Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
46<br />
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />
9 Organiska tennföreningar<br />
Numera kän<strong>ne</strong>r man till över 800 organiska tennföreningar (OT-föreningar) som så<br />
gott som helt uppkommit som en följd av mänsklig verksamhet. De största utsläppen<br />
har kommit från tributyltenn (TBT) och trifenyltenn (TPhT) som använts i bottenfärger<br />
till fartyg och båtar (s.k. antifoulingfärger). OT-föreningar har också använts bl.a. för<br />
slem- och mögelbekämpning inom massa- och pappersindustrin, för skydd av trävirke<br />
och som växtskyddsmedel inom jordbruket. Dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn<br />
(MBT) används fortsättningsvis bl.a. som stabilisator vid framställning av PVC-plast<br />
och i olika limmer, målarfärger och fogmassor.<br />
OT-föreningar förekommer inom stora områden i havsbottensedimenten längs våra<br />
kuster. Mer in<strong>format</strong>ion krävs om hur omfattande de kontami<strong>ne</strong>rade områdena är<br />
och hur OT-föreningarnas halter fördelar sig. In<strong>format</strong>io<strong>ne</strong>n om utsläppskällorna är likaså<br />
bristfällig särskilt för TPhT:s och insjövatt<strong>ne</strong>ns del. Många utredningar om äm<strong>ne</strong>t<br />
pågår och in<strong>format</strong>io<strong>ne</strong>n kompletteras således hela tiden. Havssedimenten särskilt i<br />
närheten av hamnar, marinor, skeppsvarv och farleder är allmänt belastade med OTföreningar<br />
på grund av antifoulingfärgerna. Kontaminationsläget för insjövattensedimenten<br />
är också dåligt känt, men större kontaminatio<strong>ne</strong>r beror uppenbarligen på att<br />
äm<strong>ne</strong>na använts för andra ändamål.<br />
Särdrag<br />
OT-föreningar sönderfaller långsamt i sedimenten och binds hårt vid det organiska<br />
materialet. TBT och TPhT är mycket giftiga för många vattenlevande organismer.<br />
De har en benägenhet att ackumuleras i organismerna, men tydliga skillnader förekommer<br />
i ackumuleringsbenägenheten. TBT försvin<strong>ne</strong>r rätt snabbt från organismen<br />
då expo<strong>ne</strong>ringen upphör, dvs. då organismen förflyttar sig till en ren miljö och ren<br />
näring. Många organismarter har också förmåga att aktivt elimi<strong>ne</strong>ra TBT via äm<strong>ne</strong>somsättningen.<br />
TPhT verkar tydligt ackumuleras mer i fisk och dess metabolisation<br />
i fisk är svagare än hos TBT.<br />
OT-föreningarna har egenskaper som bl.a. orsakar störningar i organismernas hormonverksamhet.<br />
Särskilt TPhT har i färska undersökningar konstaterats ackumuleras<br />
i fisk. Å andra sidan vet man att OT-föreningar med tiden omvandlas och sönderfaller<br />
i en form som är mindre skadlig med tanke på miljön. In<strong>format</strong>io<strong>ne</strong>n om <strong>ne</strong>dbrytningshastigheten<br />
särskilt i förhållandena i Finland är bristfällig.