Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

More documents

Recommendations

Info

66 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Slutsatser om tillsynen Det är skäl att kontinuerligt utöva tillsyn över halterna Fusarium-toxiner i spannmål. Tillsyn skall utövas såväl för att lagstiftningen kräver det som med tanke på det förebyggande arbetet. Det viktigaste är att utöva tillsyn över uppkomsten av Fusariumtoxiner redan under spannmålens växtperiod. I Finland har förekomsten av Fusariummögelsvampar och mängden toxiner systematiskt undersökts och därför har vi en uppdaterad bild av Fusarium-mögelsmittan i finländsk spannmål, om svamparterna och om mykotoxinerna i skörden. Samtidigt har vi fått information om Fusariummögelsmittan i spannmålsskördens olika utvecklingsstadier och om hur bearbetningen av marken påverkar smittan och toxinrisken Enligt MTT:s senaste undersökning har sortering den största inverkan på mängden T-2- och HT-2-toxiner. Med förhandsrening och skalning kan man likaså påverka mängden toxiner. ■ Mögelläget skall följas upp under växtperioden. ■ Kvarnarna skall skapa ett sådant tillsynssystem att kontaminerade partier kan identifieras innan partierna blandas ihop. ■ Industrin och handeln skall utöva egenkontroll i fråga om kritiska livsmedel. ■ Fungerande snabbmetoder borde tas fram för att underlätta tillsynen. ■ Provtagningen skall utföras i enlighet med direktivet. ■ Tillsynen över import är huvudsakligen stickprovskontroll, men beaktar effektiv såväl tidigare information om produkten som information från EU-området. Från jord till bord – Kritiska punkter inom tillsynen Mögeluppföljning under växtperioden Kvarnarna - egenkontroll - sortering - skalning Industrin - egenkontroll - förhands- rening Handeln - egenkontroll Källor: 1. Rämö S, Hietaniemi V, Parikka, P, Hankomäki J, Lajittelu ja kuorinta vähentävät viljojen hometoksiineja, Maaseudun Tiede, 13.10.2008 2. S.G. Edwards, B. Barrier-Guillot, P-E. Clasen, V. Hietaniemi and H. Pettersson, 2009. Emerging issues of HT-2 and T-2 toxins in European cereal production. World Mycotoxin Journal 2 (2): 173–179 3. WHO Technical Report Series, No. 906, 2002. 4. Scientific Committee on Food. (2001). Opinion on Fusarium toxins, part 5: T-2 toxin and HT-2 toxin 5. Fusarium-toksiinit: saanti viljasta ja viljatuotteista Suomessa, Eviran tutkimuksia 5/2008
11.5 Zearalenon (ZEA) Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Zearalenon är ett mögelgift som produceras av mögel av familjen Fusarium, huvudsakligen Fusarium graminearumin och Fusarium culmorum. Fusarium-mögel finns överallt. Allmännast förekommer de i svala trakter såsom Nordeuropa och Nordamerika. Förekomst Möglets tillväxt påverkas huvudsakligen av fukthalten och temperaturen, men också av växtarten, mekaniska skador och insektskador. Möglig spannmål eller mögliga livsmedel innebär nödvändigtvis ändå inte att spannmålen eller livsmedlet också innehåller zearalenon; å andra sidan kan spannmål eller livsmedel innehålla zearalenon, även utan synliga tecken på mögel. (1, 2) Zearalenon har konstaterats ofta förekomma tillsammans med andra Fusariummögelgifter såsom deoxynivalenol och T-2- och HT-2. I finländsk spannmål har zearalenon sällan påträffats. Produkter som innehåller zearalenon ■ Spannmål ■ Stundom valnötter, sojabönor och banan Halter Halterna zearalenon i spannmål är vanligen < 20 µg/kg. Halterna är sålunda mycket små och ligger ofta under den kemiska bestämningsgränsen. I en undersökning gjord år 1991 påträffades zearalenon i 11 % av finländska spannmålsprover (3). De konstaterade halterna låg under 100 µg/kg. Åren 1992–93 och 1998 analyserades brödsädsprover (4, 5). Då konstaterades inget zearalenon. I en säkerhetsinformationsuppföljning år 2007 konstaterades zearalenon i cirka 5 % av de finländska spannmålsproverna. Halterna låg för det mesta under bestämningsgränsen och den största konstaterade halten var 84 µg/kg. (1, 2) I hittills utförda undersökningar har inte påträffats zearalenon i animaliska livsmedel (3). Zearalenon har konstaterats migrera till djurens organ endast, om det ingår i fodret i mycket stora mängder. I programmet för tillsyn över främmande ämnen i animaliska livsmedel har åren 1996–2000 konstaterats zeranol i några blodprover tagna av nötkreatur. Zeranol är en metabolit av zearalenon i mögligt foder (4). Zeranol är en tillväxtfrämjare som inte får användas i EU och det har inte använts eller påträffats i livsmedel i Finland. Skadeverkningar på hälsan (2, 5, 6) Kritisk inverkan ■ Metaboliterna av zearalenon har konstaterats ha en östrogen inverkan och de är eventuellt cancerframkallande. En av metaboliterna av zearalenon är zeranol. Användning av zeranol som tillväxthormon förbjöds inom EU-området år 1988. 67
Page 1:
Eviras publikationer 12/2010 Kemisk
Page 4 and 5:
2 Kemiska kontaminanter i livsmedel
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
10 Kemiska kontaminanter i livsmede
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19: 16 Kemiska kontaminanter i livsmede
Page 102 and 103: 100 Kemiska kontaminanter i livsmed
Page 118 and 119:
116 Kemiska kontaminanter i livsmed
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 158:
Livsmedelssäkerhetsverket Evira Fo
show all

Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?