Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
66 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Slutsatser om tillsynen Det är skäl att kontinuerligt utöva tillsyn över halterna Fusarium-toxiner i spannmål. Tillsyn skall utövas såväl för att lagstiftningen kräver det som med tanke på det förebyggande arbetet. Det viktigaste är att utöva tillsyn över uppkomsten av Fusariumtoxiner redan under spannmålens växtperiod. I Finland har förekomsten av Fusariummögelsvampar och mängden toxiner systematiskt undersökts och därför har vi en uppdaterad bild av Fusarium-mögelsmittan i finländsk spannmål, om svamparterna och om mykotoxinerna i skörden. Samtidigt har vi fått information om Fusariummögelsmittan i spannmålsskördens olika utvecklingsstadier och om hur bearbetningen av marken påverkar smittan och toxinrisken Enligt MTT:s senaste undersökning har sortering den största inverkan på mängden T-2- och HT-2-toxiner. Med förhandsrening och skalning kan man likaså påverka mängden toxiner. ■ Mögelläget skall följas upp under växtperioden. ■ Kvarnarna skall skapa ett sådant tillsynssystem att kontaminerade partier kan identifieras innan partierna blandas ihop. ■ Industrin och handeln skall utöva egenkontroll i fråga om kritiska livsmedel. ■ Fungerande snabbmetoder borde tas fram för att underlätta tillsynen. ■ Provtagningen skall utföras i enlighet med direktivet. ■ Tillsynen över import är huvudsakligen stickprovskontroll, men beaktar effektiv såväl tidigare information om produkten som information från EU-området. Från jord till bord – Kritiska punkter inom tillsynen Mögeluppföljning under växtperioden Kvarnarna - egenkontroll - sortering - skalning Industrin - egenkontroll - förhands- rening Handeln - egenkontroll Källor: 1. Rämö S, Hietaniemi V, Parikka, P, Hankomäki J, Lajittelu ja kuorinta vähentävät viljojen hometoksiineja, Maaseudun Tiede, 13.10.2008 2. S.G. Edwards, B. Barrier-Guillot, P-E. Clasen, V. Hietaniemi and H. Pettersson, 2009. Emerging issues of HT-2 and T-2 toxins in European cereal production. World Mycotoxin Journal 2 (2): 173–179 3. WHO Technical Report Series, No. 906, 2002. 4. Scientific Committee on Food. (2001). Opinion on Fusarium toxins, part 5: T-2 toxin and HT-2 toxin 5. Fusarium-toksiinit: saanti viljasta ja viljatuotteista Suomessa, Eviran tutkimuksia 5/2008
11.5 Zearalenon (ZEA) Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Zearalenon är ett mögelgift som produceras av mögel av familjen Fusarium, huvudsakligen Fusarium graminearumin och Fusarium culmorum. Fusarium-mögel finns överallt. Allmännast förekommer de i svala trakter såsom Nordeuropa och Nordamerika. Förekomst Möglets tillväxt påverkas huvudsakligen av fukthalten och temperaturen, men också av växtarten, mekaniska skador och insektskador. Möglig spannmål eller mögliga livsmedel innebär nödvändigtvis ändå inte att spannmålen eller livsmedlet också innehåller zearalenon; å andra sidan kan spannmål eller livsmedel innehålla zearalenon, även utan synliga tecken på mögel. (1, 2) Zearalenon har konstaterats ofta förekomma tillsammans med andra Fusariummögelgifter såsom deoxynivalenol och T-2- och HT-2. I finländsk spannmål har zearalenon sällan påträffats. Produkter som innehåller zearalenon ■ Spannmål ■ Stundom valnötter, sojabönor och banan Halter Halterna zearalenon i spannmål är vanligen < 20 µg/kg. Halterna är sålunda mycket små och ligger ofta under den kemiska bestämningsgränsen. I en undersökning gjord år 1991 påträffades zearalenon i 11 % av finländska spannmålsprover (3). De konstaterade halterna låg under 100 µg/kg. Åren 1992–93 och 1998 analyserades brödsädsprover (4, 5). Då konstaterades inget zearalenon. I en säkerhetsinformationsuppföljning år 2007 konstaterades zearalenon i cirka 5 % av de finländska spannmålsproverna. Halterna låg för det mesta under bestämningsgränsen och den största konstaterade halten var 84 µg/kg. (1, 2) I hittills utförda undersökningar har inte påträffats zearalenon i animaliska livsmedel (3). Zearalenon har konstaterats migrera till djurens organ endast, om det ingår i fodret i mycket stora mängder. I programmet för tillsyn över främmande ämnen i animaliska livsmedel har åren 1996–2000 konstaterats zeranol i några blodprover tagna av nötkreatur. Zeranol är en metabolit av zearalenon i mögligt foder (4). Zeranol är en tillväxtfrämjare som inte får användas i EU och det har inte använts eller påträffats i livsmedel i Finland. Skadeverkningar på hälsan (2, 5, 6) Kritisk inverkan ■ Metaboliterna av zearalenon har konstaterats ha en östrogen inverkan och de är eventuellt cancerframkallande. En av metaboliterna av zearalenon är zeranol. Användning av zeranol som tillväxthormon förbjöds inom EU-området år 1988. 67
- Page 18 and 19: 16 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 20 and 21: 18 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 22 and 23: 20 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 24 and 25: 22 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 26 and 27: 24 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 28 and 29: 26 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 30 and 31: 28 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 32 and 33: 30 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 34 and 35: 32 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 36 and 37: 34 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 38 and 39: 36 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 40 and 41: 38 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 42 and 43: 40 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 44 and 45: 42 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 46 and 47: 44 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 48 and 49: 46 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 50 and 51: 48 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 52 and 53: 50 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 54 and 55: 52 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 56 and 57: 54 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 58 and 59: 56 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 60 and 61: 58 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 62 and 63: 60 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 64 and 65: 62 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 66 and 67: 64 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 70 and 71: 68 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 72 and 73: 70 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 74 and 75: 72 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 76 and 77: 74 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 78 and 79: 76 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 80 and 81: 78 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 82 and 83: 80 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 84 and 85: 82 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 86 and 87: 84 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 88 and 89: 86 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 90 and 91: 88 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 92 and 93: 90 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 94 and 95: 92 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 96 and 97: 94 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 98 and 99: 96 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 100 and 101: 98 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 102 and 103: 100 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 104 and 105: 102 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 106 and 107: 104 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 108 and 109: 106 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 110 and 111: 108 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 112 and 113: 110 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 114 and 115: 112 Kemiska kontaminanter i livsmed
- Page 116 and 117: 114 Kemiska kontaminanter i livsmed
11.5 Zearalenon (ZEA)<br />
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />
Zearalenon är ett mögelgift som produceras av mögel av familjen Fusarium, huvudsakligen<br />
Fusarium grami<strong>ne</strong>arumin och Fusarium culmorum. Fusarium-mögel finns<br />
överallt. Allmännast förekommer de i svala trakter såsom Nordeuropa och Nordamerika.<br />
Förekomst<br />
Möglets tillväxt påverkas huvudsakligen av fukthalten och temperaturen, men också<br />
av växtarten, mekaniska skador och insektskador. Möglig spannmål eller mögliga<br />
livsmedel in<strong>ne</strong>bär nödvändigtvis ändå inte att spannmålen eller livsmedlet också in<strong>ne</strong>håller<br />
zearalenon; å andra sidan kan spannmål eller livsmedel in<strong>ne</strong>hålla zearalenon,<br />
även utan synliga tecken på mögel. (1, 2)<br />
Zearalenon har konstaterats ofta förekomma tillsammans med andra Fusariummögelgifter<br />
såsom deoxynivalenol och T-2- och HT-2. I finländsk spannmål har zearalenon<br />
sällan påträffats.<br />
Produkter som in<strong>ne</strong>håller zearalenon<br />
■ Spannmål<br />
■ Stundom valnötter, sojabönor och banan<br />
Halter<br />
Halterna zearalenon i spannmål är vanligen < 20 µg/kg. Halterna är sålunda mycket<br />
små och ligger ofta under den kemiska bestämningsgränsen.<br />
I en undersökning gjord år 1991 påträffades zearalenon i 11 % av finländska spannmålsprover<br />
(3). De konstaterade halterna låg under 100 µg/kg. Åren 1992–93 och<br />
1998 analyserades brödsädsprover (4, 5). Då konstaterades inget zearalenon. I en säkerhetsin<strong>format</strong>ionsuppföljning<br />
år 2007 konstaterades zearalenon i cirka 5 % av de<br />
finländska spannmålsproverna. Halterna låg för det mesta under bestämningsgränsen<br />
och den största konstaterade halten var 84 µg/kg. (1, 2)<br />
I hittills utförda undersökningar har inte påträffats zearalenon i animaliska livsmedel<br />
(3). Zearalenon har konstaterats migrera till djurens organ endast, om det ingår i<br />
fodret i mycket stora mängder. I programmet för tillsyn över främmande äm<strong>ne</strong>n i animaliska<br />
livsmedel har åren 1996–2000 konstaterats zeranol i några blodprover tagna<br />
av nötkreatur. Zeranol är en metabolit av zearalenon i mögligt foder (4). Zeranol är en<br />
tillväxtfrämjare som inte får användas i EU och det har inte använts eller påträffats i<br />
livsmedel i Finland.<br />
Skadeverkningar på hälsan (2, 5, 6)<br />
Kritisk inverkan<br />
■ Metaboliterna av zearalenon har konstaterats ha en östrogen inverkan och de<br />
är eventuellt cancerframkallande. En av metaboliterna av zearalenon är zeranol.<br />
Användning av zeranol som tillväxthormon förbjöds inom EU-området år 1988.<br />
67
Change language