Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira Ladda ne i PDF-format, 5027 kB - Evira
28 Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten 5 Aluminium (Al) Aluminium är det tredje allmännaste grundämnet i marken. Cirka 8 % av jordskorpan är aluminium. Aluminiummineralernas löslighet ökar då pH-värdet sjunker. Försurning ökar mängden lösligt aluminium i mark, sjöar och älvar. Aluminium och aluminiumföreningar används för mycket varierande ändamål, bland annat för tillverkning av köksredskap, förpackning av livsmedel och framställning av tillsatser. Aluminiumföreningar används också vid rening av dricksvattnet. Förekomst i livsmedel Huvuddelen av aluminiumintaget härstammar från livsmedel; såväl från aluminium som livsmedel naturligt innehåller som från användning av redskap av aluminium vid förvaring och framställning av livsmedel. Aluminiumföreningar som används som tillsatser i livsmedel står för en betydande del av totalintaget aluminium. Aluminiet i drickvattnet utgör en mycket obetydligare intagskälla. Många läkemedel, i vilka aluminiumhydroxid används som buffringsmedel, utgör en betydande källa. Aluminiumföreningar som används som tillsatser i livsmedel, främst jäsningsmedel och klumpförebyggande medel, står för en betydande del av totalintaget aluminium. De vanligaste tillsatserna som innehåller aluminium är: natriumaluminiumfosfat, aluminiumammoniumsulfat, natriumaluminiumsilikat, kalciumaluminiumsilikat och aluminiumsilikat. Lösliga aluminiumföreningar, såsom klorider och laktatsalter upptas bäst i kroppen. Organisk anjoner, särskilt citrat ökar migrationen av aluminium in i kroppen. Hur tillåtna tillsatser som innehåller aluminium skall vara omvärderas före utgången av år 2010. Köksredskap av aluminium Migrationen av aluminium in i livsmedlen från material som kommer i kontakt med livsmedlen beror på flera faktorer, såsom upphettningens längd och grad, livsmedlens surhet och andra närvarande föreningar.
De viktigaste intagskällorna ■ Läkemedel ■ Tillsatser ■ Aluminiumkastruller ■ Teblad ■ Spannmål och spannmålsprodukter ■ Grönsaker ■ Drycker Skadeverkningar på hälsan (2) Kritisk inverkan ■ Neurotoxicitet ■ Kan eventuellt orsaka demens av typen Alzheimer Högsta tolerabla intaget ■ Tolerabelt veckointag TWI = 1 mg/kg kv/vecka Beräknat intag hos vuxna Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten ■ Ur livsmedel 1,6–13 mg/d (för en vuxen på 60 kg innebär det ett intag på 0,03– 0,22 mg/kg kv/d) ■ Ur dricksvattnet 0,4 mg/d Mest utsatta grupper ■ Personer med störning i njurfunktionerna ■ Spädbarn som ges sojabaserad modersmjölksersättning ■ Barn som exponeras för tillsatser som innehåller aluminium Lagstiftning För aluminium i livsmedel har inte fastställts några gränsvärden. I HIM:s förordning om andra tillsatsämnen för livsmedel och alkoholdrycker än sötningsmedel och färgämnen (752/2007) finns stadganden om användningen av tillsatser som innehåller aluminium (direktiv 95/2 med ändringar). Aluminium får också användas som färg såsom guld och silver. I tabellen räknas aluminiumföreningarnas tillåtna användningsändamål upp. Quantum satis innebär att ämnet får användas enligt god tillverkningssed. I Europaparlamentets och rådets förordning 1935/2004 sägs också att material som kommer i kontakt med livsmedel inte får tillåtas migrera till livsmedel i mängder som är skaldiga för människans hälsa. För dricksvattnet har getts en kvalitetsrekommendation på 0,20 mg/l i SHM:s förordning (461/2000) (direktiv 98/83/EG). 29
- Page 1: Eviras publikationer 12/2010 Kemisk
- Page 4 and 5: 2 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 6 and 7: 4 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 8 and 9: 6 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 10 and 11: 8 Kemiska kontaminanter i livsmedel
- Page 12 and 13: 10 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 14 and 15: 12 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 16 and 17: 14 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 18 and 19: 16 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 20 and 21: 18 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 22 and 23: 20 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 24 and 25: 22 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 26 and 27: 24 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 28 and 29: 26 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 32 and 33: 30 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 34 and 35: 32 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 36 and 37: 34 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 38 and 39: 36 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 40 and 41: 38 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 42 and 43: 40 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 44 and 45: 42 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 46 and 47: 44 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 48 and 49: 46 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 50 and 51: 48 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 52 and 53: 50 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 54 and 55: 52 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 56 and 57: 54 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 58 and 59: 56 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 60 and 61: 58 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 62 and 63: 60 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 64 and 65: 62 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 66 and 67: 64 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 68 and 69: 66 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 70 and 71: 68 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 72 and 73: 70 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 74 and 75: 72 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 76 and 77: 74 Kemiska kontaminanter i livsmede
- Page 78 and 79: 76 Kemiska kontaminanter i livsmede
28<br />
Kemiska kontaminanter i livsmedel och dricksvatten<br />
5 Aluminium (Al)<br />
Aluminium är det tredje allmännaste grundäm<strong>ne</strong>t i marken. Cirka 8 % av jordskorpan<br />
är aluminium. Aluminiummi<strong>ne</strong>ralernas löslighet ökar då pH-värdet sjunker. Försurning<br />
ökar mängden lösligt aluminium i mark, sjöar och älvar. Aluminium och aluminiumföreningar<br />
används för mycket varierande ändamål, bland annat för tillverkning<br />
av köksredskap, förpackning av livsmedel och framställning av tillsatser. Aluminiumföreningar<br />
används också vid rening av dricksvatt<strong>ne</strong>t.<br />
Förekomst i livsmedel<br />
Huvuddelen av aluminiumintaget härstammar från livsmedel; såväl från aluminium<br />
som livsmedel naturligt in<strong>ne</strong>håller som från användning av redskap av aluminium<br />
vid förvaring och framställning av livsmedel. Aluminiumföreningar som används som<br />
tillsatser i livsmedel står för en betydande del av totalintaget aluminium. Aluminiet i<br />
drickvatt<strong>ne</strong>t utgör en mycket obetydligare intagskälla. Många läkemedel, i vilka aluminiumhydroxid<br />
används som buffringsmedel, utgör en betydande källa.<br />
Aluminiumföreningar som används som tillsatser i livsmedel, främst jäsningsmedel<br />
och klumpförebyggande medel, står för en betydande del av totalintaget aluminium.<br />
De vanligaste tillsatserna som in<strong>ne</strong>håller aluminium är: natriumaluminiumfosfat, aluminiumammoniumsulfat,<br />
natriumaluminiumsilikat, kalciumaluminiumsilikat och aluminiumsilikat.<br />
Lösliga aluminiumföreningar, såsom klorider och laktatsalter upptas bäst i kroppen.<br />
Organisk anjo<strong>ne</strong>r, särskilt citrat ökar migratio<strong>ne</strong>n av aluminium in i kroppen.<br />
Hur tillåtna tillsatser som in<strong>ne</strong>håller aluminium skall vara omvärderas före utgången<br />
av år 2010.<br />
Köksredskap av aluminium<br />
Migratio<strong>ne</strong>n av aluminium in i livsmedlen från material som kommer i kontakt med<br />
livsmedlen beror på flera faktorer, såsom upphettningens längd och grad, livsmedlens<br />
surhet och andra närvarande föreningar.
Change language