Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
44 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten PBDE-intagets fördelning på inhemsk fisk (4) Havsfisk Insjöfisk Odlad fisk Art N Genomsnittlig halt ng/g Genomsnittlig förbrukning g/d Intag ng/d Vassbuk 5 0,86 0,00 0,00 Sik 2 2,00 0,36 0,72 Strömming 65 1,46 1,10 1,61 Flundra 1 1,20 0,00 0,00 Lake 1 0,13 0,03 0,00 Gädda 2 0,26 0,55 0,14 Gös 2 0,60 0,22 0,13 Abborre 2 0,52 0,58 0,30 Lax 2 6,81 0,11 0,75 Sammanlagt 2,95 3,65 Sik 2 1,78 0,47 0,84 Siklöja 3 2,02 1,59 3,21 Abborre 2 0,93 1,34 1,25 Lake 1 0,13 0,14 0,02 Braxen 2 0,43 0,30 0,13 Gädda 2 0,48 1,48 0,71 Gös 2 0,63 0,58 0,37 Sammanlagt 5,90 6,52 Regnbåge 4 1,78 2,41 4,29 Sik 1 0,93 0,36 0,34 Sammanlagt 2,77 4,63 Alla Sammanlagt 11,62 14,80 Skadeverkningar på hälsan (1-3, 5-7) Kritisk inverkan ■ Hos försöksdjur är föreningarnas akuta toxicitet låg. Föreningarna är inte genotoxiska. Däremot är de fostertoxiska och sänker halterna av sköldkörtelhormonet tyroxin. ■ Hos försöksdjur har också konstaterats förändringar i levern och njurarna jämte beteendestörningar och inlärningssvårigheter. ■ Penta-BDE har misstänkts ha hormonala verkningar. ■ Kan förstärka PCB-föreningars och metylkvicksilvers verkningar som hänför sig till utvecklingsstörningar. Beräknat intag ur livsmedel hos vuxna finländare ■ 43 ng/person/d (3) Mest utsatta grupper via kosten ■ Fiskare ■ Storkonsumenter av fisk
Lagstiftning Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten Lagstiftning finns inte. Saken har ändå tagits upp i EU:s arbetsgrupp för lagstiftning om främmande ämnen. Slutsatser om tillsynen I en nära framtid bör göras kompletterande kartläggningar av PBDE-halterna i finländska livsmedel med tanke på lagstiftningsarbetet. Källor: 1. IPCS, 1994, Brominated diphenyl ethers. Env. Health Criteria 162. WHO, Geneva 2. Darnerud P.O., Eriksen G.S., Jóhannesson T., Larsen P.B., Viluksela M. Polybrominated diphenyl ethers: occurrence, dietary exposure and toxicology. Environmental Health Perspectives. Suppl. 1, 49- 68. 2001. 3. H. Kiviranta, M.-L. Ovaskainen and T. Vartiainen. Market basket study on dietary intake of PCDD/Fs, PCBs, and PBDEs in Finland. Environment International 30 (7); 2004: 923-932. 4. Eviran arviointi, julkaisematon lähde 5. Vonderheide A.P., Mueller K.E., Meija J., Welsh G.L.: Polybrominated diphenyl ethers: Causes for concern and knowledge gaps regarding environmental distribution, fate and toxicity. Sci. Tot. Environ. 2008 (in press). 6. WHO, Technical Report Series, No. 930, 2006 7. WHO, Food Additives Series, No. 55, 2006 8. VKM, Risikovurdering av PBDE, 2005 45
- Page 1: Eviras publikationer 12/2010 Kemisk
- Page 4 and 5: 2 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 6 and 7: 4 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 8 and 9: 6 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 10 and 11: 8 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 12 and 13: 10 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 14 and 15: 12 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 16 and 17: 14 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 18 and 19: 16 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 20 and 21: 18 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 22 and 23: 20 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 24 and 25: 22 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 26 and 27: 24 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 28 and 29: 26 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 30 and 31: 28 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 32 and 33: 30 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 34 and 35: 32 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 36 and 37: 34 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 38 and 39: 36 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 40 and 41: 38 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 42 and 43: 40 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 44 and 45: 42 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 48 and 49: 46 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 50 and 51: 48 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 52 and 53: 50 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 54 and 55: 52 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 56 and 57: 54 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 58 and 59: 56 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 60 and 61: 58 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 62 and 63: 60 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 64 and 65: 62 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 66 and 67: 64 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 68 and 69: 66 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 70 and 71: 68 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 72 and 73: 70 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 74 and 75: 72 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 76 and 77: 74 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 78 and 79: 76 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 80 and 81: 78 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 82 and 83: 80 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 84 and 85: 82 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 86 and 87: 84 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 88 and 89: 86 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 90 and 91: 88 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 92 and 93: 90 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 94 and 95: 92 Kemiska kontaminanter i livsmede
44<br />
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />
PBDE-intagets fördelning på inhemsk fisk (4)<br />
Havsfisk<br />
Insjöfisk<br />
Odlad fisk<br />
Art N<br />
Genomsnittlig<br />
halt ng/g<br />
Genomsnittlig<br />
förbrukning g/d<br />
Intag<br />
ng/d<br />
Vassbuk 5 0,86 0,00 0,00<br />
Sik 2 2,00 0,36 0,72<br />
Strömming 65 1,46 1,10 1,61<br />
Flundra 1 1,20 0,00 0,00<br />
Lake 1 0,13 0,03 0,00<br />
Gädda 2 0,26 0,55 0,14<br />
Gös 2 0,60 0,22 0,13<br />
Abborre 2 0,52 0,58 0,30<br />
Lax 2 6,81 0,11 0,75<br />
Sammanlagt 2,95 3,65<br />
Sik 2 1,78 0,47 0,84<br />
Siklöja 3 2,02 1,59 3,21<br />
Abborre 2 0,93 1,34 1,25<br />
Lake 1 0,13 0,14 0,02<br />
Braxen 2 0,43 0,30 0,13<br />
Gädda 2 0,48 1,48 0,71<br />
Gös 2 0,63 0,58 0,37<br />
Sammanlagt 5,90 6,52<br />
Regnbåge 4 1,78 2,41 4,29<br />
Sik 1 0,93 0,36 0,34<br />
Sammanlagt 2,77 4,63<br />
Alla Sammanlagt 11,62 14,80<br />
Skadeverkningar på hälsan (1-3, 5-7)<br />
Kritisk inverkan<br />
■ Hos försöksdjur är föreningarnas akuta toxicitet låg. Föreningarna är inte genotoxiska.<br />
Däremot är de fostertoxiska och sänker halterna av sköldkörtelhormo<strong>ne</strong>t<br />
tyroxin.<br />
■ Hos försöksdjur har också konstaterats förändringar i levern och njurarna jämte<br />
beteendestörningar och inlärningssvårigheter.<br />
■ Penta-BDE har misstänkts ha hormonala verkningar.<br />
■ Kan förstärka PCB-föreningars och metylkvicksilvers verkningar som hänför sig till<br />
utvecklingsstörningar.<br />
Beräknat intag ur livsmedel hos vuxna finländare<br />
■ 43 ng/person/d (3)<br />
Mest utsatta grupper via kosten<br />
■ Fiskare<br />
■ Storkonsumenter av fisk
Change language