i kroppen. Det kallas methemoglobinemi.
Tillståndet är allvarligt särskilt för spädbarn och småbarn, i synnerhet om barnet samtidigt
drabbats av diarré eller någon annan gastroenterit. Exponeringen för nitrat har
också förknippats med ökad förekomst av vissa cancertyper. Å andra sidan vet man
att nitrater bl.a. sänker blodtrycket.
Enligt EFSA:s beräkning överstiger nyttan av att äta grönsaker de skadeverkningar
som exponering för nitrat medför.
Kritisk inverkan
■ Nitriter försämrar blodets syreupptagningsförmåga; hemoglobinet omvandlas av
nitrit till methemoglobin
Känsliga grupper
■ Små barn som saknar methemoglobinreduktas
■ Små barn som ges brunnsvatten som innehåller rikliga mängder nitrater
■ Storkonsumenter av rucola
Beräknat intag hos vuxna personer (1)
■ Då man som rekommendationerna påbjuder äter 400 g varierande grönsaker om
dagen har nitratintaget beräknats till 157 mg/d (europeiskt genomsnitt).
■ Konsumtion av mer än 47 g rucola om dagen kan medföra att det tolerabla
dagliga intaget överskrids.
■ Intaget hos vuxna personer i Finland 82 mg/d (6)
Högsta tolerabla dagliga intaget
■ Nitrat (NO3) 3,7 mg/kg kv/d och Nitrit (NO2) 0,07 mg/kg kv/d (4)
■ För en vuxen på 60 kg är det tolerabla dagliga intaget nitrat 222 mg (1).
Lagstiftning
I EU-kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 har fastställts gränsvärden för
spenat, sallat, isbergssallat och barnmat. Gränsvärdena har fastställts per kg färsk
vikt och de varierar med årstiderna. Motiveringen till det är olika odlingsförhållanden,
produktionsmetoder och konsumtionsvanor.
81