Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

12 Ergotalkaloider
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten
Ergotalkaloiderna är en grupp på cirka 40 olika toxiner bestående av bland annat lysergsyror,
lysergsyreamider och ergopeptiner. Dessa toxiner bildas av sklerotier av
familjen Clavicipitaceae, såsom Claviceps purpurea, C. paspaspali och C. fusiformis,
som förekommer i råg och andra sädesslag. På svenska kallas de mjöldryga. Alkaloidernas
halter varierar och man kan inte direkt fastställa något samband mellan antalet
sklerotier och halterna ergotalkaloider.
Skadeverkningar på hälsan
Mjöldryga innehåller ergotamin, ergotoxin och ergonovin, som sammandrar blodkärlen.
Därför har det använts för behandling mot huvudvärk. Med behandlingen följer
illamående och man kan också känna sig frusen. Stickningar och sendrag, sinnesförvirring
och medvetslöshet är också möjliga symptom.
På stora doser mjöldryga följer ett förgiftningstillstånd, ergotism. I lindrigare fall medför
överdosering kramper, tvångsrörelser, hallucinationer och plågor. Vid allvarligare
förgiftning kan mjöldryga orsaka kallbrand och offret kan då mista yttersta delar av
kroppen såsom tår och ytteröron eller i värsta fall extremiteter; om inte de nekrotiska
kroppsdelarna opereras bort, kan förgiftningen sprida sig. Sjukdomen som följer på
allvarlig förgiftning kallades förr Antoniuseld. På medeltiden var sjukdomen allmän i
Europa, men i och med att jordbruket utvecklades blev fallen allt färre. Den senaste
ergotismepidemin som orsakade kallbrand inträffade i Etiopien år 2001. Orsaken var
förskämt korn.
Intag
I Finland har något intag inte beräknats, men ergotalkaloiderna i spannmål anses
ändå inte numera som ett hot mot människors hälsa.
Ergotalkaloider kan också förekomma i djurfoder, men det har också ansetts
osannolikt att de migrerar från fodret till människan via mjölk, ägg eller kött.
77